Effektiv och säker byggprocess

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU24

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Syftet med lagändringarna är till att börja med att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag. Det innebär att rollen utökas på så sätt att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Begreppet certifierat byggprojekterings­företag ändras till byggbedömare.

Syftet är vidare att förstärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förtydligas byggherrens ansvar och rollen som sakkunnig förstärks. Dessutom delas kraven på kontrollplan upp i två planer – en för kontroll och en för avfall. Den kontrollansvariga ska inte få kontrollera sitt eget projekteringsarbete.

Det tydliggörs också att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighets­utövning och att sådana beslut kan överklagas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (S, MP).

Förslaget innebär bl.a. att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets­utövning får överlåtas till utländska organ. I den delen behöver riksdagens beslut fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regerings­formen.

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Reservation

Lagförslaget i övrigt, punkt 2 (S, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservanternas lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En motion med två yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

 

Utskottets överväganden

Bakgrund

Under 2022 trädde lagstiftningen om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft (prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:CU35, rskr. 2021/22:449). Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsled­ningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma vissa krav vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har utfärdats med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), härefter PBL. Syftet med lagändringarna var att öka förutsägbarheten och effektiviteten vid nybyggnad genom att ge byggherren möjlighet att ta ett större ansvar för att den tidiga kontrollen av byggreglerna uppfylls, under förutsättning att projekteringen utförs av en aktör som certifierats för uppgiften.

Propositionen

I propositionen anför regeringen att införandet av certifierat byggprojek­terings­företag inte har fått någon praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekt­eringsföretag. Regeringen föreslår bl.a. mot den bakgrunden ett antal ändringar i PBL.

Övergripande handlar förändringarna om en vidareutveckling av reformen certifierade byggprojekteringsföretag och om en förstärkning av kontrollen vid byggande och förvaltning.

Förslagen innebär bl.a. att rollen som certifierat byggprojekteringsföretag utökas i plan- och bygglagen så att den också kan omfatta kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Uttrycket certifierade byggprojekterings­företag föreslås ändras till byggbedömare. Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva det som omfattas av byggbedömarens ansvar inför vare sig beslut om lov, startbesked eller slutbesked. Regeringen bedömer att förslagen därigenom kan spara både tid och resurser för såväl nämnden som byggherren.

Förslaget innebär vissa avgränsningar av användningsområdet för byggbedömare. Exempelvis föreslår regeringen att vissa åtgärder som typiskt sett är särskilt riskfyllda ska omfattas av krav på obligatorisk sakkunnig­kontroll. Då bör inte byggbedömare få användas. Vidare föreslås bestämmelser för det fall att en byggbedömare missköter sig eller upphör med sin kontroll. Det införs en möjlighet för byggnadsnämnden att ingripa mot en byggbedömare som inte uppfyller sina skyldigheter i form av ett åtgärds-föreläggande som kan riktas mot byggbedömaren.

Regeringen gör bedömningen att systemet kommer att innebära tillräcklig kontroll. Det faktum att en byggbedömare riskerar sin certifiering vid misskötsel bedöms ge företaget incitament att hålla en tillfredsställande nivå i arbetet. Det rättsliga ansvaret för att uppfylla samhällets krav ligger kvar på byggherren. Byggnadsnämnden kan även i fortsättningen ingripa med tillsynsåtgärder om nämnden finner skäl till det. Regeringen bedömer att förslaget bidrar till en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande författningar.

Vidare föreslår regeringen att rollen som sakkunnig förstärks. För vissa byggåtgärder blir sakkunnigkontroll obligatorisk. Kraven på kontrollplan utvecklas i fråga om vad kontrollerna ska omfatta och hur de ska utföras. Kontrollplanen delas upp i två planer – en för kontroll och en för avfall. En kontrollansvarig får inte kontrollera genomförandet av åtgärder som den har projekterat. Reglerna om tekniskt samråd tydliggörs i fråga om handlingar inför samrådet och vad det ska omfatta. Byggherrens ansvar för projektering och genomförande förtydligas. Innebörden av arbetsplatsbesök förstärks och det tydliggörs att ett slutbesked inte hindrar senare ingripanden. Anordningar som är väsentliga för bärförmåga, stadga och beständighet ska underhållas så att de alltid uppfyller sitt ändamål. Byggnadsnämnden får genom ett kontrollföreläggande kräva att ett byggnadsverks ägare eller nyttjanderätts­havare ska kontrollera att sådana underhållskrav uppfylls. Det tydliggörs att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

I den del förslaget innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets­utövning får överlåtas till utländska organ behöver riksdagens beslut fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regerings­formen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 föreslås att riksdagen avslår propositionen och uppmanar regeringen att återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas.

Utskottets ställningstagande

Certifierade byggprojekteringsföretag infördes som en ny aktör i plan- och byggregelverket genom regler som trädde i kraft 2022. Reformen syftade till att öka förutsägbarheten och effektiviteten vid nybyggnad. Den fick dock inte någon praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekteringsföretag.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om att utöka rollen för de certifierade byggprojekteringsföretagen och i fortsättningen kalla dessa för bygg­bedömare. Denna vidareutveckling av reformen kan enligt utskottet göra det mer attraktivt att använda sig av certifierade företag (byggbedömare) och att något eller några certifierings­organ väljer att ackreditera sig för certifiering av byggbedömare. Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att en byggbedömare riskerar sin certifiering vid misskötsel gör att företaget har incitament att hålla en tillfredsställande nivå i arbetet och utföra tillräckliga kontroller. Det offentligrättsliga ansvaret ligger kvar på byggherren, och byggnadsnämnden kan ingripa med tillsynsåtgärder om den finner skäl till det. Som regeringen påpekar bidrar förslaget dessutom till en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande författningar.

Mot denna bakgrund står utskottet bakom regeringens lagförslag i de delar som handlar om byggbedömare. Utskottet anser att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör anta lagförslaget i dessa delar. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:3975 (S) yrkandena 1 och 2.

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag i de delar som handlar om förstärkt kontroll vid byggande och förvaltning samt certifieringsorgan och myndighetsutövning. Av de skäl som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen även bör anta lagförslaget i dessa delar.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att regeringens förslag i 1 kap. 11 § PBL innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till ett utländskt organ. Det förslaget bör därför beslutas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det innebär att beslutet måste fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

 

Reservation

Ställningstagande

Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekterings­företag (rapport 2025:2), dels förslagen i utrednings­betänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).

Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifierings­verksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remiss­instanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.

För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att bygg­processerna ska effektivi­seras på bekostnad av rätts­säkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekt­erings­företag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Reservation 1 (förslagspunkt 2)

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:900) om plan- och bygglagen

 

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

 

9 kap.

105 §

Ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov ska innehålla

1. en upplysning om vilken giltighetstid lovet har,

2. en upplysning om vem som har använts som byggbedömare för lovprövningen och vem som är avsedd att användas som bygg­bedömare för kontroll vid genom­förandet,

2. en upplysning om vem som har använts som byggbedömare för lovprövningen,

3. en upplysning om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,

4. en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas förrän lovet har börjat gälla enligt 114 § och byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap.,

5. en upplysning om att en åtgärd som påbörjas innan beslutet fått laga kraft kan behöva återställas om beslutet ändras vid en överprövning, och

6. de villkor och upplysningar som följer av 73, 81, 82, 83, 84 eller 92 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska beslutet, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även innehålla beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

 

10 kap.

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk i bruk,

2. aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder,

3. byggherrens ansvar,

4. kontrollplan, avfallshanteringsplan, kontrollansvariga och deras uppgifter,

5. sakkunniga och deras uppgifter,

6. byggbedömare och deras uppgifter, 7. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas, 8. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anlägg­ning, 9. byggnadsnämndens arbetsplats­besök, och 10. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas.

6. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas, 7. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anlägg­ning, 8. byggnadsnämndens arbetsplats­besök, och 9. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas.

19 §

Det tekniska samrådet ska behandla följande frågor:

1. arbetets planering och organisation och användning av byggbedömare,

2. byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan och de handlingar i övrigt som byggherren har lämnat,

3. behovet av sakkunnigkontroll,

4. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,

5. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,

6. behovet av ett färdigställande skydd,

7. behovet av utstakning,

8. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan, avfallshanteringsplan eller startbesked, och

9. behovet av ytterligare sammanträden.

Om en byggbedömare används och byggnadsnämnden anser det lämpligt, får nämnden bestämma att det tekniska samrådet inte ska behandla frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar eller att samrådet i de frågorna ska ersättas av en skriftlig kommunikation.

23 a §

Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda.

24 §

I ett startbesked ska byggnadsnämnden

1. fastställa den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som ska gälla för åtgärderna, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 81 eller 82 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 9 kap. 114 § ska gälla först när det har fått laga kraft.

Om en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet, ska det i startbeskedet inte fastställas någon kontrollplan för kontroll som omfattas av byggbedömarens ansvar.

 

31 §

En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till

1. byggherren

2. den eller dem som är kontrollansvariga, sakkunniga eller byggbedömare, och

2. den eller dem som är kontrollansvariga eller sakkunniga, och

1. övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.

 

32 §

Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Slutsamrådet ska behandla

1. hur kontrollplanen, avfallshanteringsplanen och andra villkor som fastställts i startbeskedet har följts och hur kompletterande villkor har följts,

2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,

3. utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga och byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller,

3. utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga,

4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utför ande,

5. behov av avslutande besiktning eller andra åtgärder, och

6. förutsättningarna för ett slutbesked, inklusive byggbedömarens intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

6. förutsättningarna för ett slutbesked.

 

34 §

Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har

1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,

2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och

3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad.

3. lämnat in ett intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad.

 

16 kap.

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

1. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet, lämplighet och certifiering krävs av byggbedömare, kontrollansvariga, sakkunniga och funktionskontrollanter,

2. föreskrifter om vilka nybyggnader som ska omfattas av 9 kap. 68 § och 10 kap. 23 a §, 3. föreskrifter om vad som krävs av certifieringsorgan som utfärdar certifiering för byggbedömare, och	2. föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap. 68 § och 10 kap. 23 a §, 3. föreskrifter om vad som krävs av certifieringsorgan som utfärdar certifiering för byggbedömare.
4. föreskrifter om vilka handlingar för arkivering som ska lämnas inför slutbesked när en byggbedömare används.