Bättre förutsättningar för yrkesutbildning

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU27

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen.

Lagändringarna syftar bl.a. till att stärka samarbetet mellan skola och arbets­liv och förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen innebär att yrkes­prov införs på yrkesprogram och att möjligheterna att överlämna upp­gift­er som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Ändring­arna innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasie­skolan får rätt att fullfölja sin utbildning.

Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och övriga lagändringar den 2 juli 2028.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns två reservationer (S, V, MP).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Fler frågor om yrkesutbildning på entreprenad och yrkesprov

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad, punkt 2 (S, V, MP)

2. Införandet av yrkesprov, punkt 3 (S, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Regeringen föreslår även en ändring i skol­lagen som är av rättelsekaraktär. Med hänsyn till ändringens begränsade omfatt­ning har Lagrådets yttrande inte inhämtats i denna del. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposi­tionen.

Med anledning av propositionen har en motion väckts. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

Utskottet har överlämnat den formella behandlingen av lagförslag 2 och 3 i propositionen till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygssystem, som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. Överlämnandet görs för att uppnå en lagteknisk samordning av nämnda lagförslag och lagförslag i proposi­tion­erna 2025/26:194, 2025/26:195, 2025/26:196 och 2025/26:197. Utskottet behandlar dock de överlämnade lagförslagen i sak i detta betänkande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800) som bl.a. syftar till att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv och förbättra kompetens­försörjningen. Regeringens förslag innebär följande.

•       Yrkesprov införs för att förbättra elevernas möjligheter på arbets­marknaden. I utbildningen på yrkesprogram i gymnasieskolan och på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkes­prov i stället för ett gymnasiearbete, om det finns ett sådant prov. Det ska finnas en möjlighet för eleverna i anpassade gymnasieskolan att genom­föra ett gymnasiearbete i stället för ett yrkesprov även när det finns ett prov. Yrkesprov ska även finnas inom kommunal vuxenutbildning.

•       För att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar ska det i gymnasie­skolan och anpassade gymnasieskolan bli möjligt att på entreprenad över­lämna uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen även till en offentlig huvudman inom skolväsendet, och inte bara till en enskild fysisk eller juridisk person. Även yrkesprov i de skolformerna, gymnasie­arbete inom en yrkesutbildning och gymnasiearbete i anpassad gymnasie­skola ska få överlämnas på entreprenad.

•       Eleverna på individuella program i anpassade gymnasieskolan ska ha rätt att fullfölja sin utbildning.

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan ska träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga ändringar i lagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2028.

 

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla lagförslag­en. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkänna­givanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Propositionen

Bakgrund

Det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Bristen på rätt kompetens är utbredd i så gott som alla branscher och sektorer. Samtidigt finns det en risk för över­skott på arbetskraft som efter en högskoleförberedande gymnasie­utbildning väljer att gå ut i arbetslivet och väntar med vidare studier eller aldrig studerar vidare. Efterfrågan på personal med gymnasial yrkes­utbild­ning har ökat och är sedan 2015 den mest eftertraktade utbildningsnivån hos företag. En fungerande kompetensförsörjning är av central betydelse för att bl.a. vård, omsorg och skola ska fungera. Sammantaget anser regeringen att en förbättrad yrkesutbildning skulle kunna innebära nytta för både elever, arbets­givare och samhället i stort.

För att trygga kompetensförsörjningen inom alla sektorer är det enligt regeringen viktigt att det finns tillgång till ett brett utbud av yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Alla delar av arbetslivet som efterfrågar kompetens på gymnasie­nivå behöver förses med rätt yrkeskompetens, även kompetens på smala områden som av olika skäl kan vara svåra att erbjuda inom gymnasial utbildning. Regeringen framhåller att det därför kan behövas utökade möjlig­heter att bedriva gymnasial yrkesutbildning.

En förutsättning för att en yrkesutbildning ska fungera bra och vara ända­måls­enlig är enligt regeringens uppfattning att samarbetet mellan huvud­mannen för utbildningen och den berörda branschen fungerar väl. I Sverige har det funnits en försöksverksamhet med yrkesprov i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) under 2018–2021. Försöksverksam­heten med yrkesprov visar att samverkan och skolans och branschernas gemen­samma ansvar för yrkes­utbild­ning är en framgångsfaktor som bl.a. underlättar elevers övergång till arbets­livet. Regeringen anser att det därför finns skäl att göra yrkesprov till en permanent del av den gymnasiala yrkes­utbildningen.

Nedan redogörs översiktligt för regeringens förslag.

Det ska bli lättare att bedriva yrkesutbildning på entreprenad

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, förutom till en enskild fysisk eller juridisk person, få överlämnas på entre­pre­nad till en annan huvudman inom skolväsendet.

Yrkesprov, gymnasiearbete inom en yrkesutbildning, yrkesprov i anpassad gymna­sie­skola eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ska i gymna­sie­skolan och anpassade gymnasieskolan få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller en enskild fysisk eller juridisk person.

Skälen för regeringens förslag

Enligt skollagen (2010:800) ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, som huvudregel ha lika tillgång till utbildning i skol­väsendet. Regeringen konstaterar dock att det finns olika förutsättningar att lokalt erbjuda ungdomar ett varierat utbud av gymnasie­utbildningar. Utbudet av yrkesutbildningar varierar inom landet, och för elever i flera delar av landet är utbudet begränsat. I vissa fall är avståndet till en huvud­man som erbjuder en viss yrkesutbildning så långt att det kräver att eleven flyttar hemifrån under utbildningstiden. 

Enligt skollagen får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (23 kap. 13 §). Däremot kan undervisningen inte överlåtas till offentliga huvud­män, t.ex. kommuner. Att göra det möjligt även för offentliga huvudmän att ingå entreprenadavtal om undervisning i yrkesämnen kan enligt regeringen underlätta för elever att bo hemma under sin utbildningstid, trots att de deltar i en utbildning som inte fullt ut kan erbjudas i närområdet. En utökad möjlighet till entreprenad bedöms också kunna leda till ett mer varierat utbud av yrkes­utbildning, att kompetensförsörjningen förbättras och att det blir lättare för huvud­män att erbjuda både kostnadskrävande utbildningar och utbildningar inom smala yrkesområden. Även yrkesprov eller gymnasiearbete inom en yrkes­utbildning i gymnasieskolan föreslås få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person. Regeringen föreslår att motsvarande möjligheter ska finnas även inom anpassade gymnasieskolan.

Det ska finnas yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det i utbildningen på yrkesprogrammen i gymnasie­skolan ska ingå ett yrkesprov. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng. 

I utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Rektorn ska få besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymna­sie­skola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande ska beslutet upphöra att gälla. Rektorn ska inte få överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen konstaterar att en kontinuerlig återkoppling och samverkan mellan skolor och arbetslivet är avgörande för kvaliteten i yrkesutbildningen och att det leder till gott yrkeskunnande och anställningsbarhet för eleverna. Det behövs åtgärder för att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv, för att undervisningen i yrkesämnen ska bli så relevant för det framtida yrkes­livet som möjligt. Ett yrkesprov kan enligt regeringen skapa tydligare koppling­ar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att eleverna har de yrkes­kunskaper som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete. Den erfarenhet som redan finns av yrkesprov tyder enligt regeringen på att yrkesprov kan bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbild­ningen, samt öka elevernas motivation. I förlängningen kan detta även öka yrkes­utbild­ningarnas attraktivitet. Regeringen anser därför att yrkesprov bör vara en permanent del av yrkesutbildningen i det svenska skolväsendet. Samtidigt konstaterar regeringen att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkes­utbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrävande, och det kan därför i vissa fall eller under en viss tid saknas ett sådant prov. Om det inte finns ett yrkes­prov ska eleven enligt förslaget i stället genomföra ett gymnasiearbete.

Yrkesproven ska enligt regeringen anpassas till en rimlig nivå för skol­formen och mäta sådant som ingår i utbildningen. De bör samtidigt ligga på en nivå som också är godtagbar för branschen.

I anpassade gymnasieskolan behöver större hänsyn tas till elevernas individuella förutsätt­ningar än i gymnasieskolan. Inte minst på grund av de stora individuella variationerna i dessa förutsättningar bör det enligt regering­en finnas en möjlighet för en elev att genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasie­skola trots att det finns ett yrkesprov. Regeringen föreslår därför att rektorn ska få besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasie­skola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande ska beslutet upphöra att gälla.

Det ska sättas betyg efter genomfört yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Yrkesprovet eller yrkesprovet i anpassad gymnasieskola ska betygsättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examens­målen för yrkesprovet eller programmålen för yrkesprovet i anpassad gymnasie­skola. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Om en elev efter ett genomfört yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasie­skola fått betyget 4, ska huvudmannen inte vara skyldig att erbjuda provet igen.

Om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gymnasiearbete ska det krävas betyget 4 på yrkesprovet för att yrkesexamen ska utfärdas.

Skälen för regeringens förslag

Yrkesprovet ska visa att eleven har de kunskaper som krävs för ett visst yrke, och därmed underlätta elevens övergång till arbetsmarknaden. En förutsätt­ning för att provet ska ha denna funktion är dock enligt regeringen att det sätts betyg på provet. Om betyget visar att eleven genomfört provet med godtagbart resultat, kan eleven anses ha uppnått det yrkeskunnande som är centralt för ett yrkes­utövande. Regeringen föreslår därför att betyg ska sättas efter genomfört yrkes­prov i såväl gymnasieskolan som i anpassade gymnasieskolan.

Regeringen föreslår i propositionen 2025/26:197 Ett likvärdigt betygs­system, en ny tiogradig betygsskala med betygen 1–10 inom bl.a. gymnasie­skolan och anpassade gymnasieskolan. Enligt förslaget ska betygen 1–3 vara uttryck för begränsade kunskaper. För gymnasiearbetet och gymnasie­arbetet i anpassad gymnasieskola föreslås endast betygen 1–4 användas, där 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasie­arbetet eller program­målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasie­skola. Regeringen anser att samma betygssteg ska användas vid betyg­sättning av yrkesprov och yrkes­prov i anpassad gymnasieskola. Om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gymnasiearbete, ska det krävas betyget 4 på yrkesprovet, dvs. att eleven har nått examensmålen för yrkesprovet, för att yrkes­examen ska utfärdas. Huvudmannen ska inte vara skyldig att erbjuda provet igen om en elev efter ett genomfört yrkes­prov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola har fått betyget 4.

Yrkesprov ska också kunna genomföras inom komvux

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska utbild­ning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå även kunna bedrivas i form av yrkesprov. På gymnasial nivå ska yrkesprovets omfattning anges med gymnasiepoäng och inom anpassad utbildning på gymnasial nivå ska omfattningen anges med gymnasiepoäng i anpassad gymnasie­skola.

Även en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux ska få innehålla ett yrkesprov.

Betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov.

Regeringen föreslår vidare att den som är bosatt i landet och vill ha ett betyg från en utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i yrkesprov. Detta ska gälla även den som tidigare har fått betyg på ett yrkesprov eller ett yrkesprov i anpassad gymnasie­skola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpass­ade gymnasieskolan ska dock inte få genomgå prövning i ett yrkesprov, om eleven tidigare har fått betyget 4 på ett yrkesprov i gymnasieskolan eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Prövning i yrkesprov ska bara få göras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det yrkesområde som yrkes­provet avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om mål för yrkesprovet och om provet i övrigt.

Med anledning av några av de föreslagna bestämmelserna ska följd­ändringar göras i vissa av de ändringar i skollagen som föreslås i propositionen Ett likvärdigt betygssystem och som träder i kraft den 1 januari 2031. Det gäller bestämmelserna om att betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov och om prövning i yrkesprov. Ändringarna som föreslås i den nämnda proposi­tionen innebär att det införs ett nytt betygssystem. Följdändringarna innebär att även de nämnda bestämmelserna förs in i ändringar i skollagen som föreslås i propositionen.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anser att samma skäl som talar för att yrkesprov ska införas i gymnasie­skolan och anpassade gymnasieskolan också talar för att yrkesprov bör införas i komvux. Det gäller även komvux som anpassad utbildning.

Till skillnad från i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör enligt regeringen yrkesprovet i komvux, liksom komvuxarbetet, vara ett möjligt alternativ och inte huvudregel. Anledningen till detta är att elevernas studie­vägar varierar stort inom komvux och därför behöver både yrkesprov och komvuxarbete kunna ingå i utbildningen. Av samma skäl föreslås det inte heller vara obligatoriskt för huvudmännen att erbjuda utbildning där yrkes­prov ingår inom komvux.

Även innehållet i ett yrkesprov i komvux kan enligt regeringens mening behöva skilja sig från yrkesprov i gymnasieskolan och anpassade gymnasie­skolan, om utbildningarna inte motsvarar varandra. I komvux finns det många korta yrkespaket som inte motsvarar hela yrkesdelen i ett yrkesprogram i gymnasie­skolan. Regeringen framhåller att ett yrkesprov som ingår i ett yrkes­paket i komvux bör pröva kunskaperna i de nivåer som ingår i yrkes­paketet. Skolverket kan alltså, i samråd med branscherna, behöva ta fram särskilda yrkesprov för yrkespaket i komvux. Regeringen bedömer vidare att komvux­­arbete inte bör få ingå i ett yrkespaket. I stället ska yrkesprov ingå eftersom det bl.a. kan förbättra kvaliteten i undervisningen och underlätta elevernas över­gång till arbete.

Både personer som helt saknar betyg på yrkesprov och personer som tidigare har fått betyg på provet kan behöva genomgå prövning i provet, dvs. genomföra en bedömning av kunskaper på den nivå som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelser om betyg och betyg­sättning. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en möjlighet att genomgå pröv­ning i yrkesprov i komvux, på samma sätt som man kan genomgå prövning i komvux­arbete. Regeringen föreslår därför att den som är bosatt i landet och vill ha ett betyg från komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i yrkes­prov. Detta ska även gälla den som tidigare har fått betyg på ett yrkesprov eller ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola.

Regeringen bedömer att det kan behövas ytterligare föreskrifter om yrkes­proven i komvux och föreslår därför att reger­ing­en eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om mål för yrkes­provet och om provet i övrigt. Detta motsvarar det bemyndigande som finns om komvuxarbetet.

En elev ska ha rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att en elev som har påbörjat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska, på samma sätt som en elev som har påbörjat ett nationellt program inom den skolformen, ha rätt att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet för utbildningen under fyra läsår fullfölja sin utbildning enligt den individuella studieplanen. Om den individuella studie­planen ändras, ska eleven ha rätt att under de fyra läsåren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Detta ska gälla även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

En elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ha rätt att full­följa utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den nya hem­kommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkans­avtal med hem­kommunen.

Regeringen föreslår vidare att en elev som har påbörjat ett individuellt program och som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende eller ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen (2025:400) flyttar från kommunen eller samverkans­området för utbildningen, ska ha rätt att fullfölja utbild­ningen enligt en ny individuell studieplan i den kommun eller region där hemmet eller boendet är beläget. En elev som har placerats i ett sådant hem eller boende och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun, ska ha rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett individuellt program enligt en ny individuell studieplan i hemkommunen eller en region som anordnar utbild­ningen enligt ett samverkansavtal med hemkommunen. Detta ska gälla oavsett om utbild­ningen påbörjades i hemkommunen eller samverkans­området före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet eller boendet är beläget.

Skälen för regeringens förslag

För elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan finns i dag inte någon reglerad rätt att fullfölja utbildningen på programmet. Däremot har elever på nationella program i skolformen en sådan rätt. I gymnasieskolan finns det en rätt att fullfölja utbildningen både på nationella program och på introduktions­program. Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är alltså i detta avseende inte likvärdig, varken inom skolformen eller jämfört med gymnasie­skolan.

Regeringen understryker att även om det finns tecken på att övergångarna när elever flyttar under utbildningstiden på det individuella programmet i praktiken fungerar väl, talar likvärdighetsskäl för att även dessa elever bör ha rätt att fullfölja utbildningen. Det är enligt regeringen viktigt att elever på de individuella programmen i anpassade gymnasieskolan har en otvetydig rätt att fullfölja en fyraårig utbildning. Regeringen anser därför att det ska införas en rätt för elever att fullfölja ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan under fyra läsår, även efter flytt till en annan kommun. Elevens rätt att fullfölja utbildningen på ett individuellt program ska enligt regeringens förslag utgå från elevens individuella studieplan.

En korrigering ska göras i skollagen

Regeringen föreslår att en hänvisning i skollagen till bestämmelserna om inledande kartläggning när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) ska korrigeras så att den i stället avser bestämmelserna om individuella studie­planer inom skolformen. Av förbiseende ändrades inte hänvisningen när en paragrafs beteckning ändrades med anledning av propositionen Stärkt tillgång till läromedel (prop. 2023/24:21, bet. 2023/24:UbU6, rskr. 2023/24:105).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen om att det ska finnas en rätt att fullfölja utbildningen på individuella program i anpassade gymnasieskolan och om utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasie­skolan ska träda i kraft den 1 juli 2026. Även förslaget om en ändring i skollagen som är av rättelsekaraktär ska träda i kraft detta datum.

Ändringarna i skollagen om yrkesprov i gymnasieskolan, anpassade gymnasie­skolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) ska träda i kraft den 2 juli 2028.

För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska de nya bestäm­melserna om yrkesprov tillämpas första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028. Äldre bestämmelser ska i fråga om gymnasie­skolan fortfarande gälla för andra och tredje året på en utbildning läsåret 2028/29 och för tredje året på en utbildning läsåret 2029/30. För anpassade gymnasieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för andra, tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2028/29, för tredje och fjärde året på en utbildning läsåret 2029/30 och för fjärde året på en utbildning läsåret 2030/31. Utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den angivna tiden ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anser att det är angeläget att de nya bestämmelserna som avser rätten för elever på individu­ella program i anpassade gymnasieskolan att fullfölja utbildningen och de som avser utökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasie­skolan träder i kraft och börjar tillämpas så snart som möjligt. Det bedöms också vara lämpligt att de nya bestämmelserna träder i kraft mellan två läsår. Regeringen föreslår därför att dessa ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Regeringen konstaterar att förslaget om yrkesprov kräver viss tid för förbered­elser. Bland annat måste skolhuvudmännen få tid på sig för sina förbered­elser. Dessutom lämnar regeringen i proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem förslag om en ny betygsskala för bl.a. gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Dessa ändringar i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028 och börja tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasie­skolan. Äldre bestämmelser ska enligt förslaget fortfarande gälla utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som påbörjats tidigare. Regeringen anser att förslagen om betygsättning av yrkesprov i gymnasie­skolan och anpassade gymnasieskolan bör träda i kraft den 2 juli 2028 så att yrkesproven redan från början bedöms enligt den nya betygs­skalan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag om utökade möjligheter att bedriva gymnasial yrkesutbildning på entreprenad liksom att införa yrkesprov är viktiga pusselbitar för att förbättra kompetensförsörjningen och för att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. En förbättrad yrkesutbildning kan innebära nytta för både elever, arbetsgivare och samhället i stort. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att det tydligt framgår av skollagen att elever på individuella program i anpassade gymnasie­skolan har rätt att fullfölja sin utbildning på motsvarande sätt som elever har på nationella program i den skolformen och som elever har på både nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Skollagen är föremål för ändringsförslag i ett flertal andra propositioner som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har utskottet överlämnat regeringens lagförslag 2 och 3 i detta ärende till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygs­system när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta de nyss­nämnda förslagen. Det bör dock understrykas att utskottet svarar för den sakliga behand­lingen av dessa förslag i detta betänkande och tillstyrker dem.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen, av de skäl som anförs i proposi­tionen, bör anta regeringens lagförslag 1 och godta det som utskottet anför om regeringens lagförslag 2 och 3.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäranden om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

Motionen

Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad

I kommittémotion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 fram­håller motionärerna att möjligheten att överlämna yrkesutbildning på entre­prenad behöver begränsas, regleras och kontrolleras tydligare för att begränsa riskerna att utbildningen splittras och att kvaliteten mellan olika skolor ska variera ännu mer än i dag. Därför behövs enligt motionärerna striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll.

I yrkande 2 understryker motionärerna vikten av att yrkesutbildning på entre­prenad utvecklas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter i respektive bransch. Vidare anser motionärerna att de skolor som bedriver yrkes­utbildning på entreprenad ska benämnas ”branschskolor” eftersom, fram­håller de, det är ett veder­taget begrepp.

Införandet av yrkesprov

Motionärerna i kommittémotion 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) betonar i yrkande 3 att yrkesprov behöver tas fram i nära samverkan med arbets­marknad­ens parter, både fack och arbetsgivare, i respektive bransch. Arbetsgivare och arbetstagare har enligt motionärerna ett gemensamt intresse av att yrkes­utbildningarna är utformade så att de är gångbara inom respektive bransch.

I yrkande 4 anser motionärerna att yrkesprov ska införas stegvis och vara frivilligt. Motionärerna konstaterar att det ser olika ut i olika yrken, och att det måste få ta tid att göra rätt så att utbildningarna är hållbara och ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke.

Propositionen

Yrkesutbildning på entreprenad

Huvudmannen behåller ansvaret även när uppgifter överlämnas på entreprenad

Sådan entreprenad som regleras i 23 kap. skollagen är en samarbetsform som står öppen för såväl kommunala som enskilda huvudmän. Med entreprenad avses i skollagen att en huvudman sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra uppgifter inom utbildning eller någon annan verksamhet som huvud­mannen ansvarar för enligt lagen. Huvudmannen behåller huvudmanna­skapet för uppgifter som utförs på entreprenad. Ett avtal om entreprenad får endast slutas under de förutsättningar som anges i 23 kap. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt skollagen ska, med de undantag som anges i 23 kap. eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet, gälla även vid entreprenad (23 kap. 2 § tredje stycket).

Regeringen föreslår utökade möjligheter att bedriva yrkesutbildning på entreprenad. (Förslaget återges på s. 7 i betänkandet.)

Regeringen understryker att de utökade möjligheterna att bedriva yrkes­utbild­ning på entreprenad som föreslås i propositionen inte får öka risken för oseriösa aktörer inom utbild­ningen. Även om en huvudman överlämnar yrkes­utbild­ning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person ansvarar huvud­mannen enligt skollagen fortfarande för att utbildningen håller hög kvalitet och bedrivs på ett seriöst sätt. Regeringen betonar att en huvudman behåller huvud­manna­skapet för uppgifter som utförs av någon annan på entreprenad.

Regeringen står fast vid ett tidigare uttalande om att en möjlighet att över­lämna vissa uppgifter på entreprenad aldrig får bli ett sätt för en huvudman att undvika vissa lagstadgade krav, vare sig det är fråga om skyldigheter för huvud­mannen eller rättigheter för eleven (prop. 2019/20:127 s. 171). Vid allvarliga brister i en upphandlad yrkesutbildning är det därför enligt regeringen rimligt att huvud­mannen som överlämnar undervisningen säger upp sitt entreprenad­avtal. Huvud­mannens ansvar innebär också att utbild­nings­verksamheten ligger inom Statens skolinspektions tillsynsområde, och på så vis omfattas även den del som har överlämnats på entreprenad av inspek­tion­ens granskning. Huvudmannens ansvar och Skolinspektionens uppdrag bidrar enligt regeringen till att minska risken för att oseriösa aktörer utför uppgifter inom skolväsendet på entreprenad. Regeringen anger vidare att den avser att följa tillämpningen av reformen noga och att den vid behov kommer att vidta ytterligare åtgärder.

Försöksverksamheten med branschskolor var begränsad till viss yrkesutbildning i gymnasieskolan

För att få delta i den försöksverksamhet med branschskolor som bedrevs åren 2018–2023 ställdes flera villkor upp. Bland annat skulle det råda brist på kompetens inom yrkesområdet och utbildningen inom området skulle vara svår att tillhandahålla på grund av behov av särskilda lokaler, särskilt material eller särskild utrustning eller på grund av ett begränsat elevunderlag. Vidare fick endast undervis­ning i yrkesämnen och undervisning som avsåg gymnasiearbete eller komvux­arbete överlämnas på entreprenad.

Villkoren för branschskolorna innebar alltså begränsningar. Regeringen anger att den inte ser något behov av att begränsa möjligheten att enligt skollagen överlämna undervisning i yrkes­ämnen på entreprenad till att bara avse yrkesutbildning inom vissa områden, som i försöksverksamheten med bransch­skolor. Enligt regeringen bör entreprenad­möjlig­heten därför omfatta all yrkesutbildning i gymnasie­skolan. Den bör dessutom utökas på så sätt att undervisningen i yrkesämnena får över­lämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad. Det skulle enligt regeringen ge ökade möjlig­heter till gymnasial yrkesutbildning inom alla branscher och förbättra kompetens­försörjningen inom de delar av arbetslivet som saknar arbetskraft med gymnasial kompetens.

Regeringen framhåller också att yrkesutbildningen på entreprenad måste bedrivas i samverkan med respektive bransch utifrån vad branschen efter­frågar, så att utbildningen ger tillträde till arbetsmarknaden. Det är vidare viktigt att den gymnasiala yrkesutbildningen håller hög kvalitet och att den utökade entrepre­nad­möjligheten inte leder till över­etablering.

Yrkesprov

Samverkan mellan skola och arbetsliv är viktig för kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning

En väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv är enligt regeringen viktig för kvaliteten i yrkesutbildning. En nära samverkan mellan skola och bransch kan bidra till att tydliggöra såväl utbildningarnas innehåll och behov som branschens förväntningar och möjligheter att bidra. Omvänt kan bristande samverkan mellan skola och bransch leda till lägre kvalitet i yrkesutbildning, vilket bl.a. Skolinspektionen har konstaterat i flera granskningar.

Yrkesprov kan vara ett sätt att bidra till ökad relevans och kvalitet i yrkesutbildningen

Flertalet branscher eller branschorganisationer använder sig av någon form av yrkes­prov, certifiering eller validering som verktyg för att mäta yrkes­kunnande. I propositionen lämnar regeringen förslag om att införa yrkesprov i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux. (Förslagen återges på s. 8 och s. 10 i betänkandet.)

Regeringen anser att yrkesprov kan skapa tydligare kopplingar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att eleverna har de yrkeskunskaper som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete. Nationellt fastställda yrkesprov kan också bidra till en ökad likvärdighet mellan yrkes­utbildningar.

Vidare framhåller regeringen vikten av branschernas inflytande och att yrkes­proven tas fram i nära samverkan med dem. Branscherna behöver ha en fram­trädande roll, och deras expertis och erfarenheter av redan framtaga bransch­prov och liknande verktyg måste vara vägledande vid framtagandet av yrkes­proven. Branschernas inflytande över yrkesproven bidrar enligt regering­en också till att säkerställa att de utökade möjligheterna att överlämna gymnasial yrkesutbildning på entreprenad som föreslås i propositionen inte ökar risken för överetablering och oseriösa aktörer inom utbildningen. Den försöks­verk­sam­het med yrkesprov som beskrivits i tidigare avsnitt visar enligt regeringen att samverkan och skolans och branschernas gemensamma ansvar för yrkes­utbild­ning är framgångs­faktorer som bl.a. underlättar elevers övergång till arbetslivet.

Yrkesprov behöver enligt regeringens bedömning tas fram för de yrkes­program och inriktningar som finns i gymnasieskolan, även om det självklart kan vara en process som tar olika lång tid. Yrkesprovens innehåll kommer också att behöva ses över kontinuerligt. Samråd med branscherna och deras aktiva medverkan underlättar enligt regeringens bedömning uppdateringen av proven utifrån bl.a. den tekniska utvecklingen inom ett yrkesområde. Bransch­erna är de som bäst kan avgöra provens relevans och som har kompetensen att bedöma utvecklingen inom respektive bransch.

Regeringen konstaterar att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkes­utbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrävande och att det är viktigt med en nära samverkan med branscherna vid framtagandet, även om det i vissa fall kan vara komplicerat. Det bör enligt regeringen införas yrkesprov i samtliga yrkesutbildningar i gymnasieskolan, men det kan i vissa fall eller under en viss tid saknas ett sådant prov. Om det inte är möjligt att ta fram ett yrkesprov för en viss yrkes­utgång, antingen tillfälligt eller under en längre tid, bör eleverna i stället genomföra ett gymnasiearbete. Det bör dock enligt regeringen handla om speciella undantags­fall inom områden där ett yrkesprov, trots ansträng­ningar, inte har kunnat fastställas.

Utskottets ställningstagande

Förutsättningar för yrkesutbildning på entreprenad

Utskottet konstaterar att regeringens förslag om utökade möjligheter att över­lämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad innebär att det ska bli möjligt att överlämna sådan undervisning till offentliga skolhuvudmän, t.ex. kommuner. I dag är det enbart möjligt att överlämna undervisningen till en enskild fysisk eller juridisk person. Förslaget innebär också att yrkesprov och gymnasiearbete inom en yrkesutbildning får överlämnas på entreprenad. I likhet med regeringen bedömer utskottet att möjligheten för offentliga huvud­män att ingå entreprenadavtal om undervisning i yrkesämnen kan underlätta för elever att bo hemma under sin utbildningstid, trots att de deltar i en utbild­ning som inte fullt ut kan erbjudas i närområdet. Förslaget bedöms också kunna leda till ett mer varierat utbud av yrkes­utbildning, att kompetens­försörj­ningen förbättras och dessutom att det blir lättare för huvud­män att erbjuda både kostnads­krävande utbildningar och utbildningar inom smala yrkes­områden. 

Utskottet betonar att skolhuvudmannen enligt skollagen behåller huvud­mannaskapet och därmed ansvaret för de uppgifter som utförs av någon annan på entreprenad. Utskottet konstaterar att huvud­mannens ansvar också innebär att utbild­nings­verksamheten ligger inom Skolinspek­tionens tillsyns­område, och på så vis omfattas även den del som har överlämnats på entrepre­nad av inspek­tion­ens granskning, vilket bedöms bidra till att minska risken för att oseriösa aktörer utför uppgifter inom skolväsendet på entreprenad.

Utskottet understryker i likhet med regeringen att yrkesutbildningen på entreprenad måste bedrivas i samverkan med respektive bransch utifrån vad branschen efter­frågar, så att utbildningen ger tillträde till arbetsmarknaden.

När det gäller frågan om benämning av de skolor som bedriver yrkes­utbildning på entreprenad kan utskottet konstatera att den försöksverksamhet med bransch­skolor som genomfördes 2018–2023 och som beskrivs ovan var begränsad till viss yrkes­utbild­ning i gymnasieskolan och att flera villkor ställdes upp för att få delta. Regeringen anger att den inte ser något behov av att begränsa möjligheten att enligt skollagen överlämna undervisning i yrkesämnen på entreprenad till att bara avse yrkesutbildning inom vissa områden, vilket utskottet instämmer i. Det kan därför finnas skäl att inte använda samma benämning som tidigare.

Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:4021 (S) yrkan­dena 1 och 2.

Yrkesprov

En väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv är enligt utskottet viktig för kvaliteten i yrkesutbildning. Utskottet betonar i likhet med regering­en vikten av branschernas inflytande över yrkesproven och att yrkes­proven tas fram i nära samverkan med dem. Branscherna behöver ha en framträdande roll, och deras expertis och erfarenheter av redan framtagna branschprov och liknande verktyg bör vara vägledande vid framtagandet av proven.

När det gäller frågan om att utarbeta yrkesprov konstaterar utskottet att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkesutbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrävande. Trots det instämmer utskottet i regeringens bedömning att det bör införas yrkesprov i samtliga yrkesutbildningar i gymnasieskolan, även om det självklart kan vara en process som tar olika lång tid. Liksom yrkes­proven i gymnasieskolan behöver yrkesproven i anpassade gymnasie­skolan utformas utifrån arbetslivets krav. Ett yrkesprov kan skapa tydligare kopplingar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att eleverna har de yrkes­kun­skap­er som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete. Yrkesprov kan vidare bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbild­ningen, och öka elevernas motivation.

Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:4021 (S) yrkan­dena 3 och 4.

Reservationer

Ställningstagande

Yrkesutbildningen är en central del av utbildningssystemet. Vi vill att fler unga ska välja ett yrkesprogram och känna att yrkesutbildningarna leder till riktiga jobb, vidare studier och utveckling i arbetslivet. Det kräver utbildningar av hög kvalitet, med tydliga kunskapskrav och med en stark koppling till arbets­mark­nad­ens parter och andra relevanta aktörer i arbetslivet. Det kräver också att utbildningarna är likvärdiga och håller en god nivå oavsett var i landet de ges.

En central del i propositionen är att det ska bli lättare att lägga ut yrkes­utbild­ning på entreprenad. Här menar vi att regeringen går för långt. Entrepre­nad kan fungera i vissa fall, t.ex. när det är svårt att ordna utbildning lokalt. Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbild­ningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag. Det är varken bra för elever eller arbetsgivare. Därför menar vi att det behövs strikt­are och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entre­pre­nad och nya system införs behöver det finnas författ­nings­rättsliga möjlig­heter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad. Det behöver också ställas höga krav på staten att följa upp och säkra kvaliteten i hela landet. Vi anser dessutom att branschskolor är ett bättre namn än yrkesutbildning på entre­prenad efter­som branschskolor är ett vedertaget begrepp.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Reformen att införa yrkesprov måste vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, hos både fack och arbetsgivare. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemen­samt intresse av att yrkesutbildningarna är utformade så att de är gång­bara inom respektive bransch. Vi menar därför att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.

Samtidigt vill vi betona att det är viktigt att yrkesutbildningen inte reduce­ras till att enbart svara mot arbets­marknadens kortsiktiga behov. Skolan har ett bredare uppdrag – att ge elever kunskaper, utvecklingsmöjligheter och trygg­het i sin yrkes­roll över tid. Det kräver utbildningar som är hållbara och som ger eleverna möjlighet att växa i sitt yrke, inte bara matchas mot dagens bristyrken.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag