Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2024/25:SfU5

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall och ändringar i bl.a. social­försäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Den nya reglering som utskottet tillstyrker syftar till att förbättra levnads­villkoren för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och ge dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Förslagen innebär bl.a. att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande reglering tillåter. Folkbokföringen medför att han eller hon kommer att omfattas av regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård. Det lämnas också förslag för att säkerställa att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som arbetar ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Det föreslås även att en utlänning som har ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, i regel inte ska vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken eller ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avstyrka motionsyrkandena.

I betänkandet finns tolv reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd.

Cirka 20 yrkanden i följdmotioner.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

2. Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning, punkt 2 (V, MP)

3. Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning, punkt 2 (C)

4. Kompensation till kommuner och regioner, punkt 3 (S)

5. Kompensation till kommuner och regioner, punkt 3 (V, MP)

6. Dagersättning, punkt 4 (V, MP)

7. Tandvårdsstödet, punkt 5 (S, V, MP)

8. Levnadsvillkoren för yngre och äldre, punkt 6 (V, MP)

9. Krav för folkbokföring, punkt 7 (MP)

10. Levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd i övrigt, punkt 8 (S)

11. Levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd i övrigt, punkt 8 (V)

12. Levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd i övrigt, punkt 8 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU3y

Bilaga 4
Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU2y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall,

2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

6. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,

7. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:151 punkterna 1–7 och avslår motion

2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–4.

 

Reservation 1 (MP)

2.	Bosättningsbaserade förmåner samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

2023/24:2922 av Jonny Cato m.fl. (C).

 

Reservation 2 (V, MP)

Reservation 3 (C)

3.	Kompensation till kommuner och regioner

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2918 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9.

 

Reservation 4 (S)

Reservation 5 (V, MP)

4.	Dagersättning

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 11.

 

Reservation 6 (V, MP)

 

 

5.	Tandvårdsstödet

Riksdagen avslår motion

2023/24:2918 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.

 

Reservation 7 (S, V, MP)

6.	Levnadsvillkoren för yngre och äldre

Riksdagen avslår motion

2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.

 

Reservation 8 (V, MP)

7.	Krav för folkbokföring

Riksdagen avslår motion

2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5.

 

Reservation 9 (MP)

8.	Levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3,

2023/24:2918 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och

2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 6–8, 10 och 12.

 

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (V)

Reservation 12 (MP)

Stockholm den 26 september 2024

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Viktor Wärnick

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viktor Wärnick (M), Tony Haddou (V), Ludvig Aspling (SD), Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Clara Aranda (SD), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Daniel Persson (SD), Magnus Resare (M), Martina Johansson (C), Nima Gholam Ali Pour (SD), Mauricio Rojas (L), Arber Gashi (S), Caroline Högström (M), Camilla Rinaldo Miller (KD) och Annika Hirvonen (MP).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd.

Inom Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss (Ju2024/00480) utarbetats där vissa förslag på lagändringar lämnas för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd. Utkastet har remissbehandlats och ett remissmöte hölls den 19 mars 2024.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet, som inte hade några invändningar mot förslagen.

Fyra motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Socialförsäkringsutskottet har gett skatteutskottet och socialutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena finns i bilagorna 3 och 4.

Utskottets överväganden

Propositionen

Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet) genomfördes i svensk rätt 2003. Det syftar till att personer från ett tredjeland ska få ett omedel­bart skydd i en massflyktssituation och tillgång till vissa sociala rättigheter samt till att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser.

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genom­förandebeslut den 4 mars 2022. Beslutet fattades med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Rådet och EU-kommissionen uttalade under hösten 2022 att skyddet skulle förlängas automatiskt t.o.m. den 4 mars 2024. Den 28 september 2023 beslutade rådet att förlänga skyddet t.o.m. den 4 mars 2025. På EU-nivå pågår diskussioner om hur en EU-gemensam strategi för att hantera frågan efter att skyddet löper ut den 4 mars 2025 kan utformas.

En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd och som över­förs till Sverige eller som tas emot här ska ges ett tidsbegränsat uppehålls­tillstånd, uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (21 kap. 2 § första stycket utlänningslagen [2005:716], UtlL). En utlänning som beviljas uppehålls­tillstånd med tillfälligt skydd ska också ges arbetstillstånd för den tid som uppehållstillståndet gäller (21 kap. 7 § UtlL). Om ett program för att förbereda att utlänningen återvänder självmant har inletts när ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd upphör får tillståndet förlängas högst två år för en person som deltar i programmet. Ett sådant tillstånd kallas uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd (21 kap. 6 § andra stycket UtlL).

Utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd men som inte är folkbokförda i Sverige omfattas av lagen (1994:137) om mot­tagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, vilket bl.a. innebär en möjlighet att få dagersättning för den som saknar tillräckliga medel. Den nuvarande nivån på dagersättningen beslutades 1994 och har varit oförändrad sedan dess. För en ensamstående person som bor i ett boende där mat inte ingår lämnas dag­ersättning med 71 kronor per dag.

När en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter till­fälligt skydd folkbokförs upphör han eller hon att omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1 § första stycket 2 LMA). En person som inte kan klara sin försörjning har då i stället möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Därutöver är ett antal förmåner på ett eller annat sätt kopplade till folkbokföringen eller folkbokföringslagens (1991:481), förkortad FOL, bestämmelser om när en person ska anses som bosatt i landet. Det rör sig bl.a. om bosättningsbaserade förmåner i socialförsäkrings­balken (SFB), såsom barnbidrag och bostads­bidrag, samt om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS.

Huvudregeln i 3 § FOL innebär att den som efter inflyttning kan antas komma att vistas i landet under minst ett år i princip ska folkbokföras. Av 4 § andra stycket FOL framgår dock att en utlänning som har beviljats uppehålls­tillstånd med eller efter tillfälligt skydd enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § UtlL inte ska folkbokföras om utlänningen kan antas komma att vistas i landet med stöd av det beviljade tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock inte om utlänningen har beviljats en flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § UtlL eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § UtlL eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring.

Regeringen anför att det inte är rimligt att en utlänning som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i en massflyktssituation vistas alltför länge i landet utan att anses som bosatt här. Den nuvarande aktiveringen har pågått i drygt två år, och det är angeläget att förbättra situationen så snabbt som möjligt för de ukrainare som befinner sig i Sverige med stöd av direktivet.

Därför föreslår regeringen att folkbokföring ska kunna ske tidigare och att särskilda krav för folkbokföring av en person som omfattas av rådets genomförandebeslut ska införas i en ny lag. Lagen ska inte gälla för en utlänning som har beviljats en flyktingstatusförklaring eller ett resedokument eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd ska inte folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Därefter ska utlänningen folkbokföras om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under ytterligare minst sex månader. Ett barn som föds levande här i landet och beviljas uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och som inte har folkbokförts vid födseln får folkbokföras om modern folkbokförs. Detsamma gäller om fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken folkbokförs och är vårdnads­havare.

När en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd uppfyller kraven och folkbokförs kommer han eller hon att anses vara bosatt och bl.a. omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård enligt 8 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive 5 § tandvårdslagen (1985:125).

Regeringen föreslår vidare att den som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras ska anmäla inflyttning till Skatteverket inom fyra veckor efter den dag då förutsättningarna för folkbokföring är uppfyllda, om den inflyttade måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige och har vistats i landet i mer än tre månader utan att uppfylla dessa villkor.

Regeringen föreslår ett förtydligande i utlänningslagen som innebär att uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd ska kunna sökas och beviljas efter inresan i Sverige. En utlänning som beviljas uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd ska också ges arbetstillstånd för den tid som uppehållstillståndet gäller.

Förslaget om tidigare folkbokföring syftar till att ge bättre möjligheter för personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att etablera sig på arbetsmarknaden och uppnå bättre levnadsvillkor. Utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som arbetar i Sverige är enligt gällande reglering redan försäkrade för arbetsbaserade förmåner i socialförsäkringsbalken, t.ex. sjukpenning och arbetsskadeersättning (6 kap. 6 och 14 §§ SFB).

För att kunna erhålla bosättningsbaserade förmåner krävs det att en person anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalkens regler. Försäkrad för bosättningsbaserade förmåner är den som uppfyller kravet i fråga om bosättning (4 kap. 3 § SFB). De bosättningsbaserade förmånerna innefattar bl.a. barnbidrag, assistans­ersättning, äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag samt föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå (5 kap. 9 § SFB). Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet (5 kap. 3 § första stycket SFB). Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. Vidare ska en utlänning som enligt 4 § andra stycket FOL inte ska folkbokföras inte heller anses vara bosatt här. Den nuvarande regleringen inne­bär alltså att utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i regel inte är försäkrade för bosätt­ningsbaserade socialförsäkrings­förmåner.

Med beaktande av att utgångspunkten är att skyddet enligt massflykts­direktivet ska vara av tillfällig natur bedömer regeringen det inte som motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkrings­förmåner. I avvaktan på en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna föreslås att personer som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd uttryckligen ska undantas från den bosättningsbaserade försäkringen.

Det har visat sig att den nuvarande utformningen av regelverket inte tillåter att arbetsbaserade föräldrapenningförmåner – dvs. tillfällig föräldrapenning och arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå – beviljas till utlänningar som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som arbetar i Sverige. Skälet till detta är att en förälder har rätt till föräldra­penningförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige (11 kap. 8 § SFB). Enligt nu gällande reglering ska ett barn som enligt 4 § andra stycket FOL inte ska folkbokföras inte heller anses vara bosatt i Sverige (5 kap. 3 § första stycket SFB). Som framgått föreslår regeringen att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken, även om han eller hon folk­bokförs. Det innebär att rätten till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning även fortsättningsvis kommer att saknas om inga ändringar görs, eftersom barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd alltjämt som huvudregel inte kommer att anses bosatta här. Regeringen föreslår därför att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserade föräldrapenning­förmåner för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd.

Enligt regeringens mening finns det goda skäl till att statligt tandvårdsstöd bör kunna lämnas om patienten när tandvårdsåtgärden påbörjas har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd. Regeringen lämnar därför ett sådant förslag. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (S 2022:12). För att förbereda för en eventuell reform där de äldre som har sämst munhälsa ska prioriteras bedömer regeringen att ändringarna bör vara tidsbegränsade och upphöra att gälla vid utgången av 2026.

En utlänning som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd ska inte ha rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktions­hindrade. Eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur bedömer regeringen att det är tillräckligt att eventuella behov av stöd och insatser för den aktuella gruppen kan ges enligt socialtjänstlagen. 

När det gäller frågan om studiestöd gäller att studiehjälp och studiemedel får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare bl.a. om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt får studiehjälp och studiemedel också lämnas om det finns särskilda skäl (2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen [1999:1395]). Ett sådant särskilt skäl kan vara att en utlänning har en flyktingstatusförklaring eller en alternativ skyddsstatusförklaring (prop. 2005/06:134 s. 31). Regeringens avsikt med förslaget är inte att utvidga den praxis som finns i fråga om särskilda skäl. Vad som i det enskilda fallet utgör särskilda skäl är emellertid en fråga för Centrala studiestödsnämnden (CSN) att avgöra.

Regeringen bedömer vidare att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd före den 1 november 2023 ska folkbokföras om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet åtminstone t.o.m. den 4 mars 2025. En anmälan om inflyttning ska lämnas till Skatteverket inom fyra veckor från den dag lagen har trätt i kraft. För den som var folkbokförd i Sverige den 31 oktober 2024 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla när det gäller rätten till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken. När det gäller rätten till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ändringarna inte tillämpas för den som har beviljats en insats före ikraft­trädandet. För tandvårdsåtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser om statligt tandvårdsstöd fortfarande gälla. Regeringen bedömer inte att det finns något behov av övergångsbestämmelser i övrigt.

När det gäller förslagens konsekvenser bedömer regeringen att förslagen innebär att kostnaderna ökar för statlig ersättning till kommuner och regioner för flyktingmottagande och för etableringsersättning och arbetsmarknads­politiska program och insatser. Förslagen bedöms också leda till en mindre ökning av kostnaderna för tillfällig föräldrapenning och arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå. Samtidigt bedöms kost­naderna för bl.a. dagersättningar och boende i Migrationsverkets mottagande att minska. Förslagen leder också till marginellt ökade kostnader för statligt tandvårdsstöd som kan hanteras inom befintliga anslagsramar. Staten ersätter kommuner och regioner för kostnader som är relaterade till mottagande av asylsökande och nyanlända. Förslagen innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande utan i stället får ersättningar som avser nyanlända. Förslagen bedöms inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansierings­principen ska tillämpas. Förslagen bedöms leda till att statens utgifter ökar med 137,6 miljoner kronor 2024 och med 1 435 miljoner kronor 2025. Åtgärderna finansieras genom minskningar på utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och genom minskningar av ersättningar på migrationsområdet (utgiftsområde 8). Sammantaget innebär förslagen därför inga ökade utgifter för staten. Kostnaderna klassificeras inte som bistånd enligt OECD:s biståndskommitté Dacs regelverk eftersom de personer som omfattas av förslagen har befunnit sig i mottagningssystemet under en längre period än tolv månader. Förslag till finansiering lämnas i vårändringsbudgeten för 2024. Konsekvenserna för 2025 ingår i beräknade anslag i 2024 års ekonomiska vårproposition.

 

Motionerna

Regeringens lagförslag

I kommittémotion 2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkar motionärerna att riksdagen ska avslå regeringens lagförslag om ändringar i socialförsäkringsbalken, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om statligt tandvårdsstöd (yrkandena 1–4). Genom att undanta ukrainska flyktingar från bosättningsbaserade rättigheter gör regeringen skillnad mellan olika människor när det gäller möjligheterna till välfärd och integration. Det behövs en aktiv politik som stärker – inte försvagar – välfärden i samhället och levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar.

Lagstiftningens framtida utformning

I kommittémotion 2023/24:2918 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över vilka bosättnings­baserade socialförsäkringsförmåner de utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som kommer att behöva stanna under en längre tid bör omfattas av. För barnfamiljer som vistas i Sverige under flera år kan det vara rimligt att se över rätten till barnbidrag, förlängt barnbidrag och bostadsbidrag. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att rätten till statligt tandvårdsstöd för de utlänningar som har beviljats uppehålls­tillstånd med tillfälligt skydd ska gälla även efter utgången av 2026. Regeringens motivering till att rätten ska vara tidsbegränsad och upphöra vid utgången av 2026 är enligt motionärerna inte tillfredsställande. Det är rimligare att ange giltig­hetstiden för nuvarande regelverk i samband med att en proposition om en ny tandvårdsreform lämnas till riksdagen. I yrkande 3 föreslås ett tillkänna­givande om att se över de ekonomiska och verksamhets­mässiga konsekvens­erna av lagförslagen för kommuner och regioner. När stöd från de statliga systemen inte kan påräknas är det mycket troligt att det leder till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd från kommunerna. Det är viktigt att regeringen tar den oro för ökade kostnader som kommit till uttryck under beredningen på allvar och tillmötesgår kraven på kompensation.

I kommittémotion 2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om att höja dagersättningen till nivån på riksnormen i försörjnings­stödet i enlighet med Vänsterpartiets förslag. För en familj med två vuxna och två barn innebar Vänsterpartiets förslag i budgetmotionen för 2024 (mot. 2023/24:2385) att dagersättningen höjs från 6 540 kronor per månad till 14 970 kronor per månad, räknat i 2023 års nivåer. Dagersättningen bör för kommande år följa riksnormens utveckling. I yrkande 2 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år. Etableringsprogrammet, vars insatser regeringen föreslår att den berörda gruppen ska kunna få del av, omfattar endast personer mellan 20 och 66 år som står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen presenterar inga förslag för personer som är under 20 år och studerar på gymnasiet. Denna grupp beviljas i dag inte studiestöd av CSN och har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Regeringen presenterar inte heller några förslag för personer som är över 66 år, t.ex. när det gäller äldreförsörjningsstöd eller annan ersättning. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att utlänningar med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras i Sverige så snart ett uppehållstillstånd har beviljats. Enligt regeringens förslag ska personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd träffas av en spärrtid om tolv månader innan de kan folkbokföras i Sverige. Någon motsvarande regel förekommer inte för andra grupper. I yrkande 4 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken och därmed ges rätt till bosättningsbaserade förmåner. Regeringens förslag kommer att leda till ekonomisk utsatthet för många ukrainska flyktingar och få betydande ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Förslaget strider även mot förbudet mot diskriminering och principen om likabehandling. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska ha rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Att nekas rätt till insatser enligt denna lag riskerar att leda till ännu större svårigheter att delta i samhället på lika villkor – inte minst när det gäller möjligheterna att arbeta och försörja sig. Insatser enligt socialtjänst­lagen medför en betydligt sämre nivå på stödet. I yrkande 6 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag för att kompensera kommunerna för ökade kostnader till följd av propositionen. Förslaget innebär ökade kostnader för kommunerna i form av ökade utgifter för ekonomiskt bistånd.

I kommittémotion 2023/24:2922 av Jonny Cato m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att en person som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och som i övrigt uppfyller kraven för folkbokföring ska anses bosatt här enligt socialförsäkringsbalken och ha rätt till bosättningsbaserade förmåner samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt motionärerna är det bra att det har tillsatts en utredning av frågan om att vissa förmåner som i dag är bosättningsbaserade i stället ska bygga på att man arbetat en viss tid i Sverige. När en sådan ordning väl införs måste det emellertid vara tydligt från första dagen vad som krävs av individen. De som kommit från Ukraina har redan varit här i två år med mycket begränsade förutsättningar. Det är inte rimligt att de även under en längre tid framöver ska leva med begränsade rättigheter, utan de bör i stället ges samma rättigheter vid folkbokföring som andra personer som beviljas uppehålls­tillstånd.

I kommittémotion 2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att personer som beviljas uppehållstillstånd på ett år eller längre ska folkbokföras i Sverige och tillförsäkras bosättnings­baserade rättigheter. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska förtydliga bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken så att de täcker in utlänningar med eller efter tillfälligt skydd. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att utlänningar med tillfälligt skydd ska tillförsäkras möjlighet att ansöka om studiestöd. Som motionärerna tolkar propositionen kommer ukrainska flyktingar inte att till­försäkras tillgång till studiestöd. I yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska ge besked om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. I yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag på hur de ökade kostnaderna för kommunerna ska kompenseras. Utan bosättningsbaserade förmåner kommer många ukrainska flyktingar att tvingas vända sig till kommunernas socialtjänst för att få ekonomiskt stöd, vilket avsevärt kommer att öka kommunernas kostnader. I yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag på hur ansvaret mellan Migrationsverket, kommunerna och Arbetsförmedlingen ska organiseras efter folkbokföringen. I yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att höja dagersättningen. Ukrainska flyktingar och asylsökande har svårt att klara sitt uppehälle och majoriteten av flyktingarna lever under fattigdomsgränsen. I yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska klargöra vad man vill se för socialförsäkringsrättsligt skydd för utlänningar med tillfälligt skydd efter att massflyktsdirektivet löper ut.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen som berör förslag till lag om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall och om ändring i folkbokföringslagen samt över kommittémotionerna 2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 och 2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5. I yttrandet anför skatteutskottet bl.a. följande:

Utskottet har inga invändningar mot förslagen i de delar som ingår i utskottets beredningsområde och delar regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för de personer som omfattas av massflyktsdirektivet.

Utskottet anser därmed att socialförsäkringsutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag i berörda delar och avstyrka motionsyrkandena.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen som berör förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och i lagen om statligt tandvårdsstöd samt motionerna 2023/24:2917 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 5, 2023/24:2918 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2, 2023/24:2920 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2, 3 och 4 samt 2023/24:2922 av Jonny Cato m.fl. (C) i den del motionen rör insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I yttrandet anför socialutskottet bl.a. följande: 

När det först gäller rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade delar utskottet regeringens bedömning att det mot bakgrund av att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur är tillräckligt att stödet och insatserna ges enligt socialtjänstlagen till en utlänning som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd.

När det sedan gäller rätten till statligt tandvårdsstöd menar utskottet, i likhet med regeringen, att det finns goda skäl till att statligt tandvårdsstöd bör kunna lämnas om patienten när tandvårdsåtgärden påbörjas har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd. Vidare anser utskottet att ändringarna i lagen om statligt tandvårdsstöd bör vara tidsbegränsade på det sätt som regeringen föreslagit i propositionen.

Socialutskottet anser därför att socialförsäkringsutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och i lagen om statligt tandvårdsstöd samt avstyrka motionerna […].

Utskottets ställningstagande

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genom­förandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för när­varande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etablerings­ersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflykts­direktivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade social­försäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvens­analys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnads­villkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbets­marknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motions­yrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförande­beslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånaders­regeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbets­förmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehålls­tillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2917 (V) yrkandena 1–6, 2023/24:2918 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:2920 (MP) yrkandena 5–12 och 2023/24:2922 (C).

 

 

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Det är positivt att regeringen nu har tagit initiativ till att ge ukrainare med tillfälligt skydd rätt att folkbokföra sig. Genom att undanta ukrainare med tillfälligt skydd från bosättningsbaserade rättigheter gör regeringen dock skillnad mellan människors tillgång till välfärd och möjligheter till integration. Det behövs en aktiv politik som stärker – inte försvagar – välfärden i samhället och levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar.

 

Ställningstagande

Regeringens ambition att förbättra levnadsvillkoren för personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är välkommen. Regeringens förslag förbättrar dock inte levnadsvillkoren för de ukrainska flyktingarna på det sätt som hade varit önskvärt.

De bosättningsbaserade förmånerna är ett viktigt och grundläggande skyddsnät i vårt välfärdssamhälle. Att undantas från dessa förmåner kommer att få svåra konsekvenser, framför allt för personer som inte har möjlighet att arbeta eller försörja sig på annat sätt och som kommer att vara hänvisade till att söka ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

Att gruppen i fråga inte ska ha rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) riskerar att leda till svårigheter att delta i samhället på lika villkor och strida mot principen om icke-diskriminering och rätten till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället enligt barnkonventionen. Vidare innebär regeringens förslag att en person som tillhör gruppen kommer att bli hänvisad till att ansöka om stöd enligt socialtjänstlagen. Detta innebär i sin tur att insatserna kommer att ges på en mycket lägre nivå än insatser som ges enligt LSS, eftersom socialnämnden endast är skyldig att bistå med insatser för att uppnå en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen, medan insatser enligt LSS ska tillförsäkra personen goda levnadsvillkor.

Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken och därmed ges rätt till bosättningsbaserade förmåner. Regeringen bör även återkomma med förslag som innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska ha rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

 

Ställningstagande

Det är bra att det har tillsatts en utredning av frågan om att vissa förmåner som i dag är bosättningsbaserade i stället ska bygga på att man arbetat en viss tid i Sverige. När en sådan ordning väl införs måste det emellertid vara tydligt från första dagen vad som krävs av individen. De som kommit från Ukraina har redan varit här i två år med mycket begränsade förutsättningar. Det är inte rimligt att de även under en längre tid framöver ska leva med begränsade rättigheter, utan de bör i stället ges samma rättigheter vid folk­bokföring som andra personer som beviljas uppehållstillstånd. En person som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och som i övrigt uppfyller kraven för folkbokföring ska anses bosatt här enligt socialförsäkringsbalken och ha rätt till bosättningsbaserade förmåner samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

 

Ställningstagande

När stöd från de statliga systemen inte kan lämnas är det mycket troligt att det leder till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd från kommunerna. Regeringen bör därför se över de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av lagförslagen för kommuner och regioner.

 

Ställningstagande

Förslagen innebär ökade kostnader för kommuner i form av ökade utgifter för ekonomiskt bistånd. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag för att kompensera kommuner för ökade kostnader till följd av regeringens lag­förslag.

 

Ställningstagande

Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag om att höja dagersätt­ningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. till nivån på riksnormen i försörjningsstödet. För en familj med två vuxna och två barn innebar Vänsterpartiets förslag i budgetmotionen för 2024 att dagersättningen höjs från 6 540 kronor per månad till 14 970 kronor per månad, räknat i 2023 års nivåer. Dagersättningen bör för kommande år följa riksnormens utveckling.

 

Ställningstagande

Det är rimligt att det statliga tandvårdsstödet omfattar utlänningar som har ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd. Vi ifrågasätter dock att rätten ska vara tidsbegränsad och upphöra vid utgången av 2026 på de skäl som regeringen anför. Regeringen hänvisar till att en ny reform på tandvårdsområdet är att vänta. Eftersom reformen nu utreds är det lämpligare att sluttiden för nuvarande regelverk i stället bestäms i samband med att en proposition om en ny tandvårdsreform lämnas till riksdagen.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnads­standarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år. Etableringsprogrammet, vars insatser regeringen föreslår att den berörda gruppen ska kunna få del av, omfattar endast personer mellan 20 och 66 år som står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen presenterar inga för­slag för personer som är under 20 år och studerar på gymnasiet. Denna grupp beviljas i dag inte studiestöd av CSN och har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Regeringen presenterar inte heller några förslag för personer som är över 66 år, t.ex. när det gäller äldreförsörjningsstöd eller annan ersättning.

 

Ställningstagande

Möjligheten att folkbokföra sig är en nyckelfråga när det gäller villkor för utbildning, försörjning och stöd att komma ut i arbete. Det är därför välkommet att regeringen har tagit initiativ till att ge ukrainska flyktingar rätt att folkbokföra sig. Regeringens förslag är dock långt ifrån tillräckligt.

Regeringens förslag innebär att ukrainska flyktingar först måste bo i Sverige i ett års tid utan likvärdig rätt till sjukvård för vuxna och andra rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd har. Förslaget innebär även att ukrainska flyktingar ges olika förmåner och rättigheter beroende på om de bott i Sverige i minst två år eller inte när den nya regleringen träder i kraft.

Regeringen bör skyndsamt omarbeta sitt förslag så att alla ukrainska flyktingar som beviljas uppehållstillstånd på ett år eller längre ska anses bosatta här och därmed få rätt till bosättningsbaserade rättigheter.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över vilka bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner de utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som kommer att behöva stanna under en längre tid bör omfattas av. För barn­familjer som vistas i Sverige under flera år kan det vara rimligt att se över rätten till barnbidrag, förlängt barnbidrag och bostadsbidrag.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att utlänningar som har rätt till tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras i Sverige så snart uppehållstillståndet har beviljats. Enligt regeringens förslag ska personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd träffas av en spärrtid om tolv månader innan de kan folkbokföras i Sverige. Någon motsvarande regel förekommer inte för andra grupper.

 

Ställningstagande

Regeringen bör förtydliga bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i social­försäkringsbalken så att de täcker in utlänningar med eller efter tillfälligt skydd.

Utlänningar med tillfälligt skydd bör tillförsäkras möjlighet att ansöka om studiestöd. Som propositionen får tolkas kommer så inte att bli fallet med regeringens förslag.

Regeringen bör skyndsamt ge besked om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Regeringen bör även skyndsamt klargöra vad man vill se för socialförsäkringsrättsligt skydd för utlänningar med tillfälligt skydd efter att massflyktsdirektivet löper ut.

Regeringen bör också skyndsamt återkomma med förslag på hur ansvaret mellan Migrationsverket, kommunerna och Arbetsförmedlingen ska organiseras efter folkbokföringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU3y

Bilaga 4

Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU2y