Braathens Regional Airlines företagsrekonstruktion

Interpellation 2025/26:535 Braathens Regional Airlines företagsrekonstruktion

av Niklas Karlsson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Rapporteringen om hur Braathens Regional Airlines (Bra) senaste företagsrekonstruktion gått till väcker en rad allvarliga frågor. Det handlar bland annat om regeringens styrning av en central myndighet; om regeringsföreträdare har utövat politiska påtryckningar i ett enskilt ärende. Dessutom aktualiseras frågan om vissa upphöjda individers informella makt och hur detta inflytande används till att kortsluta ordinarie beslutsvägar.

Solna tingsrätt fastställde i april 2026 en företagsrekonstruktion för Bra som innebär att cirka 95 procent av bolagets skulder skrivs av. Det är bolagets tredje rekonstruktion på fem år.

De två föregående rekonstruktionerna har enligt uppgifter i Aftonbladet kostat skattebetalarna 488 miljoner kronor. I denna tredje rekonstruktion skrivs ytterligare cirka 285 miljoner kronor i skulder till staten ned. Sammanlagt har alltså staten på fem år skrivit av fordringar på över 770 miljoner kronor mot en och samma ägarkonstellation.

Därtill omfattar processen en skuld till Naturvårdsverket på cirka 50 miljoner kronor avseende utsläppsrätter samt en sanktionsavgift om 83 miljoner kronor som påförts Bra för bristande rapportering. I den här typen av så kallade A-mål är Skatteverket borgenär även för Naturvårdsverkets fordringar, vilket innebär att Skatteverkets beslut att inte överklaga också påverkar Naturvårdsverkets krav.

Skatteverket var inför domstolens beslut starkt kritiskt till rekonstruktionsförslaget. Myndighetens egna jurister bedömde, enligt uppgifter i Aftonbladet och EFN, att möjligheterna att vinna ett överklagande till hovrätten var goda. Skatteverkets rättsliga linje formulerades i skarpa ordalag: ”Lösningen för koncernen tycks snarast handla om att genomgå rekonstruktion och att låta andra ta notan för bristande anpassning och bristande finansiering.” Trots detta valde Skatteverkets ledning att inte överklaga. Beslutet diariefördes aldrig.

Enligt samstämmiga uppgifter till Aftonbladet och EFN, byggda på flera oberoende källor, föregicks beslutet av direkta påtryckningar.

En statssekreterare ska ha kontaktat Skatteverkets ledning med budskapet att myndigheten inte skulle ”sätta käppar i hjulet” för Bra, med hänvisning till att bolaget är ”strategiskt viktigt för Sverige”. Statssekreterarens agerande ska enligt uppgift ha föregåtts av ett telefonsamtal från företrädare för Wallenbergsfären till regeringen, något som också har bekräftats.

Skatteverkets dåvarande generaldirektör Katrin Westling Palm ska, enligt samma tidningsuppgifter, ha beslutat att inte överklaga. Endast tjänsteanteckningar upprättades. När medier begärde ut handlingarna ska tjänstemän, enligt EFN, ha instruerats att justera tjänsteanteckningarna så att de faktiska omständigheterna inte skulle gå att utläsa. Enligt uppgifter till samma tidning vägrade flera anställda att göra detta, eftersom det sannolikt skulle utgöra tjänstefel.

Motsvarande missnöje finns enligt samma medieuppgifter på Naturvårdsverket, där man menar att de principiellt viktiga frågorna om utsläppsrätter bör prövas i högre instans.

Om uppgifterna är korrekta är de ytterst allvarliga. De väcker frågor om förenligheten med regeringsformens förbud mot ministerstyre, om brott mot offentlighetsprincipen, om misstänkt tjänstefel samt om ett systematiskt åsidosättande av likhets- och objektivitetsprincipen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

1. Har ministern själv, muntligen, skriftligen eller via tjänstemän, varit i kontakt med företrädare för Wallenbergsfären eller för Bra i frågor som rör Bras rekonstruktion, dess finansiering eller Skatteverkets agerande?
2. Har ministern känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning?
3. Har ministern för avsikt att ta något initiativ med anledning av uppgifterna ovan om att tjänstemän vid Skatteverket ska ha instruerats att ändra tjänsteanteckningar efter att medier begärt ut dem?