Ny lag om kommunal hamnverksamhet

Trafikutskottets betänkande 2025/26:TU19

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om kommunal hamnverksamhet. Lagförslaget lämnas för att de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska anses vara förenliga med EU:s regler om statsstöd och innebär att en kommun eller en region som bedriver hamn­verksamhet på en marknad ska bedriva verksamheten i ett kommunalt aktiebolag på affärsmässig grund.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. En kommun eller en region som före ikraftträdandet bedriver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen föreslås dock få fortsätta att bedriva hamn­verksamheten inom förvaltningen t.o.m. den 31 december 2028.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (S, V, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ny lag om kommunal hamnverksamhet

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, MP)

2. Önskemål om ytterligare utredning, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Försvarsutskottets yttrande 2025/26:FöU5y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet. Vidare behandlas fyra yrkanden i tre följdmotioner med anledning av propositionen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Försvarsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar som berör försvarsutskottets beredningsområde. Försvarsutskottets yttrande redovisas i bilaga 3.

Bakgrund

I flera europeiska länder har det tidigare funnits särskilda skattebefrielser för hamnar och hamnverksamhet. Under 2013 inledde Europeiska kommissionen en undersökning av europeiska hamnars funktionssätt och beskattning. Undersökningen ledde fram till flera beslut där dylika skattebefrielser bedömdes utgöra statsstöd som är oförenliga med den inre marknaden, vilket tvingat fram förändringar av lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna.

När det gäller svenska hamnar har kommissionen uppmärksammat att vissa kommunala hamnar drivs som en del av den kommunala förvaltningen och att den hamnverksamheten därmed är befriad från inkomstbeskattning, medan övrig hamnverksamhet, inklusive sådan som drivs av kommunala bolag, beskattas enligt allmänna regler. Detta har väckt frågor om det svenska systemets förenlighet med statsstödsregelverket.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om kommunal hamnverksamhet. Regeringen lämnar förslaget för att de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet ska anses vara förenliga med EU:s regler om statsstöd. Förslaget innebär att en kommun eller en region som bedriver hamnverksam­het på en marknad ska bedriva verksamheten i ett kommunalt aktiebolag. Det kommunala bolaget ska bedriva hamnverksamheten på affärsmässig grund. Hamnverksamheten får dock bedrivas som en del av den kommunala förvaltningen om hamnen främst nyttjas av lokala användare och verk­samheten inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom Europeiska unionen (EU).

Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026. En kommun eller en region som före ikraftträdandet bedriver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen får trots vad som anges i lagen fortsätta att bedriva hamnverksamheten inom förvaltningen t.o.m. den 31 december 2028.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Den kommunala självstyrelsen och ramar för kommunal verksamhet

Kommunernas och regionernas kompetens att bedriva olika slags verksamhet följer av bestämmelser i regeringsformen, kommunallagen (2017:725) och ett stort antal författningar för specialreglerad verksamhet. Vidare har EU-rätten betydelse för vad kommuner och regioner får ägna sig åt, och det finns t.ex. regler om statsstöd som kan begränsa utrymmet för kommunala åtgärder.

Kommunerna och regionerna har utöver sina lagreglerade åligganden en fri sektor inom vilken de kan ombesörja sina angelägenheter, s.k. frivillig verk­samhet. Frivilligheten ligger i att staten inte ställer upp några särskilda krav vad gäller exempelvis kvalitet och omfång och inom detta område finns där­med utrymme för en kommunal initiativrätt som är ett viktigt inslag i den kommunala självstyrelsen.

För att kommunal näringsverksamhet ska få bedrivas krävs att den drivs utan vinstsyfte och att den går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anlägg­ningar eller tjänster åt medlemmarna. Kommunallagen innehåller inte några bestämmelser om föreskriven organisationsform för näringsverksamhet som kommuner bedriver. Grund­principen är att kommunerna själva får bestämma hur de vill organisera sin verksamhet. Kommuner får, med de begränsningar som framgår av lag, över­lämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

Inom kommunalrätten finns vissa grundprinciper som i de flesta fall begränsar den kommunala kompetensen. De kommunalrättsliga grund­prin­ciperna är generellt tillämpliga och för undantag från dessa krävs lagstöd.

Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all kommunal verk­samhet och innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än som mot­svarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Syftet är att hindra att kommunen utnyttjar den monopolsituation som ofta finns vid avgiftsfinansierad kommunal verksamhet.

En kommun som bedriver s.k. sedvanlig affärsverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen är som utgångspunkt bunden av självkostnads­principen, och för verksamhet som bedrivs i bolagsform ska de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten, t.ex. självkostnadsprincipen, anges i bolagsordningen.

I flera speciallagar som reglerar kommunal näringsverksamhet finns dock bestämmelser om att verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. På dessa områden finns konkurrerande privata aktörer på samma marknad. Begreppet affärsmässig grund har ansetts innebära ett undantag från såväl självkostnadsprincipen som kommunallagens förbud mot att driva företag i vinstsyfte. Att verksamheten ska drivas på affärsmässig grund innebär främst att företaget ska tillämpa affärsmässigt beteende och en korrekt prissättning samt räkna in en viss vinstmarginal i priset om inte annat undantagsvis är särskilt motiverat. Verksamheten får inte bli beroende av stöd eller kors­subventioner och de villkor som gäller för det privata näringslivets affärs­drivande verksamhet ska således vara vägledande.

Undantagen i speciallagstiftningar har inte samordnats utan har utformats på flera olika sätt eftersom de tillkommit vid olika tillfällen och av olika anledningar.

I enlighet med inkomstskattelagen är vissa juridiska personer, däribland kommuner, sedan 1984 undantagna från skattskyldighet till inkomstskatt. Om en kommun har överlämnat skötseln av en kommunal angelägenhet till exempelvis ett helägt aktiebolag, omfattas den verksamheten inte av det undantag från skattskyldighet till inkomstskatt som gäller för kommunerna enligt inkomstskattelagen. I stället gäller de allmänna reglerna i inkomst­skattelagen för den aktuella associationsformen, vilket innebär att ett kommunalt aktiebolag är skattskyldigt för bolagsskatt på samma sätt som ett privatägt aktiebolag.

Nuvarande regler för hamnverksamhet

I Sverige är hamnverksamhet till största delen en oreglerad kommunal ange­lägenhet och en s.k. frivillig verksamhet där kommunerna har en stor frihet att be­stämma formerna för verksamheten. De hamnar som är helt kommunalt ägda drivs i nästan samtliga fall som självständiga kommunala bolag, men det finns även några hamnar som drivs som en del av den kommunala för­valtningen. Utöver den generella kommunalrättsliga regleringen styrs verk­samheten i kommunala hamnar av EU-rättslig och svensk reglering av hamnar, bl.a. finns bestämmelser om avgiftsuttaget i hamnverksam­heten som kompletterar den kommunalrättsliga regleringen.

EU:s s.k. hamntjänstförordning trädde i kraft i mars 2017 och det är bara vissa utpekade hamnar som omfattas av förordningens bestämmel­ser. Hamn­tjänstförordningen reglerar bl.a. frågor om rätt till tillträde till en hamn för att utföra hamn­tjänster och villkoren för detta samt frågor om finansiell insyn. I förordningen finns även bestämmelser om hur hamnavgifter och hamninfra­strukturavgifter ska bestämmas. För svensk del kompletteras hamntjänst­förordningen av lagen (2019:152) med kompletterande bestämmel­ser till EU:s hamntjänstförordning.

Till skillnad från många andra europeiska länder har Sverige inte någon allmän hamnlagstiftning och det finns inte heller någon särskild reglering om ansvaret för och driften av hamnarna. Däremot finns det en mängd speciallagar som reglerar skilda aspekter av hamnväsendet.

I rättsligt hänseende görs skillnad mellan allmänna och icke allmänna hamnar. Allmänna hamnar regleras i lagen (1983:293) om inrättande, utvidg­ning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. Sjöfartsverket får besluta att en allmän hamn får inrättas om hamnen är av väsentlig betydelse för den allmänna samfärdseln. För en allmän hamn får hamninnehavaren viss rådighet över området inom hamnen även om hamninnehavaren inte äger hela området. Exempelvis får hamninnehavaren vidta åtgärder i vattnet och ta ut avgifter av fartyg som passerar genom hamnen utan att angöra hamnens anläggningar. I Sverige finns ett femtiotal allmänna hamnar och de flesta av dessa ägs av kommuner. Ungefär hälften av de allmänna hamnarna är helt kommunalt ägda medan resterande även har privata ägarintressen i varierande grad. Det finns också helt privatägda allmänna hamnar utan några kommunala ägarintressen. Utöver de allmänna hamnarna finns ett stort antal s.k. industri­hamnar som i första hand är knutna till industriföretag samt många hamnar för fritidsbåtar, fiskehamnar och liknande.

EU:s statsstödsregler

Reglerna om statligt stöd är en del av EU-rättens konkurrensregler. Om en åtgärd uppfyller kriterierna för att vara ett statligt stöd är åtgärden bara tillåten om någon undantagsbestämmelse är tillämplig och som huvudregel om kommissionen, efter anmälan, har godkänt åtgärden. Kriterierna för statligt stöd framgår av den grundläggande statsstödsbestämmelsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Statligt stöd som sned­vrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden om det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Samtidigt finns ett flertal undantag och bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att bevilja stöd under vissa förutsättningar. Om en medlemsstat vill införa ett statligt stöd är huvudregeln att medlemsstaten ska anmäla stödåtgärden till kommissionen som utifrån EU:s regler om statligt stöd ska pröva och godkänna om åtgärden är förenlig med den inre marknaden innan den kan träda i kraft.

Kommissionen har i enlighet med EUF-fördraget även bemyndigats att anta förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten. Kommissionen har med stöd av bemyndigandet antagit bl.a. Europeiska kommissionens för­ordningar om stöd av mindre betydelse och kommissionens allmänna grupp­undantagsförordning.

Kommissionens undersökning av europeiska hamnar

Det har funnits särskilda skattebefrielser för hamnar och hamnverksamhet i flera europeiska länder. Kommissionen inledde 2013 en större undersökning av europeiska hamnar. Syftet med undersökningen var att få en helhetsbild i frågan och att klargöra hamnarnas ställning i förhållande till EU:s regler om statligt stöd. Under­sökningen ledde fram till flera beslut där dylika skatte­befrielser bedömdes utgöra stöd som inte var förenliga med den inre marknaden. Det uppmärk­sammades i detta sammanhang att vissa svenska kommunala hamnar bedrivs i egen regi och därmed är befriade från inkomst­beskattning, medan övriga hamnar – även sådana som drivs av kommunala bolag – beskattas enligt allmänna regler. Kommissionen har, även under senare tid, ifrågasatt huruvida detta förhållande är förenligt med statsstöds­reglerna och uppmanat Sverige att vidta åtgärder.

Propositionen

Behovet av en reform

Regeringen bedömer i propositionen att det bör skapas en ny reglering av kommunal hamnverksamhet som är förenlig med EU-rätten. Som skäl för detta pekar regeringen på att kommissionen när det gäller svenska hamnar har uppmärksammat att kommunala hamnar som drivs som en del av den kommunala förvaltningen är befriade från inkomstbeskattning, medan övriga hamnar, inklusive sådana som drivs av kommunala bolag, beskattas enligt allmänna regler. Regeringen pekar på att kommissionen har ifrågasatt huru­vida detta förhållande är förenligt med statsstödsreglerna samt uppmanat Sverige att vidta åtgärder. Enligt regeringens bedömning är det en konkret risk att dagens regelverk står i strid med EU-rätten när kommuner som bedriver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen åtnjuter befrielse från inkomstbeskattning, medan motsvarande inte gäller för privata aktörer eller kommunala bolag.

Regeringen föreslår därför att det skapas en ny reglering för kommunal hamnverksamhet som innebär likvärdiga konkurrensvillkor för kommuner och privata aktörer.

En ny lag om kommunal hamnverksamhet

Bolagiseringsskyldighet

Regeringen föreslår att det ska införas en ny lag om kommunal hamn­verksamhet som föreskriver att om en kommun eller en region bedriver hamnverksamhet på en marknad ska verksamheten bedrivas i ett kommunalt bolag. För att uppnå ändamålet att göra de svenska reglerna förenliga med EU-rätten bedömer regeringen att det är nödvändigt att införa regler om att viss typ av kommunal hamnverksamhet ska bedrivas genom ett skattskyldigt kommunalt aktiebolag.

Regeringen pekar på att för en majoritet av kommunerna kommer den föreslagna ordningen inte att få några konsekvenser eftersom det endast är ett fåtal kommuner som i dag driver hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen.

Regeringen uppmärksammar i propositionen att flera remissinstanser har framfört att det syfte som eftersträvas med förslaget bör kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt än genom en bolagisering. Regeringen redovisar att den har analyserat möjligheterna och utrymmet för att vidta andra åtgärder som bedöms vara förenliga med EU:s statsstödsregler, såsom kommissionens regel­verk om stöd av mindre betydelse, SGEI de minimis­-förordningen eller grupp­undan­tagsförordningens (GBER) undantag för stats­stöd. Sammantaget bedömer regeringen att det inte finns några alternativa lösningar som skulle eliminera statsstödsproblematiken och att någon ytterligare utred­ning av alternativa lösningar därför inte är nödvändig. Regeringen framhåller också att det lämnade förslaget innebär den minst ingripande lösningen för det kommunala självbestämmandet.

Vid en avvägning mellan intresset av att den kommunala självstyrelsen inte inskränks och de allmänna intressena att uppfylla EU-rättens krav i stats­stödshänseende och att åstadkomma likvärdiga ekonomiska och rättsliga villkor för hamnverksamhet samt motverka en snedvriden konkurrens anser regeringen att de allmänna intressena väger över. Regeringen bedömer därmed den föreslagna regleringen som godtagbar vid beaktande av proportionali­tetsprincipen.

Regeringen gör även bedömningen att den föreslagna lagstiftningen inte bidrar till att öka risker kopplade till Sveriges beredskap och säkerhet. Enligt regeringen finns en väl utbyggd reglering för att motverka risker för att olämp­liga aktörer tar över samhällsviktiga och säkerhetskänsliga verksamheter.

Enligt regeringens bedömning finns det inte någon lämplig gällande lag­stiftning där den nu aktuella regleringen kan införas. Regeringen föreslår därför att det bör införas en ny lag om kommunal hamnverksamhet.

Affärsmässiga villkor

Regeringen föreslår att kommunal hamnverksamhet som bolagiseras ska bedrivas på affärsmässig grund och därmed undantas från självkostnads­principen och förbudet i kommunallagen mot att driva företag i vinstsyfte. Verksamheten ska särredovisas från annan verksamhet. Som skäl för detta anger regeringen att avgiftsuttaget i svenska hamnar till viss del är särreglerat och för kommunal hamnverksamhet som bedrivs som en del av förvaltningen gäller i övrigt att verksamheten styrs av de vanliga kommunalrättsliga principerna, inklusive självkostnadsprincipen. För bolagiserad verksamhet gäller som utgångspunkt att fullmäktige ska se till att de kommunala befogen­heterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen.

Regeringen pekar på att utvecklingen gått mot att allt fler kommunala verksamheter som konkurrerar med privata aktörer genom speciallagstiftning har fått åläggande om att verksamheten ska drivas på affärsmässig grund, dvs. på marknadens villkor. Begreppet affärsmässig grund har ansetts innebära ett undantag från såväl självkostnadsprincipen som förbudet i kommunallagen mot att driva spekulativa företag. Undantagen har motiverats med att kommunen på en avreglerad marknad ska kunna konkurrera på lika villkor som andra aktörer, men också med att de speciella villkor som gäller för kommunal verksamhet inte ska snedvrida konkurrensen till nackdel för privata aktörer.

Undantag från bolagiseringsskyldigheten för vissa verksamheter

Regeringen föreslår att kommuner får bedriva hamnverksamhet som en del av den kommunala förvaltningen om verksamheten främst betjänar lokala an­vändare och inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU.

Enligt regeringen måste bedömningen av om en hamnverksamhet kan anses vara av så begränsad art att den inte påverkar handeln inom EU göras i det enskilda fallet. En generell reglering som utgår från vissa gränsvärden är enligt regeringen inte ändamålsenlig och riskerar även att undanta sådan verksamhet som bör omfattas av lagen. Regeringen pekar på att närmare ledning om när en verksamhet är av sådant slag att stöd till densamma kan anses påverka handeln inom EU finns att hämta i praxis från EU-institutionerna. Av denna praxis framgår att stöd till verksamhet som bedrivs i små hamnar av typen småbåtshamnar och fiskehamnar i många fall inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna.

Tillsyn

Regeringen bedömer att det inte behövs några särskilda tillsynsbestämmelser och att Konkurrensverkets tillsyn får anses vara tillräcklig. Som skäl för detta pekar regeringen på att Konkurrensverket utövar tillsyn för att säkerställa att aktörer inte bryter mot konkurrenslagen (2008:579). Enligt konkurrenslagen kan staten, en kommun eller en region förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens på den svenska marknaden. Förbud får dock inte meddelas när det gäller för­faranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Utöver det allmännas agerande på marknaden kan även konkurrenssnedvridande verksamheter för­bjudas om verksamheten bedrivs av en kommun eller en region. Är verksam­heten förenlig med lag kan dock inte något förbud meddelas. Regeringen konstaterar även att om en kommun, i strid med den föreslagna lagen, fortsätter att bedriva hamnverksamhet som en del av sin kommunala förvaltning kan det bli fråga om sådant olagligt statsstöd som ska återkrävas från stödmottagaren, om inte undantag medges enligt EU-rätten om tillämp­ning av EU:s stats­stödsregler.

Konsekvensanalys

Regeringen bedömer att den offentligfinansiella effekten av förslaget är för­sumbar. Enligt regeringens bedömning kan förslaget inte antas leda till större skatteintäkter för staten, och förslagets effekter i allmänhet bör vara små och av begränsad omfattning.

När det gäller effekter för kommunerna pekar regeringen på att de kommunala hamnverksamheter som främst betjänar lokala användare och inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU är undan­tagna från bolagiseringsskyldigheten. Detta undantag bedöms kunna innebära att hamnverksamheter där en bolagiseringsskyldighet på ett markant sätt skulle förändra villkoren för den fortsatta driften av hamnen i fråga inte berörs av förslaget. För de hamnverksamheter som däremot berörs av förslaget eftersom de inte omfattas av undantaget bedöms effekterna för den praktiska verk­samheten i allmänhet vara begränsad.

När det gäller effekter för företagen bedömer regeringen att förslagets konsekvenser för de kommunala hamnarnas prissättning är osäker. Att en majoritet av den kommunala hamnverksamheten i dag bedrivs i kommunala aktiebolag och att prissättningen i många fall inte blir påtagligt förändrad bör dock kunna anses som stöd för slutsatsen att effekten för företag i allmänhet kan väntas vara begränsad. Enligt regeringen kan det samtidigt inte uteslutas att det i vissa fall råder lokala omständigheter som innebär att en bolagiserings­skyldighet skulle påverka den framtida hamnverksamheten på ett mer betydande sätt. Dessa omständigheter kan dock antas uppstå i fall där den kommunala hamnverksamheten är av relativt liten omfattning, och regeringen bedömer därför att följd­effekten av detta är relativt begränsad för företag i allmänhet.

Regeringen bedömer att förslagen endast medför marginella förändringar för Konkurrensverket och Patent- och marknadsdomstolen eftersom det är fråga om ett lagförslag som endast kommer att gälla ett fåtal kommuners hamnverk­samhet.

Enligt regeringen bedöms förslaget inte innebära några effekter för miljön, enskilda, sysselsättningen, inflationen eller den ekonomiska jämställdheten. Inte heller väntas några fördelningseffekter uppstå.

Enligt regeringens bedömning bör bolagisering av en kommunal hamn inte försämra säkerheten och beredskapen i kommunerna. Regeringen uppmärk­sammar i propositionen att Lagrådet i sitt yttrande med anledning av lagråds­remissen har framfört att frågan om lagförslaget bör genom­föras bör bli föremål för ytterligare överväganden och analys och behandlas mer ingående i den fortsatta beredningen. Regeringen uppmärksammar vidare vad Lagrådet har framfört om att för det fall slutsatsen blir att lagförslaget bör genomföras bör en tydlig redovisning av regeringens bedömningar i det nu aktuella avseendet ges i propositionen. Med anledning av Lagrådets yttrande har regeringen utvecklat sitt ställningstagande i propositionen under rubriken Bolagisering och affärsmässig styrning av kommunal hamnverk­samhet ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. Regeringen pekar på att kommuner har ett generellt ansvar för säkerhets- och beredskaps­frågor kopplade till samhälls­viktig verk­samhet inom sitt geografiska område och att det även gäller hamnverksam­heten inom kommunen. Detta ansvar gäller oavsett om kommuner bedriver hamnverk­samheten i bolagsform och på affärsmässig grund eller om hamnverksamheten drivs av andra företag. Regeringen bedömer vidare att en tillförlitlig tillgång till hamnar ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv i första hand inte säkerställs genom att viss kommunal hamnverksamhet tillåts fortsätta att be­drivas som en del av den kommunala förvaltningen, utan genom annan lagstiftning.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Som skäl för detta anger regeringen att den nya lagen bör träda i kraft så snart som möjligt för att säkerställa att svensk reglering av kommunal verk­samhet inte står i strid med EU-rätten längre än nödvändigt.

En kommun eller en region som före ikraftträdandet bedriver hamn­verksamhet som en del av den kommunala förvaltningen föreslås dock, trots vad som anges i lagen, få fortsätta att bedriva hamnverksamheten inom förvaltningen t.o.m. den 31 december 2028.

Motionerna

Regeringens lagförslag

Aylin Nouri m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:4125 att riksdagen avslår proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet. Motionärerna anser att det är en brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisa­toriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.

Malin Östh m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:4103 yrkande 1 att riksdagen avslår proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet. Motionärerna uttalar att de instämmer i kritiken från Lagrådet och remissinstanser.

Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) föreslår i motion 2025/26:4135 att riksdagen avslår proposition 2025/26:234 En ny lag om kommunal hamnverksamhet. Motionärerna anser att regeringens förslag riskerar att få långtgående negativa konsekvenser som regeringen kraftigt underskattar.

Önskemål om ytterligare utredning

Malin Östh m.fl. (V) anser i kommittémotion 2025/26:4103 yrkande 2 att det bör utredas hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamn­verksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet har yttrat sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som de berör försvarsutskottets beredningsområde. I yttrandet anför försvarsutskottet bl.a. följande. Försvarsutskottet framhåller att det finns säkerhets- och beredskaps­aspekter att beakta i sammanhanget och att transporter och transportinfra­struktur är av största vikt för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner i fredstida kriser, inför och vid höjd beredskap och ytterst i krig. God tillgång till fungerande transporter såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är en förutsättning för Försvarsmaktens mobilisering, försörjningssäkerhet och förmåga att verka. Likaså är väl fungerande transporter väsentliga för att kunna säkerställa tillgång till försörjningsviktiga varor för civil­befolkningen, ge och ta emot stöd och säkerställa militära förbands förmåga att förflytta trupper och utrustning. Enligt försvarsutskottet är det av stor betydelse för hela total­försvaret men också avgörande för att allierade ska kunna verka på svenskt territorium. Mot bakgrund av det för­sämrade säkerhets­politiska omvärldsläget är det enligt försvarsutskottet av största vikt att dessa aspekter beaktas när ny lagstiftning tas fram.

Försvarsutskottet konstaterar att regeringen, efter synpunkter från Lag­rådet, har utvecklat och kompletterat sin analys och sina överväganden utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. Försvarsutskottet delar vidare reger­ingens bedömning att en bolagisering i sig inte försämrar möjligheterna för en kommun att påverka verksamhetens inriktning och att göra priori­teringar utifrån lokala behov och politiska mål. Försvarsutskottet konstaterar även att den föreslagna lagen inte förhindrar möjligheten att vid behov stödja en samhällsviktig kommunal hamnverksam­het som inte är affärsmässigt lönsam med offentliga medel. En kommun kan alltså även framöver stödja en system­kritisk hamnverksamhet och på så vis säkra att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas.

Försvarsutskottet pekar på att en central fråga är de betydande risker det skulle innebära om systemkritisk hamninfrastruktur, eller för den delen annan samhällsviktig verksamhet, skulle hamna i händerna på oseriösa aktörer eller aktörer med olämpliga kopplingar till utlandet. Liksom regeringen konstaterar försvarsutskottet dock att det finns ett antal regelverk som är till för att motverka riskerna för att olämpliga aktörer tar över samhällsviktiga och säkerhetskänsliga verksamheter och att det i enlighet med gällande regler är en verksam­hetsutövares skyldighet att bl.a. samråda med sin tillsyns­myndig­het innan en sådan överlåtelse sker. Försvarsutskottet pekar vidare på att det finns möjlighet att göra undantag från upphandlingsregelverken när det är fråga om väsentliga säkerhets­intressen. Med hänsyn till det som anförts ovan delar försvarsutskottet regeringens bedömning att den föreslagna lagen inte kan anses bidra till att öka riskerna kopplade till Sveriges beredskap och säkerhet. Utifrån de utgångspunkter som försvarsutskottet ska ta hänsyn till anser utskottet därmed att trafikutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motionerna 2025/26:4125 (S) och 2025/26:4103 (V) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Regeringens lagförslag

Utskottet kan inledningsvis konstatera att bakgrunden till regeringens förslag om en ny lag för kommunal hamnverksamhet är att Europeiska kommissionen har genomfört en större undersökning av europeiska hamnar. Med anledning av undersökningen uppmärksammade kommissionen att vissa svenska kommunala hamnar bedrivs i egen regi och därmed är befriade från inkomst­beskattning, medan övriga hamnar – även sådana som drivs av kommunala bolag – beskattas enligt allmänna regler. Utskottet konstaterar att kommissionen har ifrågasatt huruvida detta förhållande är förenligt med statsstödsreglerna och uppmanat Sverige att vidta åtgärder.

Regeringens förslag innebär att det skapas en ny reglering för kommunal hamnverksamhet som ger likvärdiga konkurrensvillkor för kommuner och privata aktörer. Utskottet ser positivt på detta. I likhet med regeringen bedömer utskottet att det finns en konkret risk att dagens regelverk står i strid med EU-rätten och att det därför är nödvändigt att införa regler om att viss typ av kommunal verksamhet ska bedrivas genom ett skattskyldigt kommunalt aktiebolag. Utskottet ser även positivt på vad regeringen framför om att det lämnade förslaget innebär den minst ingripande lösningen för det kommunala självbestämmandet.

Med anledning av vad som anförs i motionerna om risker relaterade till säkerhets- och beredskapsbehov, lämpligheten i att genomföra det aktuella lagförslaget i det rådande säkerhetsläget och att regeringen inte har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträck­ning vill utskottet framhålla att regeringen gör bedömningen att en bolagisering av en kommunal hamn inte bör försämra säkerheten och beredskapen i kommunerna. Utskottet vill understryka att regeringen tydligt har uppmärk­sammat remissinstansernas synpunkter i dessa frågor liksom Lagrådets yttrande och att regeringen med anledning av detta har utvecklat sitt ställnings­tagande i propositionen i ett särskilt avsnitt som behandlar frågan om bolagisering och affärsmässig styrning av kommunal hamnverk­samhet ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. Utskottet anser att regeringens redo­visning är till fyllest och vill bl.a. understryka det som regeringen påminner om att kommuner har ett generellt ansvar för säkerhets- och beredskaps­frågor kopplade till samhälls­viktig verk­samhet inom sitt geografiska område och att det även gäller hamnverksam­heten inom kommunen. Utskottet delar regeringens uppfattning att detta ansvar gäller oavsett om kommuner bedriver hamnverk­samheten i bolagsform och på affärsmässig grund eller om hamn­verksamheten drivs av andra företag. En viktig fråga som försvars­utskottet uppmärksammar rör de risker det skulle innebära om systemkritisk verksam­het skulle hamna i händerna på oseriösa aktörer eller aktörer med olämpliga kopplingar till utlandet. Utskottet vill här liksom försvarsutskottet framhålla vikten av att statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället ska kunna tillgodoses på bästa möjliga sätt och konstaterar att det finns ett antal regelverk som är till för att motverka riskerna för att olämpliga aktörer tar över samhällsviktiga och säkerhets­känsliga verk­samheter. I likhet med regeringen bedömer utskottet också att en tillförlitlig tillgång till hamnar ur ett säkerhets- och beredskaps­perspektiv i första hand inte säkerställs genom att viss kommunal hamn­verksamhet tillåts fortsätta att be­drivas som en del av den kommunala förvaltningen, utan genom annan lagstiftning.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Utskottet till­styrker därmed propositionen och avstyrker motionerna 2025/26:4103 (V) yrkande 1, 2025/26:4126 (S) och 2025/26:4135 (-).

Ytterligare utredning

När det gäller motionsförslaget om att utreda hur de svenska bestämmel­serna om kommunal hamnverksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång vill utskottet peka på att regeringen redan har gjort och redovisat en analys av möjligheterna och utrymmet för att vidta andra alternativa åtgärder som bedöms vara förenliga med EU:s stats­stödsregler, vilket också tydligt redovisas i propositionen. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i frågan. Utskottet instämmer därmed med regeringen i att någon ytterligare utredning av alternativa lösningar inte är nödvändig och avstyrker följaktligen motion 2025/26:4103 (V) yrkande 2.

 

Reservationer

Ställningstagande

Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om kommunal hamn­verk­samhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi betydande problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi konstaterar att även Lagrådet liksom flera remissinstanser i sina remiss­yttranden har upp­märksammat aspekter som rör säkerhets- och beredskaps­behov och även ifrågasatt lämpligheten i att genomföra det aktuella lagförslaget i det rådande säkerhetsläget.

Vi menar att det behövs samhällelig kontroll och styrning av kritisk infrastruktur, inte minst i det hotfulla internationella klimat som Sverige be­finner sig i. Att regeringen nu går fram med ett förslag som går stick i stäv med Sveriges akuta och långsiktiga säkerhets- och beredskapsbehov anser vi vara direkt skadligt.

Sveriges hamnar är inte bara en del av transportsystemet, de är också en del av totalförsvaret. Vi menar att i ett säkerhetspolitiskt läge som är mer allvarligt än på länge är fungerande hamnar avgörande för att säkra försörjning, industri, handel och militär rörlighet. De är noder för energi, livsmedel, råvaror och export och ska fungera i såväl vardag som i kris och krig. Mot den bakgrunden anser vi att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet i så begränsad utsträckning tar sin utgångspunkt i just totalförsvaret. Vi menar att det är en allvarlig brist att propositionen i hög grad fokuserar på konkurrensneutralitet och organisatoriska former, men saknar ett tydligt helhetsgrepp om hamnarnas roll i Sveriges beredskap.

Vi anser att ett centralt problem i förslaget är kravet på att kommunal hamnverksamhet som bedrivs i konkurrens ska bolagiseras. Det är en långt­gående förändring som vi menar inte tydligt motiveras av EU-rätten och som riskerar att slå särskilt hårt mot mindre och regionalt viktiga hamnar. Dessa hamnar är ofta avgörande i ett beredskapsperspektiv eftersom de skapar redundans, sprider kapacitet över landet och minskar sårbarheten i transport­systemet. Om dessa hamnar pressas av ökade administrativa krav och kostnader riskerar vi att tappa funktioner som är svåra eller omöjliga att snabbt bygga upp igen. Det är inte bara en regionalpolitisk fråga, det är en fråga om nationell säkerhet.

Vi menar att regeringen inte heller har analyserat förslagets konsekvenser för totalförsvaret i tillräcklig utsträckning och att det saknas en tydlig genom­lysning av hur förändringarna påverkar robusthet, tillgänglighet och uthållig­het i transportsystemet. I ett läge där Sverige bygger upp totalförsvaret igen är det anmärkningsvärt att denna dimension inte väger tyngre i lag­stift­nings­arbetet. Vi anser att lagstiftningen måste ta sin utgångspunkt i att hamnar är en samhällsviktig och i många fall säkerhetskänslig infrastruktur, vilket kräver ett annat angreppssätt än det regeringen nu presenterar. Regelverket bör därför utformas så att det stärker, inte försvagar, redundans och geografisk spridning av hamnkapacitet. Vi menar att kommuner måste ges möjlighet att organisera sin verksamhet på ett sätt som fungerar i praktiken, utan tvingande och generella krav som riskerar att slå fel lokalt.

Sverige behöver hamnar som fungerar i hela landet i fred, kris och krig och då krävs en lagstiftning som tar totalförsvaret på allvar. Vi konstaterar att regeringens förslag inte gör det i tillräcklig utsträckning.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om kommunal hamnverksamhet.

 

Ställningstagande

Jag anser att det förslag som regeringen har lämnat i propositionen om att en kommun eller region som bedriver hamnverksamhet ska bedriva den som ett kommunalt aktiebolag på affärsmässig grund minskar det kommunala handlingsutrymmet och innebär en inskränkning i det kommunala självstyret. Jag anser att ett bolagiseringstvång i enlighet med regeringens förslag därmed inte kan godtas och att det i stället torde finnas alternativa och mindre ingripande lösningar som bör undersökas vidare och med utgångspunkt från att de är förenliga med EU:s statsstödsregler.

Därmed anser jag att det bör utredas hur de svenska bestämmelserna om kommunal hamnverksamhet kan utformas för att vara förenliga med EU:s statsstödsregler utan ett bolagiseringstvång.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2025/26:FöU5y