En riksdagsledamot undrar hur regeringen tänker stödja Iran med återuppbyggnad av demokratin, civilsamhället och internetfriheten när kriget är slut och om regimen faller, både genom Sveriges eget bistånd och inom EU.
Inget beslut – Det här är en interpellation, vilket betyder att en minister får svara på frågor från en riksdagsledamot om ett specifikt ämne. Ingen omröstning sker.
Ministern kommer att svara på frågorna i riksdagen, vilket kan leda till en diskussion om Sveriges framtida stöd till Iran.
<p>Fru talman! Tack, interpellanten, för en mycket välskriven interpellation! Det finns gott om ämnen som vi kan käbbla om i kammarens talarstolar, men när det gäller just det här ämnet vill jag verkligen tacka Socialdemokraterna för ett genuint engagemang i de här frågorna.</p><p>Interpellanten har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet och inom EU verka för att biståndet kan användas för att stödja uppbyggnaden av demokratiska institutioner, rättsstatliga strukturer och ett starkt civilsamhälle i Iran efter kriget och vid ett eventuellt fall av den islamiska regimen.</p><p>Hon har även frågat hur jag och regeringen ser på möjligheten att vidareutveckla biståndsinsatser som syftar till att stärka internetfrihet och säker digital kommunikation i Iran, så att de kan bidra till civilsamhällets organisering och demokratiska processer i Iran efter kriget eller vid ett eventuellt regimskifte.</p><p>Interpellanten har också frågat om jag och regeringen bedömer att EU:s finansieringsinstrument Global Europe kan användas för att stödja uppbyggnaden av demokratiska institutioner, fria medier och civilsamhällesorganisationer i ett framtida Iran och hur jag och regeringen i sådana fall avser att driva denna fråga inom EU.</p><p>Sverige har under lång tid stått upp för det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet. Regeringen har kontinuerligt – enskilt, inom EU och tillsammans med likasinnade – sett över hur vi på bästa sätt kan stötta den iranska befolkningen i detta avseende. Bland annat beslutade regeringen den 5 februari om ett nytt stöd på 10 miljoner kronor för människorättsförsvarare, demokratiförespråkare och aktörer som verkar för ökad yttrandefrihet i Iran. Regeringen har även vidtagit en rad åtgärder för att bemöta iranska myndigheters digitala repression och verka för att säkra tillgången till internet, inklusive genom restriktiva åtgärder mot statliga och privata aktörer som varit involverade i onlinecensur och övervakning eller bistått i störningar av tillgången till internet.</p><p>Den pågående utvecklingen i Iran och i regionen är oförutsägbar och har stora konsekvenser för det iranska folket. För många iranier har förhoppningar väckts om att utvecklingen ska kunna leda till ett mer demokratiskt Iran. Beroende på hur situationen utvecklar sig kommer regeringen att se över alla tillgängliga verktyg i den utrikes, handels- och biståndspolitiska verktygslådan, inklusive EU:s gemensamma instrument.</p><p>Oavsett vad som händer i Iran kommer Sveriges regering, bilateralalt och genom EU, att fortsätta arbeta uthålligt och konsekvent med att stödja det iranska folkets krav på respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rätten att fritt uttrycka sina åsikter. Irans framtid måste avgöras av den iranska befolkningen.</p>
<p>Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret och för att vi har denna debatt här i dag.</p><p>Jag är väldigt tacksam över att regeringen i rådande situation har stöttat människorättsförsvarare i Iran med bistånd och fortsätter att stå upp för det iranska folkets rättigheter. Det är viktigt och välkommet, och jag är glad över att det fortsätter.</p><p>Men min interpellation handlar inte om nuläget utan om hur regeringen förbereder sig för det som komma skall. Flera gånger i svaret till mig återkommer ministern till att utvecklingen är oförutsägbar och att regeringen kommer att se över verktyg beroende på hur situationen utvecklar sig. Problemet är att erfarenheter från andra konflikter visar att det ofta är just bristen på förberedelse som gör att avgörande möjligheter går förlorade. Det är inte när förändringen väl sker som man kan börja bygga upp stöd till demokrati. Då är det redan mycket som är avgjort.</p><p>Fru talman! När kriget upphör och den islamiska regimen faller uppstår ett mycket kort tidsfönster då riktningen för landet sätts. Det är i det skedet som förutsättningarna för demokrati kan antingen förstärkas eller försvagas. Det är då civilsamhälle, rättsstat och demokratiska institutioner har möjlighet att uppstå och behöver stöd – inte flera månader eller år senare, när andra krafter har hunnit etablera sig.</p><p>Vi vet att det vid övergångar snabbt uppstår konkurrerande intressen. Det kan handla om interna maktgrupper men också om externa aktörer som vill påverka utvecklingen. Om inte demokratiska strukturer får stöd tidigt riskerar de att hamna på efterkälken. Det handlar därför om beredskap – om att ha identifierat relevanta aktörer, ha byggt upp relationer, ha finansieringsinstrument som kan mobiliseras snabbt och ha en tydlig strategi för hur stöd till civilsamhälle, fria medier och rättsstat kan prioriteras.</p><p>Fru talman! Sverige har lång erfarenhet av att stödja demokratiska processer och civilsamhällen i olika delar av världen. EU har dessutom betydande resurser och verktyg. Det innebär att vi faktiskt har möjlighet att göra skillnad. Men då krävs också politisk vilja att agera i tid. Därför vill jag fråga ministern igen – och jag hoppas på ett mer konkret svar: Vilka steg kan regeringen ta redan nu för att inom EU förbereda ett samlat stöd till Iran efter kriget och vid ett regimskifte? Ser regeringen behov av att utveckla särskilda biståndsramar för just denna typ av övergångssituation?</p><p>Genom att regeringen tar en mer aktiv roll i EU kan vi se till att inte missa det fönster som nu öppnas. Det handlar inte ytterst om biståndspolitik i dess snäva mening. Det handlar om huruvida omvärlden är beredd att bidra till ett framtida Iran där det finns förutsättningar för landet att utvecklas i en demokratisk riktning.</p>
<p>Fru talman! Jag tackar för debattinlägget. Man ska inte tolka mina mycket tydliga ord om att alla verktyg i verktygslådan finns tillgängliga för det iranska folket som något slags passivitet. Det jag och regeringen menar är att det beror på vad som händer. Vi vet ännu inte var…
<p>Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig med varför det här är så viktigt och varför det egentligen inte går att vänta. Om vi missar det fönster som öppnas efter kriget och efter ett regimskifte riskerar vi att få se samma mönster som i andra delar av regionen: att ett maktvak…
<p>Fru talman! Det här kommer jag inte säga ofta i den här kammaren, men här håller jag helt och hållet med det som sägs från min motdebattör, interpellanten i denna fråga. </p><p>Låt mig besvara interpellantens fråga: Det är klart att det finns ett svenskt nationellt säkerhetsin…
<p>Fru talman! I dag är det nouruz. Det är en högtid som i över 3 000 år har symboliserat en ny början, ljusets återkomst och hoppet om förnyelse. Högtiden sammanfaller med vårdagjämningen och är starten på ett nytt år för alla som firar nouruz runt om i världen. </p><p>Jag har h…
<p>Fru talman! Tack, ledamoten, för det starka inlägget! Ledamoten ska inte känna sig ensam i denna längtan efter ett friare, mer demokratiskt och jämlikt Iran. Ledamoten delar denna frihetslängtan med tiotals miljoner världen över som också är beredda att agera för exakt det. </…
Interpellation 2025/26:374 Återuppbyggnad av Iran och stöd till civilsamhälle och demokratiska institutioner av Azadeh Rojhan (S) till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Kriget i Iran pågår, och utvecklingen i regionen är både allvarlig och oförutsägbar. Samtidigt behöver omvärlden förbereda sig för vad som kan följa när striderna upphör och vid ett fall av den islamiska regim
av Azadeh Rojhan (S)
till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)
Kriget i Iran pågår, och utvecklingen i regionen är både allvarlig och oförutsägbar. Samtidigt behöver omvärlden förbereda sig för vad som kan följa när striderna upphör och vid ett fall av den islamiska regimen.
I ett sådant läge kan Iran stå inför ett omfattande behov av återuppbyggnad – inte bara humanitärt och ekonomiskt utan också politiskt och demokratiskt.
Internationella erfarenheter visar att ett tidigt och långsiktigt stöd till civilsamhälle, rättsstatliga institutioner och grundläggande demokratiska funktioner ofta är avgörande för stabilitet och en hållbar demokratisk utveckling efter konflikter. Uppbyggnaden av demokratiska institutioner, fria medier och ett livskraftigt civilsamhälle kan därför bli en central del av ett framtida återuppbyggnadsarbete.
Jag har tidigare ställt frågor till biståndsministern om hur svenskt bistånd kan bidra till att stärka internetfrihet och möjligheter för människor i Iran att kringgå censur och kommunicera säkert. Tillgång till ett öppet och fungerande internet är i dag en grundläggande förutsättning för yttrandefrihet, organisering och ett starkt civilsamhälle. När kriget upphör och den islamiska regimen faller kan just digital infrastruktur, fri kommunikation och oberoende informationsflöden spela en avgörande roll för att möjliggöra politisk organisering, fria medier och demokratiska processer.
Inom EU finns också verktyg som skulle kunna bidra till detta arbete, exempelvis EU:s finansieringsinstrument NDICI – Global Europe, som används för att stödja demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhälle i länder utanför unionen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa: