Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU45

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushålls­sektorns skulder och skuldbetalningar.

Genom att dessa uppgifter behandlas i Fasit möjliggörs bättre analyser av individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, vilket kan bidra till beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och till att ändamålsenliga åtgärder kan identifieras. En insamling som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses utan att i onödan kartlägga andra delar av individers och hushålls ekonomi.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

Utskottets ställningstagande

Lagstiftningens framtida utformning

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder, punkt 1 (S, V)

2. Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (S, V)

3. Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:255 Stickprovs­insamling av uppgifter om hushållens skulder. Lagändringarna om att Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell fördelnings­ana­lytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

 

 

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Hushållens skuldsättning på aggregerad nivå har ökat trendmässigt under lång tid. Möjligheten för hushåll att ta krediter för konsumtion och bostadsköp är viktig både för enskilda individer och för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarhet för den enskilda individen, för det finansiella systemet och för samhällsekonomin i stort. För att förstå dessa risker på både individ- och systemnivå krävs tillförlitlig statistik. Uppgifter om hushållens ekonomi är dock integritetskänsliga, så statistiken bör begränsas till de mest nödvändiga uppgifterna om hushållens ekonomi.

I propositionen föreslår regeringen att Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Genom att dessa uppgifter behandlas i Fasit möjliggörs bättre analyser av individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, vilket kan bidra till beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och till att ändamålsenliga åtgärder kan vidtas.

Regeringen anser att en insamling som begränsas till enbart uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. Enligt regeringen ger en sådan avgränsning det underlag som är nödvändigt för att förbättra förutsättningarna för att utforma bl.a. politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik, utan att i onödan kartlägga andra delar av individers och hushålls ekonomi. Insamlingen och behandlingen av uppgifterna står därmed i proportion till det syfte som eftersträvas och står i överensstämmelse med EU:s dataskyddsförordning.

Information om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar ska få behandlas

Regeringen föreslår att uppgifterna i Fasit och uppgifterna i det urval som lämnas ut till användare ska få behandlas för att simulera och beräkna effekter av befintliga och nya regelverk samt andra förändringar av hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Regeringen föreslår också att uppgifterna ska få användas för att ta fram statistik för att analysera information inom det området.

I skälen för regeringens förslag anges att den omständigheten att behandling­en av personuppgifter har stöd i artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning, dvs. att den har en rättslig grund, innebär inte att vilka uppgifter som helst kan behandlas eller kan behandlas på valfritt sätt. Den personuppgiftsansvarige måste även uppfylla kraven i övriga bestämmelser i förordningen. Ett av de krav som följer av artikel 5.1 i EU:s dataskydds­förordning är att personuppgifter endast ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att de inte senare får behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. För att säkerställa en tydlig, laglig och rättvis behandling bör de nya ändamålen komma till uttryck i lag.

Eftersom ändamålsbestämmelserna i Fasitlagen är uttömmande får uppgifter som samlas in endast användas för de specifika syften som anges i lagen. Fasitlagen är utformad för att ge SCB en tydlig rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att systemet ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, men även för att säkerställa ett starkt skydd för enskilda individers personliga integritet.

För att möjliggöra behandlingen av hushållssektorns skulduppgifter i Fasit och de urval som lämnas ut behöver ändamålsbestämmelsen i 4 § Fasitlagen utökas.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska samlas in

I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska samlas in till Fasit.

I skälen för regeringens förslag anges att insamling av uppgifter om hushållens skulder för statistik och analys kan förändras över tid och kan innebära att variablerna behöver uppdateras. Genom att låta regeringen meddela föreskrifter om vilka skuldvariabler som ska samlas in kan det säkerställas att dessa snabbt kan anpassas till ändrade förutsättningar.

Frågan om när och hur uppgifterna ska lämnas, dvs. verkställighets­föreskrifter, lämpar sig enligt regeringen bäst för reglering på myndighetsnivå.

Begränsning av storleken på urvalet

Bestämmelsen i 8 § Fasitlagen reglerar SCB:s skyldighet att skapa det urval av uppgifter som behövs för de ändamål som anges i 4 §. Insamling av uppgifter om hushållens skulder är av integritetskänslig natur. För att minimera effekterna av detta anser regeringen att SCB endast bör ta fram ett mindre urval av personuppgifter från det särskilda urvalet, för de nya ändamålen.

För att tydliggöra och säkerställa att skulduppgifter endast samlas in i det mindre urvalet föreslår regeringen att SCB för de nya ändamålen, bl.a. att simulera och beräkna effekter av befintliga och nya regelverk samt andra förändringar av hushållssektorns skulder och skuldbetalningar, endast ska ta fram ett mindre urval av personuppgifter, motsvarande mindre statistiskt analysregister (MSTAR).

Regeringen konstaterar att den föreslagna insamlingen innebär en utökning av den information som finns tillgänglig i dag, vilket kommer att kunna bidra till en bättre och mer representativ bild av hushållssektorns skulder. Vidare kommer den föreslagna insamlingen även att kunna bidra med individbaserade data om en stor del av hushållssektorns utestående skulder. Enligt regeringens mening är en insamling till det mindre urvalet (MSTAR) tillräcklig för att uppfylla syftet med insamlingen.

Kreditgivarnas uppgiftsskyldighet

Regeringen föreslår att kreditgivare ska lämna de uppgifter om hushållens skulder som är nödvändiga till SCB.

Enligt gällande rätt är det endast myndigheter under regeringen som är skyldiga att lämna uppgifter som SCB behöver för de ändamål som anges i Fasitlagen och förordningen (2019:509) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fastiförordningen).

För att SCB ska kunna tillgodose de nya ändamålen krävs det dock tillgång till uppgifter om hushållens skulder från företag som omfattas av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, dvs. kreditinstitut och bostadskreditinstitut. Eftersom dessa uppgifter dock i regel omfattas av tystnadsplikt krävs det en uttrycklig bestämmelse som ålägger berörda företag att lämna uppgifterna till SCB. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om det tas in i Fasitlagen. Vidare måste personuppgifter behandlas i enlighet med EU:s dataskydds­förordning. För de berörda företagen innebär detta att det måste finnas en rättslig grund för behandlingen. Den rättsliga grunden i detta sammanhang är artikel 6.1 c, som tillåter behandling när det är nödvändigt för att uppfylla en rättslig förpliktelse.

Insamling, sekretess och gallring av uppgifter

Regeringens bedömning är att insamling av uppgifter om hushållens skulder bör avse data för alla skattskyldiga och folkbokförda personer samt dödsbon. De insamlade uppgifterna behandlas separat för respektive uppgiftslämnare till dess att urvalet har gjorts. Enligt regeringens bedömning omfattar nuvarande bestämmelser i Fasitlagen om gallring även de uppgifter som föreslås samlas in. Enligt regeringens bedömning behövs vidare ingen ändring av SCB:s ansvar för personuppgiftsbehandling i Fasit eller några ändringar av sekretesskyddet.

I skälen för regeringens bedömning anges att SCB bedömt att en insamling för hela befolkningen har stora fördelar, både för uppgiftslämnare och för SCB (SCB2024/330). För uppgiftslämnarna skulle bördan vara större om de skulle behöva hantera ett urval i stället för samtliga kunder. Vidare saknar SCB i nuläget hantering som innebär att personuppgifter begärs in från företag för ett urval individer. Därutöver innebär en insamling som endast avser de individer som kan komma att ingå i urvalet att man röjer vilka individer som ingår i urvalet. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det för närvarande saknas förutsättningar att begränsa insamlandet till vissa skattskyldiga och folkbokförda samt dödsbon. Regeringen bedömer att insamlingen och behandlingen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det eftersträvade syftet. Mindre ingripande alternativ saknas och intrånget står enligt regeringen vid en samlad bedömning, i rimligt förhållande till den nytta som insamlingen och behandlingen medför.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt. Därmed avstyrks motionsyrkandet om avslag på propositionen.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslaget.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att studera förutsättningarna för att införa ett krav på att hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistik­insamlingen. Motionärerna delar regeringens uppfattning att all uppgifts­insamling är integritetskränkande och att statistiken därför ska inskränkas till det absolut nödvändiga. Motionärerna delar dock inte uppfattningen om vad som faktiskt är nödvändig information för att uppnå de syften som avses. Motionärerna efterfrågar data även över hushållens tillgångar.

I kommittémotion 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag om att statistikinsamlingen även ska omfatta uppgifter om hushållens tillgångar. Motionärerna välkomnar att regeringen tar steg för att förbättra kunskapen om hushållens skuldsättning, men de anser att förslaget är otillräckligt. Skulder är bara den ena sidan av hushållens balansräkning, så för att förstå hushållens ekonomiska sårbarhet krävs det också kunskap om deras tillgångar. I motionen framhålls också att kunskap om tillgångar är nödvändig för att förstå och bekämpa ekonomisk ojämlikhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i detta betänkande ställt sig bakom regeringens förslag om att anta lagändringar för att Fasit ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Utskottet delar regeringens bedömning att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som är nödvändigt för att förbättra förut­sättningarna för att utforma bl.a. politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik utan att i onödan kartlägga andra delar av individers och hushålls ekonomi.

Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser inte att det finns skäl att göra ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasitlagen). Vi anser att lagförslaget är otillräckligt för att uppnå de syften som avses. Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag.

 

Ställningstagande

Möjligheten för hushåll att ta krediter för konsumtion och bostadsköp är viktig både för enskilda individer och för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt kan hög skuldsättning skapa sårbarhet för den enskilda individen, för det finansiella systemet och för samhällsekonomin i stort.

Det finns ett stort värde för stora delar av den ekonomiska politiken, inte minst penningpolitiken, i att det finns god statistik över hushållens skulder. Det förslag som lagts fram för att lösa detta, dvs. att utöka SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit är otillräckligt för att uppnå syftet.

Vi delar regeringens uppfattning att all uppgiftsinsamling är integritets­kränkande och därför ska inskränkas till det absolut nödvändiga. Vi är dock oense om vad som faktiskt är nödvändig information för att uppnå de syften som avses. För de syftena behövs även data över hushållens tillgångar. Därför bör regeringen studera förutsättningarna för att införa ett krav på att både hushållens skulder och tillgångar ska omfattas av statistikinsamlingen.

I sammanhanget vill vi också framhålla vikten av att Riksbanken också ska få tillgång till de insamlade data som finns i Fasit.

 

Ställningstagande

Jag välkomnar att SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit ska utökas med uppgifter om hushållens skulder och skuldbetalningar eftersom det innebär att steg tas för att förbättra kunskapen om hushållens skuldsättning. Det är viktigt att kunna analysera hur hushåll påverkas av t.ex. räntehöjningar, inkomst­bortfall och ökade levnadskostnader.

Skulder är dock bara den ena sidan av hushållens balansräkning. För att förstå hushållens ekonomiska sårbarhet krävs också kunskap om deras tillgångar. Ett hushåll med stora lån men betydande finansiella buffertar befinner sig i en helt annan situation än ett hushåll med motsvarande skulder men utan sparande. Att avgränsa insamlingen till enbart skulder riskerar därför att ge ett ofullständigt och delvis missvisande beslutsunderlag. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om att statistikinsamlingen även ska omfatta uppgifter om hushållens tillgångar.

Kunskap om tillgångar är också nödvändig för att förstå och bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Om staten saknar grundläggande uppgifter om hur tillgångar och förmögenheter är fördelade blir det svårare att utforma och utvärdera ekonomisk politik.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag