Utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU17

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. skollagen, men med en lagteknisk anpassning.

Lagändringarna som utskottet tillstyrker innebär att grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. Även den anpassade grundskolan, special­skolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns sex reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:143 En tioårig grundskola.

14 yrkanden i följdmotioner.

Del av proposition 2024/25:160 (lagteknisk behandling).

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Förskolans pedagogik

Utskottets ställningstagande

Fortbildning, validering och behörighet

Utskottets ställningstagande

Resurser och kvalitet

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Förskolans pedagogik, punkt 2 (S)

2. Förskolans pedagogik, punkt 2 (V, MP)

3. Fortbildning, validering och behörighet, punkt 3 (S)

4. Fortbildning, validering och behörighet, punkt 3 (V, MP)

5. Fortbildning, validering och behörighet, punkt 3 (C)

6. Resurser och kvalitet, punkt 4 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2024/25:143

Följdmotionerna

Proposition 2024/25:160

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2024/25:143

Förslag som lagts fram i proposition 2024/25:160

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2024/25:143 En tioårig grundskola. I propositionen behandlas ett tillkänna­givande som riksdagen har lämnat till regeringen om att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 punkt d, rskr. 2018/19:104).

Regeringen beslutade den 30 januari 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissens lagförslag. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens förslag har några språkliga ändringar gjorts.

Fyra följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. En förteckning över förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och utskottets lagförslag finns i bilaga 3. 

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

I ärendet behandlar utskottet även förslagen i proposition 2024/25:160 Skolor mot brott punkterna 2.2 och 3.2 som gäller lagen om ändring i lagen (2025:000) om ändring i skollagen (2010:800) och lagen om ändring i skollagen (2010:800). Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 2024/25:UbU21 Skolor mot brott i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2024/25:160. Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna lagförslagen i proposition 2024/25:160 med de nu aktuella förslagen till ändringar har utskottet överfört den formella behandlingen av lagförslagen för beredning i detta ärende. Övriga lagförslag i proposition 2024/25:160 behandlas av utskottet i betänkande 2024/25:UbU21.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till en starkare kunskapsskola. Förslagen innebär följande:

•       Grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. 

•       Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. 

•       Den nya första årskursen innebär att lågstadiet utvidgas ett år i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan och att den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar per skolform. 

•       De regelverk som gäller för de olika skolformerna i övrigt ska även gälla för den nya årskursen 1, även om utbildningen för eleverna bör vara anpassad efter deras ålder. 

•       Det ska överlämnas sådana uppgifter om ett barn som behövs för att underlätta barnets övergång, inför eller i samband med att barnet övergår från förskolan eller från pedagogisk omsorg till grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan.

•       Nödvändiga följdändringar görs såväl i skollagen som i flera andra lagar.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla lagförslagen. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Propositionen

Bakgrund

Förskoleklassen

Förskoleklassen för sexåringar infördes som en egen skolform inom skolväsendet 1998 och övergick från en frivillig till en obligatorisk skolform höstterminen 2018. Den regleras i skollagens nionde kapitel. Förskoleklassen, som varar i ett läsår, ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap (9 kap. 2 och 3 §§ skollagen). Hemkommunen ansvarar för att utbildning i en förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som har rätt att gå i förskoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt (9 kap. 12 §). 

Förskoleklassen kan ha en kommunal eller en enskild huvudman, förutom när det gäller en förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola, då staten är huvudman (2 kap. 2, 4 och 5 §§). Eftersom det inte finns någon förskoleklass som riktar sig särskilt till elever som sedan kommer att gå i den anpassade grundskolan kan ett barn som ska gå där i stället först gå i en förskoleklass som hör till t.ex. grundskolan och därefter börja i den anpas­sade grundskolans årskurs 1. Ett barn som tillhör specialskolans mål­grupp kan gå i en förskoleklass som hör till en specialskola, en grundskola eller en sameskola, och därefter börja i specialskolans årskurs 1.

Ett barn som tillhör sameskolans målgrupp kan gå i en förskoleklass som hör till en sameskola eller en grundskola, och därefter börja i sameskolans årskurs 1.

En skolform som bara omfattar ett år riskerar att leda till bristande kontinuitet i utbildningen

I propositionen framhåller regeringen att det fortfarande finns stora skillnader i styrningen av utbildningen i förskoleklassen jämfört med grundskolan och motsvarande skolformer. Förskoleklassen är en egen skolform och under­visningen sker inte utifrån grundskolans ämnen och de kursplaner som finns för dessa ämnen. Även i övrigt gäller delvis olika bestämmelser för förskole­klassen och grundskolan. För grundskolan finns det t.ex. ett uttryckligt krav på en strukturerad undervisning som ger ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd, vilket inte finns i förskoleklassen (5 kap. 2 § skolförordningen [2011:185]). Att förskole­klassen inte omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan och motsvarande skolformer riskerar, trots de reformer som gjorts, enligt regeringen att påverka den nationella likvärdigheten negativt. Exempelvis ger i dag både en förskollärarexamen och en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–3 behörighet att undervisa i förskoleklassen (2 kap.  2 § förordningen [2011:326] om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare). Utbildningarnas olika inriktningar kan enligt regeringen påverka de arbetssätt och metoder som används i förskoleklassen. Att förskoleklassen utgör en egen skolform innebär vidare ett extra byte av skolform för de yngsta eleverna, vilket kan leda till brister i kontinuiteten i skolgången. Varje övergång och avbrott från en verksamhet till en annan riskerar enligt regeringen att utgöra ett hinder för en kontinuerlig progression i undervisningen och därmed för elevernas lärande. 

Förskoleklassen ersätts av en ny årskurs 1 i lågstadiet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att förskoleklassen ska upphöra som skolform inom skolväsendet. Grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska i stället utökas med en ny första årskurs, så att grundskolan och anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Lågstadiet ska utvidgas med ett år till att i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan omfatta årskurs 1–4 och i specialskolan omfatta årskurs 1–5. Mellanstadiet ska i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan omfatta årskurs 5–7 och i specialskolan omfatta årskurs 6–8. Högstadiet ska i grundskolan och anpassade grundskolan omfatta årskurs 8–10 och i specialskolan omfatta årskurs 9–11.

Skälen för regeringens förslag

Eleverna ska få en sammanhållen skolgång med tidigt fokus på grundläggande färdigheter

Regeringen framhåller i propositionen att trots de reformer som gjorts i fråga om styrningen av förskoleklassen är det fortfarande en egen, ettårig skolform. Undervisningen bedrivs ofta av förskollärare och sker inte utifrån grund­skolans ämnen och de kursplaner som finns för dessa ämnen. Det finns inte heller några kriterier för bedömning av kunskaper som är specifika för skolformen. Regeringen bedömer att det faktum att förskoleklassen inte omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som grundskolan och motsvarande skolformer riskerar att påverka den nationella likvärdigheten negativt, bland annat eftersom förskollärares och lärares olika utbildningar kan leda till betydande skillnader när det gäller i vilken utsträckning pedagogiken präglas av förskolans eller grundskolans arbetssätt och metoder. Därmed möter inte alla elever redan vid skolstart en tillräckligt strukturerad under­visning i tidig läs- och skrivinlärning och matematik. Att förskoleklassen utgör en egen skolform innebär dessutom ett extra byte av skolform för eleverna. Regeringen anser att det vore positivt med färre övergångar mellan skol­former och att övergången mellan olika skolformer försvårar kontinuiteten för eleverna och möjligheten att följa deras progression.

Regeringen konstaterar att det är viktigt för elevernas lärande och utveckling att undervisningen i skolan bedrivs på rätt nivå, med beaktande av både tidigare undervisning och elevernas förutsättningar. En sådan kontinuerlig progression och anpassning är enligt regeringen enklare att säkerställa inom ramen för en sammanhållen skolgång. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att såväl likvärdigheten som kunskapsresultaten kan gynnas av att eleverna i stället för att gå i två skolformer ges mer undervisning av hög kvalitet inom ramen för grundskolan eller motsvarande skolformer. Det innebär att eleverna får mer undervisning i grundskolan och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen vilket bör leda till högre kunskapsresultat. I det ingår ett starkare fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt matematik. En annan konsekvens blir enligt regeringen att samma lärare kan följa eleven under en längre tid vilket ger bättre förutsättningar att bedriva en undervisning som främjar kontinuitet och progression i elevens kunskapsutveckling. Det bör enligt regeringens mening, utöver det pedagogiska perspektivet, även vara administrativt fördelaktigt med en sammanhållen skolform, bl.a. eftersom eleverna då endast ska tas emot till en skolform.  

En samlad skolgång är särskilt positiv för elever i den anpassade grundskolan

Till skillnad från grundskolan, specialskolan och sameskolan finns i dag ingen förskoleklass kopplad till den anpassade grundskolan. För de barn där det redan i förskolan konstateras indikationer på intellektuell funktionsnedsättning finns det alltså inte en tydlig utbildningsväg när den obligatoriska skolgången ska påbörjas. Utöver möjligheten att påbörja fullgörandet av skolplikten i förskoleklassen, vanligen vid en skolenhet med grundskola, finns alternativet att gå kvar i förskolan ett extra år och sedan påbörja årskurs 1 i den anpassade grundskolan. Ett barn kan även hoppa över förskoleklassen och påbörja årskurs 1 i den anpassade grundskolan vid sex års ålder. 

Regeringen bedömer att det är positivt att de barn som ska gå i den anpassade grundskolan kan börja fullgöra sin skolplikt direkt i denna skol­form. Därmed får dessa elever vid samma ålder som andra elever utbildning i en skolform som är anpassad utifrån deras förutsättningar och behov. Det innebär att elever som tidigt bedöms tillhöra målgruppen för den anpassade grundskolan får en tydlig utbildningsväg och att onödiga skolbyten kan undvikas. Det är enligt regeringen positivt ur ett likvärdighetsperspektiv. En större likhet mellan de olika utbildningsvägarna kan även underlätta flexibilitet för den anpassade grundskolans heterogena målgrupp, bl.a. med hänsyn till de möjligheter som finns för en elev som tillhör en skolform att få undervisning i en annan skolform (integrerad elev). Exempelvis kan en elev i grundskolan få sin utbildning inom anpassade grundskolan om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i den anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

Den garanterade undervisningstiden utökas

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den garanterade undervisningstiden i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med 534 timmar per skolform, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1.

Skälen för regeringens förslag

Eleverna ska få mer undervisning för att utvecklas mot utbildningens mål

Regeringen bedömer att det är en rimlig avvägning att den nya första årskursen får en undervisningstid som omfattar minst den tid som i dag är garanterad i förskoleklassen (knappt tre timmar per skoldag) och som högst den genom­snittliga tid som gäller per läsår på lågstadiet (tre och en halv timme per skoldag). Det innebär att den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1. Det innebär en liten utökning av undervisningstiden, totalt nio timmar, i jämförelse med den garanterade undervisningstiden i förskole­klassen. Regeringen utesluter dock inte att den garanterade undervisningstiden kan behöva utökas ytterligare framöver. Med regeringens förslag blir den totala undervisningstiden för varje elev minst 7 424 timmar i grundskolan, en förändring som i huvudsak beror på att förskoleklassens befintliga 525 timmar i stället blir undervisningstid inom grundskolan. Den totala undervisningstiden uppgår då för den anpassade grundskolan till 7 424 timmar (7 199 timmar för en elev som läser ämnesområden), för specialskolan till 8 604 timmar och för sameskolan till 5 007 timmar. Regeringen bedömer att kvaliteten på under­visningen kan stärkas genom att den bedrivs inom grundskolan, vilket bör leda till förbättrade kunskapsresultat. Regeringen bedömer dock att det även kan behövas en större utökning av undervisningstiden i lågstadiet framöver. 

Den nya första årskursen ska vara en integrerad del av skolan 

Regeringens förslag och bedömning

Regeringen föreslår att de bestämmelser som gäller för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan även ska gälla för nya årskurs 1 i dessa skolformer. Därmed ska alltså samma bestämmelser om bl.a. utbildningens syfte, ämnen och ämnesområden, särskilt stöd, utvecklings­samtal, individuella utvecklingsplaner, modersmålsundervisning, disciplinära åtgärder och fjärrundervisning omfatta även den nya första årskursen. 

Enligt regeringens bedömning bör utbildningen för eleverna i nya årskurs 1 vara anpassad efter deras ålder och präglas av en variation av uttrycksformer och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig del av skoldagen. Samtidigt bör eleverna få en strukturerad undervisning i ämnen och det är viktigt att framför allt den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt utvecklandet av grundläggande matematiska färdigheter ges mer utrymme.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Den nya första årskursen ska omfattas av det regelverk som gäller inom grundskolan och motsvarande skolformer

I dag gäller som huvudregel enhetliga bestämmelser för alla årskurser men med en del undantag, t.ex. att betyg ska sättas i vissa årskurser. Regeringen bedömer att enhetliga bestämmelser inom en skolform i de flesta fall är ändamålsenligt och underlättar tillämpningen och att den nationella likvärdigheten och kvaliteten på utbildningen kan stärkas om även nya årskurs 1 omfattas av samma regel- och kompetensmässiga struktur som övriga årskurser. Regeringen bedömer att betydande undantag för den första årskursen från vad som i övrigt gäller inom skolformen riskerar att skapa en otydlighet i lagstiftningen som kan få negativa konsekvenser för såväl verksamheten som eleverna. Det är också enligt regeringen rimligt att betrakta skolans lågstadium som en helhet, även om hänsyn till bl.a. elevernas ålder i många fall måste tas vid tillämpningen av regelverket. Att nya årskurs 1 ska omfattas av samma bestämmelser som övriga årskurser går vidare i linje med att regeringen vill skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande genom att de får mer utbildning inom den struktur som grundskolan och motsvarande skolformer tillhandahåller. Att införa betydande undantag för den första årskursen skulle därmed gå emot intentionen med reformen.

Syftet med utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer kvarstår

Regeringen anser att samma övergripande syfte med utbildningen bör gälla i nya årskurs 1 som i övriga årskurser inom skolformen. Det finns enligt regeringen inte något behov av att ändra syftet med utbildningen med anledning av att en ny årskurs 1 införs. Grundskolan omfattar redan nio årskurser och rymmer redan en betydande åldersskillnad mellan eleverna. Att reglera ett särskilt syfte för en viss årskurs skulle även kunna skapa en otydlighet om skolformens uppdrag i sin helhet. Regeringen framhåller att utbildningen inom skolväsendet alltid ska främja alla elevers utveckling och lärande och att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 § skollagen).

Undervisningen i nya årskurs 1 ska enligt regeringen ske i ämnen och ämnesområden

Enligt regeringen kommer ett avskaffande av förskoleklassen och en utökning av grundskolan och motsvarande skolformer att leda till att skolans traditionella arbetssätt och pedagogik kommer att framträda starkare än vad som i dag är fallet i förskoleklassen. Det är också regeringens intention att det ska bli mer kunskapsfokus vid skolstarten. Regeringen konstaterar även att under­visning utifrån grundskolans ämnen bl.a. innebär en ökad betoning på tidig läs- och skrivinlärning och utveckling av grundläggande matematiska färdig­heter och att detta stärker elevernas basfärdigheter, vilket på sikt bör gynna kunskapsutvecklingen och förbättra elevernas kunskapsresultat. Vidare anser regeringen att det är centralt att eleverna under de tidigaste skolåren möter en undervisning som är anpassad efter deras ålder.

Regeringen anser att utbildningen för eleverna i nya årskurs 1 bör präglas av en variation av uttryckssätt och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig integrerad del av skoldagen. Detta samtidigt som eleverna får en strukturerad undervisning i ämnen där framför allt den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt utvecklandet av grundläggande matematiska färdigheter ges större utrymme. Genom en varierad utbildning introduceras eleverna till skolmiljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen. Det finns enligt regeringen inget som hindrar att det sker utifrån grundskolans och mot­svarande skolformers ämnen och ämnesområden.

Regeringen anser vidare att befintliga bestämmelser om särskilt stöd, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, modersmålsunder­visning, disciplinära åtgärder och fjärr- och distansundervisning även ska omfatta nya årskurs 1.

Garantin för tidiga stödinsatser ska fortsätta att gälla i lågstadiet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att skollagens bestämmelser om garantin för tidiga stödinsatser ska anpassas till att förskoleklassen ersätts av en ny första årskurs i lågstadiet i skolan. 

Garantin för tidiga stödinsatser i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utgå från användningen av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Bedöm­ningen av en elevs kunskapsutveckling ska göras i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 2 eller 4 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och för årskurs 3 eller 5 i specialskolan. 

Det befintliga bemyndigandet i skollagen justeras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om dels en skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan och för elever i den årskursen som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner, dels en skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 2 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 3 i specialskolan, och i årskurs 2 och 4 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner. 

Uppföljningen av stöd som getts i form av extra anpassningar i svenska eller svenska som andraspråk och matematik ska göras i slutet av lågstadiet.

Skälen för regeringens förslag

Garantin för tidiga stödinsatser behöver anpassas till en tioårig grundskola

Regeringen anser att det är mycket viktigt att eleverna tidigt i sin skolgång lär sig grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Garantin för tidiga stödinsatser syftar till att säkerställa att elever i behov av stöd tidigt får rätt stöd. Av propositionen framgår det vidare bl.a. att kartläggningen i dagens förskoleklass i stället ska göras i nya årskurs 1. Regeringen anser att en tidig och systematisk kartläggning av elevernas kunskaper utgör en central del i garantin för tidiga stödinsatser och att den första kartläggningen inte bör senareläggas jämfört med vad som sker i dag. Sammantaget föreslår regeringen att skollagens garanti för tidiga stödinsatser ska finnas kvar och anpassas till att framöver gälla i grundskolans och motsvarande skolformers lågstadium.

Följdändringar i skollagen och andra lagar

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska göras följdändringar i skollagen på grund av att en tioårig grundskola införs. Bland annat ska förskoleklassen tas bort i olika bestämmelser. Numreringen av angivna årskurser ska också ändras i flera bestämmelser när lågstadiet blir fyraårigt och samtliga befintliga årskurser förskjuts uppåt ett år.

Följdändringar ska även göras i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen, föräldraledighetslagen, lagen om kommunalekonomisk utjämning, diskrimi­neringslagen och offentlighets- och sekretesslagen. I socialförsäkringsbalken, föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen ska även vissa ändringar av rättelsekaraktär göras.

I smittskyddslagen ska det införas en skyldighet för huvudmän inom skolväsendet att erbjuda eleverna i nya årskurs 1 vaccinationer mot smitt­samma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram.

Skälen för regeringens förslag

Införandet av en tioårig grundskola kräver en lång rad följdändringar i skollagen och i flera andra lagar

Upphävandet av förskoleklassen och införandet av en ny årskurs 1 i grund­skolan och motsvarande skolformer föranleder behov av ett stort antal följd­ändringar i skollagen, bl.a. behöver förskoleklassen tas bort i olika bestäm­melser, samtliga befintliga årskurser förskjuts uppåt ett år och lågstadiet blir fyraårigt. Det krävs även följdändringar i flera andra lagar som i flertalet fall innebär att förskoleklassen tas bort eller att angiven årskurs eller angivet skolår ändras. Regeringen informerar även om att det kommer att behöva göras många följdändringar på förordningsnivå så att regelverket i sin helhet anpassas till reformen.

Skolhuvudmännen ska ansvara för vaccinationer av eleverna i nya årskurs 1

Regeringens förslag om att ansvaret för skolhuvudmännen bör utökas till att även omfatta vaccinationer av elever i nya årskurs 1 innebär att undantag för förskoleklassen i smittskyddslagen ska tas bort (2 kap. 3 a–3 f §§ smittskydds­lagen). Skolhuvudmännens ansvar att erbjuda vaccinationer bör även fortsatt omfatta vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram.

Uppgifter ska överlämnas från förskolan till skolan för att underlätta skolstarten för barnet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att inför eller i samband med att ett barn övergår från förskolan, eller från pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola, till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan, ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om barnet som behövs för att under­lätta övergången för barnet. Det ska göras språkliga förtydliganden i en av skollagens befintliga bestämmelser om överlämnande av information mellan och inom skolformer.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av en tydlig reglering av överlämning av uppgifter ökar vid införandet av en tioårig grundskola

Övergången från förskolan eller pedagogisk omsorg till skolan innebär att barnet ställs inför nya krav och förväntningar med nya relationer till elever och skolpersonal. Hur barn påverkas av övergången beror till stor del på hur överlämnandet fungerar och hur väl den mottagande verksamheten är rustad för att möta barnen utifrån deras förutsättningar. För många barn är övergången oproblematisk, men det finns också barn som behöver ett anpassat mottagande utifrån sina behov. Det förutsätter att förskolan eller den pedagog­iska omsorgen och skolan samverkar och att den avlämnande verksamheten kan lämna sådan information som behövs.

Förslagen i propositionen innebär enligt regeringen att eleverna i nya årskurs 1 kommer att mötas av ett starkare kunskapsfokus än vad som finns i den nuvarande förskoleklassen. Regeringen bedömer att detta ökar betydelsen av att övergången mellan förskolan och skolan fungerar väl. Regeringen har förståelse för att det innebär en utmaning när en grundskola i vissa fall tar emot barn från ett mycket stort antal förskolor. Regeringen bedömer att det både med beaktande av barnens bästa och verksamheternas behov är viktigt att undanröja eventuella hinder för en smidig övergång och att säkerställa en tydlig reglering inom området.

Sekretessbrytande bestämmelse

Regeringen föreslår att det i skollagen ska införas en ny sekretess- och tystnadspliktsbrytande bestämmelse som innebär att inför eller i samband med att ett barn övergår från förskolan eller från pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § skollagen till grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan, ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar över­lämna sådana uppgifter om barnet till den mottagande skolenheten som behövs för att underlätta övergången för barnet. Regeringen föreslår även att det görs följdändringar i nuvarande 3 kap. 12 j § första stycket skollagen på så vis att ordet ”När” byts ut mot ”Inför eller i samband med att”.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2026. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. De nya bestämmelserna om överlämning av uppgifter vid bl.a. övergång från förskolan eller pedagogisk omsorg till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller same­skolan ska dock tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028, med undantag för bestämmelserna i 3 kap. 12 j § i den äldre lydelsen som gäller för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 januari 2028.

En elev som har gått i förskoleklassen läsåret 2027/28 ska i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan börja direkt i årskurs 2. En elev som i någon av dessa skolformer höstterminen 2028 skulle ha börjat i årskurs 2 eller en högre årskurs ska i stället börja i en årskurs som överstiger den årskursen med ett år. Detta gäller förutsatt att inte annat beslutas i fråga om vilken årskurs eleven ska gå med stöd av undantagsbestämmelser i skollagen eller anslutande föreskrifter.

Ett godkännande av en enskild som huvudman för förskoleklass ska upphöra att gälla den 1 juli 2028.

Ett godkännande av en enskild som huvudman för viss utbildning i grund­skolan eller anpassade grundskolan ska gälla som ett godkännande enligt de nya bestämmelserna för årskurser som överstiger årskurserna i det befintliga godkännandet med ett år. Ett godkännande för årskurs 1 ska, förutom som ett godkännande för årskurs 2, även gälla som ett godkännande för den nya årskursen 1. Statens skolinspektion ska få fatta beslut om godkännanden med de nya årskursbeteckningarna, som ersätter befintliga beslut.

Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla i fråga om överlämning av uppgifter om elever som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28.

Ett beslut som har fattats enligt äldre bestämmelser om att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 vid en skolenhet inom grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller i årskurs 5 och 6 vid en skolenhet inom specialskolan, ska gälla som ett beslut för nya årskurs 5 och 6 i grundskolan, anpassade grundskolan eller sameskolan eller för nya årskurs 6 och 7 i specialskolan enligt paragrafens nya lydelse. Ett sådant beslut ska inte behöva anmälas på nytt till Statens skolverk.

Ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i förskoleklassen ska gälla som ett tillstånd för nya årskurs 1 i grundskolan. Vidare ska ett tillstånd att använda färdighetsprov i musik i årskurs 1, 2 eller 3 i grundskolan gälla som ett tillstånd för årskurs 2, 3 eller 4 enligt de nya bestämmelserna.

En huvudman som har tillstånd att använda färdighetsprov i musik i grund­skolan och som läsåret 2027/28 har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov i musik, ska inte få använda färdighetsprov som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp.

Äldre bestämmelser om rätt att gå kvar vid en skolenhet ska fortsätta att gälla för elever som har tagits emot i förskoleklassen läsåret 2027/28 och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan eller anpassade grundskolan vid samma skolenhet.

Äldre bestämmelser om minsta totala undervisningstid ska fortsätta att gälla för elever som höstterminen 2028 påbörjar årskurs 2 eller en högre årskurs i grundskolan eller i en motsvarande skolform.

Äldre bestämmelser om tystnadsplikt ska fortsätta att gälla för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen.

Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2028. 

I offentlighets- och sekretesslagen ska det införas en övergångsbestäm­melse som innebär att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för uppgifter som hänför sig till förskoleklassen.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anser att reformen bör införas samtidigt för alla huvudmän. Det medför ett tydligt startdatum för reformen som alla huvudmän, skolenheter och elever omfattas av. Regeringen framhåller att det underlättar såväl insatser som information, stöd, fortbildning och kompetensutveckling från Skolverket som tillsyn från Skolinspektionen. Vidare framför regeringen att en tioårig grundskola bör införas så snart som möjligt. Införandet av en tioårig grundskola omfattar flera led som delvis bygger på varandra. Regeringen är angelägen om att det ska finnas tillräckligt med tid för varje steg i processen. Bland annat ska Skolverket ta fram förslag på ändringar i tim-, läro- och kursplaner, som regeringen sedan ska besluta om. Detta arbete behöver samordnas med hanteringen av förslagen från Läroplansutredningen, som bl.a. lämnat förslag på principer, riktlinjer och exempel som kan ligga till grund för fortsatt arbete med att ta fram kursplaner för alla ämnen (SOU 2025:19). Huvudmän och skolor måste också ges tid att implementera reformen på ett bra sätt. Efter att bestämmelserna har trätt i kraft behöver även förberedande åtgärder av skolmyndigheterna vara genomförda innan dessa ska börja tillämpas i verksamheterna, t.ex. ska Skolverket ändra en stor mängd myndig­hetsföreskrifter. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att myndig­heterna behöver två år från ikraftträdandet för att alla förberedande åtgärder ska vara genomförda när bestämmelserna ska börja tillämpas. Huvudmän och skolor ska även ges tid att förbereda sina organisationer och sin bemanning på lämpligt sätt.

Tillkännagivande om en tioårig grundskola

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 punkt d, rskr. 2018/19:104). Av utbildningsutskottets betänkande framgår att utskottet vill införa en tioårig grundskola med skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder för att ytterligare stärka elevernas lärande. Detta innebär enligt utskottet att dagens förskoleklass görs om till en ny årskurs 1 och att lågstadiet blir fyraårigt. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar och förändringen innebär att sexåringarna knyts till grundskolans personal, kompetens, läroplan och resurser.

I propositionen anför regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett med anledning av förslagen i propositionen och därmed är slutbehandlat.  

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att genom förslagen i propositionen kommer eleverna att få en mer sammanhållen och likvärdig skolgång inom ramen för grundskolan och den anpassade grundskolan. Utskottet anser i likhet med regeringen att såväl likvärdigheten som kunskapsresultaten kan gynnas av att eleverna i stället för att gå i två skolformer ges mer undervisning av hög kvalitet inom ramen för grundskolan eller motsvarande skolformer. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag av de skäl som anförs i propositionen. Utskottet ställer sig även bakom regeringens bedömning att tillkännagivandet om en tioårig grundskola är slutbehandlat.

En annan åtgärd som bör vidtas gäller de ändringar i skollagen som föreslås i proposition 2024/25:160 Skolor mot brott punkterna 2.2 och 3.2. Utskottet har i sitt betänkande 2024/25:UbU21 i sak ställt sig bakom ändringarna men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker således även proposition 2024/25:160 punkterna 2.2 och 3.2.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäran om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att de bestämmelser som gäller för grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan även ska gälla för nya årskurs 1 i dessa skolformer. Därmed ska alltså samma bestämmelser om bl.a. utbildningens syfte, ämnen och ämnesområden, särskilt stöd, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, modersmålsunder­visning, disciplinära åtgärder och fjärrundervisning även omfatta den nya första årskursen.

Regeringen anser att samma övergripande syfte med utbildningen bör gälla i nya årskurs 1 som i övriga årskurser inom skolformen. Det finns enligt regeringen inte något behov av att ändra syftet med utbildningen med anledning av att en ny årskurs 1 införs. Grundskolan omfattar redan nio årskurser och rymmer redan en betydande åldersskillnad mellan eleverna. Att reglera ett särskilt syfte för en viss årskurs skulle enligt regeringen även kunna skapa en otydlighet om uppdraget för skolformen i sin helhet. Det finns enligt regeringens mening ingen motsättning mellan att grundskolans och mot­svarande skolformers övergripande syfte ska omfatta även den nya första årskursen i lågstadiet och att eleverna får en god skolstart där undervisningen är åldersanpassad. Regeringen hänvisar i sammanhanget till 1 kap. 4 § skol­lagen där det sägs att utbildningen inom skolväsendet alltid ska främja alla elevers utveckling och lärande och att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov. Vidare framhåller regeringen att övergången och samverkan mellan förskolan och skolan behöver fungera smidigt utifrån barnens behov även framöver och att lärare i skolan redan i dag i samverkan med arbetslaget i förskolan ska förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar (se t.ex. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr 22], avsnitt 2.5).

Regeringen anser vidare att det är centralt att eleverna i de tidigaste skolåren möter en undervisning som är anpassad efter deras ålder. Regeringen framhåller att en av avsikterna med förskoleklassen när den infördes 1998 var att den skulle utgöra en brygga mellan förskolan och skolan och att den intentionen även återfinns i förarbetena till skollagen där det betonas att undervisningen i förskoleklassen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik, i syfte att stimulera barns utveckling och lärande (prop. 2009/10:165 s. 358). Enligt regeringen bör utbildningen för eleverna i nya årskurs 1 förutom att vara anpassad efter deras ålder även präglas av en variation av uttrycksformer och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig del av skoldagen. Samtidigt bör eleverna enligt regeringens mening få en strukturerad undervisning i ämnen där framför allt den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt utvecklandet av grundläggande matematiska färdigheter ges större utrymme. Genom en varierad utbildning introduceras eleverna till skolmiljön och ges goda förutsättningar för den fortsatta utbildningen. Det finns enligt regeringen inget som hindrar att det sker utifrån grundskolans och motsvarande skolformers ämnen och ämnes­områden. Regeringen bedömer att detta kan främjas genom bl.a. skrivningar i skolans styrdokument såsom läroplaner, fortbildning och kompetens­utveckling samt stöd för huvudmännens lokala implementering. Detta hanteras bl.a. i föreskrifter på en lägre nivå än lag. I propositionen informerar regeringen om att Skolverket ska ta fram förslag på ändringar i tim- läro- och kursplaner inför införandet av en tioårig grundskola som regeringen sedan ska besluta om. Detta arbete behöver enligt regeringen samordnas med hanteringen av förslagen från den tidigare nämnda Läroplansutredningen, som bl.a. lämnat förslag på principer, riktlinjer och exempel som kan ligga till grund för fortsatt arbete med att ta fram kursplaner för alla ämnen.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 anser motionärerna att det finns en risk för att ämnesundervisningen i nya årskurs 1 inte kommer att integrera lek och rörelse i tillräckligt hög grad. Enligt motionärerna behöver regeringen peka ut en riktning för hur skolans styrdokument ska utformas i syfte att säkerställa att de arbetssätt och den pedagogik som kännetecknar förskoleklassen – med fokus på sociala och emotionella färdigheter, lek och rörelse – inte går förlorade. Motionärerna framhåller att de sociala och emotionella färdigheter som förutsätts för att eleverna ska kunna fungera i skolmiljön högre upp i åldrarna måste utvecklas och övas på såväl inom förskolan som inom grundskolans första år.

I kommittémotion 2024/25:3363 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1 anser motionärerna att förskolans pedagogik bör värnas i nya årskurs 1. Enligt motionärerna ska den nuvarande läroplanen för förskoleklassen behållas så att kombinationen av lek och lärande även i fortsättningen präglar verksamheten. Det skapar enligt motionärerna bättre förutsättningar i övergången mellan förskolan och skolan och är dessutom baserat på forskningsevidens. Det innebär också att innehållet i den första årskursen behöver anpassas så att erfarenheter från förskoleklassen tas till vara.

Även i kommittémotion 2024/25:3383 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 vill motionärerna att man ska värna förskolans pedagogik i nya årskurs 1. Motionärerna anser att reformens stora värde i att förhindra ytter­ligare ett byte av skolform för de yngsta eleverna och därmed få större kontinuitet och en mer sammanhållen skolgång inte får innebära att förskoleklassens värdefulla kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedago­gik går förlorad. Det är enligt motionärerna av avgörande betydelse att de lärare som ska arbeta i nya årskurs 1 kan integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att grundtanken med att införa en tioårig grundskola är att undervisningen i nya årskurs 1 ska bedrivas utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. Utgångspunkten för regeringens förslag är alltså att samma bestämmelser om bl.a. utbildningens syfte, ämnen och ämnesområden även ska omfatta den nya första årskursen. Utskottet instämmer i det som motionärerna framför om vikten av att utbildningen i nya årskurs 1 ska präglas av en variation av uttrycksformer och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig del av skoldagen. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att eleverna får en strukturerad undervisning där framför allt den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt utvecklandet av grundläggande matematiska färdigheter får större utrymme samtidigt som utbildningen är anpassad efter elevernas ålder och är präglad av förskolans arbetssätt och metoder. Utskottet vill i sammanhanget framföra att regeringen kommer att ta fram nya läroplaner med anledning av införandet av den tioåriga grundskolan. Utskottet vill också framföra att pedagogiken i dag varierar mellan olika förskoleklasser i landet. I vissa förskoleklasser liknar under­visningen den i grundskolan, och i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder. Med en tioårig grundskola kommer alla elever att få en mer likvärdig utbildning.

Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:3363 (V) yrkande 1, 2024/25:3366 (S) yrkande 1 och 2024/25:3383 (MP) yrkande 1.

Propositionen

Fortbildning för förskollärare

Regeringen framhåller i propositionen att ett sätt att främja en god skolstart för barnen med en åldersanpassad pedagogik är att ta tillvara den kompetens som dagens förskollärare som undervisar i förskoleklassen besitter. Skolverket har sedan 2021 i uppdrag att erbjuda förskollärare verksamma i förskole­klassen fortbildningsinsatser inför ett införande av en tioårig grundskola. Uppdraget ska fr.o.m. 2024 redovisas årligen (U2022/04067). Sedan flera år tillbaka kan därmed förskollärare i förskoleklassen gå kompetensutvecklande kurser inom läs- och skrivinlärning (15 högskolepoäng) och matematik­inlärning (15 högskolepoäng). Dessa kurser syftar till att ge förskollärare i förskoleklassen kunskap om elevers läs-, skriv- och matematikinlärning för att stärka deras kompetens att undervisa i de första årskurserna i grundskolan. Till och med höstterminen 2023 hade 1 605 förskollärare som undervisar i förskole­klassen deltagit i de kurser som erbjudits. Eftersom det sammantaget fanns ca 4 540 tjänstgörande förskollärare i förskoleklassen med en förskol­lärarexamen, innebär det att 35 procent av dessa hittills har gått fortbildningen (U2024/00287). Regeringen menar att insatsen innebär att det fortsatt finns goda möjligheter för förskollärare som undervisar i förskoleklassen att förbereda sig inför införandet av en tioårig grundskola.

En tioårig grundskola kräver omfattande förberedelser och bör införas läsåret 2028/29

Regeringen anser att en tioårig grundskola bör införas så snart som möjligt men är angelägen om att det ska finnas tillräckligt med tid för varje steg i processen. Införandet av en tioårig grundskola omfattar flera led som delvis bygger på varandra. Bland annat ska Skolverket ta fram förslag på ändringar i tim-, läro- och kursplaner, som regeringen sedan ska besluta om. Regeringen bedömer att myndigheterna behöver två år från ikraftträdandet för att alla förberedande åtgärder ska vara genomförda när bestämmelserna ska börja tillämpas. Huvudmän och skolor ska även ges tid att förbereda sina organisationer och bemanning på lämpligt sätt. Regeringen anser att det bl.a. krävs statliga satsningar för att möta behovet av legitimerade lärare i det nya lågstadiet, och regeringen framhåller att det redan pågår förberedande insatser genom utbildning av förskollärare i förskoleklass (se ovan). Enligt regeringens bedömning kan en tioårig grundskola införas läsåret 2028/29 eftersom det då finns tillräckligt med tid att på ett kvalitativt sätt förbereda och genomföra varje steg i processen. Denna tidsplan för reformen innebär enligt regeringens mening att fler förskollärare i förskoleklassen får möjlighet att gå den tidigare nämnda fortbildningen inför en tioårig grundskola. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

Konsekvenser av förslagen och behovet av övergångsregler

I propositionens avsnitt om konsekvenser för barn, elever och skolans personal framför regeringen att förslaget att förskoleklassen upphör som skolform och att en ny första årskurs införs i grundskolan och motsvarande skolformer kommer att få konsekvenser för lärarförsörjningen samt för yrkesverksamma och blivande lärare och förskollärare. Dessa konsekvenser är enligt regeringen starkt kopplade till vilka krav som ska gälla för att vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan eller i en motsvarande skolform samt satsningar på fortbildning och kompetensutveckling.

Regeringen framför i propositionen att den har för avsikt att på förordnings­nivå reglera vad som ska krävas för att vara behörig att undervisa i nya lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer. När det gäller befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan bedömer regeringen att det inte behövs några övergångsbestämmelser i skollagen eftersom det i 2 kap. 13 § skollagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Sådana bestämmelser har regeringen meddelat i förordningen (2011:326) om behörighet och legitima­tion för lärare och förskollärare, behörighetsförordningen. Bestämmelsen i 2 kap. 16 § fjärde stycket skollagen, som anger att lärarens eller förskol­lärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen, riktar sig till Skolverket och närmare bestämmelser om vad som ska anges på en legitimation finns i behörighetsförordningen. Regeringen bedömer därför att bestämmelser som ger Skolverket stöd att ändra behörigheterna i legitimationerna kan införas i behörighetsförordningen. Regeringen anför i propositionen att den därför har för avsikt att på förordningsnivå reglera vad som ska gälla för befintliga lärarlegitimationer.

Skolministerns svar på skriftlig fråga om behörighet för förskol­lärare och lärare i den nya tioåriga grundskolan

I ett svar på en fråga om skolministern kan redogöra för hur regeringen på förordningsnivå ska reglera dels vad som ska krävas för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet i grundskolan eller i en motsvarande skolform, dels vad som ska gälla för befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller same­skolan framhåller skolministern att regeringen, efter riksdagens beslut om propositionen, har för avsikt att besluta om omfattande förordnings­ändringar med anledning av reformen. I det ingår bl.a. frågan om vad som ska krävas för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet. Förordnings­ändringarna bereds för närvarande inom Regeringskansliet och därför kan skolministern inte nu lämna besked om innehållet (se skolministerns svar på fråga 2024/25:961 om behörighet för förskollärare och lärare i den nya tioåriga grundskolan).

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 begär motionärerna att det ska införas generösa övergångsregler och möjlighet till fortbildning för förskollärare som i dag undervisar i förskoleklassen och som saknar behörighet för undervisning i årskurs 1. Enligt motionärerna är det en viktig utgångspunkt att barn ska mötas av professionell personal med rätt kompetens redan från den första skoldagen. Motionärerna anser att det inte är rätt väg framåt att tona ned förskollärarnas roll eftersom deras kompetens innebär att de kan se till att övergången till skolan blir trygg och lärorik, särskilt för de barn som är i störst behov av stöd.

I yrkande 3 anför motionärerna att de vill ge lärare som ska undervisa i nya årskurs 1 möjlighet till ett förskolepedagogiskt lyft för att de ska kunna stärka sin kunskap i förskolans pedagogik och arbetssätt och använda den på lämpligt sätt i undervisningen. Utan en sådan möjlighet skulle risken enligt motionärerna öka för att undervisningen i årskurs 1 utvecklas i en riktning som liknar övriga skolan och inte är åldersadekvat anpassad.

I yrkande 4 vill motionärerna utreda en enklare valideringsprocess för förskollärare som har fem års yrkeserfarenhet och som har gått en påbyggnads­utbildning för att få behörighet att undervisa i lågstadiet.

I yrkande 5 anser motionärerna att det behöver utredas hur man kan utöka Skolverkets påbyggnadsutbildning för förskollärare så att den ger behörighet att undervisa i hela lågstadiet. Motionärerna anser att det är viktigt att alla förskollärare som vill utöka sin behörighet har möjlighet att göra det samt att det finns en snabb och enkel process för validering av yrkeskompetens så att de också blir behöriga att undervisa i hela lågstadiets årskurser. Övergångs­perioden till 2031 för förskollärare att få sådan behörighet är enligt motionärerna viktig, särskilt för de som närmar sig pensionsåldern.

I kommittémotion 2024/25:3363 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 anser motionärerna att det är viktigt att den kompetens som finns hos de förskollärare som i dag arbetar i förskoleklassen inte går förlorad. Motionärerna framhåller att t.o.m. höstterminen 2023 hade ca 35 procent av lärarna i förskoleklassen fått den behörighet som kommer att krävas för att få undervisa i grundskolans första år. Det visar enligt motionärerna att det är viktigt med generösa övergångsregler samt breda valideringsstrukturer och möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning så att alla har möjlighet att bli behöriga före 2028.

I kommittémotion 2024/25:3375 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 anför motionärerna att de nuvarande behöriga förskollärarna även ska betraktas som behöriga i nya årskurs 1 inom ramen för den tioåriga grundskolan. Motionärerna framhåller att det saknas tydliga svar i proposi­tionen på vad som kommer att ske med de förskollärare som i dag arbetar i förskoleklassen. Det är enligt motionärerna självklart att de som arbetar som förskollärare i dag inte ska behöva en ny legitimation för att undervisa i samma åldersgrupp eftersom de har värdefulla kunskaper och en gedigen utbildning om denna barngrupp.

I yrkande 2 framhåller motionärerna att det ska finnas generösa över­gångsregler om förskollärarnas behörighet under en övergångsperiod på tio år om det inte skulle vara möjligt att ge de nuvarande behöriga förskollärarna behörighet även i nya årskurs 1.

I kommittémotion 2024/25:3383 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 framhåller motionärerna att det är viktigt att den kompetens som finns hos de som jobbar i förskoleklassen tas till vara och att lärare som inte undervisat de yngsta eleverna breddar sin kompetens när det gäller pedagogik på lekens grund för de yngsta eleverna. Det kommer enligt motionärerna att behövas kompetensutvecklingsinsatser för både förskollärare och grund­skollärare, samt resurser för att säkerställa en bra övergång och en fortsatt kvalitativ undervisning och likvärdighet i hela landet. Därför förordar motionärerna generösa övergångsregler i kombination med starka incitament till den fortbildning som behövs samt validering av lärares befintliga kompetens. Det är enligt motionärerna inte rimligt att låta kompetenta förskollärare bli obehöriga för ett arbete de redan nu utför.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkandena om förskollärarnas behörighet, fortbildning, över­gångsregler och validering kan utskottet konstatera följande. Regeringen har behandlat frågan om förskollärarnas behörighet att undervisa i den nya årskurs 1 och deras kompetensutveckling i propositionen. Regeringen betonar vikten av att ta tillvara förskollärarnas kompetens för att främja en god skolstart för barnen med en åldersanpassad pedagogik. Skolverket har därför sedan 2021 regeringens uppdrag att erbjuda förskol­lärare fortbildningsinsatser inom läs-, skriv- och matematikinlärning inför införandet av en tioårig grundskola. Uppdraget ska sedan 2024 redovisas årligen (U2022/04067). Utskottet vill framhålla att det framgår av de redovisade uppdragen att syftet med fortbildningen är att stärka förskol­lärarnas kompetens att undervisa i en kommande tioårig grundskola. Fort­bildningen är tänkt att minska skillnaden mellan förskollärarnas utbildning och grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–3 i fråga om grund­läggande läs-, skriv- och matematik­inlärning. Av den senaste redovisningen från Skolverket framgår att det totala antalet kursdeltagare sedan Skolverket fick uppdraget 2021 är 2 131 (dnr 2024:2782). Vidare framgår det att intresset för fortbildningen fortfarande var stort bland förskollärare verksamma i förskoleklassen, trots att något beslut ännu inte hade fattats om tioårig grundskola. Skolverket framhåller att det av såväl lärosätenas kursut­värder­ingar som Skolverkets egen enkät framgår att deltagarna överlag var mycket nöjda med både kursinnehållet och kursernas upplägg.

När det särskilt gäller yrkandena som behandlar behovet av övergångs­regler för förskollärarnas behörighet vill utskottet framhålla att den tioåriga grund­skolan föreslås införas läsåret 2028/29 eftersom det då finns tillräckligt med tid att på ett kvalitativt sätt förbereda och genomföra varje steg i processen och att det innebär att fler förskollärare i förskoleklassen kommer att få möjlighet att gå den tidigare nämnda fortbildningen inför en tioårig grund­skola. I propositionen bedömer regeringen att det inte behövs några övergångsbestäm­melser i skollagen om befintliga lärarlegitimationer eftersom regeringen har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Regeringen framför också att den efter riksdagens beslut om propositionen på förordningsnivå avser att reglera vad som krävs för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet. Det bekräftas också av skolministern i ett frågesvar om behörighet för förskollärare och lärare i den nya tioåriga grundskolan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3363 (V) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3366 (S) yrkandena 2–5, 2024/25:3375 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3383 (MP) yrkandena 2 och 3.

Propositionen

I propositionen framhåller regeringen att fler elever i grundskolan och motsvarande skolformer behöver mötas av ett stärkt fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt matematik. Detta bör enligt regeringen leda till att elever får bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna och därigenom utvecklas längre mot utbildningens mål. Regeringen anser att en viktig del i arbetet med att förbättra kunskapsresultaten är att stärka förutsättningarna för att alla elever ska få en utbildning av hög och likvärdig kvalitet och att grunden till detta ska läggas under de tidiga skolåren.

Vidare konstaterar regeringen att det är viktigt för elevernas lärande och utveckling att undervisningen i skolan bedrivs på rätt nivå, med beaktande av både tidigare undervisning och elevernas förutsättningar. En sådan kontinu­erlig progression och anpassning är enklare att säkerställa inom ramen för en sammanhållen skolgång. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att såväl likvärdigheten som kunskapsresultaten kan gynnas av att eleverna i stället för att gå i två skolformer ges mer undervisning av hög kvalitet inom ramen för grundskolan eller motsvarande skolformer. Det innebär att eleverna får mer undervisning i grundskolan och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. Skolverket anser bör leda till högre kunskapsresultat. I det ingår ett starkare fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt matematik. En annan konsekvens blir att samma lärare kan följa eleven under en längre tid vilket ger bättre förutsättningar att bedriva en undervisning som främjar kontinuitet och progression i elevens kunskapsutveckling.

Budgetpropositionen för 2025

Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräk­ning­ar som avser de medel som ska avsättas till kommunerna för genom­förandet av reformen fr.o.m. 2028. För att eleverna ska lyckas med sin utbildning och bli rustade för framtiden är det enligt regeringen viktigt att de får tillräckligt med undervisning av god kvalitet. Enligt regeringen pekar forskning mot att mängden undervisningstid kan vara en faktor som spelar roll för elevers kunskapsutveckling. Elever i Sverige har dock förhållandevis lite obligatorisk undervisningstid i grund­skolan jämfört med många andra länder. Införandet av en tioårig grundskola – genom att förskoleklassen upphör och en ny årskurs 1 införs – skulle ge alla elever mer undervisning i grundskolans ämnen. Det skulle även leda till färre övergångar mellan skolformer, som annars kan vara ett hinder för en kontinuerlig progression i lärandet. Regeringen menar vidare att en mer strukturerad undervisning utifrån grundskolans kursplaner och med ett tydligt fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik bör kunna leda till förbättrade kunskapsresultat.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 6 vill motionärerna säkra reformen så att man höjer kvaliteten jämfört med dagens förskoleklass. Motionärerna understryker vikten av att reformen måste syfta till att höja kvaliteten i det första året i grundskolan för alla elever samtidigt som det inte får gå ut över de resurser som i dag används för att höja kvaliteten i hela grundskolan. Det är enligt motionärerna viktigt att en så genomgripande reform som innebär att grundskolan utökas med ett år inte i praktiken blir en neddragning av kvaliteten i de lägre årskurserna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen har gjort bedömningar i propositionen om att både likvärdigheten och kunskapsresultaten kan gynnas av den tioåriga grundskolan eftersom eleverna kommer att få mer undervisning som är strukturerad och av hög kvalitet inom ramen för grundskolan eller mot­svarande skolformer. Utskottet instämmer med Skolverket i att detta bör leda till högre kunskapsresultat. Utskottet kan också konstatera att regeringen har gjort beräkningar av vilka medel som ska avsättas till kommunerna för genomförandet av reformen fr.o.m. 2028. Utskottet anser att regeringens bedömningar är väl avvägda och avstyrker därmed motion 2024/25:3366 (S) yrkande 6.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag om nya årskurs 1 måste vara ålders­anpassat och att man inte får förlora förskoleklassens fokus på lek och sociala och emotionella färdigheter. Både Utredningen om en tioårig grundskola och flera remissinstanser pekar på vikten av att den integrering av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik som kännetecknar förskoleklassen även ska prägla undervisningen i den nya första årskursen i en tioårig grund­skola, inte minst eftersom den kombinationen av arbetssätt och pedagogik bedöms underlätta övergången för eleverna och vara väl anpassad till elevernas ålder. Detta är emellertid en bedömning som regeringen bara delvis instämmer i. I propositionen hänvisar regeringen till skrivningar i skolans styrdokument och konstaterar att frågan ligger utanför propositionen. Vi menar dock att regeringen behöver peka ut en riktning för hur skolans styrdokument ska utformas i syfte att säkerställa att de arbetssätt och den pedagogik som kännetecknar förskoleklassen inte går förlorade. De sociala och emotionella färdigheter som förutsätts för att eleverna ska kunna fungera i skolmiljön högre upp i åldrarna måste utvecklas och övas på såväl inom förskolan som inom grundskolans första år, inte minst för att främja trygghet och studiero. Vi vill således att det säkerställs att de arbetssätt och den pedago­gik som kännetecknar förskolan – fokus på sociala och emotionella färdig­heter, lek och rörelse – inte går förlorade.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Ställningstagande

Vi anser att det stora värdet i reformen om en tioårig grundskola är att den förhindrar ytterligare ett byte av skolform för de yngsta eleverna, vilket ger en större kontinuitet och en mer sammanhållen skolgång. Införandet av en tioårig grundskola får dock inte innebära att förskoleklassens värdefulla kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik går förlorad. Förskoleklassens syfte att stimulera barns utveckling och lärande är helt grundläggande för att reformen ska bli lyckad. Därför behöver utbildningen i nya årskurs 1 integrera förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik och de lärare som ska arbeta i nya årskurs 1 behöver kunna integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen. Förskoleklassens verksamhet kännetecknas av att den, i högre grad än de övriga obligatoriska skolformerna, kombinerar förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt.

Samtidigt anser vi att den nuvarande läroplanen för förskoleklassen ska behållas så att kombinationen av lek och lärande även i fortsättningen präglar verksamheten. Det skapar bättre förutsättningar i övergången mellan förskolan och skolan och är dessutom baserat på forskningsevidens. Det innebär också att innehållet i den första årskursen behöver anpassas så att erfarenheter från förskoleklassen tas till vara.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

Ställningstagande

En viktig utgångspunkt är enligt vår mening att barn redan från den första skoldagen ska mötas av professionell personal med rätt kompetens. Att tona ned förskollärarnas roll är inte rätt väg framåt. Förskollärarnas kompetens är ju att skapa en bro mellan förskolans och skolans värld, dvs. att se till att övergången till skolan blir trygg och lärorik, särskilt för de barn som är i störst behov av stöd. Vi föreslår liksom Utredningen om en tioårig grundskola ett förskolepedagogiskt lyft för de lärare som ska arbeta i nya årskurs 1, så att de lärare som ska arbeta i den årskursen kan integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på ett lämpligt sätt i undervisningen. Ambitionen bör vara att i största möjliga mån bevara den kompetens som finns hos de förskollärare som har erfarenhet av undervisning i förskoleklassen. Det är viktigt att alla förskollärare som vill utöka sin behörighet får möjlighet att göra det samt att det finns en snabb och enkel process för validering av yrkeskompetens så att de också blir behöriga att undervisa i årskurser i hela lågstadiet. Övergångs­perioden till 2031 för förskollärare att skaffa sig behörighet är viktig, särskilt för dem som närmar sig pensionen. Vi anser även att regeringen bör utreda en enklare valideringsprocess för förskollärare som har fem års yrkeserfarenhet och som har gått en påbyggnadsutbildning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

Ställningstagande

Förskoleklassen är en viktig brygga från förskolan till skolan. Svenskt skolväsen behöver mer tidiga insatser och en tioårig grundskola kan vara en del i att utveckla det om införandet sker på ett bra sätt. Förslaget att förskole­klassen upphör som skolform och att en ny första årskurs införs i grundskolan och motsvarande skolformer kommer dock att få konsekvenser för lärar­försörjningen samt för yrkesverksamma och blivande lärare och förskollärare. Dessa konsekvenser är starkt kopplade till vilka krav som ska gälla för att vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan eller i en motsvarande skolform samt satsningar på fortbildning och kompetensutveckling.

För förskollärarna och lärarna vore det värdefullt att redan nu känna till hur regeringen avser att försäkra att de yngsta eleverna får rätt kompetens under sin skolgång. Risken är att reformen inte klarar att uppfylla sitt syfte med en starkare kunskapsutveckling om de undervisande lärarna inte har rätt kompe­tens och behörighet. Vi kan inte försätta Sverige och landets förskollärare i en situation där behöriga lärare med mångårig erfarenhet av och stor kunskap om pedagogiskt lärande för sexåringar blir obehöriga inom just pedagogiskt lärande för sexåringar. Det är därför viktigt att den kompetens som finns hos de förskol­lärare som i dag arbetar i förskoleklassen inte går förlorad. Deras kompetens måste i stället tas till vara och utvecklas i den nya tioåriga grund­skolan. Det är också viktigt att lärare som inte undervisat de yngsta eleverna, och nu förväntas arbeta i hela den nya grundskolan, breddar sin kompetens i pedagogik på lekens grund för de yngsta eleverna.

Fram t.o.m. höstterminen 2023 hade ca 35 procent av lärarna i förskole­klassen läst till den behörighet som kommer att krävas för att få undervisa i grundskolans första år. Det visar att det är viktigt med generösa övergångs­regler samt breda valideringsstrukturer och möjligheter till kompetens­utveckling och vidareutbildning så att alla har möjlighet att bli behöriga före 2028.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

Ställningstagande

Det är viktigt att värdefull lärarkompetens inte slarvas bort vid införandet av den tioåriga grundskolan. Propositionen saknar viktiga delar när det gäller lärarbehörighet och förskolepedagogikens roll. Det saknas tydliga svar på vad som kommer att ske med alla de förskollärare som i dag arbetar i förskole­klassen. Det borde vara självklart att de som arbetar som förskollärare i dag inte ska behöva skaffa sig en ny legitimation för att få undervisa i samma åldersgrupp eftersom de har värdefulla kunskaper och en gedigen utbildning om just denna ålderskategori. Givetvis ska de få den kompetensutveckling som behövs för att de ska kunna lära ut de nya moment som nu kommer att integreras i barnens undervisning men det som är väsentligt är att förskollärare ska kunna arbeta kvar i nya årskurs 1. Därför ska de nuvarande förskollärarna även betraktas som behöriga i nya årskurs 1 i den tioåriga grundskolan. I de fall där detta inte är möjligt ska det finnas generösa övergångsregler under en övergångsperiod på tio år i fråga om dessa förskollärares behörighet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

Ställningstagande

En rad remissinstanser pekar på att regeringen underfinansierar reformen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att det kommer att vara fler sexåringar än utredningen utgår från som behöver gå i den anpassade grundskolan. Vi vill understryka vikten av att reformen måste syfta till att höja kvaliteten i det första året i grundskolan för alla elever. Samtidigt får det inte gå ut över de resurser som i dag går till att höja kvaliteten i hela grundskolan. Det är mycket viktigt att en så genom­gripande reform som att utöka grundskolan med ett år inte i praktiken blir en neddragning av kvaliteten i de lägre årskurserna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2024/25:143

Förslag som lagts fram i proposition 2024/25:160

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

 

1 kap.

  12 §

Lagen är uppdelad i följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

– trygghet och studiero (5 kap.),

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

– säkerhetsarbete i brottsförebyg­gande syfte (6 a kap.),

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

– förskolan (8 kap.),

– grundskolan (10 kap.),

– anpassade grundskolan (11 kap.),

– specialskolan (12 kap.),

– sameskolan (13 kap.),

– fritidshemmet (14 kap.),

– gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– anpassade gymnasieskolan (18 och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

– fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

– distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

– entreprenad och samverkan (23 kap.),

– särskilda utbildningsformer (24 kap.),

– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärder­ing (26 kap.),

– behandling av personuppgifter (26 a kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och

– övriga bestämmelser (29 kap.).

 

 

2. Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 5 och 10 §§ skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

 

Lydelse enligt bet. 2024/25:UbU21

Utskottets förslag

 

  6 a kap.

5 §

Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säker­heten. Detta gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritids­hemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan under­sökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i grund­skolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritids­hemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan under­sökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

En undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.

En rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten. En rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar.

 

10 §

Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polis­myndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritids­hemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polis­myndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i grundskolan, anpas­sade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymna­sieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

                                     

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning och annan verksamhet som bedrivs före den 1 juli 2028.