En riksdagsledamot undrar varför regeringen inte har med ett färdigt dubbelspår på Ostkustbanan till 2035 i sin plan, trots tidigare löften, och vilka delar av bygget som riskerar att sänkas.
Inget beslut – Det här är en fråga (interpellation) från en riksdagsledamot till en minister, där ministern förväntas svara på frågorna i riksdagen.
Ministern kommer att svara på frågorna under ett möte i riksdagen, men det leder inte direkt till någon lagändring eller liknande.
<p>Fru talman! Linnéa Wickman har frågat mig om jag kan redogöra för skälen till att ett färdigställt dubbelspår på Ostkustbanan till 2035 saknas i regeringens nationella plan trots tidigare utfästelser.</p><p>Linnéa Wickman har vidare frågat mig vilka delar av projektet Gävle–Kringlan och dess kopplingar till Bergslagsbanan och Norra stambanan som jag och regeringen bedömer kan komma att prioriteras bort på grund av regeringens beslutade finansiering.</p><p>Underhåll av och investeringar i transportinfrastruktur behöver göras på ett kostnadseffektivt sätt där så stor samhällsnytta som möjligt skapas inom en given ekonomisk ram. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka kostnadskontrollen. Exempelvis fick Trafikverket vid framtagandet av planförslaget i uppdrag att tydligare motivera sitt förslag men också att se över objekten och särskilt analysera sådana där förutsättningarna ändras och där objekten därmed kunde komma att omprövas. Detta arbetssätt har lett till vissa omtag och vissa omprioriteringar.</p><p>Mot denna bakgrund föreslog Trafikverket i sitt planförslag ett omtag på objektet Ostkustbanans etapp Gävle–Kringlan vad gäller kapacitetshöjning. Anledningen till detta var att kostnaden för objektet blivit mer än dubbelt så hög sedan det kom med i nationell plan för transportinfrastrukturen 2018–2029, bland annat på grund av att flera nya åtgärder lagts till i objektet. Regeringen konstaterar i beslutet om nationell plan att objektet har utökats väsentligt men att ett nytt dubbelspår Gävle–Kringlan fortsatt är angeläget. Regeringen beslutade därför att objektet ska revideras och enbart omfatta utbyggnad av Ostkustbanans etapp Gävle–Kringlan till nytt dubbelspår i västlig dragning och en trafikplats vid väg E4.</p><p>Regeringen ansåg också att det är angeläget att så stor del som möjligt av objektet i dess reviderade form kan genomföras under planperioden och fördelade därför 7 miljarder kronor till objektet, vilket är drygt 3 miljarder kronor mer under planperioden än Trafikverkets förslag.</p><p>Vidare hade Trafikverket i sitt planförslag föreslagit att etappen Kubikenborg–Dingersjö skulle utgå, men regeringen anser att kapaciteten på Ostkustbanan behöver öka och stråket Gävle–Sundsvall stärkas och har därför beslutat att fördela medel till etappen Kubikenborg–Dingersjö så att den kan genomföras under planperioden. Totalt lägger regeringen 11 miljarder kronor på dessa etapper på Ostkustbanan under planperioden, vilket är 7 miljarder kronor mer än Trafikverkets förslag.</p>
<p>Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.</p><p>För drygt fyra år sedan stod Ulf Kristersson i Sundsvall och gav ett glasklart löfte: Dubbelspåret på Ostkustbanan skulle vara färdigbyggt till 2035. Det var inte något allmänt mål eller vagt önskemål, utan det var ett konkret vallöfte till invånarna i Gävleborg och Västernorrland.</p><p>I dag kan vi konstatera att löftesbrottet är ett faktum. Efter regeringens beslut om den nationella planen står det klart att Sveriges längsta flaskhals på järnvägen kommer att finnas kvar långt efter 2035. Det innebär att en järnvägssträcka som är avgörande för att knyta samman norra och södra Sverige fortsatt kommer att gå på enkelspår – bokstavligen rakt igenom Hudiksvalls stadshotell.</p><p>Fru talman! Det här handlar om pendling, gods, industrins konkurrenskraft, totalförsvaret och en järnväg som är viktig för hela Europa – och inte enbart för Sverige – som en del av det europeiska stomnätet. Eftersom säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats borde argumenten för att rusta transportstråk längs Norrlandskusten vara starkare i dag än när löftet gavs.</p><p>Samtidigt kan vi konstatera att kapaciteten byggs ut i andra delar av systemet. Norrbotniabanan i norr och fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm i söder kommer successivt att öka kapaciteten. Den stora svagheten i järnvägssystemet, alltså Ostkustbanan, är dock en flaskhals som kommer att bestå och förvärras. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen låter den här flaskhalsen bestå.</p><p>Ministern hänvisar bland annat till kostnadsökningar, men problem med kostnadsökningar i infrastrukturprojekt var ingenting nytt när detta löfte avgavs. Man kan också konstatera att dubbelspåret på Ostkustbanan fortfarande är billigare att bygga – per mil – än många andra järnvägsprojekt i det här landet som har fått grönt ljus.</p><p>Behovet av stora investeringar i vårt järnvägssystem var ingen nyhet när vallöftet gavs, och det är ingen nyhet att alla angelägna projekt i landet inte ryms i den nationella planen. Det är heller ingen som påstår att allt kan byggas samtidigt. Det är dock regeringen som väljer vad som ska prioriteras, och det var Moderaterna och Kristdemokraterna som valde att lova ett färdigställt dubbelspår till 2035.</p><p>Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att sätta regeringens beslut om den nationella planen i proportion till löftet. Regeringen lovade inte två etapper, varav en bantad, utan man lovade att bygga bort 27 mil enkelspår mellan Gävle och Sundsvall och upp till Härnösand.</p><p>Det regeringen har fattat beslut om är dels etappen Kubikenborg–Dingersjö, dels en bantad version av Gävle–Kringlan, där många viktiga systemnyttor nu riskerar att gå förlorade. De investeringar som man har beslutat om är viktiga men ändå väldigt långt ifrån vad man lovade. Regeringen jämför gärna med Trafikverkets förslag, som alla tyckte var ett dråpslag. Invånarna längs Norrlandskusten jämför regeringens beslut med regeringens eget löfte.</p><p>Min fråga till ministern är: Varför lovade Moderaterna och Kristdemokraterna ett färdigställt dubbelspår till 2035 om de inte var beredda att fatta de beslut som krävs för att göra detta möjligt?</p><p>(Applåder)</p>
<p>Fru talman! Regeringen satsar på Ostkustbanan; det är odiskutabelt. Vi lägger 7 miljarder mer på sträckan än vad Trafikverket föreslog. Detta besked togs emot med både lättnad och glädje längs stråket. Regeringen har också bekräftat Trafikverkets förslag att gå vidare med en p…
<p>Herr talman! Låt oss prata lite mer om just Gävle–Kringlan-projektet! När Trafikverket föreslog kraftiga nedskärningar i projektet var det, med rätta, väldigt många som reagerade. Det var därför positivt att regeringen, liksom tidigare regeringar av olika politisk färg, återfö…
<p>Herr talman! Det Linnéa Wickman beskriver är olika åtgärder som har lagts till i objektet under arbetets gång. Det handlar om lokala och regionala önskemål som kan vara vällovliga för stadsutveckling av Gävle.</p><p>Det är dock viktigt för dem som följer denna debatt att noter…
<p>Herr talman! Här avslöjas tydligt ministerns olyckliga syn på detta. Det här handlar inte om regionala önskemål utan om att norra Mellansveriges infrastruktur ska fungera. Det handlar också om samhällsnytta. Ministern anför argument kopplade till kostnadskontroll, men min fråg…
<p>Herr talman! Det är direkt felaktigt att säga att Ostkustbanan inte fick plats i den historiskt stora nationella planen. Tvärtom rör det största tillägget regeringen gör i förhållande till Trafikverkets förslag just Ostkustbanan. Vi lägger 11 miljarder kronor på en utbyggnad a…
Interpellation 2025/26:530 Dubbelspår på Ostkustbanan av Linnéa Wickman (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) I valrörelsen 2022 lovade Moderaterna och Kristdemokraterna att dubbelspår på Ostkustbanan skulle byggas klart till 2035. Det är ett löfte som därefter upprepats vid flera tillfällen av statsminister Ulf Kristersson. Men efter att regeringen fattade beslut om den
av Linnéa Wickman (S)
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
I valrörelsen 2022 lovade Moderaterna och Kristdemokraterna att dubbelspår på Ostkustbanan skulle byggas klart till 2035. Det är ett löfte som därefter upprepats vid flera tillfällen av statsminister Ulf Kristersson. Men efter att regeringen fattade beslut om den nationella planen 2026–2037 är löftesbrottet är ett faktum. Sveriges längsta flaskhals riskerar därmed att bestå under lång tid framöver, med konsekvenser för arbetspendling, godsflöden, industrins konkurrenskraft och totalförsvarets transporter.
Att regeringen, liksom tidigare regeringar, återförde medel till den avtalsbundna sträckan Gävle–Kringlan efter Trafikverkets förslag om att stryka projektet var en lättnad för många. Samtidigt är de medel som avsatts flera miljarder kronor lägre än den beräknade kostnaden och motsvarar inte den ambitionsnivå vad gäller omfattning, finansiering och tidsplan som staten tidigare avtalat med Gävle kommun. Det har redan lyfts att delar kopplade till Bergslagsbanan och kapacitetshöjande åtgärder riskerar att utgå till följd av regeringens prioriteringar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Kan ministrern redogöra för skälen till att ett färdigställt dubbelspår på Ostkustbanan till 2035 saknas i regeringens nationella plan, trots tidagare utfästelser?