Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU30

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till nytt mål för effektiv energi­användning och regeringens lagförslag. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bl.a. att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, införande av energirenoveringsplaner, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fem reservationer (S, V, MP). I en av reservationerna (S, V, MP) föreslås ett tillkännagivande om ett nytt kvantitativt mål för effektiv energianvändning.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Nytt mål för effektiv energianvändning

Regeringens lagförslag

Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning

Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer

Begreppet hållbar mobilitet

Reservationer

1. Nytt mål för effektiv energianvändning, punkt 1 (S, V, MP)

2. Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning, punkt 3 (S, V, MP)

3. Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer, punkt 4 (S)

4. Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer, punkt 4 (MP)

5. Begreppet hållbar mobilitet, punkt 5 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Näringsutskottets yttrande 2025/26:NU3y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:159 Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Fyra motioner med totalt tio yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Utskottet har gett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. Yttrandet återges i bilaga 3.

Utskottets överväganden

Propositionen

Riksdagen beslutade 2018 att den svenska energipolitiken ska syfta till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Vid samma tillfälle beslutade riksdagen att godkänna ett mål som innebär att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005.

Enligt regering­en har det sedan det målet beslutades blivit tydligt att elanvändningen kan behöva öka för att det ska gå att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och för att möjliggöra den gröna omställning­en. Målet riskerar enligt regeringen också att stå i konflikt med den utveckling med ökad elektrifiering som är avgörande för att klimatmålen ska nås. Regeringen anför vidare att det har blivit tydligare att kärnkraften har en viktig roll att spela för ett välfungerande elsystem och för att nå nettonollmål i Sverige och i EU, men att kärnkraften missgynnas av det nuvarande ­målet.

Därför föreslår regeringen ett nytt kvalitativt mål med en utformning som ska ge bättre möjligheter att ta hänsyn till fler syften än vad dagens mål tar hänsyn till, såsom behov av flexibilitet och minskad effektanvändning. Målet bör enligt regeringen kunna ses som långsiktig vägledning för samhällets aktörer, och det innebär heller inget hinder för utbyggnad av termisk elproduktion. Regeringen föreslår följande målformulering:

Energianvändningen i Sverige ska vara effektiv och bidra till stärkt motstånds­kraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energi­system och samhällets elektrifiering. En effektiv energianvändning ska innebära en god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring.

Motionerna

Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:3946 yrkande 1 att riksdagen ska avslå regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning. Motionärerna anför att förslaget inte är tillräckligt och att det riskerar att få en mycket begränsad styrande effekt. Motionärerna anser att målet bör innehålla kvantitativa målformuler­ingar så att det blir mer styrande och går att följa upp.

Även Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3965 yrkande 1 att riksdagen ska avslå regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning. Motionärerna anför att det föreslagna kvalitativa målet inte är i linje med Sveriges indikativa nationella bidrag till det bindande övergripande EU-målet om minskning av den totala slutliga energianvändningen till 2030. De anför vidare att det nuvarande kvantitativa målet stöder Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild.

Yttrande från näringsutskottet

Näringsutskottet konstaterar att regeringen bedömer att det tidigare kvan­ti­tativa målet inte fullt ut är ändamålsenligt. Enligt näringsutskottets mening är det angeläget att målstyrningen på området utformas så att den inte motverkar nödvändiga omställningar i energisystemet. Näringsutskottet anser att den föreslagna inriktningen med ett förändrat mål i kom­bination med utvecklade uppfölj­nings­former ger regeringen tillräckliga förut­sättningar att bedriva en ända­målsenlig politik för en effektiv energi­an­vänd­ning.

Näringsutskottet anser därför att civilutskottet bör tillstyrka regeringens förslag och avstyrka motions­yrkandena om avslag på proposi­tionen i denna del.

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet ansluter sig till näringsutskottets utgångspunkt att en effektiv energianvändning är en viktig del av energipolitiken och att den är av betydel­se för såväl försörjningstrygghet som konkurrenskraft och klimatom­ställ­ning. Tydliga och ändamålsenliga mål för energieffektivisering bidrar till att skapa långsikt­iga förutsättningar för investeringar, möjliggör uppföljning av utveck­lingen och ger vägledning för såväl offentliga aktörer som näringsliv och hushåll.

I likhet med näringsutskottet vill utskottet framhålla att regeringen bedömer att det nuvarande målet på området inte är fullt ut ändamålsenligt eftersom det riskerar att stå i konflikt med den utveckling med ökad elektrifiering som krävs för att nå klimatmålen. Utskottet noterar också att Energimyndigheten kommer att få ett övergripande ansvar för att följa upp målet och att ta fram förslag på indikatorer för mätning av utveckling och framsteg.

Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen ska godkänna regering­ens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning och avslå motions­yrkan­dena.

 

Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (EPBD) trädde i kraft den 28 maj 2024. Det ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Direktivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 29 maj 2026 och föranleder ändringar i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förkortad LED, och en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL.  

Propositionen

Krav på energideklaration vid ombyggnad

Enligt direktivet ska en energideklaration upprättas vid en större renovering som innefattar en betydande del av klimat­skärmen, dvs. de delar av en byggnad som avskiljer dess inomhusmiljö från utomhusmiljön. Detta medför att en ny regel behöver införas i LED. Enligt regeringen bör dock ”ombyggnad” användas i stället för ”större renovering”.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med en betydande del av klimat­skärmen.

Krav på energideklaration för byggnader som ägs av offentliga organ

Enligt direktivet ska byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ ha en energideklaration, vilket kräver vissa ändringar i LED.

Med uttrycket offentliga organ ska avses statliga, regionala och kommunala myndigheter samt enheter som direkt finansieras och administreras av sådana myndigheter men som inte är av industriell eller kommersiell karaktär.

Energideklarationens innehåll och energirenoveringsplaner

Enligt regeringen bör direktivets krav på innehållet i en energideklaration i flera fall framgå på lägre nivå än lag. Kravet på att en energideklaration ska innehålla rekommendationer om hur byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser kan minskas och hur kvaliteten på inomhusmiljön kan förbättras föreslås dock framgå av LED.

Genom direktivet införs en möjlighet att göra en förenklad uppdatering av en energideklaration, vilket ska möjliggöra för en byggnads­ägare att visa resultatet av genomförda åtgärder och få en energideklaration som visar byggnadens aktuella status, utan att samtidigt behöva uppdatera hela deklarationen. En sådan möjlighet behöver därför införas i LED.

Genom direktivet införs även ett system för s.k. renoveringspass, vilket ska vara en individuell plan för att omvandla en byggnad till en nollutsläpps­byggnad i god tid före 2050. Passet ska innehålla ett antal etapper med åtgärder för att uppnå denna nivå. Renoveringspassen ska regleras i LED och då kallas energirenoverings­planer. De ska vara frivilliga att upprätta.

Upplysningsskyldighet för ägaren till en byggnad

Boverket är tillsynsmyndighet enligt LED och ska meddela de förelägganden som behövs för att de skyldigheter som följer av lagen eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. I några fall när Boverket utnyttjat möjligheten att förelägga byggnads­ägaren vid vite att uppfylla kravet att energideklarera har domstolen efter överklagande kommit fram till att föreläggandena inte har varit lagligen grundade eftersom Boverket inte har visat att ägaren haft en skyldighet att energideklarera.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det behöver införas en skyldighet för ägaren av en byggnad att lämna de upplysningar och de handlingar som behövs för tillsynen.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen bör anta lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.

 

Utskottet övergår nu till att behandla förslag på tillkännagivanden till regering­en om ett nytt mål för effektiv energianvändning och lagstiftningens framtida utformning.

Motionerna

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3950 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med kvantitativa mål för energieffektivisering och politiska åtgärder som ger förutsättningar att nå dem. Motionärerna anser att regeringens politik på området är otillräcklig och att det behövs kvantitativa mål på området för att effektivisera energianvändningen.

Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:3946 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på ett nytt mål med flera tidssatta kvantitativa mål som är i linje med överenskommelsen på FN:s klimatmöte COP 28 och EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Motionärerna anser att ett mål för effek­tiv­are energianvändning bör innehålla kvantitativa målformuler­ingar för att vara mer styrande och möjligt att följa upp.

Alireza Akhondi m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3955 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett kvantitativt effektiviseringsmål som innehåller delmål. Motionärerna anför att ett kvalitativt mål till sin natur är alltför vagt och öppet för tolkning för att kunna fungera som ett effektivt styrmedel, och det försvårar uppföljningen av Sveriges bidrag till målen inom EU och från FN:s klimatmöte COP 28.

Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3965 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning med kvantitativa mål i linje med överenskommelsen på FN:s klimatmöte COP 28 och EU:s energieffektiviser­ings­direktiv. Motionärerna anser att regeringens resone­mang haltar och vill se över utformningen av ett kvantitativt mål som utgår från Sveriges inter­natio­nella åtaganden.

Propositionen

Regeringen anför följande när det gäller frågan om det nya målet ska vara kvalitativt eller kvantitativt (s. 16 f.):

Ett antal remissinstanser framför att det behövs en kvantitativ mål­formulering för att visa på en tydlig riktning och prioritering. Regeringen anser att den nuvarande kvantitativa målformuleringen inte är anpassad till den elektrifiering som energiomställningen kräver eller till det riksdags­bundna målet om 100 procent fossilfri elproduktion. En effektiv energi­användning bör, utöver minskad energianvändning, även breddas till att innefatta utjämning av effekttoppar och ökad förmåga till såväl efter­frågeflexibilitet som energilagring. En kvantitativ målformulering som inkluderar alla dessa aspekter riskerar att skapa en större otydlighet när det kommer till riktning och prioritering. En uppföljning av den kvalitativa målformuleringen genom indikatorer kan däremot ge riktning och tydlig het när det gäller utveckling mot måluppfyllelse. Indikatorer kan, förutom att följa upp mängden använd energi, exempelvis mäta utvecklingen när det gäller energieffektivisering, utjämning av effekttoppar, efter­fråge­flexibilitet och energilagring.

– – –

Regeringen bedömer att det finns behov av en regelbunden uppföljning genom indikatorer. Det finns inget behov av att fastställa kvantitativa och tidsatta mål, eftersom de kvantitativa indikatorerna kan användas för att uppfylla detta syfte.

Yttrande från näringsutskottet

Näringsutskottet konstaterar att regeringen uppgett att syftet med att ersätta det nuvarande kvantitativa målet med ett mål med mer kvalitativ utformning är att bättre kunna anpassa målstyrningen till den pågående elektrifieringen och till förändrade förutsättningar i energisystemet. Näringsutskottet delar inte motionärernas bedömningar eller de farhågor som kommer till uttryck i motionerna. Näringsutskottet anser, som framgått ovan, att den föreslagna inrikt­ningen med ett förändrat mål i kombination med utvecklade uppfölj­nings­former ger regeringen tillräckliga förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig politik för effektiv energianvändning.

Enligt näringsutskottets mening finns det därför inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning, och det nya målet har en kvalitativ utformning.

Som näringsutskottet framhåller behöver målstyrningen på energiområdet utformas så att den inte motverkar nödvändiga omställningar. Samtidigt är det viktigt att politiken för effektiv energianvändning är tydlig, uppföljningsbar och ger vägledning för berörda aktörer. Det finns ett behov av att säkerställa att det nya målet följs upp genom relevanta indikatorer. Som utskottet noterat ovan kommer Energimyndigheten att få ett övergripande ansvar för att följa upp målet och att ta fram förslag på indikatorer för att mäta utveckling och framsteg.

Liksom näringsutskottet anser utskottet att det nya målet, i kombination med utvecklade uppföljningsformer, ger regeringen tillräckliga förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig politik för effektiv energianvändning. Det finns således inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om kvantitativa mål för energieffektivisering. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Motionerna

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3950 yrkande 2 ett tillkännagivande om att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att regelverket för energideklarationer trätt i kraft. Motionärerna framhåller att förslaget om att energideklarationer ska upprättas vid ombygg­nationer har kritiserats av flera remissinstanser för att det inte omfattar all energipåverkan samt att det kan leda till otydlig tillämpning och problem med tillsyn och bevisning.

Alireza Akhondi m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3955 yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag kring förbättrade energideklarationer för byggnader som gör verklig skillnad. I motionen framhålls att energideklarationerna behöver vara utformade för att göra bättre nytta och bidra till energieffektivisering. Motionärerna vill därför att Energimyndigheten och Boverket ska utvärdera energideklarationernas utformning.

Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3965 yrkande 3 ett tillkännagivande om att Energimyndigheten och Boverket ska få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs. Motionär­erna anser att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering, och att tillsynen behöver utvecklas.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågor om utveckling av systemet med energideklarationer förutsätter utskottet att regeringen håller sig uppdaterad på området och överväger lagändringar och uppdrag till myndigheter om det skulle behövas. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för några sådana tillkännagivanden som föreslås i motionerna 2025/26:3955 (C) yrkande 2 eller 2025/26:3965 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottet förutsätter också att regeringen både följer upp och utvärderar ändringarna i LED när det finns anledning till det. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2025/26:3950 (S) yrkande 2. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Motionen

Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3965 yrkande 4 ett tillkännagivande om att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet. Motionärerna framhåller att definitionen av hållbar mobilitet är bredare än vad som föreslås i proposi­tion­en. Vidare anser motionärerna att regeringens förslag kan innebära att kraven på laddplatser och cykelparkeringar blir undermåliga. 

Propositionen

Regeringen anger följande på s. 27:

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskapskrav som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon se 8 kap. 4 § 11 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I det omarbetade direktivet finns det krav på att det ska finnas ett visst antal cykelparkeringsplatser (artikel 14).

Det är lämpligt att, som föreslås i rapporten, kraven på cykel­par­keringar behandlas på samma sätt som kraven på laddnings­infrastruktur, alltså som ett tekniskt egenskapskrav. På samma sätt som när det gäller kravet på laddningsinfrastruktur är det enligt det omarbetade direktivet antalet bilparkeringsplatser i anslutning till en byggnad som avgör om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Det är därför lämpligt att en reglering om laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser hanteras samlat.

I det omarbetade direktivet benämns kravet på laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser ”infrastruktur för hållbar mobilitet”. Bostads­rätt­erna påpekar att uttrycket hållbar mobilitet kan uppfattas som vagt. Det kan konstateras att bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i PBL är allmänt hållna. Vilken kravnivå som gäller fastställs, med stöd av bemyndiganden i lagen, i stället i förordning eller myndighetsföreskrifter (se 16 kap. 2 § PBL). Vilka närmare krav som ska gälla i fråga om laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser kommer alltså att anges i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen anser därför att det tekniska egenskapskravet bör ansluta till det omarbetade direktivets språkbruk och avse ett byggnadsverks tekniska egenskaper i fråga om hållbar mobilitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom lagförslaget och gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller begreppet hållbar mobilitet. Därmed anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

 

Reservationer

Ställningstagande

Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energi­politik. Det skapar också resurs­effektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.

Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.

 

Ställningstagande

Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt kon­kur­renskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.

Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.

Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.

Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.

Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

När det gäller regeringens förslag till ändringar i LED har flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning. Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning. Därför föreslår vi att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att de nya reglerna i LED har trätt i kraft.

Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efter­frågar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag anser att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive bygg­nad. Det behövs t.ex. åtgärdsförslag utifrån byggnadens specifika förutsätt­ningar. Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviser­ings­åtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav. En energirenoveringsplan kommer dock troligen att kosta mer än en energideklaration. För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energi­deklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.

Vidare behöver tillsynen utvecklas och förstärkas. Det behöver utredas dels hur efterlevnaden av EPBD kan säkerställas, dels hur byggnadsägare som inte uppfyller kraven kan identifieras och informeras.

Mot denna bakgrund anser jag att Energimyndigheten och Boverket bör få i uppdrag att utveckla såväl energideklarationer som tillsyn för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för energieffektivisering genomförs.

Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det är positivt att det införs nya tekniska egenskapskrav för hållbar mobilitet. I propositionen uppger regeringen att det enligt det omarbetade direktivet är antalet bilparkeringsplatser i anslutning till en byggnad som avgör om det ska finnas cykelparkeringsplatser. Enligt min mening är det dock ologiskt att antalet bilpar­kerings­platser ska avgöra om det ska finnas cykelparkerings­platser. Det bör snarare vara byggnadens geografiska läge, närheten till lokal service, kollektivtrafik och målgruppen för boendet som ligger till grund för både antalet bilparkeringsplatser och cykelparkeringsplatser. Det är vidare mer troligt att dessa två inte korrelerar till varandra än att de gör det. Samman­fattningsvis behövs det både laddplatser och cykelparkeringsplatser i tillräcklig mängd.

Jag anser att regeringen missar ett tillfälle att ta ett större grepp om den roll som utformningen av fastigheter kan ha för den hållbara mobiliteten i sam­hället. I begreppet hållbar mobilitet bör även rymmas frågan om reser­verade platser för bilpooler. Det kan även röra frågor om leveransskåp.

Mot denna bakgrund anser jag att definitionen av hållbar mobilitet ska kunna inrymma fler åtgärder för hållbar mobilitet. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Näringsutskottets yttrande 2025/26:NU3y