Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2019/20:UFöU2

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Sammanfattning

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens proposition. Därmed föreslår utskottet att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh.

Utskottet föreslår följande tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet ska regeringen, när läget så påkallar eller minst en gång per kvartal, återrapportera till riksdagens utrikesutskott om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar för insatsen och insatsens bidrag till måluppfyllandet. I den mån regeringens dialog med ledningen av den internationella koalitionen mot Daesh rör ovannämnda frågor ska även innehållet i denna dialog återrapporteras.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, V) och två särskilda yttranden (V, L).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:28 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Åtta yrkanden i tre följdmotioner.

Sex yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Reservationer

1.Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak, punkt 1 (SD)

2.Övriga frågor, punkt 3 (SD)

3.Övriga frågor, punkt 3 (V)

Särskilda yttranden

1.Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak, punkt 1 (V)

2.Övriga frågor, punkt 3 (L)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motion från allmänna motionstiden 2018/19

Motion från allmänna motionstiden 2019/20

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:28 och avslår motionerna

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1 och

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1.

 

Reservation 1 (SD)

2.	Återrapportering till riksdagen

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om återrapportering och tillkännager detta för regeringen.

3.	Övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 5,

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4,

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–5,

2019/20:3412 av Joar Forssell m.fl. (L) och

2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

Stockholm den 5 december 2019

På sammansatta utrikes- och försvarsutskottets vägnar

Hans Wallmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Niklas Karlsson (S), Kenneth G Forslund (S), Beatrice Ask (M), Björn Söder (SD), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Håkan Svenneling (V), Jan R Andersson (M), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Joar Forssell (L), Janine Alm Ericson (MP), Hans Rothenberg (M), Kerstin Lundgren (C), Sven-Olof Sällström (SD), Lars Adaktusson (KD) och Caroline Nordengrip (SD).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2019/20:28 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak föreslår regeringen att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande på plats i Irak t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh. I betänkandet behandlas även tre följdmotioner och sex motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20.

Propositionen har hänvisats till utrikesutskottet. Utrikesutskottet och försvarsutskottet har därefter, med stöd av 7 kap. 7 § riksdagsordningen, beslutat att bereda propositionen och tillhörande motioner i ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU).

Den 14 november 2019 föredrogs propositionen för det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet av kabinettssekreterare Annika Söder m.fl., försvarsminister Peter Hultqvist m.fl. och generalmajor Urban Molin från Försvarsmakten m.fl. Vid det sammansatta utskottets sammanträde den 26 november 2019 kompletterade regeringen med muntlig information av kabinettssekreterare Annika Söder m.fl. och statssekreterare Jan-Olof Lind m.fl. i ärendet. Påföljande dag den 27 november 2019 gav statssekreterare Jan-Olof Lind m.fl. och brigadgeneral Lena Herlitz Persson m.fl. från Försvarsmakten ytterligare information vid det sammansatta utskottets sammanträde. Vidare gav kabinettssekreterare Annika Söder m.fl. och statssekreterare Jan-Olof Lind m.fl. ytterligare information i ärendet vid det sammansatta utskottets sammanträde den 3 december 2019.

Bakgrund

Den 25 juni 2014 efterfrågade Irak i ett brev till Förenta nationernas (FN) generalsekreterare hjälp för att bekämpa Daesh genom bl.a. utbildningsstöd och materiellt stöd till det irakiska försvaret. FN:s säkerhetsråd antog den 15 augusti 2014 resolution 2170 (2014) om kollektiva och nationella åtgärder mot Daesh, Nusrafronten och andra grupper med kopplingar till al-Qaida och mot de brott som grupperna begår i Irak och Syrien. I september 2014 tillkännagav USA bildandet av en global koalition mot terrororganisationen Daesh, och kort därefter anslöt sig Sverige till koalitionen. Irak välkomnade militärt stöd i kampen mot Daesh genom ett brev till FN:s säkerhetsråds ordförande den 20 september 2014. Den 20 november 2015 antog säkerhetsrådet resolution 2249 (2015) i vilken medlemsstater som har kapaciteten uppmanas att – i enlighet med folkrätten, särskilt Förenta nationernas stadga samt de mänskliga rättigheterna, flyktingrätt och internationell humanitärrätt – vidta nödvändiga åtgärder i bl.a. Irak för att förstärka och samordna sina insatser för att förebygga och motverka terroristhandlingar som begås av bl.a. Daesh.

Det svenska deltagandet i den militära utbildningsinsats som den globala koalitionen mot Daesh bedriver i Irak har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande genom förslag i propositionerna 2014/15:104 (bet. 2014/15:UFöU4, rskr. 2014/15:216), 2015/16:40 (bet. 2015/16:UFöU2, rskr. 2015/16:108), 2016/17:32 (bet. 2016/17:UFöU2, rskr. 2016/17:107), 2016/17:127 (bet. 2016/17:UFöU4, rskr. 2016/17:309), 2017/18:31 (bet. 2017/18:UFöU2, rskr. 2017/18:134) och 2018/19:6 (bet. 2018/19:UFöU2, rskr. 2018/19:59). I proposition 2018/19:6 föreslog regeringen att riksdagen skulle medge att regeringen ställde en svensk väpnad styrka bestående av högst 70 personer till förfogande, med möjlighet att om situationen så krävde tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka om ytterligare högst 150 personer t.o.m. den 31 december 2019 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh i Irak. Riksdagen beslutade den 5 december 2018 att bifalla regeringens förslag.

På uppdrag av Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisade Försvarsmakten den 21 augusti 2017 förslag till fortsatt bidrag under 2018–2020 till den militära utbildningsinsats som koalitionen mot Daesh bedriver i Irak.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 70 personer till förfogande på plats i Irak t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh. Om situationen så kräver, ska det finnas möjlighet att utöver själva styrkebidraget tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 150 personer. Det svenska styrkebidraget ska bidra till genomförandet av utbildningsinsatsen genom skydd och bevakning vid koalitionens samtliga baser samt genom utbildning och rådgivning av de irakiska försvarsstyrkorna i Irak i syfte att bidra till deras förmåga att stå emot och besegra Daesh.

I propositionen redogör regeringen för situationen i Irak, inklusive säkerhetsläget, och för Sveriges och det internationella samfundets engagemang i landet. Regeringen redogör även för insatsens folkrättsliga grund och resonerar om det svenska bidragets målsättningar och måluppfyllnad samt sina överväganden inför ett fortsatt svenskt deltagande i den globala koalitionens utbildningsinsats i Irak. Avslutningsvis redogörs för bidragets ekonomiska konsekvenser.

Utskottets överväganden

Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Propositionen

När det gäller tillkännagivandet om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 punkt 4, rskr. 2016/17:107), anför regeringen i proposition 2019/20:28 att regeringen återrapporterade vid tre tillfällen under 2017 och tre tillfällen under 2018 till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet om insatsens bidrag till måluppfyllnaden. Regeringskansliet och Försvarsmakten har vid dessa tillfällen redovisat och utvärderat de erfarenheter som hittills har gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen. Genom nämnda återrapporteringar anser regeringen att tillkännagivandet har tillgodosetts fullt ut och att det därmed är slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om målformuleringar för den svenska militära utbildningsinsatsen (bet. 2017/18:UFöU2 punkt 3, rskr. 2017/18:134) anför regeringen att den i samband med muntliga återrapporteringar till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har redovisat och resonerat om användandet av målformuleringarna och de möjligheter som finns att följa upp dessa. Genom nämnda återrapporteringar och i övrigt enligt vad som redogjorts för i proposition 2019/20:28 om det svenska bidragets målsättningar och måluppfyllnad anser regeringen att detta tillkännagivande har tillgodosetts fullt ut och att det därmed är slutbehandlat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen enligt tillkännagivandet om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 punkt 4) ska sammanställa erfarenheter från insatsen i samråd med Försvarsmakten och återrapportera dessa till riksdagen. Vidare ska regeringen enligt tillkännagivandet om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU2 punkt 3, rskr. 2017/18:134) fortsätta utveckla målformuleringar i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet noterar att det i regeringens redovisning av ovannämnda tillkännagivande om utvärdering felaktigt anges att Regeringskansliet och Försvarsmakten återrapporterade vid tre tillfällen under 2017 respektive under 2018 till riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott. Utskottet konstaterar att Regeringskansliet och Försvarsmakten hade muntlig återrapportering om den militära utbildningsinsatsen i Irak enbart till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018 (den 27 mars, den 14 juni och den 20 september 2018). Vid dessa sammanträden fick ledamöter från försvarsutskottet tillfälle att delta. Dessa tre muntliga återrapporteringar har skett i enlighet med ett annat tillkännagivande om den militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2017/18:UFöU2 punkt 2, rskr. 2017/18:134). Därutöver återrapporterade regeringen muntligen till utrikesutskottet den 13 juni 2019 om den militära utbildningsinsatsen i Irak. Ledamöter från försvarsutskottet fick tillfälle att delta vid detta sammanträde. Ingen återrapportering har skett till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet utöver de föredragningar som har hållits som en del av beredningen av förlängning av Irakinsatsen (prop. 2017/18:31 och 2018/19:6). Utskottet noterar att regeringen inte refererar till någon skriftlig utvärdering i proposition eller i annan form när det gäller tillkännagivandet om utvärdering av den militära insatsen i Irak.

Sammantaget finner utskottet att de tillkännagivanden som regeringen redovisar i proposition 2019/20:28 om utvärdering och målformuleringar är slutbehandlade.

Sammantaget finner utskottet att de tillkännagivanden som regeringen redovisar i proposition 2019/20:28 om utvärdering och målformuleringar är slutbehandlade.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Motionerna

I motionerna 2018/19:1370 yrkande 1, 2019/20:764 yrkande 1 och 2019/20:3410 yrkande 1 av Björn Söder m.fl. (SD) anförs att regeringen ska säkerställa att det svenska militära bidraget till utbildningsinsatsen i Irak riktas till KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) för att bidra i kampen mot terrorism och underlätta framtida självförsvar. I ovannämnda motioner yrkande 2 anförs att regeringen bör verka för att självförsvarsgrupper för svaga grupper som yazidier och kristna inkluderas i koalitionens stödinsatser. Vidare anförs i motionerna 2018/19:1370 yrkande 5, 2019/20:764 yrkande 4 och 2019/20:3410 yrkande 4 av Björn Söder m.fl. (SD) att regeringen bör utreda behov av och möjligheter till materiellt stöd. I motion 2019/20:3410 yrkande 3 av Björn Söder m.fl. (SD) anförs vidare att regeringen bör verka för att öka de humanitära insatserna i konfliktområdena, och i yrkande 5 samma motion anförs att regeringen bör stödja uppbyggnaden av området på Nineveslätten i Irak.

I motion 2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 anförs att regeringen bör tydliggöra att utbildningsinsatsen har i uppdrag att utbilda de irakiska styrkorna i respekt för mänskliga rättigheter och folkrätten. I samma motion yrkande 2 anförs att Sverige inte ska delta i den Natoledda insatsen Nato Mission in Iraq (NMI).

I motion 2019/20:3412 av Joar Forssell m.fl. (L) anförs att regeringen bör göra en utvärdering av insatsen utifrån konkreta och mätbara mål under den tid som propositionen avser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om det övergripande syftet med deltagande i internationella insatser. Frågan behandlades i betänkandet om Sveriges samlade politik för internationell militär och civil krishantering (skr. 2016/17:196, bet. 2017/18:UU8). Där framhålls att Sveriges deltagande i internationell krishantering bl.a. bidrar till att upprätthålla och stärka den regelbaserade världsordningen. För att bygga säkerhet behöver vi använda hela bredden av våra säkerhetspolitiska instrument som diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder samt nationell civil, polisiär och militär förmåga. Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att säkerhet byggs bäst i samverkan och i partnerskap med andra. I en tid av allt fler gränsöverskridande hot och nära samband mellan inre och yttre säkerhet är detta än viktigare. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är också viktigt för vår nationella säkerhet och för vår försvarsförmåga. Sverige behöver därför vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser som bygger säkerhet tillsammans med andra.

Utskottet bekräftar i likhet med i tidigare betänkanden (senast i bet. 2018/19:UFöU2) sitt stöd till den internationella koalitionen mot Daesh och sitt stöd för att Sverige ingår i koalitionen. I den globala koalitionen ingår i dag 76 länder, inklusive Sverige, flera andra EU-stater och länder i regionen samt fem organisationer. Irak och USA ansvarar för den övergripande samordningen. Koalitionen bedriver arbete inom fem huvudsakliga områden: militära operationer och kontraterrorism, motverkande av finansiering av terrorism, utländska terroriststridande, information och motbudskap samt stabiliseringsstöd. Sverige ingår i koalitionens kärntrupp som består av drygt 30 bidragsgivare.

Sverige deltar i den militära arbetsgruppen och arbetsgruppen för stabiliseringsinsatser. Målet för den militära insatsen, inklusive utbildningsinsatsen, är att Irak ska kunna fortsätta att stå emot Daesh samt att skapa förutsättningar och strukturer för att landet självt ska kunna stå för sin långsiktiga säkerhet. Det svenska bidraget till insatsen föreslås omfatta förmågor för skydd och bevakning vid koalitionens baser samt personal för utbildning av de irakiska förbanden. Med anledning av motionsyrkandet om att det svenska bidraget till utbildningsinsatsen i Irak ska inriktas på KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) konstaterar utskottet att den snabba militära och politiska utvecklingen i Irak ställer höga krav på flexibilitet i fråga om det svenska bidragets uppgift och geografiska placering. Enligt propositionen är regeringen i kontinuerlig dialog med koalitionens medlemmar om situationen i landet och utvecklingen vad avser den regionala kontexten. Iraks och koalitionens samlade behov är vägledande inför beslut om hur det svenska bidraget ska användas på bästa sätt, och den exakta utformningen av stödet tas fram i samarbete med irakiska myndigheter. Utifrån ovanstående resonemang instämmer utskottet i regeringens bedömning att det svenska bidraget bör kunna verka vid koalitionens samtliga baser i Irak, när säkerheten så medger.

Det övergripande målet med Sveriges styrkebidrag till den globala koalitionens militära utbildningsinsats är att bidra till att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att fortsätta att motverka hotet från Daesh. Sverige har även som målsättning att aktivt verka för att FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet genomförs som en del i koalitionens operationsplan. Sverige har vidare som mål att säkerställa att all personal som ingår i det svenska bidraget är utbildad i och har kunskap om praktisk tillämpning av resolution 1325 och påföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Ytterligare en målsättning med Sveriges deltagande i den globala koalitionens militära utbildningsinsats är att det ska bidra till att bygga förmågan hos våra nationella krigsförband och staber.

Utskottet konstaterar att det svenska styrkebidraget kommer att uppgå till högst 70 personer på plats i Irak, medan den begärda personalramen är högst 220 personer. Personalen som ingår i det svenska styrkebidraget ska inte ha stridande uppgifter. I likhet med i betänkande 2018/19:UFöU2 förutsätter utskottet att riksdagen, genom de berörda utskotten eller i kammaren, får information ifall en beslutad marginal för förstärknings- och evakueringsinsatser skulle behöva tas i anspråk. Utskottet påminner om att en större, permanent ökning av den svenska truppinsatsen utöver 70 personer inte kan genomföras utan att ett nytt beslut fattas av riksdagen.

Utskottet konstaterar att det sammantagna säkerhetsläget i Irak innebär att hotbilden fortfarande är hög mot den svenska styrkan och att det finns risk för att den svenska personalen utsätts för väpnat våld. I likhet med i tidigare betänkanden (senast bet. 2018/19:UFöU2) framhåller utskottet vikten av fortlöpande hot- och riskbedömningar för insatsens personal. Dessa fortlöpande hot- och riskbedömningar har en ännu större vikt när insatsen utifrån de irakiska försvarsstyrkornas behov ska kunna verka vid koalitionens samtliga baser och insatsen därtill har ändrat sina arbetsuppgifter. Utskottet vill därför understryka vikten av att regeringen fortlöpande rapporterar till riksdagen eller berörda utskott om säkerhetsläget för insatsen. Det kan uppstå situationer där den svenska insatspersonalen får svårt att lösa sina uppgifter. Det kan då bli aktuellt att sätta in en tillfällig förstärkning för att bistå. Därtill behöver det finnas en plan för att insatspersonalen ska kunna evakueras.

Riksdagens bemyndigande till regeringen att sända en väpnad trupp till Irak innebär ett betydande ansvar. Som utskottet tidigare har konstaterat i betänkanden visar erfarenheten att förluster av människoliv inte kan uteslutas vid fredsfrämjande uppdrag och krishanteringsinsatser utomlands. Liksom tidigare vill utskottet understryka betydelsen av att insatsen har tillgång till kvalificerad sjukvård.

När det gäller Daeshs närvaro i Irak kan utskottet konstatera att den irakiska regeringen utropade seger över Daesh i Irak i december 2017. Daesh är betydligt försvagat som en följd av den militära kampanjen mot Daesh. Samtidigt förblir Daesh ett reellt hot mot Iraks stabilitet. Flera av Daeshs ledare befinner sig sannolikt i Irak, och rörelsen har övergått till att verka genom olika former av terroristattentat och riktade mord. De militära operationerna mot Daesh i Syrien har också haft som konsekvens att rörelsen tagit initiativ för att omgruppera till Irak. Utskottet konstaterar att Turkiets angrepp mot nordöstra Syrien har inneburit en möjlighet för Daesh att på nytt stärka sin närvaro i regionen genom det osäkra säkerhetsläget. Kampen mot Daesh är enligt regeringens bedömning långt ifrån över.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att Daeshs framväxt i grunden var ett symtom på politiskt missnöje – ett missnöje som rör politisk och ekonomisk marginalisering, undermålig samhällsservice, korruption och arbetslöshet. Iraks långsiktiga stabilitet är enligt regeringens bedömning kopplad till regeringens förmåga att bekämpa korruption och erbjuda mer jämlika levnadsvillkor för befolkningen. Utskottet konstaterar vidare att det är en central uppgift för en demokrati att skydda minoriteter och att det är av stor vikt att få en långsiktigt hållbar fredlig lösning för Iraks minoriteter.

Utskottet konstaterar att omfattande protester har ägt rum i flera städer i Irak under de senaste månaderna. Enligt kabinettssekretarens föredragning vid sammanträdet den 3 december 2019 har över 400 civila dött och minst 17 000 personer skadats i samband med dessa demonstrationer som riktar sig mot regeringen. Utskottet vill med anledning av händelseutvecklingen i Irak påminna om att rätten till fredliga demonstrationer är ett grundläggande element i ett demokratiskt samhällsskick. Utskottet vill påminna om vikten av att alla åtgärder av brottsbekämpande myndigheter är proportionella, dvs. inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. I sammanhanget konstaterar utskottet att en av uppgifterna för den svenska försvarsmaktens personal i den militära utbildningsinsatsen är att bidra till att internationell rätt och mänskliga rättigheter respekteras i Irak.

Utskottet konstaterar att det svenska bidraget till insatsen föreslås omfatta förmågor för skydd och bevakning vid koalitionens baser samt personal för utbildning av de irakiska förbanden. Utskottet välkomnar att folkrätten och mänskliga rättigheter enligt regeringens proposition är centrala aspekter i planeringen och genomförandet av utbildningsinsatsen. Försvarsmaktens personal i den militära utbildningsinsatsen har därmed till uppgift att i Irak bidra till att internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter respekteras. Detta sker genom att internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter inkluderas i utbildningen och rådgivningen till de irakiska styrkorna, inklusive skyldigheten att rapportera bevittnade eller misstänkta överträdelser av internationell humanitär rätt eller mänskliga rättigheter. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer den delvis oförutsägbara utvecklingen i Irak så att det finns förutsättningar för det svenska styrkebidraget att utföra sina uppgifter i enlighet med vad regeringen har angett i propositionen.

Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på flera anmärkningsvärda uppgifter som rör Iraks försvarsminister. Det sammansatta utskottet noterar att det finns misstankar om att Iraks försvarsminister Najah al-Shammari ska ha gjort sig skyldig till brott enligt svensk lagstiftning och internationell rätt och att berörda myndigheter utreder dessa misstankar. Utskottet konstaterar att förtroendet för den nationella ledningen av Iraks försvarsmakt kan komma att skadas om det finns grund för dessa misstankar. Samtidigt kan utskottet konstatera att den svenska insatsen för att bekämpa Daesh är av stor vikt och att det svenska bidraget ingår som en del i den internationella koalitionens insats. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen fortlöpande informerar koalitionen om utvecklingen av de rättsprocesser som inletts eller eventuellt kommer att inledas, bl.a. så att det finns förutsättningar att förändra formerna för den svenska insatsen om så skulle behövas.

Utskottet välkomnar att regeringen, som kabinettssekreterare Annika Söder uppgav vid det sammansatta utskottets sammanträde den 26 november, är beredd att återrapportera regelbundet till utrikesutskottet och försvarsutskottet. Utskottet noterar att regeringen enligt propositionen kommer att analysera situationen i Irak löpande utifrån den mycket osäkra och oförutsägbara utvecklingen i landet. Regeringen har även enligt propositionen kontinuerlig beredskap att anpassa eller avbryta det svenska militära bidraget till Irak. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen ska återrapportera, när läget så påkallar eller minst en gång per kvartal, till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar för insatsen och insatsens bidrag till måluppfyllandet. I den mån dialogen med ledningen för den internationella koalitionen mot Daesh rör ovannämnda frågor ska även innehållet i denna dialog återrapporteras. Detta bör ges regeringen till känna.

När det gäller motionsyrkandena som fokuserar på materiellt och humanitärt stöd till Irak respektive återuppbyggnad av Nineveslätten kan utskottet konstatera att behovet av återuppbyggnadsinsatser och humanitärt stöd fortfarande är stort. Runt 6,7 miljoner irakier är i behov av humanitär hjälp. 1,6 miljoner internflyktingar har ännu inte kunnat återvända hem på grund av säkerhetsläget och avsaknad av fungerande samhällstjänster. Utskottet vill framhålla Sveriges breda engagemang i Irak. Det svenska väpnade bidraget till den militära utbildningsinsatsen är en del av Sveriges omfattande stöd för att främja ett demokratiskt, sammanhållet och långsiktigt stabilt samhälle i Irak. Sverige beslutade 2017 om en femårig strategi för utvecklingssamarbetet med Irak. Det finansiella stödet under strategiperioden kommer att uppgå till 1 miljard kronor. En betydande del av stödet går till insatser för återuppbyggnad och stabilisering efter konflikten med Daesh. Sverige har sedan 2015 via strategin för utvecklingssamarbetet med Irak bidragit med 294 miljoner kronor till FN:s utvecklingsprogram UNDP:s stabiliseringsfond. Denna fond finansierar återuppbyggnad av infrastruktur såsom skolor, sjukvårdsinrättningar, vatten- och elnät. Utöver utvecklingssamarbetet har Sverige ett omfattande humanitärt stöd till Irak som sedan 2014 uppgår till ca 830 miljoner kronor. Som ytterligare en del i Sveriges engagemang i Irak bidrar Sverige med en person till den Natoledda insatsen (Nato Mission Iraq) som genomför långsiktiga insatser för att bygga upp kapaciteten hos de irakiska säkerhetsstyrkorna. Detta bidrag har beretts av Försvarsutskottet i betänkande 2019/20:FöU1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Regeringen bedömer enligt propositionen att det svenska militära bidraget under 2019 sammantaget verkade i linje med och bidrog till de angivna målen. Regeringens bedömning är att det svenska styrkebidraget också under 2019 bidragit till en positiv utveckling av de irakiska försvarsstyrkornas och koalitionens samlade förmåga att stå emot och besegra Daesh. Samtidigt konstaterar regeringen att Sveriges bidrag till den militära utbildningsinsatsen i Irak måste värderas utifrån en helhetsbedömning. Sveriges engagemang på andra områden – politiskt, utvecklingspolitiskt och humanitärt, samt utvecklingen i sin helhet inom ramen för det internationella samfundets engagemang i Irak – måste vägas in i resultatutvärderingen, också inför beslutet om förlängning av insatsen efter den 31 december 2020.

I ett motionsförslag anförs att regeringen ska göra en utvärdering under den period som propositionen avser. Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse 2016/17:196 Sveriges samlade politik för internationell civil och militär samverkan har uttryckt hur centralt systematisk återrapportering och erfarenhetsinhämtning är för möjligheten att dra lärdomar av Sveriges bidrag till internationella insatser. Enligt denna skrivelse ska regeringen verka för en effektiv regelbunden uppföljning, nationellt och internationellt, av pågående insatser. Regeringen konstaterar också i denna skrivelse att en regelbunden uppföljning av insatsernas mandat är viktig för att kunna bedöma hela insatsens effektivitet.

Utskottet anser att det krävs fortlöpande utvärdering och erfarenhetsinhämtning för att Sverige ska kunna dra lärdomar av sitt deltagande i internationella insatser. Utskottet förutsätter i likhet med i betänkande 2018/19:UFöU2 att regeringen kontinuerligt ser över mål-formuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara och att utveckla utvärderingen.

Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska bidraget under 2020 kommer att uppgå till högst 140 miljoner kronor. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt. Kostnaderna är beräknade utifrån den justerade beräkningsmodellen för kostnadsfördelning mellan anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap.

Mot bakgrund av det som anges ovan föreslår det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att riksdagen bifaller proposition 2019/20:28. Utskottet förordar därmed att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande i Irak t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh i Irak.

Reservationer

 

1.	Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak, punkt 1 (SD)

av Björn Söder (SD), Sven-Olof Sällström (SD) och Caroline Nordengrip (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh  i  KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) i Irak.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2019/20:28 och motionerna

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1 och

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Sveriges stöd till Irak i kampen mot terrorsekten Islamiska staten (IS) har varit mycket uppskattat, och relationen mellan Sverige och KRG-regionen samt peshmerga är mycket god. De utbildningsinsatser som vårt land bidragit med har dels inneburit en ökad möjlighet för humanitärt stöd till civila i landet, dels en ökad möjlighet till självförsvar när terrorister har slagit till.

Vi är i grunden positiva till den här sortens insatser och menar att de svenskar som tjänstgjort i landet förtjänar ett stort tack för sin insats. Insatsen har till för inte så länge sedan av flera skäl främst riktats till området kring KRG-regionens huvudstad Erbil och den kurdiska regionen snarare än till övriga Irak. KRG-regionen har utmärkt sig med en förhållandevis god demokratisk och ekonomisk utveckling samt som en av de främsta och mest effektiva krafterna mot IS. Därtill har kurderna i KRG-regionen varit en ovärderlig kraft som skyddat de många civila som flytt från såväl Syrien som Irak i takt med att extremister härjat fritt.

IS har tryckts tillbaka. Dock har IS-celler slagit till i ett antal områden, varför det fortfarande finns skäl att bidra med utbildning till peshmergastyrkor i Irak. Vi har även tvingats se ökade slitningar inom Irak, vilket är mycket oroväckande. Den irakiska regeringen har, trots diplomatiska medlingsförsök från KRG-regionen, tidigare valt att angripa och inta KRG-kontrollerade områden. I dessa anfall, som i stor utsträckning bestått av Iranstödda shiamiliser, har man använt sig av amerikanska stridsvagnar och materiel ämnad att bekämpa IS och andra terrorgrupper. Det är därmed tydligt att det är fullkomligt orimligt att Sverige ska bidra till att stötta en regering som använder sig av internationellt stöd för att angripa den egna befolkningen.

Efter det senaste valet är det också tydligt att de två största partierna i landet är radikala shiamuslimska partier, vars väpnade grenar har gjort sig skyldiga till omfattande krigsbrott. Iraks styre har även mycket goda relationer till Iran, som också har fått ett allt större inflytande i landet.

Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på flera anmärkningsvärda uppgifter som rör Iraks försvarsminister. Vi noterar att det finns misstankar om att Iraks försvarsminister Najah al-Shammari ska ha gjort sig skyldig till brott enligt svensk lagstiftning och internationell rätt och att berörda myndigheter utreder dessa misstankar. Vi konstaterar att förtroendet för den nationella ledningen av Iraks försvarsmakt har skadats inte bara genom brottsmisstankarna utan också genom det irakiska försvarsdepartementets agerande till följd av uppgifterna om försvarsministern.

De uppgifter som nyligen framkommit om den irakiska försvarsministern och de brott han nu misstänks och utreds för gör att Sverige bör skicka en stark och tydlig politisk signal genom en förändring av insatsens mandat.  Det är fullständigt oacceptabelt att Sverige bidrar med utbildning av irakiska säkerhetsstyrkor som ligger direkt under det irakiska försvarsdepartementet och således den irakiska försvarsministern, som nu av olika berörda myndigheter utreds för brott, varav det värsta är brott mot mänskligheten.

Sedan början av 2019 är det svenska bidraget stationerat på Tajibasen, nordväst om Bagdad. Regeringen har enligt propositionen kontinuerlig beredskap att anpassa eller avbryta det svenska militära bidraget till Irak. Sverige bör därför meddela ledningen av koalitionen att en förutsättning för att fortsätta det svenska deltagandet är att den svenska insatsens mandat ändras till att riktas enbart till KRG-regionen under förutsättning att stödet används som det är tänkt. Stödet ska vara ämnat att bekämpa terrorism och säkra regionens självförsvar i dag och framgent.

Vi har ända sedan man aviserade omgruppering från Erbil till Taji varnat för vilka konsekvenser detta kunde få, vilka vi nu ser uppenbara sig. Om inte den svenska insatsen återgår till KRG-regionen bör den snarast avvecklas.

Vårt förslag är därför att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer, med det geografiska mandatet knutet till KRG-regionen, till förfogande t.o.m. den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh.

 

 

2.	Övriga frågor, punkt 3 (SD)

av Björn Söder (SD), Sven-Olof Sällström (SD) och Caroline Nordengrip (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 5,

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4 samt

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–5 och

avslår motionerna

2019/20:3412 av Joar Forssell m.fl. (L) och

2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Eftersom den irakiska politiken har starka etniska skiljelinjer är det viktigt att alla befolkningsgrupper i Irak har möjlighet att få skydd från militära styrkor. Därför behöver den globala koalitionen även stödja bygget av kristna – och i den takt sådana bildas – yazidiska självförsvarsgrupper. Kristna och yazidier är bland de svagaste minoriteterna i landet, och deras möjlighet till självförsvar är en förutsättning för att skapa den autonoma provins som Iraks regering utlovat.

Vi anser att regeringen bör använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och öka stödet till humanitära insatser i Iraks konfliktområden. Regeringen bör stötta minoriteterna som bor på Nineveslätten så att de får behålla sin identitet, bidra till återuppbyggnaden efter islamisternas härjningar samt stödja de självförsvarsstyrkor som ger befolkningen skydd och trygghet. Återbyggnad av området är av yttersta vikt för att förebygga nya konflikter.

Utbildningsinsatsen är i sig viktig, men inte tillräcklig för att på ett ändamålsenligt sätt kunna stödja de kurdiska, irakiska och eventuellt de kristna och yazidiska styrkorna. Därför vill vi att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd. Därmed avses inte krigsmateriel utan annat specialiserat materiellt stöd. Det kan röra sig om kommunikations- och sjukvårdsutrustning, mobila internetanslutningar och datorer och små, förarlösa övervakningsplan liknande de som använts i Afghanistaninsatsen.

 

 

3.	Övriga frågor, punkt 3 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 5,

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4,

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–5,

2019/20:3412 av Joar Forssell m.fl. (L) och

2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

I propositionen nämns att Sverige kommer att bidra med en person till den Natoledda insatsen Nato Mission in Iraq (NMI). Jag är kritisk till att Sveriges försvar i allt högre utsträckning integreras i Natos strukturer och med Natoländernas försvarsorganisationer. Det svenska försvarets integration med Nato har pågått under lång tid. Under samma tid har Nato och Natoländer genomfört tre misslyckade krig i Afghanistan, i Irak och i Libyen. Dessa krig har bidragit till stort lidande, till att miljontals människor tvingats på flykt samt till framväxten av terrororganisationen Daesh. Sveriges deltagande i Afghanistankriget har utvärderats med förödande kritik, men trots det fortsätter det organisatoriska hoptvinnandet med både Natostrukturer och Natoländer. Samtidigt som Sveriges deltagande i Natoinsatser drar resurser från Sveriges eget försvar är det svårt att se på vilket sätt det höjer Sveriges försvarsförmåga. Strävan efter ökad interoperabilitet gör Sverige dessutom alltmer beroende av Nato och skapar bilden av Sverige som en inofficiell Natomedlem.

 

Särskilda yttranden

 

1.	Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak, punkt 1 (V)
	Håkan Svenneling (V) anför:

 

Jag står bakom den svenska insatsen i Irak. Det finns ett flertal osäkerhetsfaktorer kring den militära utbildningsinsatsen i Irak – våldet mot och dödandet av civila som protesterar mot ojämlika livsvillkor och korruption, regeringsombildningen och det osäkra politiska läget i Irak, USA och dess presidents långsiktiga strategi för Mellanöstern. Sammantaget hade det därför varit värdefullt om riksdagen på nytt hade kunnat ta ställning till Sveriges militära insats i Irak inför riksdagens sommaruppehåll 2020. När det inte finns någon majoritet för denna ordning ställer vi oss ändå bakom propositionens förslag till tidsram då vi anser att det internationella samfundets engagemang i att motverka Daesh är viktigt att manifestera och stödja.

 

 

2.	Övriga frågor, punkt 3 (L)
	Joar Forssell (L) anför:

 

Jag ställer mig bakom den av regeringen föreslagna förlängningen av det svenska deltagandet i den internationella militära utbildningsinsatsen i Irak. Vi välkomnar att utskottet uppmanar regeringen att konsekvent återkomma med en kvartalsrapportering om det svenska bidraget. Det är samtidigt angeläget att göra en tydligare utvärdering av insatsen under den period som propositionen avser mot konkreta och mätbara mål som även kan följas upp under dessa möten.

Som ett led i fördelningen av ansvarsuppgifter inom koalitionen förflyttades den svenska närvaron i Irak från Kurdistanregionen till Bagdadkontrollerade områden. Det kan diskuteras ifall förflyttningen ger fel politiska signaler, men för att värna våra svenska deltagares säkerhet behöver vi följa koalitionens riskanalyser, samtidigt som vi konsekvent måste utvärdera säkerhetsläget och de brister som kan förekomma, likt FOI tar upp. Jag värnar Kurdistans rätt till självbestämmande och vill betona att den geografiska platsen för insatsen inte får rubba Sveriges stöd till Irak som en federal stat där minoriteters och regioners befogenheter och rättigheter inte urholkas. Utbildningsinsatsen i Irak får inte i något avseende leda till en legitimering av en fortsatt inskränkning av kurders rättigheter och kurdiskt självbestämmande.

Jag noterar att den nu aktuella propositionen visserligen innehåller en tydlig målbeskrivning för den svenska insatsen. Samtidigt framgår det inte av propositionen hur insatsens måluppfyllelse konkret ska utvärderas. I stället nämns att bidraget till OIR (Operation Inherent Resolve) ska utvärderas utifrån en helhetsbedömning, och i sammanhanget nämns att ”Sveriges politiska, utvecklingspolitiska och humanitära engagemang på andra områden samt utvecklingen i sin helhet inom ramen för det internationella samfundets engagemang i Irak måste vägas in i resultatutvärderingen”. Detta är visserligen relevant, men det motsäger inte behovet av en särskild utvärdering av det svenska deltagandet i den internationella militära utbildningsinsatsen. På motsvarande sätt bör andra svenska internationella insatser utvärderas och löpande analyseras.

Redogörelser om oproportionerligt våld i Irak, civila dödstal och irakiska truppers missbruk av maktutövning måste tas på allra största allvar. Den svenska regeringen måste fördöma förekomsten av onödigt lidande och krigsbrott samtidigt som vi säkerställer, i det längsta, att det svenska bidraget inte medverkar till en negativ våldsspiral. Konkreta och mätbara mål är ett steg, men den svenska insatsen måste dessutom ges adekvat utbildning inom mänskliga rättigheter och internationell rätt, vilket i förlängningen även bör stärka utbildningens syfte i Irak.

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:28 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak:

Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2020 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats i Irak som genomförs av den globala koalitionen mot Daesh (avsnitt 8).  

Följdmotionerna

2019/20:3410 av Björn Söder m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att det svenska militära bidraget genom utbildningsinsatsen i Irak riktas till KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) för att bidra i kampen mot terrorism och underlätta framtida självförsvar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att självförsvarsgrupper för svaga grupper som yazidier och kristna inkluderas i koalitionens stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att öka de humanitära insatserna i konfliktområdena och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behov av och möjligheter till materiellt stöd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja uppbyggnaden av området Nineveslätten i Irak och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3412 av Joar Forssell m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mål för och utvärdering av svenskt deltagande i internationella insatser, inklusive den i Irak, och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3415 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tydliggöra att utbildningsinsatsen har i uppdrag att utbilda de irakiska styrkorna i respekt för mänskliga rättigheter och folkrätten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska delta i den Natoledda insatsen Nato Mission in Iraq (NMI) och tillkännager detta för regeringen.

Motion från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:1370 av Björn Söder m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att det svenska militära bidraget genom utbildningsinsatsen i Irak riktas till KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) för att bidra i kampen mot terrorism och underlätta framtida självförsvar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att självförsvarsgrupper för svaga grupper som yazidier och kristna inkluderas i koalitionens stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behov av och möjligheter till materiellt stöd och tillkännager detta för regeringen.

Motion från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:764 av Björn Söder m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att det svenska militära bidraget genom utbildningsinsatsen i Irak riktas till KRG-regionen (Kurdistan Regional Government) för att bidra i kampen mot terrorism och underlätta framtida självförsvar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att självförsvarsgrupper för svaga grupper som yazidier och kristna inkluderas i koalitionens stödinsatser och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behov av och möjligheter till materiellt stöd och tillkännager detta för regeringen.