Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU2

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om public service, ändringar i radio- och tv-lagen samt ändringar i andra lagar till följd av lagförslagen.

Lagändringarna innebär att bl.a. bestämmelser om public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget samlas i en ny lag om public service. Lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst upphävs.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen föreslås träda i kraft den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Utskottet föreslår att riksdagen även godkänner regeringens övriga förslag om bl.a. utform­ningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns 17 reservationer (S, V, C, MP). I reservation 1 föreslås att riksdagen ska godkänna reservanternas förslag till utformningen av innehållsuppdraget (S, V, C, MP). I reservation 2 föreslås att riksdagen ska godkänna reservanternas förslag om uppföljningen av public service (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksam­heten 2026–2033.

Cirka 50 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033

Verksamhetsramar för public service-företagen

Sändning och tillhandahållande av utbudet

Innehållsuppdraget

Granskning och uppföljning

Tillgänglighet

Ledning och organisation

Beredskap och säkerhet

Ekonomiska förutsättningar

Reservationer

1. Regeringens förslag om grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget, punkt 2 (S, V, C, MP)

2. Regeringens förslag om uppföljning av public service-uppdragen, punkt 3 (S, V, C, MP)

3. Regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar, punkt 4 (V, C, MP)

4. Verksamhetsramar för public service-företagen, punkt 5 (S, V, MP)

5. Sändning och tillhandahållande av utbudet, punkt 6 (S, V, MP)

6. Speglingsuppdraget, punkt 7 (S, V, MP)

7. Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk, punkt 8 (S, V, MP)

8. Svagt bevakade områden, punkt 9 (S, MP)

9. Granskning och uppföljning, punkt 10 (S)

10. Granskning och uppföljning, punkt 10 (V)

11. Granskning och uppföljning, punkt 10 (MP)

12. Tillgänglighet, punkt 11 (S)

13. Ledning och organisation, punkt 12 (S)

14. Beredskap och säkerhet, punkt 13 (S, MP)

15. Ekonomiska förutsättningar, punkt 14 (S)

16. Ekonomiska förutsättningar, punkt 14 (V)

17. Ekonomiska förutsättningar, punkt 14 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Försvarsutskottets yttrande 2025/26:FöU1y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Fyra motioner med sammanlagt ca 50 yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Utskottet har fått information från Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Kulturutskottet har gett konstitutionsutskottet, försvarsutskottet, utbild­nings­utskottet och näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Konstitutionsutskottet, utbildningsutskottet och närings­utskottet har avstått från yttrande. Försvarsutskottets yttrande återfinns i bilaga 3.

Bakgrund

Public service-verksamheten startade 1925 och flera av de grundläggande principerna för public service har i stort sett varit oförändrade sedan dess. Verksamheten bedrivs av programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Programföretagen ägs av en stiftelse – Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Public service-företagen utformar programverksamheten självständigt utifrån allmänna riktlinjer som beslutas av riksdagen och regeringen. Public service-företagens verksamheter regleras främst genom sändningstillstånd och medelsvillkor som beslutas av regeringen med stöd av riksdagsbeslut. Regeringen kan också besluta om särskilda villkor för sändningar och tillhandahållande av radio och tv genom tråd. Villkoren gäller för opartiskhet och saklighet, genmälen och rättelser samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Radio- och tv-lagen (2010:696) ställer även upp generella krav som också ansetts utgöra viktiga delar av public service-uppdraget. Det gäller t.ex. den s.k. demokrati­bestämmelsen (5 kap. 1 § och 14 kap. 1 §) och förbud mot otillbörligt kommersiellt gynnande (5 kap. 5 § och 14 kap. 2 §).

Inför varje ny tillståndsperiod tillsätts som regel en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå vilka förutsättningar och villkor som ska gälla för public service-företagens verksamhet under kommande tillstånds­period och hur mycket medel de ska tilldelas för sin verksamhet. Efter remissbehandling presenterar regeringen sina överväganden och förslag i en proposition. Efter att riksdagen beslutat om förslagen i propositionen beslutar regeringen om sändningstillstånd och medelsvillkor för public service-företagen där villkoren för uppdragen framgår. Public service-företagens sändningstillstånd får t.ex. förenas med villkor om att sända ett mångsidigt programutbud och krav på hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Med stöd av bestämmelserna ställs det även upp villkor om bl.a. nyhetsverksamhet, kulturutbud, programutbud för barn och unga samt utbud på de nationella minoritetsspråken och teckenspråk. Regeringen får inte ställa upp andra programrelaterade villkor än de som respektive public service-företag har godtagit. Public service-företagen har också rätt att ta del av och yttra sig över andra villkor innan beslut fattas.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Reglering av public service-uppdraget

Regeringen föreslår att bestämmelser om public service ska samlas i en ny lag − lagen om public service. I lagen ska det finnas bestämmelser om public service-uppdraget, finansieringen av uppdraget, granskningen av program samt vissa regler om att utse styrelseledamöter och verkställande direktör i public service-företag. Regeringen föreslår även ändringar i radio- och tv‑lagen (2010:696). Ändringarna innebär att ett sändningstillstånd för ett public service-företag inte längre ska kunna förenas med andra villkor än sådana som är specifikt relaterade till sändningarna i marknätet. Regeringen föreslår också att lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ska upphävas. Vidare föreslår regeringen att vidare­sändningsplikten ska utökas till att omfatta tillhörande tjänster som utgörs av eller underlättar tillgången till textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Dessutom föreslår regeringen lagändringar som en följd av övriga lagförslag. Den nya lagen och ändringarna i radio- och tv-lagen föreslås träda i kraft den 2 december 2025. Lagarna föreslås dock tillämpas första gången på public service-uppdrag, sändningstillstånd och public service-avgift som avser tid efter den 31 december 2025 och program som sänds eller tillhandahålls efter samma tid. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Verksamhetsramar för public service

Regeringen lämnar också förslag om innehållet i public service-uppdraget under uppdragsperioden 2026–2033 och om tilldelningen av avgiftsmedel för den verksamhet som ingår i uppdraget. Villkoren för innehållet i public service-företagens program ska vara teknikneutrala och gälla oavsett hur innehållet distribueras till allmänheten. Sändningar via marknätet bör kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen men kraven på sändningarnas omfattning ska göras mer flexibla än tidigare. Public service-företagens kärnverksamhet ska vara att producera och sända program som består av ljud respektive rörlig bild till allmänheten eller som tillgängliggörs på public service-företagens egna, fritt tillgängliga, plattformar. De egna plattformarna ska vara prioriterade vid distribution på internet. Huvuddelen av public service-företagens resurser och kapacitet ska användas till företagens respektive kärnverksamhet. SR och SVT ska uppfylla nyhetsuppdraget genom ljud och rörlig bild och ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrens­förutsättningar. Public service-företagen ska ha ett särskilt ansvar för det svenska språket och tillhandahålla ett varierat utbud på svenska. Program­utbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen och liksom tidigare som helhet även präglas av folkbildnings­ambitioner. SVT bör även i fortsättningen bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.

Ekonomiska förutsättningar

Enligt regeringen ska medlen till public service-företagen räknas upp med 3 procent 2026 jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen till respektive företag ska därefter höjas med 2 procent per år 2027–2030 och med 1 procent per år 2031–2033. Om kostnaderna för marknätet skulle öka påtagligt under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade kostnader för public service-företagen, bör det enligt regeringen ses som en extraordinär kostnad som inte bör ingå i det medelsbeslut som avser tillståndsperioden. Regeringen bedömer att det under 2025 kommer att vara möjligt att med större säkerhet uppskatta storleken på de ökade kostnaderna. Om de ökade kostnaderna bedöms vara påtagliga och extraordinära kan de aktualisera en extra medelstilldelning som bör baseras på ett remitterat underlag, med förslag om extra medelstilldelning, och en proposition till riksdagen.

Utskottets överväganden

Propositionen

En ny lag om public service

Regeringen föreslår en ny lag om public service där bestämmelser om public service samlas. Regeringen anför att den vid flera tillfällen bedömt att den verksamhet som public service-företagen bedriver på internet bör omfattas av samma innehållsvillkor som deras radio- och tv-sändningar i marknätet. I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) framhålls att regleringen av public service-företagens verksamhet inte kan anses helt ändamålsenlig eftersom verksam­heten på internet inte kan regleras i sändningstillstånden (s. 17).

Den 1 januari 2023 trädde ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen i kraft som enligt regeringen möjliggjorde reglering av public service-företagens verk­samhet genom tråd (prop. 2021/22:59). Ändringar enligt propositionen Innehållsvillkor för public service på internet (prop. 2022/23:83) som trädde i kraft den 1 juli 2023 möjliggjorde för regeringen att besluta om villkor för public service-företagens sändningar och tillhandahållanden av ljudradio- och tv-program genom tråd. Det gavs därmed stöd för att ställa upp villkor för public service-företagens radio- och tv-program på internet. Eftersom radio- och tv-lagen inte omfattar rena textpubliceringar bedömde regeringen att en ny lagreglering behövde tas fram för att sådant innehåll ska kunna omfattas av samma villkor som gäller för den övriga verksamheten. Regeringen menar att en central del av en teknikneutral reglering av public service-uppdraget är att ta fram en ny lag om public service som samlar de bestämmelser som reglerar public service-uppdraget och villkoren för uppdraget. Med en ny lag kan en mer enhetlig och ändamålsenlig reglering av public service åstadkommas.

Vissa grundläggande krav som gäller för public service-uppdraget framgår av bestämmelser i radio- och tv-lagen. Det gäller t.ex. den s.k. demokrati­bestämmelsen och förbudet mot otillbörligt kommersiellt gynnande. Dessa krav bör enligt regeringen framgå av den nya lagen. Möjligheten att ställa upp sådana villkor som finns i nuvarande sändningstillstånd, medelsvillkor och villkor som inte är specifikt relaterade till sändningarna i marknätet bör också enligt regeringen regleras i den nya lagen. Bestämmelser som anger ramarna för public service-uppdraget och principerna för finansieringen av uppdraget i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst bör enligt regeringen också flyttas över till den nya lagen.

Enligt regeringen skulle en lag som innehåller samtliga krav som bör ställas på public service-företagen kunna bli mycket omfattande och förmodligen snart inaktuell. Regeringen menar att lagen i stället bör ställa upp vissa grundläggande villkor och dessutom reglera vilka andra villkor som regeringen får besluta om med stöd av lagen. Enligt regeringen ska villkor som har med innehållet att göra, även i fortsättningen godkännas av public service-företagen innan de ställs upp.

Utöver radio- och tv-lagen omfattas public service-företagen och verksamheten även av lagstiftning på en lång rad andra områden, t.ex. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och säkerhetsskyddslagen (2018:585).

Grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget

I den nya lagen ska det bl.a. finnas bestämmelser om grundläggande krav på public service-uppdraget. Enligt lagen ska verksamhet som består i att sända och tillhandahålla program som helhet präglas av det demokratiska stats­skickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Den ska också utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av en vidsträckt yttrandefrihet och informations­frihet. Regeringen hänvisar till den s.k. demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen (5 kap. 1 § och 14 kap. 1 §). Enligt den bestämmelsen ska det programföretag som bestämmelsen gäller se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Enligt regeringen framgår det av förarbetena till bestämmelsen att uttrycket ”det demokratiska statsskickets grundidéer” avser en statsform som bygger på fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt samt fria och hemliga val. Uttrycket ”alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet” avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt regeringen uppfyller demokrati­bestämmelsen de syften som det nuvarande villkoret om jämställd­het och mångfald har. Någon särskild bestämmelse om ett sådant villkor bör därför inte införas i den nya lagen om public service.

Uppföljning av public service-uppdragen

Regeringen menar att det under uppdragsperioden bör genomföras en analys av public service-företagens påverkan på mediemarknaden, en extern analys av public service-företagens effektivitets- och produktivitetsarbete samt en forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet för att stärka verksam­hetens legitimitet och höga förtroende. Regeringen hänvisar till medelsvillkoren för SR, SVT och UR som anger att företagen ska redovisa hur de har fullgjort sina uppdrag med avseende på bl.a. volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Medels­villkoren ställer även krav på redovisning av resursförbrukningen per programkategori och vilka samarbets- och effektiviseringsåtgärder som vidtas. Enligt regeringen har granskningsnämnden i sin uppföljning av villkoren under nuvarande tillståndsperiod bl.a. efterfrågat att företagen i större utsträck­ning ska analysera ekonomisk effektivitet, nyckeltal och måluppfyllelse i relation till använda resurser i olika insatser. Regeringen menar att det i enlighet med kommitténs förslag ska göras en extern analys under kommande uppdragsperiod av public service-företagens arbete med produktivitet och effektivitet i verksamheten samt hur detta redovisas i public service-redovisningarna. Enligt regeringen ska analysen inte omfatta företagens publicistiska arbete för att inte riskera att påverka företagens oberoende. Med anledning av synpunkter från Mediemyndigheten, SR och UR vill regeringen också tydliggöra att analysen inte ska påverka granskningsnämndens befintliga uppdrag att granska företagens redovisning av produktivitet och effektivitet.

Regeringen framhåller att public service-företagen har ett högt förtroende i befolkningen men att utvecklingen på mediemarknaden samtidigt lett till en förändrad ställning för traditionella medier. Regeringen menar att det under senare tid har vuxit fram en polarisering och politisering i förtroendet för traditionella medier, vilket även gäller public service-företagen. Vissa grupper i samhället upplever att programutbudet är vinklat till förmån för vissa intressen eller politiska åsikter. Villkoret om opartiskhet har ställts upp för radio och tv i allmänhetens tjänst sedan sändningarna inleddes för hundra år sedan och är en grundläggande förutsättning för allmänhetens förtroende för public service och verksamhetens legitimitet. Regeringen menar att det finns skäl att genomföra en sådan studie under uppdragsperioden för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet, med syfte att stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende. Regeringen avser att återkomma om de närmare formerna för studien.

Regeringen poängterar att uppdraget bör vara tydligt avgränsat och utan syfte att påverka inriktningen på public service-företagens verksamhet. Regeringen understryker även att begreppet opartiskhet är komplext och att det även kan vara svårt att operationalisera i forskningsstudier. Enligt regeringen är det därför centralt att studien genomförs av forskare som har både god teoretisk och metodologisk förankring i forskningsfältet.

Ekonomiska förutsättningar

Enligt regeringen ska anslagen till SVT, SR och UR för 2026 räknas upp med 3 procent jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen till respektive företag ska därefter höjas med 2 procent per år 2027–2030 och med 1 procent per år 2031–2033. Regeringen menar att de utmaningar som företagen kommer att ha för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst kan hanteras inom ramen för den föreslagna medelstilldelningen, vid behov genom rationaliseringar och omprioriteringar. Regeringen framhåller även att den åttaåriga uppdragsperioden ger företagen möjlighet att anpassa sina kostnader och genomföra förändringar av verksamheten. Enligt regeringen finns det skäl till en högre medelstilldelning när uppdragsperioden inleds på grund av de teknikneutrala krav på hög säkerhet och tillgänglighet som föreslås. Regeringen anser emellertid att användningen av AI och annan ny teknik kan komma att innebära stora möjligheter till effektiviseringar för företagen, både för det journalistiska arbetet och för verksamheten som helhet. Mot bakgrund av att medelstilldelningen höjdes under innevarande tillståndsperiod och att företagen sedan tidigare arbetar med att stärka säkerheten för online-distributionen anser regeringen att det inte finns risk för företagens möjligheter att fullgöra sina beredskapsuppdrag under uppdragsperioden.

Regeringen framhåller att det är svårt att uppskatta hur stora de eventuella kostnadsökningarna skulle kunna bli för public service-företagen för att upprätthålla marknätet. Om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade kostnader för public service-företagen bör det enligt regeringen i så fall ses som en extraordinär kostnad som inte bör ingå i medelsbeslutet för tillståndsperioden. Regeringen utesluter inte att det kommer att vara möjligt för riksdagen att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader om det finns medel på public service-kontot.

Regeringen menar vidare att SR inte ska få sända eller tillhandahålla direkt sponsrade program. Direkt sponsring ska enbart få förekomma i SVT:s sändningar och tillhandahållanden av sportevenemang samt av internationella finalen av Eurovision Song Contest. Begränsningen för SVT om att direkt sponsring får förekomma i samband med högst 20 evenemang per år ska gälla som ett genomsnitt under uppdragsperioden. Inga förändringar bör göras när det gäller public service-företagens möjligheter att sända och tillhandahålla indirekt sponsrade program. Det gäller t.ex. vissa samproduktioner eller inköpta program där programmet i ett tidigare led fått bidrag från utomstående.

Motionerna

Grundläggande krav på utformningen av innehållsuppdraget

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:3437 yrkande 1 att propositionen ska avslås i de delar som innebär att ett uttalat krav på jämställdhet och mångfald inte ska ingå i villkoren för program­verksamheten utan endast i den s.k. demokratibestämmelsen i lagen om public service. Motionärerna menar att det är olyckligt när centrala begrepp förändras eller försvinner. För att minska risken för att viktiga perspektiv går förlorade anser motionärerna att de villkor som finns i det nuvarande sändningstillståndet ska fortsätta att gälla.

Uppföljning av public service-uppdragen

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 9 att riksdagen ska avslå regeringens förslag i propositionen att forskare ska se över hur SVT, SR och UR lever upp till kraven på opartiskhet. Motionärerna menar att granskningsnämnden redan i dag granskar i vilken grad bolagen lever upp till kraven på opartiskhet.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:3437 yrkande 2 att propositionen ska avslås i de delar som behandlar uppföljningen av public service-uppdraget. Motionärerna motsätter sig att en extern analys ska genomföras för att granska public service-företagens effektivitet och produktivitet. Motionärerna anser att det vore en felaktig prioritering att lägga ytterligare resurser på att genomföra en sådan utredning.

Ekonomiska förutsättningar

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:3437 yrkande 3 att riksdagen ska avslå regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar. Motionärerna menar att public service-företagen är en del av Sveriges totalförsvar och att det i dagens läge är sällsynt problematiskt att urholka medelstilldelningen. I stället bör public service få riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvars­beredningen inkommit med. Motionärerna föreslår i yrkande 4 att det ska anslås 200 miljoner kronor till SVT, 100 miljoner kronor till SR och 50 miljoner kronor till UR utöver anslagsnivån för 2025. Enligt motionärerna bör uppräkningen därefter vara 3 procent för 2026, 2,6 procent under 2027–2030 och de tre sista åren, 2031–2033, 2,3 procent. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 5 att SVT, på samma sätt som i dag, ska kunna få göra avsteg från begränsningarna för sponsrade program där sponsorbidraget tillfaller företagen direkt, s.k. direkt sponsring. Motionärerna motsätter sig att möjligheten till sponsring detaljregleras för den svenska Melodi­festivalen på det sätt som föreslås i propo­sitionen.

Försvarsutskottets yttrande

Kulturutskottet har gett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över proposi­tionen 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 och de inkomna följdmotionerna i de delar som berör försvars­utskottets beredningsområde. Försvarsutskottet beslutade att yttra sig och har inkommit med yttrande 2025/26:FöU1y. Försvarsutskottet betonar i sitt yttrande att ett starkt public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning, lägger grunden för public services roll även i höjd beredskap. Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att det ska finnas möjligheter för regeringen att ställa upp villkor om bl.a. beredskapsarbete och VMA (viktigt meddelande till allmänheten) samt omställning av organisationen vid höjd beredskap. Försvarsutskottet noterar i sitt yttrande den kritik som public service-företagen och remissinstanser som Försvarsmakten framfört mot den föreslagna medelstilldelningen. Försvarsutskottet menar dock att regeringens förslag om en högre medelstilldelning under inledningen av nästa uppdragsperiod skapar goda förutsättningar för fortsatta omfattande satsningar på säkerhets- och beredskapsarbete. Försvarsutskottet framhåller även vikten av en viss flexibilitet med hänsyn till samhällsutvecklingen och välkomnar regeringens bedömning att eventuella ökade kostnader i samband med att andra medieföretag lämnar marknätet bör ses som en extraordinär kostnad för public service-företagen. Sammantaget anser försvarsutskottet att kulturutskottet bör tillstyrka regeringens förslag i berörda delar och avstyrka motionerna 2024/25:3436 (S) yrkandena 2 och 29, 2024/25:3435 (V) yrkande 10, 2024/25:3437 (C) yrkande 4 samt 2024/25 (MP) yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslagen, av de skäl som anförs i propositionen.

När det gäller utformningen av innehållsuppdraget för perioden 2026–2033 konstaterar utskottet att regeringen utformat förslagen i enlighet med kommitténs bedömningar och att förslaget i huvudsak följer tidigare överenskomna ramar. Utskottet välkomnar även de förslag till förenklingar som regeringen föreslår. Riksdagen bör således godkänna det som regeringen föreslår om hur innehållsuppdraget ska utformas (avsnitt 9 i propositionen) och avslå motion 2024/25:3437 (C) yrkande 1.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att det under uppdrags­perioden bör genomföras en analys av public service-företagens påverkan på mediemarknaden, en extern analys av public service-företagens effektivitets- och produktivitetsarbete samt en forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet. Utskottet välkomnar regeringens initiativ med syftet att även på längre sikt garantera verksamhetens legitimitet och höga förtroende. Riksdagen bör därför godkänna det som regeringen föreslår om uppföljningen av public service-uppdraget (avsnitt 11 i propositionen) och avslå motionerna 2024/25:3435 (V) yrkande 9 och 2024/25:3437 (C) yrkande 2.

Utskottet delar även regeringens bedömning att de utmaningar som företagen kommer att ha för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst kan hanteras inom ramen för den föreslagna medelstilldelningen. Utskottet välkomnar vidare att regeringen inte utesluter att det kommer att vara möjligt för riksdagen att fatta separata beslut om extra medel för tidigare oförutsedda kostnader. Riksdagen bör godkänna det som regeringen föreslår om ekonomiska förutsättningar (avsnitt 14 i propositionen). Med detta avstyrker utskottet motion 2024/25:3437 (C) yrkandena 3–5.

I övriga delar har det inte väckts några förslag om avslag på propositionen. Utskottet står bakom förslagen i propositionen även i dessa delar. Av de skäl som anförs i propositionen och i försvarsutskottets yttrande föreslår utskottet således att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om innehållet i public service-uppdraget under kommande uppdragsperiod (avsnitt 6 i propositionen), det som regeringen föreslår om ramarna för verksamheten (avsnitt 7 i propositionen), det som regeringen föreslår om hur utbudet ska sändas och tillhandahållas (avsnitt 8 i propositionen), det som regeringen föreslår om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (avsnitt 10 i propositionen), det som regeringen föreslår om ledning och organisation (avsnitt 12 i propositionen) samt det som regeringen föreslår om beredskap och säkerhet (avsnitt 13 i propositionen).

 

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden med förslag om tillkännagivanden som bl.a. berör områdena verksamhetsramar för public service-företagen, innehållsuppdraget och ekonomiska förutsättningar.

Motionerna

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om att public service-företagen bör ha ett förstärkt ansvar för att skapa innehåll som främjar sociala, samhälleliga och kulturella intressen i en nationell kontext. Motionärerna föreslår även ett tillkännagivande i yrkande 8 om att behovet av snabb, saklig information och nyheter till befolkningen inte bör hämmas av långtgående textbegränsningar eller detaljreglering av textanvändning. Motionärerna delar inte regeringens uppfattning att SVT:s digitala nyhetstjänst har bidragit till att dagstidningar, som är beroende av betalande prenumeranter, försatts i en ”svår situation”. Motionärerna föreslår vidare tillkännagivanden om behovet av en tydligare struktur för dialog med kvalitativa nyhetsmedier liksom en översyn av medie­stödets nivåer till dagspressen (yrkandena 9 och 21). Enligt motionärerna pekar internationell forskning på att det inte finns något motsatsförhållande mellan starka offentliga och starka privata nyhetsmedier på nätet, utan att de i stället växelverkar för att stimulera nyhetsanvändningen i befolkningen som helhet. Motionärerna vill även tillkännage för regeringen att längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller nyhetsklipp bör användas restriktivt men att detaljreglering av textanvändning inte är rätt väg att gå (yrkande 10). Motionärerna föreslår också tillkännagivanden om att public service-företagen bör få använda sig av en kombination av text, ljud och rörlig bild och att begränsningar för textanvändningen inte bör få riskera den digitala tillgängligheten till nyheter (yrkandena 11 och 12). Motionärerna utrycker vidare oro för att även public service-företagens kärnverksamhet skulle kunna komma att omfattas av krav på förhandsprövning och föreslår därför ett tillkännagivande om att så inte ska ske (yrkande 13).

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om att hänsynen till de privata aktörernas konkurrensförutsättningar ska balanseras mot uppdraget att förse hela befolkningen med nyheter på ett tillgängligt sätt. I yrkande 2 föreslås även ett tillkännagivande om en återgång till tidigare system där endast public service-företagen själva hade rätt att anmäla tjänster för förhandsprövning.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen bör trygga public services oberoende och uppdragets bredd. Motionärerna menar att det krävs ett stabilt uppdrag, oberoende av kortsiktiga politiska influenser, för att bolagen ska kunna nå hela befolkningen och bidra till demokratin.

Propositionen

Som tidigare beskrivits menar regeringen att grundläggande krav på public service-uppdraget bör samlas i lagen om public service. Enligt lagen ska verksamhet som består i att sända och tillhandahålla program som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Den ska också utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet. Regeringen menar vidare att public service-företagens kärnverksamhet ska vara dels att producera och sända program som består av ljud respektive rörlig bild till allmänheten, och dels att producera och tillhandahålla program som består av ljud respektive rörlig bild till allmänheten på public service-företagens egna plattformar som finns på fritt tillgängliga och öppna delar av internet.

Huvuddelen av public service-företagens resurser och kapacitet ska användas till företagens respektive kärnverksamhet och företagen bör även i fortsättningen särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Regeringen framhåller att det från medels­villkoren framgår att företagen får bedriva sidoverksamheter till sändnings­verksamheten men att det inte närmare definieras i villkoren vad som avses med sidoverksamhet. Enligt regeringen kan det dock handla om försäljning av program, programidéer och rättigheter samt uthyrning av lokaler och teknisk utrustning (se bl.a. prop. 2005/06:112 s. 34–35). Enligt villkoren ska sido­verksamheterna bära sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheterna ska redovisas som egna resultat­områden och ska inte ges en sådan omfattning eller vara av en sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen anser att det för närvarande inte finns skäl att göra ändringar i regleringen av sidoverksamheten men avser att följa frågan om kostnaderna och regleringens utformning.

SR och SVT ska enligt regeringen även i fortsättningen uppfylla nyhets­uppdraget genom ljud och rörlig bild. SR och SVT ska i sin nyhetsverksamhet även i fortsättningen ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrens­förutsättningar, för att värna en mångfald av perspektiv på en livskraftig mediemarknad. SR och SVT ska ha en kontinuerlig dialog med andra nyhetsmedier och t.ex. årligen redovisa hur de använder text i nyhets­verksamheten. Regeringen framhåller att det inför nuvarande tillståndsperiod betonades att public service-företagen bör vara restriktiva med att publicera längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp (prop. 2018/19:136 s. 73). Det kan också handla om att vara återhållsam med att publicera nyheter som har hämtats bakom andra nyhetsmediers betalväggar. Enligt regeringen bör det däremot inte införas någon reglerad samverkan mellan public service-företagen och kvalitativa nyhetsmedier.

 Systemet med förhandsprövning av nya tjänster bör enligt regeringen finnas kvar även under kommande period. Det finns inte behov av att föreslå ändringar av systemet i nuläget vilket även gäller reglering av eventuell sidoverksamhet.

Utskottets ställningstagande

De lagförslag som utskottet ställt sig bakom i föregående avsnitt innebär bl.a. att grundläggande krav på public service-uppdraget samlas i en ny lag om public service. I lagen framhålls bl.a. att verksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och alla människors lika värde. Utskottet har vidare i föregående avsnitt ställt sig bakom regeringens förslag om ramarna för verksamheten. Enligt utskottet är regeringens förslag i dessa delar väl avvägda och utskottet finner inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om verksamhetsramar för public service-företagen och utformningen av deras uppdrag. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3435 (V) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3436 (S) yrkandena 1, 8–13 och 21 samt 2024/25:3439 (MP) yrkande 1.

Motionerna

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 16 ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att public service-företagen inte ska vara skyldiga att tillämpa en generell återhållsamhet på andra internetplattformar än de egna. Motionärerna bedömer att det skulle komma att medföra en minskad flexibilitet för företagen att nå ut med utbudet på de plattformar som publiken använder. Motionärerna framför i yrkande 17 även kritik mot lättnaderna i kraven om antal programtjänster och föreslår ett tillkännagivande om detta till regeringen. Enligt motionärerna är det fel väg att gå eftersom antalet programtjänster har en stor betydelse för att hela befolkningen även fortsättningsvis ska kunna ta del av ett mångsidigt programutbud. Motionärerna menar att en kanal står för något unikt med ett kurerat utbud samt att det i ett läge av höjd beredskap är viktigt med bredd i utbudet med möjlighet att nå ut till olika målgrupper.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen om att det nuvarande kravet på antalet programtjänster inte bör ändras. Motionärerna anser att det är felaktigt att öppna upp möjligheten för färre kanaler i programutbudet. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 4 ett tillkännagivande om att public service-företagen inte ska vara tvungna att tillämpa en återhållsam strategi vid sin användning av externa plattformar. Motionärerna menar att public service-företagen bör ha goda möjligheter att hitta ny publik och kunna informera om sitt utbud även på externa plattformar.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 4 ett tillkännagivande till regeringen om att inte lätta på kravet om antalet programtjänster. Motionärerna menar att det riskerar att leda till nedläggningar och minskat programutbud. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 5 ett tillkännagivande om att inte införa regler som försvårar för public service-företagens närvaro på relevanta digitala plattformar. Enligt motionärerna bör public service-företagen även i fortsättningen kunna vara närvarande på externa digitala plattformar.

Propositionen

Regeringen föreslår att det ska ställas krav på att public service-företagens egna plattformar ska vara prioriterade vid distribution på internet. Det ska också ställas krav på att all distribution på internetplattformar som inte är public service-företagens egna ska föregås av en bedömning av tänkbara konsekvenser och risker. I bedömningen ska det särskilt beaktas hur närvaron påverkar kommersiella aktörer på den svenska mediemarknaden. Företagen bör även i fortsättningen ha öppna och tydliga riktlinjer för hur de förhåller sig till distribution på plattformar som inte är företagens egna samt redovisa hur de arbetar med att tillämpa riktlinjerna.

Enligt regeringen ger public service-företagens egna plattformar en god kontroll över distributionen via internet, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att upprätthålla företagens oberoende och integritet. Regeringen menar därför att det är viktigt att public service-företagen även i fortsättningen prioriterar utvecklingen av de egna plattformarna. För att tydliggöra fokuset på de egna plattformarna bör villkoren skärpas så att det framgår att de egna plattformarna ska vara prioriterade vid distribution på internet. Efter det att villkoret i sin nuvarande utformning infördes har de internationella platt­formarna fortsatt att stärka sin ställning, ibland på bekostnad av innehållspro­ducerande aktörers möjligheter att utvecklas på den svenska mediemarknaden. Även om plattformarnas starka utveckling har många orsaker är det uppenbart att det innehåll som produceras av public service, liksom annat innehåll av hög kvalitet, är mycket attraktivt för de internationella plattformarna. De användardata som genereras på dessa plattformar kan bl.a. användas för riktad annonsering.

Enligt regeringen är dock vissa externa plattformar nödvändiga för att public service-företagens utbud ska kunna nå hela befolkningen, exempelvis olika mediaspelare, smarta högtalare eller tv-apparater. Det kan vidare röra sig om programformat som är särskilt anpassade efter förutsättningarna på en viss extern plattform som är central för att nå exempelvis unga eller tecken­språkiga. Användandet av externa plattformar för att tillgängliggöra ett specialanpassat innehåll, kommunicera med publiken eller informera om det egna utbudet bör dock inte få en sådan utformning eller omfattning att det riskerar att påverka företagens trovärdighet eller på ett oproportionerligt sätt påverka konkurrensen på mediemarknaden.

Regeringen anser att den skärpning som nu föreslås ska framgå av uppdra­get och gälla från den 1 januari 2026 när nästa uppdragsperiod inleds. Regeringen framhåller emellertid att det är rimligt att den del av publiken som inte är van att ta del av utbudet på public services egna plattformar ges viss tid att vänja sig vid det och att företagen även ges utrymme att informera om eventuella förändringar av hur de tillhandahåller sitt utbud på internet.

Regeringen menar att kravet på att innehållsuppdraget i huvudsak ska uppfyllas i marknätet inte ska finnas kvar. Det ska i stället ställas krav på public service-företagen att se till att hela befolkningen har möjlighet att ta del av ett mångsidigt programutbud. Enligt regeringen spelar marknätet fortfarande en viktig roll för att hela befolkningen ska ha möjlighet att ta del av public service-företagens utbud. Men det måste samtidigt beaktas att publikens konsumtionsmönster förändras och blir alltmer internetbaserat. Regeringen menar därför att det inte framstår som ändamålsenligt att ställa krav på att public service-företagen under hela tillståndsperioden ska sända ett specifikt antal programtjänster i marknätet. Regeringen menar att de nuvarande kraven på sändningarnas omfattning bör göras mer flexibla. SR ska samtidigt sända minst två och högst fyra programtjänster i hela landet, varav en även ska ha ett regionalt uppdelat innehåll. SVT ska sända SVT1 och SVT2 samt högst två ytterligare programtjänster i hela landet. Den eller de ytterligare programtjänster som SVT väljer att sända, förutom SVT1 och SVT2, ska skilja sig såväl från varandra som från SVT1 och SVT2 när det gäller innehåll eller sändningstider. Det ska inte ställas krav på minsta sändningstid för de ytterligare programtjänster SVT väljer att sända.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i detta betänkande föreslagit att riksdagen ska godkänna regeringens förslag om hur utbudet ska sändas och tillhandahållas. Utskottet instämmer i det som regeringen anför om att public service-företagen bör prioritera de egna plattformarna för att tillhandahålla programutbudet, vilket bidrar till en god kontroll över distributionen via internet och förutsättningar för att upprätthålla företagens oberoende och integritet. Utskottet välkomnar att public service-företagen får en högre grad av flexibilitet när det gäller antalet programtjänster och att företagen därmed får ökade möjligheter att tillgodose de överordnade kraven på programutbudet. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl till tillkännagivanden om programföretagens närvaro på externa internetplattformar och absoluta krav på antalet programtjänster. Med det avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3435 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3436 (S) yrkandena 16 och 17 samt 2024/25:3439 (MP) yrkandena 4 och 5.

Motionerna

Speglingsuppdraget

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen om att de nuvarande kraven som avser speglingsuppdraget bör fortsätta att gälla för public service-företagen. Begreppet ”en variation i befolkningen” bör inte bytas ut mot ”hela befolk­ningen”. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 4 ett tillkännagivande om att de nuvarande villkoren i sändningstillstånden ska fortsätta att gälla. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att krav på jämställdhet och mångfald ska ingå i både demokratibestämmelsen och villkoren för programverksamheten.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 5 ett tillkännagivande till regeringen om att det s.k. speglingsvillkoret, att programutbudet ska spegla en variation i befolkningen, bör kvarstå. Motionärerna framför vidare i yrkande 6 ett förslag på ett tillkännagivande om att villkoret om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska finnas kvar.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen om att villkoret om spegling av hela befolkningens variation samt kravet på ett jämställdhets- och mångfalds­perspektiv bör kvarstå i public service-uppdraget. Motionärerna menar att det hade varit möjligt att minska den detaljstyrande uppföljningen på annat sätt och att ändringen inte innebär någon egentlig skillnad i sak för uppdragets uppföljning.

Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 6 ett tillkännagivande till regeringen om att det bör fortsätta att finnas krav på en ökande programverksamhet på minoritetsspråken. Motionärerna menar att utbudet fortfarande är för begränsat och att ambitionerna på området är för låga.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om det nuvarande kravet på att det samlade utbudet av de olika samiska språken, meänkieli och romani ska öka. Motionärerna anser att kravet bör kvarstå även under nästa avtalsperiod.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om att ambitionerna för public services utbud på de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk bör höjas. Motionärerna menar att satsningar på minoritetsspråk och teckenspråk i public service inte bara uppfyller Sveriges förpliktelser gentemot minoriteterna utan att det även berikar medielandskapet för alla.

Svagt bevakade områden

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 26 ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att det ska fortsätta att finnas krav på att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden. Motionärerna menar att frågan är av så stor demokratisk vikt att det ska ställas sådana specifika krav även i kommande sändningsvillkor.

Propositionen

Speglingsuppdraget

Regeringen framhåller att public service är till för befolkningen i hela landet, och att det s.k. speglingsuppdraget därmed fortsätter att vara viktigt. På en övergripande nivå handlar det bl.a. om att programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet, samt att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Uppdraget genomsyrar även villkoren på andra områden, bl.a. ett krav på att spegla de många kulturer och kulturyttringar som finns i Sverige och ett krav på att stärka en livskraftig produktionsmarknad i hela landet. För SR och SVT handlar det dessutom bl.a. om ett krav på lokal närvaro och förankring i olika regioner.

Villkoret ska däremot enligt regeringen ändras så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen, i stället för hela landet och den variation som finns i befolkningen. Syftet med förändringen är enligt regeringen att minska detaljregleringen av speglings­uppdraget. Regeringen bedömer att företagens redovisning av hur uppdraget uppfylls därmed kommer att förenklas.

Villkoret om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska dessutom inte längre ställas upp. Regeringen framhåller att syftet även i det fallet är att minska detaljregleringen av uppdraget, mot bakgrund av att perspektivet redan är inkluderat i den s.k. demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen (2010:696), som enligt regeringens förslag bör tas in i den nya lagen om public service.

Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk

Regeringen föreslår att public service-företagens förstapubliceringar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken ska öka under uppdragsperioden jämfört med 2025 års nivåer. Företagens samlade utbud på finska, meänkieli, romani chib och samiska ska varje år minst uppgå till den nivå som uppnås 2025. Motsvarande krav ska gälla för SVT:s och UR:s utbud på teckenspråk. Regeringen föreslår att public service-företagens samlade utbud på jiddisch däremot ska fortsätta att öka under uppdragsperioden jämfört med 2025 års nivå. Det ska även ställas krav på att programutbudet ska ha relevans för de berörda grupperna.

Regeringen anser också att det bör ställas krav på att public service-företagens samlade utbud på finska, meänkieli, romani chib och samiska varje år ska uppgå till minst samma nivå som 2025. Detsamma ska gälla SVT och UR när det gäller teckenspråk. För jiddisch, där utbudet i dag är mycket litet i relation till de övriga nationella minoritetsspråken, finns det dock skäl att ställa krav på en ökning av det samlade utbudet i förhållande till den nivå som uppnås 2025.

Regeringen bedömer att det även i fortsättningen bör finnas möjlighet för public service-företagen att sinsemellan dela upp ansvaret för olika slags insatser. För att utbudet ska hålla en hög kvalitet bör det även i fortsättningen ställas krav på public service-företagen att ha en kontinuerlig dialog med de berörda grupperna. Regeringen menar att när villkoren för de nationella minoritetsspråken och teckenspråk blir teknikneutrala kommer public service-företagen att få ökade möjligheter att utveckla programutbudets funktionalitet och synlighet på sina plattformar på internet.

Svagt bevakade områden

Regeringen anser att tillgången till kvalitativ nyhetsförmedling på nationell, regional och lokal nivå är en central del av Sveriges demokratiska system. Regeringen framhåller att det är av stor generell betydelse för förtroendet för journalistiken att hela befolkningen upplever att nyhetsjournalistiken belyser deras vardag. Inför den nuvarande tillståndsperioden infördes ett nytt villkor som innebär att SR och SVT i sin nyhetsverksamhet ska stärka den journalistiska bevakningen av svagt bevakade områden under perioden. Regeringen framhåller att utvecklingen mot fler s.k. vita fläckar utan journalistisk bevakning har stannat av under de senaste åren. Även riktade insatser inom mediestödet till kommersiella nyhetsmedier har haft stor betydelse i sammanhanget. Regeringen menar att det är rimligt att det även under nästa uppdragsperiod ställs krav på att SR och SVT i sin nyhets­verksamhet ska ha en journalistisk bevakning av svagt bevakade områden. Liksom i dag bör kravet omfatta såväl geografiska områden som ämnes­områden. Regeringen anser att villkor med krav på ökning eller förstärkning under en längre tid kan framstå som otydliga och vara svåra att redovisa och följa upp. Regeringen menar att det därför är rimligt att formulera villkoret som att företagen ska ha en journalistisk bevakning av svagt bevakade områden, inte att denna bevakning ska stärkas under uppdrags­perioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i detta betänkande ställt sig bakom regeringens förslag om hur innehållsuppdraget ska utformas. Utskottet välkomnar att program­företagen därmed får flexiblare villkor att skildra befolkningen i hela landet. Utskottet välkomnar att regeringen betonar att kraven även i fortsättningen bl.a. kommer att omfatta krav på lokal närvaro och förankring i olika regioner. Utskottet delar även regeringens bedömning att det finns skäl att minska detaljregleringen av speglingsuppdraget för att förenkla företagens redovisning av hur uppdraget uppfylls. Utskottet vill liksom regeringen betona att public service-företagen har en viktig uppgift för att stärka de nationella minoritetsspråkens ställning. Företagens insatser för att stödja och vitalisera de nationella minoritetsspråken är mycket viktiga för att bl.a. nå barn och unga men även vuxna språkbärare som känner en längtan efter att återta och stärka sitt språk och sin identitet. Utskottet har samtidigt förståelse för att det finns skäl att i dagsläget, inte ställa absoluta krav på ett ökat samlat utbud för de nationella minoritetsspråken med undantag för jiddisch. Utskottet noterar att det t.ex. bör finnas möjlighet för public service-företagen att sinsemellan dela upp ansvaret för olika slags insatser och därmed fortsätta att hålla en hög kvalitet på utbudet på de nationella minoritetsspråken. Utskottet menar att det därmed inte finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:3435 (V) yrkandena 5–7, 2024/25:3436 (S) yrkandena 3–6 och 26 och 2024/25:3439 (MP) yrkandena 3 och 7. Riksdagen bör alltså avslå dessa motionsyrkanden.

Motionerna

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 14 ett tillkännagivande till regeringen om att ett fokus på ökad granskning och uppföljning inte per automatik leder till stärkt legitimitet eller förtroende för public service. Motionärerna framhåller att resursanvändningen för gransk­ningen måste stå i paritet med nyttan och att det redan i dag finns en mängd olika verktyg för att följa upp och granska public service, såsom Riksrevi­sionen, Mediemyndigheten, granskningsnämnden, företagens egna revisorer samt årsredovisningar m.m. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 15 ett tillkännagivande om att det är en felaktig prioritering att lägga ytterligare ekonomiska och personella resurser på att ta fram underlag för de utredningar som föreslås i propositionen. Motionärerna föreslår i yrkande 18 ett tillkänna­givande om att avvisa ytterligare analyser av den svenska mediemarknaden med fokus på mediemångfald och konkurrensförut­sättningar. Motionärerna anser att det i stället skulle behövas en parlamen­tarisk utredning för framtidens mediepolitik och föreslår ett tillkännagivande om det (yrkande 19). Utred­ningen skulle enligt motionärerna även omfatta frågan om mediestödet och analysera inhemska kvalitativa nyhetsmediers ekonomiska förutsättningar samt möjligheterna att säkerställa nyhets- och samhällsjournalistik i hela landet.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:3435 yrkande 8 ett tillkännagivande till regeringen om att granskningsnämnden ska fortsätta att ansvara för granskning av effektivitet och produktivitet utan att blanda in ytterligare aktörer. Motionärerna ser annars en risk för att det skulle kunna leda till dubbelarbete under den kommande perioden, och de finner det oklart om regeringens förslag beror på att man inte litar på kompetensen hos granskningsnämnden.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 6 ett tillkännagivande till regeringen om granskning av public service. Enligt motionärerna framstår det som oklart vad för slags problem som regeringens förslag om utökad granskning är tänkt att lösa. Motionärerna anser att det mer handlar om att utöva politisk kontroll än att faktiskt stärka transparens och effektivitet.

Propositionen

Som tidigare beskrivits anför regeringen att granskningsnämnden i sin uppföljning av villkoren under den nuvarande tillståndsperioden bl.a. efterfrågat att företagen i större utsträck­ning ska analysera ekonomisk effektivitet, nyckeltal och måluppfyllelse i relation till använda resurser. Regeringen menar att det därmed behövs en extern analys under kommande uppdragsperiod av public service-företagens arbete med produktivitet och effektivitet i verksamheten samt hur detta redovisas. Regeringen menar att det finns skäl att genomföra en sådan studie under uppdragsperioden för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet. Enligt regeringen ska syftet med studien vara att stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende. Med anledning av synpunkter från Mediemyndigheten, SR och UR, tydliggör regeringen att analysen inte ska påverka gransknings­nämndens befintliga uppdrag att granska företagens redovisning av produktivitet och effektivitet.

Regeringen menar även att kravet bör finnas kvar att SR och SVT, i sin nyhetsverksamhet, ska ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrens­förutsättningar. Regeringen avser därför att genomföra en analys av public service-företagens påverkan på mediemarknaden. Uppdraget bör enligt reger­ingen omfatta en undersökning av utvecklingen på den svenska medie­marknaden och hur public service-företagen bidrar till mediemång­falden och påverkar konkurrensförutsättningarna. Regeringen understryker att behovet av en sådan studie ökar mot bakgrund av att den kommande uppdragsperioden löper över en lång tid samtidigt som mediemarknaden förändras i en hög takt. Även förhållandet att ett nytt mediestödssystem nyligen införts talar enligt regeringen för behovet av en ny studie av konkurrensförutsättningarna på mediemarknaden. Regeringen avser att återkomma om de närmare formerna för analysen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning om värdet av en extern analys under den kommande uppdragsperioden av public service-företagens effektivitet och oberoende. Liksom regeringen ser utskottet ett behov av att genomföra en studie om hur public service-företagen bidrar till mediemångfalden och påverkar konkurrensförutsättningarna. Utskottet har förståelse för att behovet av en sådan studie ökar mot bakgrund av att den kommande uppdragsperioden löper över en lång tid samtidigt som mediemarknaden förändras i en hög takt. Utskottet föreslår därmed att riksdagen ska avslå motionerna 2024/25:3435 (V) yrkande 8, 2024/25:3436 (S) yrkandena 14, 15, 18 och 19 samt 2024/25:3439 (MP) yrkande 6.

Motionen

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att hänsyn tas till personer med olika funktionsnedsättningar och deras möjligheter att ta del av nyheter. Motionärerna menar att begränsningar för användningen av text i public service vore förödande för hörselskadade. Enligt motionärerna är det inte alltid tillräckligt med textremsor utan det kan även behövas sammanfattande texter. Korrekt, snabb och tillgänglig information till allmänheten måste vara prioriterat. Public service ska avse alla medborgare oavsett eventuella funktionsned­sättningar. Motionärerna föreslår vidare ett tillkännagivande om att en kombination av text, ljud och rörlig bild är nödvändig för att skapa användarvänlighet i en digital miljö samt för att tillgängliggöra innehållet för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Motionärerna menar att en striktare textbegränsning skulle kunna försvaga dessa gruppers tillgång till aktiv nyhets- och samhällsinformation (yrkande 22).

Propositionen

Regeringen hänvisar till att radio- och tv-lagen ställer krav på leverantörer som sänder eller tillhandahåller tv att utforma sina tjänster på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Tjänsterna ska göras tillgängliga i den omfattning som beslutas av regeringen när det gäller public service-företagen. Regeringen menar att den nya lagen om public service bör omfatta möjligheten för regeringen att ställa krav på att public service-företagen ska utforma sina tjänster och program så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom tekniska hjälpmedel såsom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Enligt regeringen ska villkoren i sändningstillstånden om tillgänglighet gälla oavsett om utbudet tillhandahålls i marknätet eller på internet.

De gällande sändningstillstånden ställer enligt regeringen krav på att möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig företagens utbud ska ökas och tillgängligheten förbättras. Det anges vidare att det långsiktiga målet är att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare och att tillgängligheten till program för barn och unga ska prioriteras. Därutöver ställs bl.a. krav på företagen att prioritera god hörbarhet och att ha en kontinuerlig dialog med de berörda grupperna.

Regeringen anser att det, liksom tidigare, inte bör ställas upp detaljerade krav på hur företagen ska arbeta mot det långsiktiga målet om tillgänglighet. Regeringen anför den snabba teknikutvecklingen som skäl till detta och att medieföretagen i hög grad är beroende av andra aktörer på området. Reger­ingen menar dock att företagen, precis som tidigare, bör ta vara på de möjlig­heter som ny teknik ger att öka tillgängligheten och snabbare nå målet om att hela utbudet ska göras tillgängligt för alla medborgare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det, liksom tidigare, inte bör ställas upp detaljerade krav på hur företagen ska arbeta mot det långsiktiga målet om tillgänglighet. Utskottet delar även uppfattningen att den snabba teknik­utvecklingen talar emot alltför detaljerade regleringar på området. Som regeringen understryker bör företagen, precis som tidigare, ta vara på de möjligheter som ny teknik ger att öka tillgängligheten och snabbare nå målet om att hela utbudet ska göras tillgängligt för alla medborgare. Utskottet före­slår därför att riksdagen avslår motion 2024/25:3436 (S) yrkandena 7 och 22.

Motionen

Lawen Redar m.fl. (S) menar i kommittémotion 2024/25:3436 att public service-företagens varumärken har vunnit erkännande och tillit hos den svenska publiken. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning om hur public service-verksamheten ska vara organiserad inte är lämplig i dagens säkerhetspolitiska läge (yrkande 24). En utredning skulle enligt motionärerna riskera att vara oförenlig med Försvars­beredningens uppmaning att tillämpa långsiktighet i uppdraget. Motionärerna föreslår även ett tillkännagivande om att frågan – om den ska utredas vidare – bör omhändertas av en parlamentarisk public service-kommitté (yrkande 25). En sådan utredning bör analysera konsekvenserna av en sammanslagning av företagens regionala verksamheter. En sådan sammanslagning medför enligt motionärerna många följdfrågor, t.ex. hur den redaktionella mångfalden ska säkerställas, hur ansvaret inom totalförsvaret kan vidmakthållas, vilka effektiviseringar det medför och om sammanslagningen har en inverkan på den inhemska mediemarknadens förutsättningar.

Propositionen

Regeringen anser att de nuvarande villkoren om samarbete mellan public service-företagen i många fall främjar ett effektivt resursutnyttjande. Rege­ringen avser att även framöver främja samarbeten mellan företagen för en ökad effektivitet och produktivitet, men för att inte låsa in företagen i samarbets­former som på sikt kan bli ineffektiva bör inte samarbetet på detta område regleras ytterligare. Därför bör enligt regeringen de nuvarande villkoren fort­sätta att gälla även under nästa period. Enligt regeringen bör det införas ett villkor om att SR och SVT ska fördjupa sitt samarbete med UR när det gäller att sända och tillhandahålla UR:s program på SVT:s respektive SR:s platt­formar på internet. UR ska enligt regeringens förslag fördjupa sitt samarbete med SR och SVT på motsvarande sätt.

Regeringen anser vidare att frågan om hur public service-verksamheten ska vara organiserad bör utredas med sikte på att ta fram ett beredningsunderlag i frågan inför den uppdragsperiod som inleds 2034. Regeringen menar att frågan om hur public service-verksamheten bör vara organiserad har kommit att bli mer aktuell i takt med att medieföretag och plattformar t.ex. kombinerar ljud, rörlig bild och text i allt större utsträckning. Regeringen hänvisar till att det finns aktörer som är positiva till en sammanslagning till ett samlat program­företag, vilket enligt förespråkarna skulle kunna frigöra resurser till den redaktionella verksamheten med bevarad publicistisk mångfald. Regeringen menar att det finns behov av att ta fram ett beredningsunderlag under den kommande uppdragsperioden om för- och nackdelar med olika koncern­strukturer för public service-verksamheten. Underlaget bör enligt regeringen tas fram inför den period som inleds 2034. Regeringen bedömer att utredningen bör tillsättas i god tid före utgången av den kommande perioden men avser i övrigt att återkomma i frågan om formerna för översynen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns skäl att inför nästa prog­ramperiod ta fram ett beredningsunderlag om hur public service-verksamheten bör vara organiserad. Utskottet välkomnar ett berednings­underlag som i god tid före nästa uppdragsperiod kan undersöka för- och nackdelar med olika koncernstrukturer för public service-verksamheten. Utskottet har förståelse för att regeringen avser att återkomma i frågan om formerna för översynen. Därmed bör motion 2024/25:3436 (S) yrkandena 24 och 25 avslås.

Motionen

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att ett starkt public service förutsätter en tryggad finansiering. Motionärerna menar att public service-företagen utgör en viktig motvikt mot påverkanskampanjer och desinformation genom sitt sakliga och opartiska uppdrag, höga förtroende hos allmänheten och breda geografiska spridning. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 20 ett tillkänna­givande om att det nya säkerhetspolitiska läget ytterligare aktualiserar behovet av snabb och saklig nyhetsinformation. Enligt motionärerna bidrar public service till att skapa välinformerade medborgare som kan föra konstruktiva samtal utifrån gemensamma verklighetsbilder.

Propositionen

Enligt regeringen har medier en viktig funktion för det psykologiska försvaret. Regeringen framhåller att public service-företagen har en särställning genom sina breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det höga förtroende allmänheten hyser för företa­gens verksamhet. Regeringen menar att det nuvarande kravet på beredskaps­arbete liksom verksamhet och organisation vid höjd beredskap för SR och SVT bör gälla även nästa uppdragsperiod. Enligt regeringen förtydligades SR:s och SVT:s uppdrag i totalförsvaret och ansvar för beredskapsplaneringen inför den nuvarande tillståndsperioden. Enligt de nuvarande sändningstill­stånden ska företagen bedriva beredskapsarbete utifrån en helhetssyn som omfattar både fredstida krissituationer och höjd beredskap.

I sändningstillstånden infördes också en skrivning om att företagen så långt som möjligt ska kunna behålla de fredstida strukturerna vid höjd beredskap. Regeringen angav att inte bara företagens förmåga till snabb varnings- och informationsförmedling utan även uppdragen som helhet motiverar företagens betydelse för samhällets krishantering. För att undvika otydlighet föreslår regeringen att det nuvarande uppdraget förtydligas med en kompletterande skrivning där det framgår att det redaktionella oberoendet inte påverkas. I sak innebär detta dock ingen ändring av det nuvarande uppdraget.

Regeringen noterar att UR:s beredskapsplanering i dag inte omfattar höjd beredskap till skillnad från uppdragen för SR och SVT. UR:s verksamhet ingår inte heller i totalförsvaret, och UR:s resurser ska vid högsta beredskap tillföras SR och SVT. Regeringen menar att det finns skäl att omvärdera det ställnings­tagandet och att även UR:s beredskapsplanering bör komma att omfatta höjd beredskap. Kravet ska enligt regeringen i första hand avse den program­verksamhet som riktar sig till utbildningssektorn. UR bör planera för att snabbt kunna ställa om för att stötta skolan och utbildningsväsendet vid t.ex. distans­undervisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att public service-företagen, enligt det nuvarande sändnings­tillståndet, ska bedriva beredskapsarbete utifrån en helhetssyn som omfattar både fredstida krissituationer och höjd beredskap. Utskottet välkomnar att regeringen framhåller att det nuvarande kravet på beredskapsarbete liksom verksamhet och organisation vid höjd beredskap bör gälla även nästa uppdragsperiod för SR och SVT. Utskottet ser därmed inget skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen och motion 2024/25:3436 yrkande 2 och 20 bör därmed avslås.

Motionerna

Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3436 yrkande 23 ett tillkännagivande till regeringen om att public service bör ges möjlighet att sända stora sportevenemang där Sverige deltar. Motionärerna bedömer att regeringens förslag till medelstilldelning och kostnadsutvecklingen i fråga om att förvärva och dela på rättigheter till sportevenemang kommer att begränsa den möjligheten. Motionärerna föreslår vidare i yrkandena 27 och 28 tillkännagivanden om att det även i fortsättningen bör finnas möjlighet till sponsring av Melodifestivalen och vara möjligt med sponsring av vissa sportevenemang. Motionärerna föreslår i yrkande 29 ett tillkännagivande till regeringen om en högre medelstilldelning eftersom de inte delar regeringens bild av att det finns stora möjligheter till effektivisering och samverkan som kan spara pengar. I stället borde regeringen enligt motionärerna följa Försvarsberedningens förslag för att kunna täcka kostnadsökningar och behov kopplade till exempelvis beredskapsfrågor och teknikutveckling.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) framför i kommittémotion 2024/25:3435 att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Motionärerna vill avsätta 200 miljoner kronor till SVT, 100 miljoner kronor till SR och 50 miljoner kronor till UR för ändamålet samt en uppräkning på 3 procent 2026, 2,6 procent för 2027–2030 och 2,3 procent för 2031–2033. Ett tillkännagivande i enlighet med detta föreslås i yrkande 10.

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3439 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att det behövs en tillräcklig och långsiktigt hållbar finansiering av public service. Motionärerna menar att kommitténs förslag på medelstilldelning är otillräcklig för att public service ska kunna leva upp till sitt breda uppdrag och sin roll i Sveriges beredskap. Enligt motionärerna bör regeringen återkomma med en justerad finan­sieringsmodell som garanterar public service-företagen tillräckliga och håll­bara ekonomiska förutsättningar under hela uppdragsperioden. Motionärerna menar vidare att det är av yttersta vikt att regeringen lägger fram ett förslag om hur marknätskostnaderna ska finansieras.

Propositionen

Som tidigare beskrivits menar regeringen att de utmaningar som public service-företagen kommer att ha för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst kan hanteras inom ramen för den föreslagna medelstilldelningen, vid behov genom rationaliseringar och omprioriteringar. Mot bakgrund av att medelstilldel­ningen höjdes under den innevarande tillståndsperioden och att företagen sedan tidigare arbetar med att stärka säkerheten för online-distributionen anser regeringen att det inte finns risk för företagens möjligheter att fullgöra sina beredskapsuppdrag under uppdragsperioden.

Regeringen framhåller att den åttaåriga uppdragsperioden ger public service-företagen möjlighet att anpassa sina kostnader och genomföra förändringar av verksamheten. Regeringen framhåller att det är svårt att uppskatta hur stora de eventuella kostnadsökningarna skulle kunna bli för public service-företagen för att upprätthålla marknätet. Om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade kostnader för public service-företagen bör det enligt regeringen i så fall ses som en extraordinär kostnad som inte bör ingå i medelsbeslutet för tillståndsperioden. Regeringen utesluter inte att det kommer att vara möjligt för riksdagen att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader.

Regeringen menar vidare att SR inte ska få sända eller tillhandahålla direkt sponsrade program. Direkt sponsring ska enbart få förekomma när SVT sänder och tillhandahåller sportevenemang och den internationella finalen i Eurovision Song Contest. Begränsningen för SVT om att direkt sponsring får förekomma i samband med högst 20 evenemang per år ska gälla som ett genomsnitt under uppdragsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller uppfattningen som det tidigare gett uttryck för, nämligen att public service-företagens utmaningar för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst kan hanteras inom ramen för den medelstilldelning som regeringen föreslår. Utskottet har därför tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag om ekonomiska förutsättningar och välkomnat att regeringen inte utesluter möjligheten för riksdagen att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3435 (V) yrkande 10, 2024/25:3436 (S) yrkandena 23 och 27–29 samt 2024/25:3439 (MP) yrkande 2.

 

Reservationer

Ställningstagande

Ett brett medieutbud är viktigt och på många sätt avgörande för en fungerande demokrati. Den underhållning och det kulturutbud som public service-företagen producerar och förmedlar ger en bred bild av vårt samhälle. Public service spelar därmed en stor roll för spegling av hela landet och behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att få en mångfald av perspektiv. Samhället har stor nytta av att public service speglar hela landet, inte bara geografiskt utan även olika grupper som t.ex. minoriteter. Det kan bidra till att synliggöra de nationella minoritetsspråken och teckenspråket för en bredare allmänhet och öka kunskapen om språken och kulturerna.

I propositionen byts begreppet ”en variation i befolkningen” ut mot ”hela befolkningen”. Den övergripande demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen och den nya lag som föreslås innebär att public service-företagen även i fortsättningen ska arbeta med fokus på jämställdhet och mångfald även om det inte lyfts fram som enskilda begrepp när det gäller innehållsuppdraget. Vår uppfattning är att kommittén hade kunnat hålla fast vid de tidigare kraven på public service-företagen men gjort förtydliganden på ett sätt som hade underlättat redovisningen och därigenom även granskningsnämndens uppföljning av om kraven uppfyllts.

För att public service ska kunna skapa ett programinnehåll som inger förtroende hos hela befolkningen är det grundläggande att de olikheter som finns i befolkningen också kommer till uttryck i hela programverksamheten. Det är mycket olyckligt när centrala begrepp förändras eller försvinner. För att minska risken att viktiga perspektiv går förlorade anser vi att de villkor som finns i det nuvarande sändningstillståndet ska fortsätta att gälla och vi instämmer inte i förslaget i propositionen om att villkoret om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska utgå. Vi föreslår därför att det förslaget från regeringen inte ska godkännas. Vi menar att krav på jämställdhet och mångfald ska ingå både i demokrati­bestämmelsen och i villkoret för programverksamheten.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att public service-företagens verksamhet kan följas upp, granskas och utvärderas samt att företagen har ett transparent förhållningssätt till allmänheten. Det finns i dag en mängd olika verktyg för att följa upp och granska public service-verksamheten: Riksrevisionen, Mediemyndigheten, granskningsnämnden samt företagens egna revisorer och årsredovisningar för att nämna några. För att öka eller bibehålla public service-företagens legitimi­tet och förtroende är det viktigt att public service-företagen tar gransk­ningsnämndens beslut på stort allvar, vilket Riksrevisionen i sin rapport bedömer att de gör. Det kommer till uttryck både direkt i företagens publi­cistiska verksamhet och indirekt genom att den praxis som formas av nämndens beslut utgör en viktig del av företagens interna utbildningar.

I propositionen föreslås bl.a. att en extern analys ska genomföras för att granska effektivitet och produktivitet och dessutom att forskare ska se över hur SVT, SR och UR lever upp till kraven på opartiskhet. Detta gör granskningsnämnden redan i dag och om det finns behov kan man göra en genomlysning av kravet på opartiskhet. Vi anser att det är fel prioritering att lägga ytterligare ekonomiska och personella resurser på att ta fram underlag för att sådana analyser ska kunna genomföras. Vår bedömning är att det endast skulle innebära merarbete för företagen att bistå utredningen med underlag. Vi har svårt att se att fler granskningsverktyg skulle leda till ökad effektivitet eller stärka legitimiteten och förtroendet för public service. Det finns även remissinstanser som påpekar att regeringen inte på ett övertygande sätt har visat att det finns en saklig grund för de analyser och studier som föreslås. Dessutom menar man att det finns en risk för att dessa åtgärder kan påverka public service-företagens oberoende negativt. Därför menar vi att regeringens förslag inte ska godkännas i dessa delar.

 

Ställningstagande

I det försämrade säkerhetspolitiska läget har public service en betydelsefull roll, vilket också Försvarsberedningen lyfter fram i sin rapport Kraftsamling (Ds 2023:34). I tider av desinformationskampanjer från aktörer som har intresse av att främja splittring och minska tilltron i samhället behövs public service med sin oberoende journalistik. Det är en del av vårt totalförsvar. I ett sådant läge är det sällsynt problematiskt att urholka medelstilldelningen, vilket sker i regeringens förslag avsnitt 14.1 i propositionen som därför inte kan god­kännas. Istället bör public service få riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen inkommit med.

Vi menar att regeringen därför ska anslå 200 miljoner kronor till SVT, 100 miljoner kronor till SR och 50 miljoner kronor till UR utöver regeringens föreslagna anslagsnivå för 2025. Detta ska sedan utgöra en grund för nivå­höjningen under hela tillståndsperioden i likhet med det företagen äskar. För 2026 ska sedan tillkomma en uppräkning på 3 procent, under 2027–2030 en uppräkning på 2,6 procent och de tre sista åren, 2031–2033, på 2,3 procent. Det är bättre att ge public service mer långsiktiga ekonomiska planerings­förutsättningar från början i medelstilldelningen i stället för att som regeringen föreslår möjliggöra ytterligare finansiering vid extraordinära kostnader ifall andra medieföretag skulle lämna marknätet under kommande tillståndsperiod. Det finns också en synpunkt från en remissinstans om att ett sådant förslag skulle medföra stor osäkerhet för både public service-företagen och Teracom, vilket kan påverka den långsiktighet som behövs för att upprätthålla marknätet och därmed public service-företagens möjlighet att nå ut till befolkningen i händelse av kris eller höjd beredskap. Därmed kan regeringens förslag inte godkännas i denna del.

En grundprincip i sändningstillstånden är att public service-företagen inte får sända reklam och sådana sponsrade program där sponsorbidraget tillfaller företagen direkt, s.k. direkt sponsring. SVT bör precis som i dag få göra avsteg från detta för sändningar och tillhandahållanden av sportevenemang samt allmän sammankomst eller offentlig tillställning under förutsättning att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska radio- och tv-unionen (EBU), eller ett arrangemang av liknande betydelse, och att programmet direktsänds till flera länder. Ett exempel på ett sådant arrangemang är Eurovision Song Contest. Med tanke på den snäva ekonomiska ram som public service-företagen ges för nästa tillståndsperiod bör inte möjligheten till sponsring detaljregleras på det sätt som föreslås i propositionen för den svenska Melodifestivalen. Begränsningen till högst 20 sponsrade evenemang per år bör, som regeringen föreslår, gälla som ett genomsnitt under tillståndsperioden för att underlätta den långsiktiga planeringen för SVT. Det bör däremot lämnas till SVT att själv avgöra för vilka evenemang denna möjlighet till sponsring ska användas.

 

Ställningstagande

Globaliseringen, digitaliseringen och teknikutvecklingen har förändrat det svenska medielandskapet i grunden. Allt fler internationella medieaktörer etablerar sig i Sverige och aktörerna på den inhemska audiovisuella marknaden utmanas av utländska streamingtjänster. Vi menar att det globala och digitala medielandskapet medför ett förstärkt ansvar för public service-företagen att skapa innehåll som främjar sociala, samhälleliga och kulturella intressen i en nationell kontext genom att tillgodose och spegla det svenska samhällets mångfald. Public service är även avgörande för att värna det svenska språket och den svenska produktionsmarknaden, de nationella minoritetsspråken och ett mångsidigt och brett programutbud. Public service bidrar även till gemensamma referensramar, integration och samhälls­gemenskap, inte minst vid kris eller krig. Det är ett uppdrag som kräver långsiktighet och stabilitet både i uppdraget och i finansieringen.

Det är samtidigt angeläget med en mångfald på mediemarknaden, även när det gäller nyhetsmedier. Det finns emellertid många sammanfallande omständigheter som gör att de lokala tidningarna har hamnat i ett svårt läge. Vi delar därför inte regeringens bedömning av vilken betydelse SVT:s digitala nyhetstjänst och textanvändning i nyhetsverksamheten har haft för dagstidningarnas svåra ekonomiska situation. Det är bra att regeringen inte föreslår att detaljreglera användningen av text hos public service men vi vill samtidigt markera att vi inte delar regeringens beskrivning av att det kan uppstå problem hos lokala privata medier på grund av SVT:s nyhetstjänst. Hänsynstagandet till de privata aktörernas konkurrensförut­sättningar måste balanseras mot uppdraget att förse hela befolkningen med nyheter på ett tillgängligt sätt. Detaljreglering av textanvändning är inte rätt väg att gå och textransonering i public service vore även förödande för t.ex. hörselskadade. Textremsor är inte alltid tillräckligt utan det behövs även sammanfattande texter och nyhetsinslag i form av text.

I kommitténs uppdrag ingick även att analysera varför systemet med förhandsprövning inte använts och vid behov föreslå förändringar av systemet med förhandsprövning. Vi menar att modellen som infördes 2020 innebär att man ger kommersiella intressen ett stort inflytande över public service-företagens arbete och utveckling. Det känns därför viktigt att följa upp den frågan inför den kommande perioden. Konstitutionsutskottet har vid två tillfällen gjort bedömningen att förhandsprövningen i den ursprungliga formen där tjänsterna endast kunde anmälas av public service-företagen själva inte stred mot yttrandefrihetsgrundlagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Sändningstillstånden för public service-företagen innehåller i dag krav på att företagen ska sända ett visst antal programtjänster (kanaler). För SVT gäller att företaget ska sända SVT1, SVT2 samt två ytterligare programtjänster i hela landet. Att även öppna för färre kanaler vore däremot fel väg att gå eftersom antalet programtjänster även i fortsättningen har en stor betydelse för att hela befolkningen ska kunna ta del av ett mångsidigt programutbud. Att tillåta en minskning av antalet kanaler, i en tid då public service redan pressas av begränsade resurser och hög inflation, riskerar att leda till nedläggningar, vilket skulle minska utbudets bredd. Varje kanal står även för något unikt med ett kurerat utbud som ger publiken oväntade upplevelser på ett annat sätt än vad en playtjänst kan göra. Redan i dag finns det dessutom möjlighet för public service-företagen att vända sig till riksdagen och regeringen med önskemål om att justera antalet kanaler efter företagens förutsättningar. Men då föranleder det en politisk diskussion och förankring, vilket vi menar borde vara ett krav.

Propositionen behandlar även frågan om public service-företagens egna webbplatser och applikationer. Det är i huvudsak på de egna plattformarna som public service-företagens utbud finns tillgängligt. Företagen prioriterar även de egna plattformarna vid distribution på internet. Sociala medier används främst för att informera om innehållet och föra en dialog med publiken. Alla tre public service-företagen har policyer eller riktlinjer för distributionen på externa plattformar. Regeringen bedömer dock att public service-företagen bör tillämpa en generell återhållsamhet på andra internetplattformar än de egna, vilket vi motsätter oss eftersom vi bedömer att detta kommer att medföra en minskad flexibilitet för företagen att nå ut med utbudet på de plattformar som publiken använder. Mediekonsumtionen har blivit alltmer digital, inte minst bland de yngre målgrupperna. Vi menar att det därför är viktigt att oberoende och sakliga nyhetsmedier inte fråntas möjligheten att väcka intresse för sina program på plattformarna. Vi menar att kravet på återhållsamhet därtill rimmar illa med den anmodan som kommit in från Försvarsberedningen i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34). Sverige är utsatt för påverkanskampanjer, påverkansoperationer och desinformation från antagonistiska aktörer som hotar och undergräver Sveriges säkerhet och hotar svenska intressen. Sociala medier är därför viktiga kanaler för att nå ut till yngre målgrupper med strategisk och korrekt information även vid höjd beredskap. Vi anser att public service-företagen ska fortsätta att ha goda möjligheter att hitta ny publik och öka kännedomen om sina egna plattformar. Vad som ovan anförs om att skrivningarna i nuvarande reglering ska kvarstå under nästa period bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

I regeringens förslag förändras skrivningen om hur programutbudet ska spegla förhållandena i landet och begreppet ”en variation i befolkningen” byts ut mot ”hela befolkningen”. Villkoret om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska heller inte längre ställas upp. Den övergripande demokrati­bestämmelsen i radio- och tv-lagen och den nya lag som föreslås innebär emellertid att företagen ska fortsätta att arbeta med fokus på jämställdhet och mångfald, även om det inte lyfts fram som enskilda begrepp när det gäller innehållsuppdraget. Vi anser att de nuvarande kraven på spegling ändå ska fortsätta att gälla för public service-företagen. Diskriminering och ojämställdhet existerar i allra högsta grad i samhället. Att aktivt främja mångfald och motverka diskriminering på alla nivåer inom public service bör därför tydligt framgå av uppdraget även i fortsättningen. Det hade varit möjligt att göra förtydliganden på ett sätt som hade underlättat redovisningen och därigenom även granskningsnämndens bedömning av om kraven uppfylls. Vi menar att det är grundläggande att de olikheter som finns i befolkningen också kommer till uttryck i hela programverksamheten för att public service ska kunna skapa ett programinnehåll som inger förtroende hos hela befolkningen. Det är inte politikens uppgift att peka ut exakt hur det ska göras men att på olika sätt visa den mångfald som finns i befolkningen skapar igenkänning hos publiken och ökar förtroendet för public service. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Public service har ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbud på de svenska minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. Detta är helt centralt för att Sverige ska nå upp till sina internationella åtaganden i bl.a. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen, SÖ 2000:2) samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan, SÖ 2000:3). I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår det att det allmänna inte bara har ett särskilt ansvar för att skydda, utan också för att främja de nationella minoritetsspråken, och säkra möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. När det gäller nivån på utbudet menar vi att regeringens ambitioner är för låga. Vi är positiva till regeringens förslag att stärka utbudet av jiddisch eftersom utbudet i dag är begränsat. Det är även i linje med den nationella strategin för att stärka judiskt liv i Sverige. Det är positivt att förstapubliceringar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken ska fortsätta öka men vi anser att ambitionerna borde vara högre. Med en högre medelstilldelning till public service-företagen är det också möjligt att öka det samlade utbudet. Vi ser ingen anledning att inte ställa krav på ett ökat samlat utbud även när det gäller samiska, meänkieli och romani chib. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har t.ex. föreslagit att både förstasändningar och det samlade utbudet av programverksamhet på meänkieli ska fortsätta att öka under nästa uppdragsperiod (SOU 2023:68). Även den samiska sannings- och försoningskommissionen kommer inom kort att presentera sina slutsatser. Att redan nu planera för en utökning av utbudet även på samiska vore ett viktigt led i försoningsarbetet. Genom att satsa på minoritetsspråk och teckenspråk i public service uppfyller Sverige inte bara sina förpliktelser gentemot minoriteterna utan berikar även medielandskapet för alla. Det handlar om att synliggöra hela vårt lands språkliga och kulturella arv i etern och på nätet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

I propositionen anges att kvalitativ journalistisk nyhetsförmedling på natio­nell, regional och lokal nivå utgör en central del av det demokratiska systemet. Förekomsten av områden som saknar journalistisk bevakning leder till ett demokratiskt underskott, och utan public services satsningar skulle netto­antalet redaktioner ha varit sakta nedåtgående i Sverige. Regeringen föreslår att det inte ska ställas krav på SR och SVT att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden under nästa tillståndsperiod. Vi menar att frågan är av central betydelse för att spegla hela landet och variationen i befolkningen samt för att nå de som saknar en relation till public service. Regeringens bedömning är att public service-företagen ska ha en journalistisk bevakning i svagt bevakade områden men att kravet ska omformuleras. Vi menar att frågan är av en sådan demokratisk vikt att det även framöver ska ställas krav på företagen att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Vi delar inte regeringens slutsats om att fokus på ökad granskning och uppföljning per automatik leder till stärkt legitimitet eller förtroende för public service. Det är viktigt att resursanvändningen för granskningen och uppföljningen står i paritet med nyttan. Public service-företagens verksamhet ska kunna följas upp, granskas och utvärderas och företagen ska ha ett transparent förhållningssätt till allmänheten. Det finns i dag en mängd olika verktyg för att följa upp och granska public service-verksamheten: Riksrevisionen, Mediemyndigheten, granskningsnämnden, företagens egna revisorer samt årsredovisningar för att nämna några. För att öka eller bibehålla public service-företagens legitimitet och förtroende är det viktigt att public service-företagen tar t.ex. granskningsnämndens beslut på stort allvar, vilket Riksrevisionen i sin rapport bedömer att de gör. Det kommer till uttryck både direkt i företagens publicistiska verksamhet och indirekt genom att den praxis som formas av nämndens beslut utgör en viktig del av företagens interna utbildningar.

Propositionen föreslår tre utredningar, en om företagens påverkan på mediemarknaden, en extern analys av företagens arbete och redovisning av produktivitet och effektivitet samt en forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet. Vi anser att det är fel prioritering att lägga ytterligare ekonomiska och personella resurser på att ta fram underlag för de utredningar som föreslås i propositionen. Det är inte heller nödvändigt med tanke på de uppföljningar och granskningar av företagens verksamhet som redan görs i dag. Statskontoret avstyrker t.ex. kommitténs förslag att låta genomföra en extern analys av produktivitet och effektivitet och menar att betänkandet saknar ett resonemang om varför det befintliga systemet inte kan tillgodose dessa krav. Regeringens förslag på utvärderingsarbete riskerar att försätta public service-företagen i ett läge där alltför stora resurser binds i utvärderingsarbete. Vi har svårt att se att fler granskningsverktyg skulle leda till ökad effektivitet eller stärka legitimiteten eller förtroendet för public service och vi motsätter oss därför de föreslagna utredningarna.

Tillgänglig forskning pekar på att det inte finns något motsatsförhållande mellan starka offentliga och starka privata nyhetsmedier på nätet. I stället tycks dessa växelverka för att stimulera nyhetsanvändningen i befolkningen som helhet. Regeringen anser att SR och SVT i högre grad än i dag ska ha ett förhållningssätt som utgår från en medvetenhet om kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar. SR har redan anpassat sitt textutbud och SVT har under det nuvarande sändningstillståndet genomfört textinskränkningar. Regeringen föreslår ändå att det ska göras en analys av utvecklingen av den svenska mediemarknaden och hur public service-företagen bidrar till mediemångfalden och påverkar konkurrensförutsättningarna. Detta förslag avvisar vi och föreslår i stället att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik, där även frågan om mediestödet ska ingå. Syftet ska vara att analysera inhemska kvalitativa nyhetsmediers ekonomiska förutsättningar och att säkerställa förekomsten av nyhets- och samhällsjournalistik i hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att public service-företagens verksamhet kan följas upp, grans­kas och utvärderas samt att företagen har ett transparent förhållningssätt till allmänheten. Det finns i dag en mängd olika verktyg för att följa upp och granska public service-verksamheten: Riksrevisionen, Mediemyndigheten, granskningsnämnden, företagens egna revisorer samt årsredovisningar för att nämna några. För att öka eller bibehålla public service-företagens legitimitet och förtroende är det viktigt att public service-företagen tar t.ex. granskningsnämndens beslut på stort allvar, vilket Riksrevisionen i sin rapport bedömer att de gör. Det kommer till uttryck både direkt i företagens publicistiska verksamhet och indirekt genom att den praxis som formas av nämndens beslut utgör en viktig del av företagens interna utbildningar. Regeringens omfattande förslag om en utökning av utvärderingsarbetet riskerar att försätta public service-företagen i ett läge där alltför stora resurser binds upp samtidigt som att företagen kommer att stå inför omfattande nedskärningar på grund av den låga medelsuppräkningen. Jag har svårt att se att fler granskningsverktyg skulle leda till en ökad effektivitet eller stärka legitimiteten eller förtroendet för public service. Det är dock tydligt för oss att alltför mycket tid inför både den innevarande tillståndsperioden och den kommande har ägnats åt konkurrensfrågor. Det är inte en rimlig ordning att de privata medieföretagens intressen och frågeställningar har fått dominera ett kommittéarbete för public service på det sättet. Min förhoppning är att den analys av public service-företagens påverkan på mediemarknaden som regeringen föreslår inför den kommande perioden kan sätta punkt för vidare spekulationer från högerpartierna och jag motsätter mig därför inte det uppdraget. I dag är det granskningsnämnden som har i uppdrag att bedöma redovisningen av produktivitet och effektivitet. Regeringen föreslår nu att en annan aktör ska få i uppdrag att genomföra en sådan granskning. Det är oklart om det beror på att man inte litar på kompetensen hos granskningsnämnden, och om det kommer att leda till dubbelarbete under den kommande perioden. Jag ser inget behov av att ytterligare aktörer blandas in. Granskningsnämnden bör även i fortsättningen ansvara för granskning av effektivitet och produk­tivitet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen att public service-verksamheten ska bli föremål för flera nya granskningar. Regeringen anger inte när studierna ska genomföras utan ”avser återkomma om de närmare formerna”. Jag ställer mig frågande till syftet och effekten av dessa granskningar. Jag ser en risk för att det mer handlar om att utöva politisk kontroll än att faktiskt stärka transparens och effektivitet. Det framstår som oklart vilket faktiskt problem som regeringens förslag om utökad granskning är tänkt att lösa. Förslaget riskerar också att binda upp resurser för public service-företagen samtidigt som medelstilldelningen redan är för låg. Public service är redan i dag ett av de mest genomlysta och utvärderade systemen i svensk offentlighet. Verksamheten granskas av oberoende nämnder, revisorer, forskare, myndigheter och av medborgarna själva – genom insyn, mediekritik och debatt. De tre public service-företagen publicerar själva detaljerade års­rapporter, och varje år görs en systematisk utvärdering av måluppfyllelse, räckvidd och förtroende. Forskningen visar att Sverige är ett av de länder där public service har högst förtroende och störst räckvidd i befolkningen. I det ljuset är det inte uppenbart varför ytterligare genomlysningar skulle behövas. Jag anser att regeringens förslag riskerar att försvaga snarare än stärka tilliten till public service, särskilt om granskningen uppfattas som ett medel för politisk styrning. Vi delar inte regeringens ståndpunkt att ett fokus på ökad granskning och uppföljning per automatik leder till stärkt legitimitet eller förtroende för public service. Resursanvändningen för granskningen och uppföljningen måste också stå i paritet med nyttan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Det är angeläget att vi har en mångfald på mediemarknaden och det gäller även nyhetsmedier. Marknaden för medier har ändrats i snabb takt och den enskilde ändrar sina vanor i samma takt som det finns nya möjligheter att konsumera nyheter. För oss är det viktigt att även ta hänsyn till personer med olika funktions­nedsättningar och deras möjligheter att ta del av nyheter. För en del av dessa grupper kan en kraftig begränsning av textanvändning bli rent kontraproduktiv. Hörselskadades Riksförbund skriver t.ex. i en debattartikel i Altinget den 4 juni 2025 att textransonering i public service vore förödande för hörselskadade och ett enormt bakslag. För hörselskadade är textade nyhetsinslag otroligt viktigt. Endast textremsor räcker inte alltid, utan sammanfattande texter behövs också. Särskilt viktiga är texterna vid allvarliga händelser då snabb information är avgörande. Det vore orimligt om SVT alltid måste vänta med att förmedla en viktig nyhet tills videomaterial och textning fanns på plats. Organisationer som företräder grupper med olika typer av funktionsnedsättning anser att en kombination av text, ljud och rörlig bild är nödvändigt för att skapa användarvänlighet i en digital miljö. En striktare textbegränsning försvagar dessa gruppers tillgång till aktiv nyhets- och samhällsinformation. Korrekt, snabb och tillgänglig information till allmänheten måste vara prioriterat. Det är public service för alla medborgare oavsett funktionsnedsättning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Uppdelningen av public service-företagen skedde av mångfaldsskäl och för att Sverige inte skulle ha ett multimedialt public service-företag med större konkurrensinverkan på den inhemska mediemarknaden. Under åren har också varumärkena för företagen vunnit erkännande och tillit hos den svenska publiken. Att i det aktuella säkerhetspolitiska läget utreda hur public service-verksamheten ska vara organiserad anser vi riskerar att utmana Försvars­beredningens anmodan om långsiktighet i uppdraget. Därtill anser vi att företagens prioritering under tillståndsperioden ska vara att stärka beredskaps­uppdraget som en del av det svenska totalförsvaret framför en historisk omorganisering. Regeringen anser att det trots detta finns starka skäl att utreda frågan om hur public service bör vara organiserat. Det anges även att en sådan utredning bör analysera konsekvenserna av en sammanslagning av företagens regionala verksamheter. En eventuell sammanslagning av företagens regionala verksamheter medför många följdfrågor, exempelvis hur den redaktionella mångfalden ska säkerställas, hur ansvaret inom totalförsvaret kan vidmakt­hållas, vilka effektiviseringar det medför och om detta har en inverkan på den inhemska mediemarknadens förutsättningar. Vi anser att om frågan ska utredas bör den i så fall omhändertas av en kommande parlamentarisk public service-kommitté som ett uppdrag i framtida direktiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Försvarsberedningen betonar i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34) att samhället, till följd av den försämrade säkerhetspolitiska situationen, måste möta och hantera den nya säkerhetspolitiska utmaningen även i fredstid. Sverige är enligt Försvarsberedningen utsatt för påverkanskampanjer, påverkansoperationer och desinformation från antagonistiska aktörer som hotar och undergräver Sveriges säkerhet genom att angripa svagheter, skapa polarisering, undergräva förtroendet för samhällets institutioner och därmed ytterst samhällets samlade motståndskraft. Public service-företagen beskrivs ha ”en särställning genom sina breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet”. Bland annat de överbelastningsattacker som drabbat SVT visar på vikten av att ha resurser för att förstärka säkerheten. Vi anser att ett starkt public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning är av avgörande vikt för det svenska totalförsvaret. För detta behövs en tryggad finansiering.

Försvarsberedningen beskriver också i sin rapport att hotet mot Sverige blir alltmer komplext och kan t.ex. handla om otillbörlig informationspåverkan med syfte att påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande. Sociala medier är därför viktiga kanaler för att nå ut till yngre målgrupper med strategisk kommunikation och korrekt information även vid höjd beredskap. Vi menar att det därför är viktigt att oberoende och sakliga nyhetsmedier inte tvingas avstå från möjligheten att väcka intresse för sina program på plattformarna. Sociala medier kan komma att användas för omfattande försök till informationspåverkan och psykologisk krigföring i höjd beredskap och krig. Det psykologiska försvaret kommer även att stå inför nya problem till följd av den snabba teknikutvecklingen, särskilt när det gäller AI, och de fortsatta förändringarna i informationslandskapet. Vi menar att kravet på återhållsamhet med närvaro på externa plattformar därmed rimmar illa med Försvarsberedningens slutsatser och uppmaningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Regeringen anser att möjligheten till direkt sponsring ska finnas kvar för SVT vid de tillfällen som Sverige arrangerar den internationella finalen i Eurovision Song Contest. För att sända och tillhandahålla den svenska finalen av Melodifestivalen anser regeringen däremot att det inte är motiverat med direkt sponsring, även om programmet direktsänds i andra länder. Vi menar att det är av yttersta vikt att företagen inte kringgår de uppställda kraven på sponsring eftersom frågan rör företagens legitimitet. Samtidigt utgör Melodifestivalen en sådan kulturell institution för public service i Europa och för svensk musikkultur att en ekonomisk försvagning av institutionen skulle motverka den samlande kraft som programmet bidragit till i Sverige. Vi anser att det även i fortsättningen ska finnas en möjlighet till sponsring av den svenska finalen av Melodifestivalen. Även för vissa sportevenemang ska det vara möjligt med sponsring. Vi menar att det är viktigt att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga när Sverige vinner. Därför ska public service ges möjlighet att sända stora sportevenemang där Sverige tävlar. Vi bedömer dock att med regeringens förslag till medelstilldelning och kostnadsutvecklingen för att förvärva och dela på rättigheter till sportevenemang kommer denna möjlighet att begränsas framöver.

Det är primärt i samband med medelstilldelningen som public service-företagens självständighet och integritet kan påverkas. Den förra parlamen­tariska public service-kommittén ansåg att det fanns skäl för riksdagen att fatta ett beslut om medelstilldelning för hela tillståndsperioden och därmed avskaffa den årliga medelsprövningen. Därför infördes en bestämmelse i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst om att riksdagens beslut om medelstilldelning avser hela tillståndsperioden. Av bestämmelsen följer att företagens ökade oberoende förenas med ett ökat ansvar att hushålla med de tilldelade medlen. Vi ser att public service-företagen haft tuffa ekonomiska år under den innevarande tillståndsperioden. Den 2-procentiga uppräkningen ger vanligtvis ett visst effektiviseringstryck, men den höga inflationen i kombination med stora investeringar för ökad säkerhet och digital utveckling har tvingat fram större sparpaket och inverkat negativt på programverksam­heten. Både SVT och SR har sagt upp personal det senaste året, och uppskattade program och hela redaktioner har avvecklats.

Vår ambition har varit att hitta en medelstilldelning för 2026–2033 som skapar goda möjligheter att fortsätta skapa högkvalitativa program i en mer turbulent framtid. Vår bedömning är att regeringen borde ha landat i en högre medelstilldelning än vad som föreslås i propositionen. Vi anser att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen inkommit med. Enligt Försvarsmaktens bedömning är medelstilldelningen otillräcklig för att täcka kostnadsökningar och behov kopplade till exempelvis beredskapsfrågor och teknikutveckling, vilket framgår av Försvarsmaktens remissvar. En majoritet av remissvaren uttrycker på motsvarande sätt en oro över medelstilldelningen.

Nu kommer en tillfällig majoritet att fatta beslut om public service-företagens budget de kommande åtta åren. Vi beklagar att man inte har sökt samförstånd. Vi delar inte regeringens bild av att det finns stora möjligheter till effektivisering och samverkan som kan spara pengar samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro. Den ekvationen går inte ihop, och vi befarar kraftiga nedskärningar med det nuvarande förslaget. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Jag ser att public service-företagen haft tuffa ekonomiska år under den innevarande tillståndsperioden. Den 2-procentiga uppräkningen ger vanligtvis ett visst effektiviseringstryck, men den höga inflationen i kombination med stora investeringar för ökad säkerhet och digital utveckling har tvingat fram större sparpaket och inverkat negativt på programverksamheten. Som enda parti föreslog Vänsterpartiet en högre medelstilldelning för perioden 2020‑2025, och vi ser att det var en riktig bedömning från vår sida i det läget.

Min bedömning är att det budgetförslag som nu läggs fram är långt ifrån tillräckligt för att hela det uppdrag som propositionen föreslår ska kunna genom­föras på ett tillfredsställande sätt. Jag delar inte regeringens bild av att det finns stora möjligheter till effektivisering och samverkan som kan spara pengar samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro. Jag anser att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen kommit in med. Jag föreslår därför 200 miljoner kronor till SVT, 100 miljoner kronor till SR och 50 miljoner kronor till UR för det ändamålet. Detta skulle sedan utgöra en grund för en nivåhöjning under hela tillståndsperioden och en grund för uppräkning eftersom det handlar om årliga kostnader, i likhet med det företagen äskar. För 2026 föreslår vi sedan en uppräkning på 3 procent, under 2027–2030 en uppräkning på 2,6 procent och de tre sista åren, 2031–2033, på 2,3 procent. Vad som anförs ovan om riktade satsningar på beredskap och stärkt digital infrastruktur och de procentsatser för åren 2026–2033 som framgår av vår motion bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 

 

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att public services finansiering måste vara långsiktigt stabil, förutsägbar och tillräcklig för att public service-företagen ska kunna fullfölja sitt breda uppdrag. Regeringens finansieringsmodell, baserad på kommitténs förslag, innebär en uppräkning av medelstilldelningen med 3 procent för 2026, därefter 2 procent per år 2027–2030 och 1 procent per år 2031–2033. Jag menar att denna nivå på medelstilldelningen är otillräcklig för att public service ska kunna leva upp till sitt breda uppdrag och sin roll i Sveriges beredskap. I ett läge med hög inflation och ökade kostnader kommer en alltför låg uppräkning att urholka public service-företagens ekonomi.

Den otillräck­liga medelstilldelning som majoriteten i kommittén föreslagit sänder fel signaler om hur vi vill att public service ska utvecklas framöver och riskerar i praktiken att tvinga företagen till nedskärningar i verksamheten. En majoritet av de svarande remissinstanserna har noterat det glapp mellan uppdragen till public service-företagen och den medelstilldelning som presen­terades i utredningen. Public services särställning för Sveriges beredskap framhävs även av Försvarsberedningen. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige har förvärrats ytterligare sedan kommitténs betänkande presenterades i fjol, och behovet av resurser för att public service ska kunna leva upp till sitt beredskapsuppdrag har därmed ökat. En rimlig politisk respons för att möta vår osäkra omvärld hade därför varit att stärka public service genom att tillföra mer resurser. Detta framhävs även av Försvarsmakten i deras remissvar, där man konstaterar att medelstilldelningen är otillräcklig för att täcka kostnadsökningar och behov kopplade till beredskapsfrågor och teknikut­veckling.

Sammantaget anser jag, i likhet med övriga oppositionspartier, att riks­dagen bör säkerställa en finansiering som täcker kostnadsutvecklingen så att public service kan behålla sitt breda uppdrag och sin kvalitet. En fråga som förblir olöst i regeringens proposition är t.ex. hur kostnaden för marknätet ska hanteras framöver. Det är av yttersta vikt att regeringen lägger fram ett förslag för hur marknätskostnaderna ska finansieras. Jag föreslår att regeringen får i uppdrag att återkomma med en justerad finansieringsmodell som garanterar public service-företagen tillräckliga och hållbara ekonomiska förutsättningar under hela uppdragsperioden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2025/26:FöU1y