Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2024/25:SfU9

Sammanfattning

Utskottet antar regeringens förslag om lag om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn och ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt i offentlighets- och sekretesslagen.

Förslagen innebär att uppgifter om frånvaro ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen. Det gäller när frånvaron uppges vara sådan att den kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Uppgifterna ska användas i Försäkringskassans kontroll av dessa föräldrapenningförmåner. Förslagen innebär att uppgifterna tas emot av Skatteverket som sedan lämnar över dem till Försäkringskassan. Det föreslås också en kompletterande sekre­tessbestämmelse för de uppgifter om frånvaro från arbetet på grund av vård av barn som förekommer hos Försäkringskassan i något annat sammanhang än i ett ärende.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

I betänkandet finns två reservationer (C).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:36 Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivar­deklarationen.

Två yrkanden i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen

Reservationer

1. Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen, punkt 1 (C)

2. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar, punkt 2 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2024/25:36 Uppgif­ter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen.

Regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Utredningen överlämnade den 30 augusti 2023 sitt delbetänkande En utvecklad arbetsgi­vardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärds­systemen (SOU 2023:47). I betänkandet lämnar utredningen förslag om att vissa frånvarouppgifter ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen i syfte att förbättra Försäk­ringskassans kontroll av utbetalningar av tillfällig föräldrapenning och föräld­rapenning.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

 

 

Utskottets överväganden

Gällande ordning

Föräldrapenningförmåner lämnas som dels föräldrapenning för vård av barn med anledning av barns födelse, dels tillfällig föräldrapenning när någon avstår från förvärvsarbete för att bl.a. vårda ett sjukt barn (s.k. vab). Detta framgår av 11 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB.

En försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte för­värvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete har rätt till föräldrapenning (12 kap. 2 § första stycket SFB). Ersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning beroende på om den tid som föräldern inte har arbetat avser en hel dag eller en del av den normala arbetstiden för en dag (12 kap. 9 § SFB).

En försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med bl.a. ett barns behov av vård har rätt till tillfällig föräldrapenning (13 kap. 2 § SFB). Försäkrad för tillfällig föräldrapenning är den som arbetar i Sverige (6 kap. 6 § SFB). Ersättning kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjär­dedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning beroende på om föräldern har avstått från förvärvsarbete under en hel dag eller en del av dag (13 kap. 5 § SFB). 

En arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning för tid med tillfällig föräldrapenning vid vård av barn m.m. (1 och 8 §§ föräldraledig­hetslagen [1995:584]). Rätten till ledighet grundar sig på rätten till ersättning vilket innebär att den anställde ska ansöka om tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan för motsvarande tid. För att ersättning ska kunna beviljas måste ansökan, förutom i vissa undantagsfall, göras inom 90 dagar (13 kap. 9 a § SFB). 

Propositionen

Förslag till lag om uppgiftsskyldighet

Med arbete trots förmån menas att den försäkrade arbetar och får lön under samma tid som han eller hon får ersättning. I propositionen anges att arbete trots förmån uppskattas ha orsakat felaktiga utbetalningar från välfärdssyste­men i stort om minst 3,2 miljarder kronor under 2021 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.3.1). Enligt Försäkringskassan utmärker sig problemet med arbete trots förmån som ett av de stora problemområdena, både sett till det upptäckta felaktigt utbetalda beloppet och till antalet polisanmälningar om bidragsbrott. Tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning tillhör, enligt de omfattningsstudier som gjorts, den grupp av förmåner där stora belopp betalas ut felaktigt. Det framgår även av omfattningsstudier att andelen misstänkt avsiktliga fel är stor.

Att en person arbetar samtidigt som den får tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning utbetalt är enligt regeringen en väsentlig orsak till felaktiga utbetalningar. Att Försäkringskassan kan kontrollera om en person har varit frånvarande från arbetet den period som personen söker ersättning för är därför enligt regeringen av central betydelse för att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Regeringen konstaterar att även VAB-utredningen i betänkan­det Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) gjort bedömningen att ett avgörande första steg i arbetet med att öka kvaliteten i de underlag som utbetalningarna av tillfällig föräldrapenning baseras på, och samtidigt begränsa risken för felutbetalningar, är att bygga ut kontroller som verifierar de uppgifter föräldrar lämnar i ansökan före beslut. I det arbetet bör enligt utredningen kontroller som rör förälderns anställning och frånvaro prioriteras.

Regeringen föreslår därför att uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning ska lämnas på individnivå i samband med arbetsgivardeklarationen enligt bestämmelser som införs i en ny lag. Av lagen ska det framgå att syftet med uppgiftsinsamlingen är att effekti­visera Försäkringskassans kontroll.

Det kan enligt regeringen antas att det endast är i ett fåtal fall som det före­kommer att personer som inte är anställda har avstått från att utföra förvärvs­arbete av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapen­ning och för vilka det ändå, dvs. trots att de inte är anställda, ska lämnas upp­gifter i en arbetsgivardeklaration. Det kan dock inte uteslutas att det skulle kunna aktualiseras t.ex. för vissa uppdragstagare. Regeringen anser att skyl­digheten att lämna uppgifter om frånvaro inte bör begränsas till arbetsgi­vare och föreslår därför att skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro ska gälla för alla som omfattas av skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration. I prak­tiken kommer det dock enligt regeringen framför allt att vara en skyldighet för arbetsgivare i förhållande till anställda.

För att uppgifter om frånvaro ska leda till en effektiv kontroll är det enligt regeringen nödvändigt att den krets av personer som uppgifter ska lämnas för i samband med arbetsgivardeklarationen inte är mindre än vad som gäller enligt skatteförfarandelagens bestämmelser om uppgifter på individnivå. Häri­genom minskar också den administrativa bördan för den som ska lämna upp­gifterna och uppgiftslämnaren behöver inte göra några bedömningar på indi­vidnivå. Uppgifterna om frånvaro bör lämnas för varje betalningsmottagare, och det bör göras i samband med redovisning av den ersättning som påverkas av frånvaron.

Regeringen föreslår vidare att skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro inte ska gälla om den ersättning som har redovisats för betalningsmottagaren är sådan ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift, eftersom denna ersättning inte lämnas för arbete i den meningen att det är fråga om ersättning för anställning.

Dessutom föreslås att uppgiftslämnaren ska redovisa vilket eller vilka datum som frånvaron inföll och för varje datum ange frånvarons omfattning. Regeringen föreslår även att den som i samband med en arbetsgivardeklaration har lämnat uppgift om huruvida en betalningsmottagares ersättning har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapen­ning eller föräldrapenning, ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter som lämnats om denne i samband med deklarationen. Härigenom ges betalningsmottagaren bl.a. möjlighet att rätta eventuella felaktiga uppgif­ter. Informationen ska lämnas senast den dag då arbetsgivardeklarationen har kommit in till Skatteverket.

Behovet av tillgång till uppgifterna om frånvaro finns enligt regeringen inom Försäkringskassans verksamhet. Regeringen föreslår därför att Skatte­verket ska lämna ut samtliga uppgifter om frånvaro från beskattningsdatabasen till Försäkringskassan. Detta bör ske i princip omgående efter att uppgifterna för enskilda personer har samlats in och utan att det föregås av en begäran från Försäkringskassan. Ett löpande utlämnande av samtliga uppgifter från Skatte­verket till Försäkringskassan möjliggör enligt regeringen en automati­serad jämförelse mellan uppgifter i ansökningar från enskilda om föräldrapen­ning eller tillfällig föräldrapenning och uppgifter från deras arbetsgivare. Det ger också goda förutsättningar för löpande användning av uppgifterna inom risk­analyser och systematiska kontroller, dvs. inte enbart för avstämning i enskilda ärenden.

Regeringen föreslår således att uppgifter om frånvaro som lämnas i sam­band med arbetsgivardeklarationen bör lämnas ut av Skatteverket till Försäk­ringskassan löpande utan begäran från Försäkringskassan.

Kompletterande reglering behövs för Skatteverkets personuppgiftsbehandling

Enligt regeringens bedömning utgör uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning en känslig personuppgift. Uppgifterna om frånvaro kan inte anses lämnas i ett ärende eller vara nödvändiga för handlägg­ning av ärenden hos Skatteverket, eftersom hanteringen hos Skatteverket endast syftar till att överlämna uppgifterna till Försäkringskassan. Enligt för­slaget kommer det i 2 kap. lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt­ningsverksamhet anges att uppgifterna får behandlas i beskattnings­databasen. Skatteverket kommer därför ha stöd för att behandla uppgifterna, även i de fall de utgör känsliga personuppgifter.

Sekretess

Regeringen föreslår att sekretess ska gälla i Försäkringskassans verksamhet för en uppgift om frånvaro som inte hör till ett ärende, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Rege­ringen föreslår att för uppgift i allmän handling ska sekretessen gälla i högst 70 år.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som ska lämnas i sam­band med arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2025.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3249 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkar motionärerna att propositionen ska avslås eftersom de anser att förslaget kom­mer att innebära en ökad börda för uppgiftsgiftslämnare och ökad administ­ration för arbetsgivare. Motionärerna anser att regeringen inte har kunnat bevisa att den föreslagna åtgärden kommer att stå i proportion till det eventuella mervärde som regeringen menar att förslaget kan tillföra (yrkande 1). Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag för att minska fusk i utbetalningarna, utan att det skapar en högre regelbörda för företagen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det är mycket viktigt att komma till rätta med proble­men med felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, både för att underlätta för seriösa företagare och för att upprätthålla legitimiteten för välfärdssyste­men. De åtgärder som vidtas för att komma till rätta med problemen med fel­aktiga utbetalningar måste dock vara träffsäkra och effektiva. Det är också av stor vikt att åtgärderna utformas på så sätt att den administrativa bördan för företag och arbetsgivare påverkas så lite som möjligt. Utskottet anser i likhet med regeringen att arbetsgivardeklarationens primära funktion är att tillgodose Skatteverkets behov av uppgifter för beskattningsverksamheten, men ur ett större perspektiv är deklarationen också det enda befintliga systemet som innebär en regelbunden massinsamling av uppgifter från arbetsgivare om anställda. Skatteverket är vidare den enda myndighet som med nödvändighet har en relation med alla arbetsgivare. Mot bakgrund av den centrala betydelse frånvarouppgifterna har för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar, och då arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från väl­färdssystemen är mycket angeläget anser utskottet att det är motiverat att arbetsgivarna åläggs en något ökad administrativ börda. Det är dock viktigt att förfarandet utformas på ett sådant sätt att den administrativa bördan och kost­naderna för arbetsgivarna inte blir större än vad som är absolut nödvändigt.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyr­ker motionen.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Felaktiga utbetalningar inom den tillfälliga föräldrapenningen är utbredd och mekanismerna för att kunna kontrollera felaktigheterna är begränsade. Den höga andelen felaktiga utbetalningar kan bl.a. förklaras av att vab-ersättningen har en låg nivå av kontroll och att det är låg risk att upptäckas vid lämnande av felaktiga uppgifter, samtidigt som ansökningsprocessen är enkel och auto­matiserad. Vidare är det endast i ett fåtal fall som intyg som styrker rätten till vab krävs. Regeringens förslag kommer emellertid att innebära en ökad börda för arbetsgivarna som uppgiftslämnare, en administrativ börda som inte kan anses stå i proportion till det mervärde regeringens förslag till åtgärder ger. Pro­positionen bör därför avslås. 

 

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär en ökad administrativ börda utan att det medför några motsvarande fördelar för arbetsgivarna. För att komma åt de felaktiga utbetalningarna kan berörda myndigheter i stället ges ökade möjligheter att dels granska de data de redan har, dels dela data med varandra. Regeringen bör återkomma med förslag som bättre kommer åt fusket med vab utan att rapporteringskraven på arbetsgivarna ökar. Ett nytt förslag för att minska fel­aktiga utbetalningar får inte skapa en ökad regelbörda för företagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag