Inkomstskatt

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU13

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsförslag som rör inkomstbeskattning av fysiska personer. Motionsyrkandena handlar om förslag om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bl.a. jobb­skatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grund­avdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatte­växling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer.

I betänkandet finns 27 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

148 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Allmänna inkomstskattefrågor

Rut- och rotavdrag

Gåvoskatteavdrag

Grönt avdrag m.m.

Reseavdrag

Omställningsavdrag

Övriga avdrag

Övrig beskattning m.m.

Förmånsbeskattning

Personalvårdsförmåner och privata sjukvårdsförsäkringar

Skattereform m.m.

Reservationer

1. Skatteskala, skattereduktion, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

2. Jobbskatteavdrag, punkt 2 (S)

3. Jobbskatteavdrag, punkt 2 (V)

4. Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning, punkt 3 (V)

5. Medlemsavgifter m.m., punkt 4 (S, V)

6. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen, punkt 5 (S)

7. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen, punkt 5 (V)

8. Rut- och rotavdrag för arbete utomlands, punkt 6 (V, MP)

9. Gåvoskatteavdrag, punkt 7 (C)

10. Grönt avdrag m.m., punkt 8 (C)

11. Grönt avdrag m.m., punkt 8 (MP)

12. Reseavdrag, punkt 9 (V)

13. Reseavdrag, punkt 9 (MP)

14. Övriga avdrag, punkt 11 (C)

15. Styrelsearvoden, punkt 12 (C)

16. Beskattning av sexuella tjänster, punkt 13 (S, V, C, MP)

17. Övrig beskattning, punkt 14 (S, V)

18. Förmånsbeskattning, punkt 15 (V)

19. Förmånsbeskattning, punkt 15 (C)

20. Förmånsbeskattning, punkt 15 (MP)

21. Personalvårdsförmåner , punkt 16 (C)

22. Skattereform, punkt 18 (S)

23. Skattereform, punkt 18 (V)

24. Skattereform, punkt 18 (C)

25. Skattereform, punkt 18 (MP)

26. Grön skatteväxling, punkt 19 (C)

27. Grön skatteväxling, punkt 19 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2026 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatte­området som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2025/26 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet 148 kvarvarande motions­yrkanden från den allmänna motionstiden 2025/26 om inkomstskatt när det gäller bl.a. jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, avdrag för medlems­avgifter, förmånsbeskattning, beskattning av sexuella tjänster, rese­avdrag, avdrag för arbets­redskap, pensions- och bosparande, omställnings­avdrag och skatte­reform. Flera avsnitt i betänkandet behandlar två eller flera förslags­punkter.

Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

I kommittémotion 2025/26:2783 yrkande 6 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) anför motionärerna att en ny skatt på 5 procentenheter bör införas på månadsin­komster över 65 000 kronor.

I motion 2025/26:1673 föreslår John E Weinerhall (M) en utredning av hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag.

I motion 2025/26:2015 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att öka den skattebefriade inkomsten för ungdomar upp till 20 år prövas.

Jobbskatteavdrag

I kommittémotion 2025/26:3553 yrkande 8 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) att det genomförs en rättvis skattesänkning. Motionärerna anför att de som tjänar mest på jobbskatteavdraget är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbetsinkomsten bör beskattas lika. På sikt behöver Sverige enligt motionärerna en likformig beskattning.

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 föreslås att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor.

I motion 2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ska överväga att införa ytterligare jobbskatteavdrag. Motionären anför att vi ständigt måste arbeta med att sänka skatterna för att behålla och stärka konkurrens­kraften och därmed kunna behålla jobben i Sverige.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

I kommittémotion 2025/26:2783 yrkande 5 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) föreslås att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassan, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldra­försäkringen.

I motion 2025/26:1338 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås en översyn av hur den s.k. funkisskatten kan avskaffas permanent, hållbart över tid, oavsett regering och eventuella jobbskatteavdrag.

Medlemsavgifter m.m.

I kommittémotion 2025/26:3553 yrkande 7 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) att fackföreningsavgiften görs avdragsgill.

I kommittémotion 2025/26:2783 yrkande 8 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) föreslås en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter.

I motion 2025/26:1303 av Dzenan Cisija (S) föreslås att regeringen över­väger att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften.

I motion 2025/26:620 av Jamal El-Haj (-) anförs att a-kasseavgiften och fackföreningsavgiften bör göras avdragsgilla eller ge skattereduktion.

Bakgrund och gällande rätt

Skattereduktion

En skattereduktion innebär att den uträknade skatten minskas med ett belopp motsvarande det man får i skattereduktion. Regler om skattereduktionerna finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, förutom skatte­reduktionen för kommunal fastig­hetsavgift som finns i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift.

Skattereduktionerna räknas av mot skatten i en ordning som bestäms i lag (67 kap. 2 § IL och 56 kap. 7 § skatteförfarandelagen [2011:1244]). Skatte­reduk­tionerna räknas av mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, kom­munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Skattereduktionen för jobbskatteavdrag, sjukersättning och aktivitets­ersättning samt förvärvsinkomster och för personer som bor i vissa områden ska dock endast räknas av mot kommunal inkomstskatt.

Grundavdrag

Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomsten av tjänst och inkomsten av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Grundavdraget undantar en del av inkomsten från skatt och beräknas som olika andelar av ett prisbasbelopp beroende på inkomstintervall. Det är högre i vissa inkomst­intervall, vilket syftar till att minska skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Personer som vid årets ingång fyllt 66 år får genom ett särskilt tillägg ett högre grundavdrag än andra inkomsttagare, vilket är en kompensation för att pensioner inte omfattas av jobbskatteavdraget. Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp.

Jobbskatteavdraget

Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.

Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad genom att pris­basbeloppet ingår som en komponent i beräkningen. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ges ett jobbskatteavdrag för äldre.

Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatte­avdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner. Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt påverkas inte de kommunala skatte­intäkterna. Jobbskatteavdraget är en statligt finansierad skattereduktion som bokförs i statens budget. Kommunernas och regionernas skatteintäkter beräk­nas exklusive jobbskatteavdrag.

Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5–9 §§ IL.

Jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grund­avdraget har justerats vid ett flertal tillfällen.

Den 1 januari 2026 infördes återigen ett nytt steg i jobbskatteavdraget, det tionde i ordningen. Det innebar att jobbskatteavdraget förstärktes ytterligare. Skattereduktionen höjdes för personer med arbetsinkomster som överstiger 192 000 kronor per år.

Jobbskatteavdrag för äldre

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ges ett jobb­skatte­avdrag för äldre. Jobbskatteavdraget för äldre är annorlunda utformat än det ordinarie jobbskatteavdraget. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomstens storlek och prisbasbeloppet. Vid införandet var tanken att jobbskatteavdraget skulle vara högre för äldre för att ge dessa personer en starkare drivkraft att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Det förhöjda grundavdraget

Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det högre grundavdraget för äldre innebär lägre skatt på både lön och pension. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet. För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91).

Den 1 januari 2026 förstärktes det förhöjda grundavdraget ytterligare med anledning av den justering som gjordes av det ordinarie jobbskatteavdraget, detta för att den ändringen inte ska leda till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Det sker genom att det särskilda belopp som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Avtrappning av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget

Både det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre trappades tidigare av vid högre inkomstnivåer. Avtrappningen var inte en del av det ursprungliga jobbskatteavdraget utan infördes 2016 (prop. 2015/16:1, yttr. 2015/16:SkU1y, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Avtrappningen har inneburit att det ordinarie jobbskatteavdraget började trappas av vid arbets­inkomster som uppgick till ca 776 000 kronor per år och skattereduktionen upphörde helt vid arbetsinkomster som uppgick till ca 2 206 000 kronor.

Den 1 januari 2025 togs avtrappningen bort för jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). För­ändringen syftade till att sänka marginalskatten för högin­komsttagare och till att ha positiva effekter på arbetsutbudet på lång sikt.

Även avtrappningen som gällde för det förhöjda grundavdraget togs bort den 1 januari 2025 (prop. 2024/25:1, yttr. 2024/25:SkU1y, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018. Den 1 januari 2022 höjdes denna skattereduktion. Det ska enligt regeringen i princip motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas med undantagen att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skatte­reduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt (67 kap. 9 c § IL).

Den 1 januari 2026 förstärktes skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning genom att reduktionen ges för alla som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). För att skattereduk­tionens konstruktion bättre ska stämma överens med hur jobbskatteavdraget är utformat infördes en bestämmelse om att underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Motsvarande gäller för arbetsinkomster när jobbskatte­avdraget ska bestämmas (67 kap 6 § IL).

Medlemsavgifter

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i 12 kap. 9 kap. eller 60 kap IL. Den skattskyldige har således rätt att dra av utgiften för förvärvande eller bibehållande av inkomst. Utgiften måste ha ett samband med arbete och den måste vara nödvändig.

Avdrag får dock inte göras för personliga levnadskostnader vilket anges i 9 kap. 2 § IL.

Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är således att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns ett antal undantag, bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Till levnadskostnader räknar man bl.a. medlemsavgifter. Huvudregeln för fysiska personer är att man inte får göra avdrag för medlemsavgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, arbetslöshets­kassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.

Sedan den 1 juli 2022 beviljas dock skattereduktion med 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa (prop. 2021/22:126, bet. 2021/22:SkU24, rskr. 2021/22:291).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skatteskala, skattereduktioner och grundavdrag m.m., skattereduktioner för medlemsavgifter i a-kassa, fackföreningsavgift respek­tive sjuk- och aktivitetsersättning behandlades i betänkande 2024/25:SkU9 och i yttrande 2025/26:SkU1y. Utskottet avstyrkte motions­yrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet tillstyrkte i yttrande 2025/26:SkU1y regeringens förslag till att förstärka skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, att höja skattereduktionen för personer med arbetsinkomster som överstiger 192 000 kronor per år samt att förstärka det förhöjda grundavdraget för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64).

Utskottets ställningstagande

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

I det förslag till statens budget för 2026 som utskottet har tillstyrkt och som riksdagen har ställt sig bakom har regeringen fokuserat på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i svensk ekonomi återupptas. Detta har inneburit bl.a. sänkt skatt på arbete och pension. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ställa sig bakom tillkänna­givanden om ytterligare skattesänkningar eller höjningar av inkomst­skatten eller förändringar av grundavdraget på det sätt som motionärerna har före­slagit. Motionerna 2025/26:1673 (M), 2025/26:2015 (M) och 2025/26:2783 (V) yrkande 6 avstyrks.

Jobbskatteavdrag

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att höja jobbskatteavdraget för personer med arbets­inkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år i sitt yttrande till finansutskottet över förslaget till statens budget för 2026. Utskottet bedömde att detta var åtgärder som kommer att ha avsedd effekt på arbets­utbudet. Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Utskottet anser inte att riksdagen bör rikta tillkänna­givanden till regeringen om andra förändringar av jobbskatteavdraget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2144 (M), 2025/26:2783 (V) yrkande 7 och 2025/26:3553 (S) yrkande 8.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

För att ta bort den tidigare skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitets­ersättning och motsvarande arbetsinkomster beslutade riksdagen att skatte­reduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning skulle förstärkas fr.o.m. den 1 januari 2026 (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen enligt förslagen i motionerna 2025/26:1338 (S) och 2025/26:2783 (V) yrkande 5, som avstyrks.

Medlemsavgifter m.m.

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina levnads­kostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift. Utskottet ser ingen anledning att nu ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därför motionerna 2025/26:620 (-), 2025/26:1303 (S), 2025/26:2783 (V) yrkande 8 och 2025/26:3553 (S) yrkande 7.

Motionerna

Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen

I partimotion 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16 föreslås att regeringen omgående gör om nuvarande rotavdrag till ett grönt rotavdrag i enlighet med Vänsterpartiets förslag. I yrkande 17 anför motionärerna att avdraget grön teknik ska införlivas i ett nytt grönt rotavdrag. Motionärernas förslag är att avdraget görs om till ett helt grönt avdrag för fastighetsför­bättringsarbeten (s.k. rot–arbeten), på samma sätt som skattereduktionen för grön teknik.

I partimotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23.1 föreslås att regeringen undersöker möjligheten att införa ett rutavdrag för reparationer, för att göra återbruk mer gångbart.

I partimotion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 40 anförs att Miljöpartiet vill införa en skattereduktion för att reparera, hyra och sälja vidare konsumentprodukter, dvs. i likhet med det hyberavdrag (hyr-, begagnat- och reparationstjänster) som föreslås i betänkandet SOU 2017:22. Skatte­reduktionen föreslås uppgå till 50 procent av tjänsternas arbetskostnad. I yrkande 143 anför motionärerna att rot–avdraget behöver utvecklas för att styras mot hållbara åtgärder, och samtidigt behöver bredare målgrupper än idag kunna omfattas av rotavdrag eller ett motsvarande stöd.

I kommittémotionerna 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 29 och 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 15 föreslås att subventionsgraden i rotavdraget justeras till förmån för ett förhöjt rotavdrag för energieffektivisering.

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 anförs att regeringen bör avskaffa det s.k. rutavdraget. I yrkande 10 anför motionärerna att regeringen bör omvandla dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag.

I kommittémotion 2025/26:3547 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 9 föreslås att regeringen utreder möjligheterna till ett klimatrotavdrag för energieffektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag.

I motion 2025/26:2014 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att regeringen ser över om rutavdraget även bör innefatta hjälp med transporter. I motion 2025/26:2038 föreslår samma motionär att regeringen ser över möjligheterna att införa ett rutavdrag för reparationer och säkerhets­höjande åtgärder på fordon.

I motion 2025/26:2352 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ser över införandet av ett rutavdrag för taxiresor.

I motion 2025/26:2440 av Oliver Rosengren och Fredrik Kärrholm (båda M) föreslår motionärerna att regeringen ser över införandet av rutavdrag för trygghetstjänster.

I motion 2025/26:2896 av Lars Beckman (M) anförs att regeringen, när ekonomin tillåter, bör införa ett rutavdrag på frisörtjänster för att minska den osunda konkurrensen i frisörbranschen.

I motion 2025/26:3324 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 1 föreslås att rutavdraget utvidgas till att omfatta träningstjänster för att öka tillgängligheten till fysisk aktivitet.

I motion 2025/26:825 av Catarina Deremar (C) föreslås att rot utvecklas så att det stimulerar till att bevara och underhålla byggnader ur ett hållbarhets­perspektiv.

I motion 2025/26:996 av Christofer Bergenblock (C) föreslås att reglerna för rotavdraget ändras så att det omfattar renovering av byggnader oavsett om arbetet utförs på plats eller i en verkstad.

I motion 2025/26:736 av Ingemar Kihlström (KD) föreslås att regeringen utreder förutsättningarna för att bibehålla rotavdraget på 50 procent av arbetskostnaden. Motionären anför att det i tider av osäker konjunktur är angeläget att stimulera den inhemska efterfrågan på ett ansvarsfullt sätt. Att långsiktigt återställa rotavdraget till sin ursprungliga nivå på 50 procent är enligt motionären en konkret och effektiv åtgärd för att uppnå detta.

I motion 2025/26:1451 av Magnus Johansson (KD) föreslås att reglerna för rut utreds i syfte att underlätta bekämpning av invasiva arter som parkslide.

I motion 2025/26:3485 av Helena Odenjung och Patrik Karlson (båda L) yrkande 1 föreslår motionärerna att reglerna för rotavdrag utreds så att innehavare av småhus i en bostadsrättsförening kan få rotavdrag för åtgärder som medlemmen enligt föreningens stadgar eller gemensamma regler är ansvarig för, även om dessa ligger utanför bostadens tak, väggar eller golv.

I motion 2025/26:3616 av Patrik Karlson (L) yrkande 3 föreslås en utredning av om rotavdraget bör omfatta arbeten med inglasning av balkonger i bostadsrättslägenheter.

Rut- och rotavdrag för arbete utomlands

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 11 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att av­skaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.

I motion 2025/26:1214 av Eva Lindh m.fl. (S) anförs att regeringen bör verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rut och rot tillämpas för arbeten utomlands. Motionärerna anför att tre länder i EU har liknande tjänster men har kunnat begränsa dem till att bara gälla inom landets gränser. Därför borde det också vara möjligt för Sverige att driva igenom en ändring så att det inte längre går att använda skattemedel för att renovera sitt hus i ett annat land. Rut- och rotavdragen bör enligt motionärerna begränsas till bostäder inom Sverige.

Även i motionerna 2025/26:2687 av Heléne Björklund (S), 2025/26:1130 av Martina Johansson (C) och 2025/26:3799 av Helene Odenjung m.fl. (L) föreslås att rot- och rutavdragen begränsas till att endast gälla för arbeten som utförs i Sverige. 

Bakgrund och gällande rätt

Bestämmelserna om rut- och rotavdrag finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomst­skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Enligt gällande regler får rut- och rotavdragen sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.

Avdraget ges genom skattereduktion och omfattar bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt. Det omfattar inte kostnader för material, utrustning och resor.

Rutavdraget infördes den 1 juli 2007 och det följdes av rotavdraget, som infördes den 8 december 2008. Det rotavdrag som då infördes var en permanent åtgärd för att minska svartarbete och öka arbetsutbudet (främst köparnas arbetsutbud). Tidigare hade rotavdrag använts periodvis som tillfällig konjunkturåtgärd.

Rotavdrag lämnas för reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder.

Rutavdrag lämnas bl.a. för enklare städarbete eller annat rengöringsarbete, flyttstädning som utförs i bostäder, häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden. Vidare ingår barnpassning som inte i mer än ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader. Även bankbesök och besök vid en vårdcentral eller andra liknande ärenden kan omfattas. Sedan den 1 januari 2021 omfattar rutavdraget flera nya tjänster som ger rätt till avdrag. Avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Under 2024 var reglerna tillfälligt ändrade och innebar att taket under beskattningsåret 2024 var 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Taket för rotavdrag, som tillfälligt legat på 75 000 kronor, återgick den 1 januari 2025 till 50 000 kronor. Tillfälligt har det varit separata tak för rot- och rutavdrag, men nu är det gemensamma taket tillbaka. Maximalt avdrag för rot- och rutavdrag är 75 000 kronor.

Även under perioden den 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 var reglerna för rotavdraget tillfälligt ändrade. I en extra ändringsbudget föreslog regeringen att subventionsgraden i rotavdraget skulle höjas från 30 procent till 50 procent. Regeringen lämnade förslaget i syfte att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Finansutskottet tillstyrkte regeringens proposition och riksdagen beslutade i enlighet med ut­skottets förslag (prop. 2024/25:156, bet. 2024/25:FiU32, rskr. 2024/25:187).

Rut- och rotavdrag för arbete utomlands

Av propositionen om rutavdraget som lämnades när regelverket infördes (prop. 2006/07:94 Skattelättnader för hushållstjänster m.m.) framgår att det med största sannolikhet skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet om skattereduktionen endast skulle omfatta tjänster som utförs inom Sverige. Det konstateras dock att det är möjligt att begränsa lagen om skattereduktion till hushållstjänster som utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Regeringen föreslog därför att även bostaden ska ligga inom detta område.

För att skattereduktionen ska få skattemässiga effekter måste den enskilde betala kommunal eller statlig inkomstskatt i Sverige.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om olika ändringar av systemet för rut- och rotavdrag och begränsningar av avdragsrätten för rut- och rotavdrag för arbeten utomlands behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9 och yttrande 2025/26:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av rotavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut–tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energi­effektiviseringar i allmänhet. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för rotavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan, något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare för­ändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga förslag om att förändra rut- eller rotavdraget på de sätt som motionärerna har föreslagit i detta avsnitt.

Rut- och rotavdrag för arbete utomlands

Utskottet konstaterar att rut- och rotavdragen är utformade för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsförslag om att begränsa rut- och rotavdragen till att enbart gälla tjänster som utförs inom landet.

Motionerna

I motion 2025/26:408 av Niels Paarup-Petersen (C) anförs att det finns behov av att möjliggöra skattereduktion för gåvor till kulturen.

I motion 2025/26:1170 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C) anförs att man bör undersöka förutsättningarna för att utöka och bredda skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer.

I motion 2025/26:3452 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2 föreslås en utredning av om taket för avdragsgilla gåvor till ideella organisationer kan höjas och av en breddning systemet så att fler typer av allmännyttiga ändamål omfattas. I yrkande 3 föreslås att systemet löpande utvärderas och utvecklas för att säkerställa långsiktig stabilitet för civil­samhället.

Bakgrund och gällande rätt

I 9 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns regler om utgifter som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen. Till sådana utgifter hänförs enligt 9 kap. 2 § första stycket den skattskyldiges levnadskostnader. Av paragrafens andra stycke framgår att utgifter för gåvor räknas som levnads­kostnader. Förbudet mot att göra avdrag för gåvor, som gäller för både fysiska och juridiska personer, bidrar till att upprätthålla skattesystemets grund­läggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemen­samma sektorn.

En skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet infördes 2012. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016.

Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktionen för gåvor till ideell verk­samhet och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare (prop. 2018/19:92, bet. 2018/19:SkU21, rskr. 2018/19:248), förutom de delar som avsåg ansöknings- och årsavgifter för gåvomottagare. Bestämmelserna gäller för gåvor från fysiska personer som lämnats sedan den 1 juli 2019 och finns i 67 kap. 20–22 §§ IL. Samtidigt infördes också en ny förordning (2019:456) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

Den 1 januari 2022 utökades avdragsrätten för gåvor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Beloppsgränserna för gåvoskatteavdraget höjdes. Skattereduktionen är 25 procent av gåvobeloppet. En person kan få skattereduktion med högst 3 000 kronor. Det motsvarar gåvor på totalt 12 000 kronor per år. För gåvor understigande ett belopp om 2 000 kronor på ett år beviljas ingen skattereduktion.

För att skattereduktionen ska beviljas ska vissa förutsättningar vara uppfyllda:

•       Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas.

•       Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomot­tagare.

•       Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt.

•       Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Regeringen beslutade den 15 juni 2023 att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredningen har haft två delar i sitt uppdrag:

•       att kartlägga juridiska personers gåvor till ideell verksamhet 

•       att utforma ett förslag till skatteincitament för juridiska personers gåvor i syfte att öka juridiska personers givande.

Genom tilläggsdirektiv den 4 november 2024 (dir. 2024:103) utvidgades uppdraget till att även analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomst­skattelagen (1999:1229) och lämna nödvändiga författningsförslag, oavsett ställningstagande.

Delbetänkandet av Utredningen om Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (SOU 2024:90) lämnades den 16 december 2024.

Regeringen lämnade därefter i budgetpropositionen för 2026 förslag om att skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet breddas till att även gälla juridiska personer (67 kap. 24 a § IL). Utskottet tillstyrkte förslaget och riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2026.

De nya reglerna innebär bl.a. att juridiska personer efter begäran har rätt till skattereduktion för en gåva som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Om ett kommissionärsföretag i sin verksamhet har lämnat gåvan har i stället kommit­tentföretaget (det företag för vilket kommissionären bedriver verksamhet) rätt till skattereduktion.

En juridisk person som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. IL har inte rätt till skattereduktion för gåvor. Skatte­reduktionen ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9 och yttrande 2025/26:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet tillstyrkte i yttrande regeringens förslag om att juridiska personer efter begäran ska ha rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälp­verksamhet eller veten­skaplig forskning (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det arbete som civilsamhällets organisationer utför är viktigt, särskilt i kristider. Skattereduktionen för gåvor som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälp­verksamhet eller veten­skaplig forskning breddades den 1 januari 2026 till att gälla även juridiska personers gåvor. Utskottet finner inte skäl att nu rikta något tillkänna­givande till regeringen om ytterligare förändringar av systemet för gåvoskatte­avdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

 

 

Motionerna

I partimotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12 anförs att alla bör ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom att det införs klimatkrediter. Motionärerna anför att instal­lation av olika typer av värmepumpar, bergvärme och smarta system som optimerar energianvändningen och minskar energiförbrukningen, bör inklu­deras i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2025/26:3528 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 134 föreslås att regeringen överväger att helt slopa skatten för egenanvändning av solel vid mikroproduktion och skyndsamt återinför skattereduktionen 60-öringen för att främja installation vid optimala sollägen. I yrkande 135 föreslår motionärerna att regeringen undersöker möjligheten att ge en skatte­reduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus.

I kommittémotion 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87 föreslås att stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift stärks genom att det inkluderas det i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 18 föreslås att skatten på andelsägandet av solenergi sänks för boende i fler­bostadshus. I yrkande 23 föreslås att småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget. I yrkande 48 anför motionärerna att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och uppfyller standarden ISO 15118 bör premieras genom ett högre avdrag, dvs. med 75 procent.

I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 51 föreslås att regeringen återinför den statliga ersättningen för mikroproduktion av solel, den s.k. 60-öringen. I yrkande 52 föreslås att skatten på andelsägandet av solenergi sänks för boende i flerbostadshus. I yrkande 175 föreslår motio­närerna att småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 40 föreslås att småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget för att hjälpa svenska gårdar att bli självförsörjande på energi.

I motion 2025/26:893 av Magnus Manhammar (S) anförs att regeringen bör studera förutsättningarna för att införa en avdragsmöjlighet vid köp och in­stallation av miljöcertifierade avlopp.

I motion 2025/26:411 av Niels Paarup-Petersen anförs att ett s.k. blått avdrag skapar ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade teknologier.

I motion 2025/26:1050 av Jamal El-Haj (-) yrkande 7 anförs att skatte­incitament bör införas för miljövänliga transporter och mobilitetstjänster.

Bakgrund och gällande rätt

Skattereduktion för installation av grön teknik

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktionen för installation av grön teknik (det s.k. gröna avdraget). Det är en skattereduktion för privatpersoner för installation av vissa typer av grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi (batterier) och laddpunkter till elfordon. Skattereduktionen ersatte de tidigare statliga stöden till fysiska personer för installation av sådan teknik. De materiella reglerna finns i 67 kap. 36–45 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionen utgår från den s.k. fakturamodellen, som innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast behöver betala en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp betalas ut till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar den preliminära och slutliga skattereduktionen samt utbetalningen till utföraren.

Skattereduktionen för installation av grön teknik får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

Subventionsgraderna vid införandet av regelverket var 15 procent för installation av solceller och 50 procent för installation av batterier och laddpunkter. Dessa subventionsgrader bedömdes kunna ge en tillräckligt styrande effekt samtidigt som de bedömdes vara lämpliga ur ett offentlig­finansiellt perspektiv (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4.8). Skattereduktionen förstärktes den 1 januari 2023 genom att subventionsgraden för installation av solceller höjdes från 15 till 20 procent. Genom att sänka köparens kostnad för solceller och stimulera efterfrågan på solceller ytterligare bedömdes hushållens behov av inköpt el kunna minska, vilket bidrar till sänkta driftskostnader för hushållens elanvändning.

Efter förslag från regeringen återställdes skattereduktionen till 15 procent den 1 juli 2025 (prop. 2024/25:109, bet. 2024/25:SkU17, rskr. 2024/25:199).

Skattereduktion för förnybar el

Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för mikroproduktion av för­nybar el (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Bestäm­melserna finns i 67 kap. 27–33 §§ IL. Särskilda skatteregler gäller för den som producerar förnybar el genom att t.ex. installera solceller på sin privat­bostadsfastighet och leverera el till elnätet. Skattereduktionen innebär i korthet att den som framställer förnybar el, har en anläggning som uppfyller vissa villkor och anmäler detta till elnätsföretaget har rätt till skattereduktion med som mest 18 000 kronor per år (30 000 kilowattimmar multiplicerat med 60 öre). Motivet för införandet av skattelättnaden var bl.a. att underlätta för det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el.

Regeringen lämnade den 13 mars 2025 förslag på att slopa skatte­reduktionen för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026. Regeringen motiverade förslaget med att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skatte­reduktion. Regeringen konstaterade att solkraft i större utsträckning bör byggas på marknadsmässiga grunder, och i detta ingår att mikroproducenterna ska ges korrekta prissignaler från elmarknaden och därigenom göra rätt investeringsval. Skatteutskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop. 2024/25:109, bet. 2024/25:SkU17, rskr. 2025/26:199).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna om grönt avdrag behandlades i betänkande 2024/25:SkU9 och yttrande 2025/26:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimat­omställningen och ser positivt på att skattereduktionen för installation av grön teknik infördes den 1 januari 2021. Regelverket förbättrades också den 1 januari 2025 i fråga om förskottsbetalning av det gröna avdraget.

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag om att slopa skatte­reduktionen för mikroroduktion av förnybar el och att utvidga mottagnings­plikten för elleverantörer. Ändringarna infördes den 1 juli 2025 när det gällde sänkt subventionsgrad och den 1 januari 2026 när det gällde slopad skatte­reduktion och utvidgad mottagningsplikt.

Dessa förändringar ligger i linje med den långsiktiga inriktning för arbetet med energipolitiken som regeringen presenterade våren 2024 och som riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förut­sättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska också ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa för­utsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen bedömer att det finns behov av att se över det nuvarande energi­effektiviseringsmålet.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med förändringar av systemet för grönt avdrag och också med den långsiktiga gröna omställningen. Utskottet vill inte föregripa regeringens långsiktiga arbete och är därmed inte i nuläget berett att stödja förslag om förändringar av systemet för grönt avdrag.

Därmed finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av regelverket för det gröna avdraget. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reseavdrag

Motionerna

I partimotion 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 28 och kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 12 anförs att regeringen bör återkomma med ett justerat förslag på ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på lands­bygden.

I kommittémotion 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås att riksdagens beslut om nytt reseavdrag (bet. 2021/22:SkU29) ska genomföras.

I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 117 förslås att ett nytt avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag införs.

Bakgrund och gällande rätt

Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Regler om arbetsresor finns i 12 kap. 26–31 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara ges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst 2 kilometer.

I betänkande 2021/22:SkU29 tillstyrkte skatteutskottet regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebar att det nuvarande reseavdraget skulle avskaffas och ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion. Skattelättnaden utgick från avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen i stället för kostnaden för att resa däremellan, och skattelättnaden var oberoende av vilket färdmedel som faktiskt hade använts för arbetsresan. Förslaget var tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023. Riksdagen fattade den 9 juni 2022 beslut i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:373).

Den 15 november 2022 lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att i stället behålla det befintliga reseavdraget med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). Riksdagen fattade den 13 december 2022 beslut i enlighet med regeringens förslag (yttr. 2022/23:SkU1y, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51).

Oavsett vilket färdmedel som används eller vilken typ av kostnad den skattskyldige har haft får kostnader för arbetsresor, resor till och från utbildningsplatsen samt inställelseresor sedan den 1 januari 2026 dras av till den del som de sammanlagt överstiger 15 000 kronor under beskatt­ningsåret (prop. 2025/26:31, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64.).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om reseavdrag behandlades i betänkande 2024/25:SkU9 och yttrande 2025/26:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2023 att den tidigare föreslagna modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle ha införts den 1 januari 2023 hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla reseavdraget i dess dåvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen. Utredningen har bl.a. tittat på frågor om tjänsteställets placering, vilket i sin tur kan ha bäring på möjlig­heterna till reseavdrag till och från arbetet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet.

Utskottet har nyligen ­tillstyrkt regeringens förslag om att höja belopps­gränsen för avdragsgilla utgifter för bl.a. arbetsresor från 11 000 till 15 000 kronor. Utskottet finner inte skäl att nu rikta tillkänna­givanden till regeringen om ytterligare förändringar av reglerna för reseavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I motion 2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 föreslås att det införs ett omställningsrutavdrag. Motionärerna anför att Sverige behöver ett nytt och ökat stöd för omställning och kompetensutveckling. Möjligheten bör övervägas för enskilda att få skatteavdrag för egna utbildningskostnader. Det vore enligt motionärerna ett viktigt steg för att stimulera omskolning och för att den egna kompetensen bättre ska motsvara arbetsmarknadens behov.

I motion 2025/26:1996 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att reger­ingen utreder hur anställda kan ges möjlighet att genomföra kompetens­höjande åtgärder via bruttolöneväxling.

I motion 2025/26:2143 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att införa ett skatteavdrag för den som tar körkort för buss eller lastbil om det sedan resulterar i att personen får ett chaufförsjobb.

I motion 2025/26:1979 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheten att införa en skattereduktion i form av ett rattavdrag. Ett ratt­avdrag skulle kunna fungera som ett omställningsstöd och möjliggöra för personer mitt i livet att ta ett körkort eller bygga på körkortet för att helt ändra yrkesinriktning och bli yrkesförare.

I motion 2025/26:2190 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheterna att göra generella utbildningssatsningar skattefria för anställda.

Bakgrund och gällande rätt

I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln är att personen får dra av de utgifter han eller hon har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså beviljas endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget.

Kostnader vid utbildning

Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Man kan inte göra avdrag för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. Detta innebär att man inte heller kan göra avdrag för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person går en kurs för att kunna behålla en tjänst som han eller hon redan har.

Utbildning vid omstrukturering

En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utbildningen eller åtgärden måste i så fall vara av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Bestämmelsen är tillämplig när arbets­givaren har vidtagit en åtgärd för att minska personalen eller omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetsgivaren känner sig tvingad att säga upp sig själv. Skattefriheten omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning. Med ”annan åtgärd” avses en insats som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. outplacementåtgärder. Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurslitteratur, arvoden till föredrags­hållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader. Skattefriheten gäller inte utbildning av anställda som redan har en utbildning på ett område där de utan svårigheter kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Detsamma gäller om en person som har en gedigen utbildning inom ett arbete med tillfällig arbetsbrist läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden ska bli gynnsammare på området. Skattebefrielsen omfattar inte kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldige men som inte ökar möjligheten att få arbete. Datakurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilde att studera vidare bör däremot omfattas av skattefriheten. Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse för den skattskyldiges möjligheter att få arbete om personen tidigare saknar sådan utbildning.

Körkortslån

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökanden. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Omställningsstudiestöd

Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudie­stödet består av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestöd får lämnas till en sökande som har arbetat i genomsnitt minst 40 procent per vecka under varje kalendermånad i minst 8 år under en ramtid om 14 år. Den som beviljas omställningsstudiestöd måste även ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna. Även egenföretagare kan söka det nya omställningsstudiestödet. Omställ­ningsstudiestöd i form av lån kan lämnas längst t.o.m. det år då den studerande fyller 60 år. Omställningsstudiebidrag ska dock också kunna lämnas under högst 10 veckor fr.o.m. det år då den studerande fyller 61 år och längst t.o.m. det år då den studerande fyller 62 år under förutsättning att personen har minst 10 veckor kvar att använda av sitt omställningsstudiebidrag.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om omställningsavdrag behandlades i betänkande 2024/25:SkU9. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

För att förbättra möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för att redan yrkes­verksamma personer ska kunna vidareutbilda sig. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställ‍­ning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar att man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verk­samhet. Vidare framgår det av Tidöavtalet att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar enligt motionärernas förslag, och utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 11 föreslås att möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag ses över, dvs. ett avdrag för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamma anläggningar där man inte kan ta del av kommunal service.

I motion 2025/26:1357 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås att regeringen utreder rätten till arbetsskor för medarbetare inom välfärden samt utreder möjligheten att skattebefria arbetsskor för fler.

I motion 2025/26:1376 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S) anförs att arbetsskor inom vård och omsorg bör klassas som skydds­skor och undantas från förmånsbeskattning för att säkerställa en god arbets­miljö, förhindra skador och minska smittspridning.

 I motion 2025/26:173 föreslår Nima Gholam Ali Pour (SD) en utredning av ett skatteavdrag på drivmedel för landsbygdsbor. Ett sådant skatteavdrag kan ses som ett sätt att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan landsbygd och stad. Eftersom boende på landsbygden ofta inte har samma närhet till offentliga tjänster och infrastruktur, skulle ett skatteavdrag bidra till att minska den ekonomiska börda som landsbygdsbor har i form av högre drivmedels­kostnader.

I motion 2025/26:3074 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås ett skattefritt bosparande inför köp av den första bostaden

I motionerna 2025/26:1651 och 2025/26:1680, båda av Ludvig Ceimertz (M), föreslås att man ser över möjligheten att göra inackorderingskostnader vid studier på naturbruksgymnasium eller lantbruksskola avdragsgilla i syfte att underlätta generationsväxling i jordbruket.

I motion 2025/26: 1688 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att det införs ett avdragsgillt bosparande för yngre personer.

I motion 2025/26:2011 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ser över möjligheter till skatteavdrag för frivilliginsatser eller volontärinsatser.

I motion 2025/26:2357 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av regelverket för avdrag för hemmakontor i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare.

I motion 2025/26:2422 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 föreslås att man ser över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad.

I motion 2025/26:2434 yrkande 1 anför Saila Quicklund (M) att regeringen bör överväga en översyn och förändring av fjällräddarnas stöd- och skatte­villkor. Motionären anför att en översyn och förändring av avdragsrätten för nödvändiga investeringar är oerhört viktig, inte minst för att yngre fjällräddare ska våga ta lån, köpa utrustning och börja engagera sig i fjällräddningen.

I motion 2025/26:2460 av Sten Bergheden (M) föreslås ett skatteavdrag till den som flyttar till en mer tillgänglig bostad. Motionären anför att någon form av skatteavdrag eller bonus skulle minska kostnaden för att flytta och underlätta för fler att flytta till en bättre anpassad och tillgänglig bostad.

I motion 2025/26:2858 av Caroline Högström m.fl. (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att göra avgiften till vägsamfälligheter avdragsgill.

I motion 2025/26:2130 av Kerstin Lundgren (C) föreslås det införs ett system med avdragsrätt för enskilda och företags uppköp för att radera utsläppsrätter på EU:s koldioxidmarknad. Motionären anför att Sverige skulle kunna utveckla och introducera ett avdrag på skatten för raderade utsläpps­rätter för att stimulera till en snabbare minskning av tillgången på utsläpps­rätter och därmed snabbare nå minskade utsläpp av koldioxid i Sverige och globalt.

I motion 2025/26:2630 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C) yrkande 1 föreslås att regeringen överväger möjligheten för fjällräddarna att få skatteavdrag för sina fordon för den del där de används i det allmännas tjänst. Men för att genomföra det måste enligt motionärerna skattereglerna ändras eftersom rättsläget är oklart.

I motion 2025/26:2662 av Patrik Karlson (L) föreslås att möjligheten att införa ett skattebefriat bosparande inför köp av första bostaden utreds.

Bakgrund och gällande rätt

I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln är att personen får dra av de utgifter han eller hon har för att få inkomster eller behålla dem. Man kan alltså göra avdrag endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.

Det finns dock flera betydelsefulla undantag från huvudregeln.

Förmån av uniform och andra arbetskläder

Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL).

Skattefrihet gäller för förmån av fri uniform, dvs. sådan klädsel för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av en myndighet eller av en annan arbetsgivare. En uniforms primära syfte är att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Utmärkande för en uniform är att den har en tydligt avvikande utformning från vanliga kläder.

Även förmån av fria skyddskläder och andra kläder kan vara skattefri under vissa förutsättningar. När det gäller omfattningen av skattefriheten för fria arbetskläder framgår det av förarbetena att kläder som utsätts för starkt slitage eller kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt bör undantas från beskattning. Exempel på yrkesgrupper som kan anses ha sådana arbetskläder är betongarbetare, murare, smidesarbetare och svetsare.

Fria överdrags- och skyddskläder samt fri tvätt av sådana kläder beskattas inte. Detta avser också sådana fria skyddskläder som har särskilda skydds­egenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot väta, värme och kyla som i huvudsak har andra orsaker än klimatförhållanden. Skattefriheten motiveras i det fallet med att denna typ av kläder är att jämställa med arbetsredskap.

Även kläder som är särskilt avpassade för arbetet och som inte lämpligen kan användas privat bör undantas från beskattning.

Avdrag för arbetsredskap och arbetsrum

Regler om avdrag för arbetsredskap finns i 11 kap. 8 § IL. En förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp som intäkt om

•       varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter

•       förmånen är av begränsat värde för den anställde

•       förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

Bestämmelsen gäller alla typer av varor och tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde som arbetsredskap.

Avdrag för faktiska kostnader för instrument, verktyg och andra arbets­redskap kan bara göras om utgiften har varit nödvändig för att få intäkterna. Man kan inte få avdrag för privata levnadskostnader. Om arbetsredskapet kan användas både i tjänsten och privat ska ett avdrag fördelas mellan använd­ningen i tjänst och privat samt proportioneras i förhållande till utrustningens beräknade livslängd.

Avdragsbegränsningen om 5 000 kronor för övriga utgifter gäller. En förut­sättning för avdrag är att arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetsredskapet. Tillgången måste också vara utsatt för en verklig värdeminskning. Kostnaden för en tillgång som inte sjunker i värde är inte avdragsgill. Det finns inga schablonavdrag för vissa yrkesgrupper, förutom i vissa fall för idrottsutövare. Avdraget bör reduceras till en skälig nivå vid anskaffning av dyrare tillgångar än vad som kan anses motiverat av tjänstebehovet.

Om tillgången har anskaffats för användning både för privat bruk och för tjänsten beräknas avdraget på den del av anskaffningsutgiften som beräknas avse tjänsten. Detta gäller oavsett om man gör direktavdrag eller förslitnings­avdrag. Om innehavet av inventariet dessutom är förenat med löpande kostnader, bör även sådana kostnader fördelas mellan privata kostnader respektive kostnader för tjänsten. Om den anställde hyr ett inventarium eller liknande bör hyreskostnaden på motsvarande sätt fördelas mellan vad som avser privat användning respektive tjänsten.

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i en särskild lokal kan göras om arbetslokalen finns på någon annan plats än i bostaden och om lokalen varit nödvändig för arbetet. För arbetsrum i en särskild lokal får man dra av den faktiska kostnaden.

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i bostaden kan göras bara i undantagsfall. För arbetsrum i den egna bostaden får man dra av den faktiska merkostnaden. I en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill. För avdrag gäller en avdragsbegränsning om 5 000 kronor. För att avdrag ska beviljas måste följande krav vara uppfyllda.

•       Arbetsgivaren tillhandahåller inte någon arbetsplats.

•       Det ska finnas ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden.

•       Arbetsrummet ska enbart ha använts för arbetet.

•       Bostaden måste vara större än vad som hade krävts om den skattskyldige inte hade varit tvungen att ha ett arbetsrum.

•       Arbetsrummet får med hänsyn till läge eller utrustning inte ingå i bostadsutrymmet.

För att ett arbetsrum inte ska anses ingå i bostadsutrymmet måste det antingen vara så avskilt från själva bostaden att det inte ingår i övriga bostadsutrymmen eller vara inrett på ett sådant sätt att det inte kan användas för bostadsändamål. Om ovanstående krav inte är uppfyllda anses kostnaden för arbetsrummet i stället vara en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill (9 kap. 2 § IL).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för arbetsredskap m.m., avdrag för pensions- och bosparande respektive införandet av ett landsbygdsavdrag behandlades i betänkande 2024/25:SkU9. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att hålla inkomstbeskattningen av löner och förmåner likformig och neutral och att så långt som möjligt undvika avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra.

Utskottet har i tidigare ställningstaganden ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skatte­system. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2025/26:173 (SD) och 2025/26:2835 (C) yrkande 11.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten för utgifter i inkomstslaget tjänst är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader. Kläder som inte är särskilt anpassade för arbetet anses utgöra privata levnads­kostnader. Avdrag för arbetsrum i hemmet kan göras under vissa särskilda förutsättningar. Om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda anses kostnader för arbetsrum utgöra privata levnadskostnader. Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter såsom arbetskläder, arbetsrum i bostaden eller inackorderings­kostnader vid studier på naturbruksgymnasium eller lantbruksskola utöver de möjligheter till avdrag som redan finns. Utskottet avstyrker därmed motio­nerna 2025/26:1357 (S), 2025/26:1376 (S), 2025/26:1651 och 2025/26:1680 (M) samt 2025/26:2357 (M).

Utskottet noterar att åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad har utretts av regeringen. Utskottet vill inte före­gripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet. Vidare har riksdagen nyligen beslutat i enlighet med regeringens förslag om att bl.a. ta bort amorteringskravet på bolån och att höja bolånetaket till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad och 80 procent av bostadens marknadsvärde när det gäller krediter som tas för att utöka en befintlig bostadskredit (prop. 2025/26:119, bet. 2025/26:FiU36, rskr. 2025/26:171. Förslagen syftar till att bidra till en sund amorteringskultur, minska trösklar på bostadsmarknaden och ge bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det nu behövs skatteavdrag för bosparande för olika grupper och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1688 (M), 2025/26:2422 (M) yrkande 3, 2025/26:2460 (M), 2025/26:2662 (L) och 2025/26:3074 (SD) yrkande 3.

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjäll­räddningen tillförsäkras goda villkor. Utskottet har tidigare avstyrkt motions­förslag om att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatte­området eftersom detta leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket i sin tur leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga avstyrker därmed motionerna 2025/26:2011 (M), 2025/26:2434 (M) yrkande 1 och 2025/26:2630 (C).

Av samma skäl anser utskottet inte att möjligheterna till avdrag bör förändras på det sätt som föreslås i motion 2025/26:2858 (M), som avstyrks.

Regeringen anför i sitt förslag till statens budget för 2026 att Sverige är ett föregångsland på klimatområdet (prop. 2025/26:1, s. 39). Elproduktionen är till mer än 98 procent fossilfri och Sveriges territoriella utsläpp per capita är bland de allra lägsta i EU. Sverige har några av världens mest ambitiösa klimat­mål, både på nationell nivå och genom åtaganden under EU-förordningar. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att nu tillstyrka förslag om att ge möjlighet till avdrag på det sätt som föreslås i motion 2025/26:2130 (C), som avstyrks.

Motionerna

Styrelsearvoden

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 4 och i yrkande 18 föreslås en översyn av lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag.

I motion 2025/26:699 föreslår Cecilia Rönn (L) att regeringen utreder en ändring i inkomstskattelagen för att styrelseledamöter återigen ska kunna få fakturera sina uppdrag som yrkesmässig näringsverksamhet.

Beskattning av sexuella tjänster

I partimotion 2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 20 anförs att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över reglerna om beskattning i syfte att sexhandel inte ska beaktas som näringsverksamhet. Liknande yrkanden återfinns i kommittémotionerna 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 35, 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 19, 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 31, 2025/26:3361 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2, samt motionerna 2025/26:1152 av Hanna Westerén (S) och 2025/26:3574 av Roland Utbult (KD).

Övrig beskattning

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 15 anförs att det svenska skattesystemet ska vara enkelt och förutsägbart och att prestationer som innefattar inkomster från särskild vinstandel bör beskattas som förvärvsinkomst.

I motion 2025/26:522 föreslår Alf Alftberg (SD) att möjligheten att avskaffa skatten på pension utreds.

I motion 2025/26:2550 anför Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) att regeringen bör överväga att utreda möjligheten till ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna.

I motion 2025/26:1980 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att möjlig­heten att införa en skattebefriad räddningstjänst i beredskap (RIB) ses över.

I motion 2025/26:2142 yrkande 2 föreslår Sten Bergheden (M) att regler och skattelagar ses över för att underlätta och öka lönsamheten för svensk biodling i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad eftersom den är mycket viktig för landet, för våra växter och för den biologiska mångfalden.

Bakgrund och gällande rätt

Inkomster som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital enligt 10 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Förutsättningarna för att en inkomst ska tas upp i inkomstslaget tjänst är

•       att den inte är hänförlig till något annat inkomstslag

•       att den inte är skattefri enligt 8, 11, eller 11 a kap. IL.

Med tjänst menas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § andra stycket IL). Inkomster från anställning och uppdrag är sådana där någon utför ett arbete åt någon annan. Sådana inkomster beskattas som lön.

I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. En bedömning måste då alltid göras i varje enskilt fall.

Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst. Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Inkomst av annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller närings­verksamhet.

En bedömning av om det är en självständig verksamhet som inte är en anställning eller ett uppdrag måste göras i varje enskilt fall.

Styrelsearvoden

Av 13 kap. 1 § IL framgår kriterierna för avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet:

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvs­verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdrags­givaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdrags­givaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade en dom den 16 december 2019 (HFD 2019 not. 31) om beskattning av styrelsearvoden. I målet var det fråga om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas. Målet avgjordes av HFD i sin helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades det skäl att avvika från domstolens praxis, eftersom en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel göras hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. HFD:s tidigare dom från 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. HFD fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.

Särskild vinstandel

I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns särskilda regler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Anledningen till de särskilda reglerna är Sveriges duala skattesystem, dvs. att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och att kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Reglerna infördes i samband med 1990 års skattereform och avser att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster i syfte att sänka den totala skatten på ersättning från ett fåmansföretag.

En delägare i ett fåmansföretag omfattas av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst om delägaren eller någon närstående är eller har varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Delägarens andelar anses då kvalificerade. Reglerna anger hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital.

Det finns inga särskilda skatteregler för den typ av vinstandel som förekommer i riskkapitalbranschen och som benämns särskild vinstandel (carried interest). Beskattningen följer i stället generella regler.

Särskild vinstandel är en särskild form av avkastning till aktiva ägare av fonder (fondförvaltare), en rätt till överavkastning på investerat kapital dvs. en form av vinstandel för dem som arbetar i fondens rådgivningsbolag. Med särskild vinstandel avses en särskild andel av vinsten i en riskkapitalfond som tillfaller fondens förvaltare sedan investerarna fått sin del.

Kapitalet från de externa investerarna motsvarar normalt sett ca 98 procent, medan fondförvaltarnas kapital motsvarar ca 2 procent av fondens totala kapital. Eftersom fondförvaltarnas kapital i fonden endast motsvarar ca 2 procent och de har rätt till en särskild vinstandel om ca 20 procent är för­delningen av övervinsten asymmetrisk. Det är vinstandelen om 20 procent som benämns särskild vinstandel.

Beroende på omständigheter i det enskilda fallet kan den särskilda vinst­andelen komma att beskattas i inkomstslaget kapital eller inkomstslaget tjänst eller enligt de särskilda reglerna i 57 kap. IL om hur utdelning och kapitalvinst ska beskattas för fysiska personer som äger en kvalificerad andel i ett fåmans­företag.

Chefen för Finansdepartementet beslutade den 6 augusti 2024 att ge en utredare i uppdrag att se över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel och att föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster (Fi 2024:E). Utredaren överlämnade i januari 2025 promemorian Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder.

I sitt förslag till statens budget 2026 föreslog regeringen att vissa begräns­ningar i möjligheten att räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag vid beräkningen av löneunderlaget ska gälla för personer som på grund av sitt arbete har rätt till särskild vinstandel från en alternativ investeringsfond. I övrigt valde regeringen att inte gå vidare med utredarens förslag.

Fråga om hur resultatfördelning i en riskkapitalfond ska behandlas vid beskattningen

I en dom från HFD den 19 juni 2025 (HFD mål nr 6238-24) slog domstolen fast att inkomster i form av utbetalning av särskild vinstandel och utdelningar till bolag som ägs direkt och indirekt av en fysisk person inte leder till några beskattningskonsekvenser i inkomstslaget tjänst för den personen.

HFD gjorde bedömningen mot bakgrund av att den aktuella delägaren i en fond (ett utländskt bolag) var den som hade rätt till den särskilda vinstandelen. Den särskilda vinstandelen utgjorde avkastning på den investering som det utländska bolaget hade gjort i fonden. Vidare uttalade HFD att resultat­fördelningen ska grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. Resultatfördelning kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om beskattning av styrelsearvoden, sexuella tjänster, biodling, arvodering av nattvandrare m.m., särskild vinstandel och skatt på pension behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Enligt huvudregeln är alla inkomster skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. Med ”annan inkomstgivande verksam­het” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobby­verksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.

Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller närings­verksamhet.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer det av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Utskottet finner att frågan är noga utredd i praxis och är inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:699 (C) samt 2025/26:2835 (C) yrkandena 4 och 18.

Lagstiftningen innehåller inte något undantag från skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster. Utskottet anser, precis som motionärerna, att arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt. Arbetet mot prostitution och människohandel är också en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utskottet avstyrkte senast i betänkande 2024/25:SkU9 motionsyrkanden om beskattning av styrelsearvoden och sexuella tjänster. Då motiverade utskottet sitt beslut med att det är en av regeringens centrala prioriteringar att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till dem som utsätts. När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den har noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom det att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse men man fortsätter att arbeta intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts. Utskottet anser fortfarande att det mot denna bakgrund inte finns skäl att förorda ett tillkännagivande och avstyrker motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 20, 2025/26:3553 (S) yrkande 35, 2025/26:2783 (V)yrkande 19, 2025/26:2834 (C) yrkande 31, 2025/26:3361 (MP) yrkande 2, 2025/26:1152 (S) och 2025/26:3574 (KD).

Sverige är en liten, öppen ekonomi. Konkurrenskraftiga och produktiva företag är nödvändiga för att Sverige ska kunna behålla och utveckla välfärden. En god tillgång till riskkapital är en viktig komponent för att företag ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga. Även om Sverige i dag har en av de mest välutvecklade riskkapitalmarknaderna i Europa, där nya företag kan söka finansiering, är det centralt att fortsätta att värna och skapa förutsättningar för god tillgång till kapital och ett aktivt och kompetent riskkapitalägande.

Regeringskansliet har nyligen sett över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel. I sitt förslag till statens budget för 2026 föreslog regeringen en begränsning av möjligheten att vid beräkningen av löneunderlag räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond, och i dotter­företag till förvaltare av en sådan fond. Förslaget motiverades med att affärs­idén i riskkapitalbranschen är att förvärva andelar i andra företag i syfte att avyttra andelarna inom ett antal år. Skälen för att löner i dotterföretag får räknas med vid beräkning av löneunderlaget – att bestämmelserna ska vara neutrala i fråga om organisation i ett eller flera företag – bedöms inte gälla för dotterföretag till riskkapitalfonder. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2025/26:SkU1y).

Utskottet anser mot denna bakgrund inte att riksdagen nu behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om särskild vinstandel och avstyrker motion 2025/26:3553 (S) yrkande 15.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna, att se över möjlig­heten att införa en skattebefriad räddningstjänst i beredskap eller att avskaffa skatten på pensionsinkomster eller inkomster från biodlingsverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:522 (SD), 2025/26:1980 (M), 2025/26:2142 (M) yrkande 2 och 2025/26:2550 (SD).

Motionerna

I partimotion 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 29 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmåns­beskattning för kollektivtrafikkort.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 föreslås en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning. Motionärerna anför att exemplen där rättssäkerheten satts på prov är många bara under de senaste åren. Det är enligt motionärerna tydligt att det behövs en större översyn av systemet med förmånsbeskattning, där enkelhet, rättssäkerhet och transpa­rens måste vara ledord.

I kommittémotion 2025/26:3191 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 16 anförs att reglerna om förmånsbeskattning bör ses över i syfte att förbättra förut­sättningarna för distansarbete.

I kommittémotionerna 2025/26:3281 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 100 föreslås att regeringen avskaffar beskattningen på kollektivtrafikkort som förmån.

I motion 2025/26:373 av Michael Rubbestad (SD) anförs att regeringen bör överväga att utreda möjligheten att undanta dricks från skattepliktig ersättning för arbete.

I motion 2025/26:2147 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att slopa förmånsbeskattningen av kostförmån till medarbetare ses över.

I motion 2025/26:2913 av Lars Beckman (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att genomföra en översyn av tjänstebilsbeskattningen samt momsreglerna.

I motion 2025/26:2609 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 föreslås att för­månsbeskattning införs på fri parkering vid arbetsplatsen för anställda med förmånsbil. I yrkande 2 anförs att arbetsgivare inte ska ersätta parkeringsböter för någon anställd, oavsett fordonstyp. Motionären anför bl.a. att det genom att dessa förmåner avskaffas säkerställs att alla anställda behandlas lika, oavsett om de använder förmånsbil, egen bil, kollektivtrafik eller cykel. Den som får en förmån ska enligt motionären också beskattas för den. Att inte behöva betala sina egna parkeringsböter riskerar att öka likgiltigheten inför de parkeringsregler som finns.

I motion 2025/26:3569 av Anne-Li Sjölund (C) föreslås att regeringen utreder möjligheten att införa ett skattefritt reskort, likt friskvårdsbidraget.

I motion 2025/26:3624 av Magnus Jacobsson (KD) föreslås en översyn av reglerna för julgåvor, kostförmåner och representation. Motionären hänvisar bl.a. till den allmänna kostnadsutvecklingen.

Bakgrund och gällande rätt

Grundprincipen i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för inkomst­beskattning är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (11 kap. 1 § IL). Värderingen ska i normal­fallet göras till marknadsvärde.

Tjänsteställe

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra bedömningen av var den anställde har sitt tjänsteställe. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställde utför huvuddelen av sitt arbete men det finns undantag. Var tjänstestället ligger har bl.a. betydelse för avdragsrätten vid resor till och från arbetet, tjänsteresor och hemresor.

Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

Sedan den 1 januari 2022 gäller att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för en tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren.

Den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region eller kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller någon annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnads­ersättning som betalas ut, och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp den ersättning som han eller hon har fått och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration. Kostnadsersättningar är skattefria även för begränsat skattskyldiga personer vid tillfällig anställning eller uppdrag i högst en månad och vid tillfälligt arbete under vissa samhälls­insatser.

Bilförmån

För en tjänstebil är syftet främst att bilen ska användas i tjänsten. När det gäller en förmånsbil får den även användas privat, men då tillkommer alltid en förmånsskatt. Skattepliktig bilförmån uppkommer när en person för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som personen får använda på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund.

Någon skattepliktig bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning (61 kap. 11 § andra stycket IL). Med ringa omfattning avses

•       ett fåtal tillfällen per år

•       en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

För skattefrihet krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda. För att den anställde ska kunna visa att bilen inte har använts privat i syfte att inte förmånsbeskattas bör en körjournal föras och noggranna anteckningar om alla resor, både privata och i tjänsten bör anges.

Hur mycket skatt den anställde betalar för en förmånsbil beror på förmånsvärdet för den bil som valts. En bilförmån beräknas utifrån en schablon där bl.a. vad bilen kostade som ny, extrautrustning och fordons­skatten påverkar förmånsvärdet. Förmånsvärdet räknas sedan ihop med den anställdes lön vid beräkning av skatt.

Om en anställd har en förmånsbil är fri parkering eller garageplats vid arbetsplatsen inte en skattepliktig förmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat.

Felparkerings- eller kontrollavgifter för olovlig parkering i tjänsten

Böter och offentligrättsliga sanktioner är inte avdragsgilla (9 kap. 9 § IL). Med felparkerings- och kontrollavgifter avses i detta sammanhang dels avgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgifter, dels avgifter enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Avdragsförbudet innebär att en anställd som själv betalar avgiften inte har rätt till avdrag.

Om en anställd har förmånsbil, kan arbetsgivaren i egenskap av ägare till fordonet ytterst bli betalningsansvarig för avgiften. Denna omständighet innebär inte att denna utgör en kostnad för fordonet som ingår i bilförmåns­värdet.

Om arbetsgivaren betalar felparkerings- eller kontrollavgiften för en anställd betraktas detta som en ersättning för en personlig utgift för den anställda och behandlas som lön. Detta gäller oavsett om den olovliga parkeringen skett vid tjänsteresa eller privat. Undantag från beskattning kan bli aktuellt för t.ex. vård- och räddningspersonal som fått felparkerings- eller kontrollavgift vid akut utryckning.

Kostförmån

En kostförmån uppkommer normalt så snart en anställd ätit en måltid som arbetsgivaren bekostat. Förmån av frukost, lunch och middag värderas enligt fastställda schablonbelopp. Om den anställde själv har betalat något för för­månen sätts förmånsvärdet ned med motsvarande belopp.

Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den fås löpande eller endast vid särskilda tillfällen. Det kan t.ex. vara fråga om förmån av fri kost under tjänsteresa, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser eller studieresor. Förmån av fri kost är normalt skattepliktig även i samband med resor utomlands. Med kost avses i detta sammanhang det mesta som kan ätas och drickas. Med måltid avses i första hand frukost, lunch och middag. Även servering av mat som benämns buffé eller supé kan vara en måltid.

I likhet med andra förmåner är en kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som tillhandahåller förmånen. En förutsättning är dock att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen eller uppdraget. En ytterligare förutsättning för beskattning är att mottagaren utnyttjat kostförmånen.

Dricks

Dricks är en skattepliktig ersättning för arbete. Eftersom det är en frivillig betalning från kunden direkt till den som utfört arbetet är det dock kunden, och inte företaget, som är utbetalare (jfr prop. 2010/11:165 del 1 s. 332 och 333). Rätten att ta emot dricks kan inte sägas vara följden av ett arbetsavtal men är dock en intäkt i inkomstslaget tjänst. Skyldigheten för arbetsgivaren att göra skatteavdrag för inkomsten togs bort i och med införandet av skatteför­farandelagen (2011:1244). Det är den skattskyldige själv som behöver uppge intäkten i deklarationen så att skatteberäkning kan göras.

Pågående arbete

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen.

Utredningen har analyserat hur reglerna om tjänsteställe och avdrag för ökade levnadskostnader kan moderniseras för att göra skattereglerna enklare för arbetsgivare, anställda och företag. Var en person har sitt tjänsteställe är bl.a. avgörande för bedömningen av olika avdrag vid inkomstbeskattningen. Utredningen föreslår att bestämmelserna förenklas och förtydligas för att göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att bestämma tjänstestället.

Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om förmånsbeskattning m.m. behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riks­dagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. En förmån innebär alltså en privat nytta för den anställde och en besparing av privata levnadskostnader.

Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersätt­ningsformer upprätthålls och ser inget behov av ytterligare förändringar. Det som anförs i motion 2025/26:2609 (C) yrkandena 1 och 2 om reglerna för par­keringsavgifter respektive felparkerings- och kontrollavgifter för olovlig parkering i tjänsten ger inte skäl till inte någon annan bedömning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsförslag i mot­svarande delar.

Motionerna

Personalvårdsförmåner

I motion 2025/26:2194 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten till ett flexibelt regelverk för friskvårdsbidrag så att det även innefattar hyra och köp av utrustning som möjliggör träning. I motion 2025/26:2257 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslår motionären en översyn av grunderna för friskvårdsbidrag så att de även kan innefatta naprapat och kiropraktor.

I motion 2025/26:999 av Christofer Bergenblock (C) föreslås en ändring i regelverket kring friskvårdsbidrag så att egenföretagare med enskild firma får möjlighet att göra avdrag för friskvård på samma sätt som anställda inom andra företagsformer.

I motion 2025/26:3455 av Roland Utbult (KD) föreslås en utredning av möjligheten att använda friskvårdsbidraget till kulturella aktiviteter.

Privata sjukvårdsförsäkringar

I motion 2025/26:1823 av Anna Vikström (S) yrkandena 1–3 föreslås att skattemässiga förmåner för privata sjukvårdsförsäkringar begränsas, att avdragsrätten för arbetsgivare för premie till privata sjukvårdsförsäkringar begränsas eller avskaffas samt att hela premien för arbetsgivarbetald privat sjukvårdsförsäkring ska vara skattepliktig. Motionären anför bl.a. att det skapas ojämlikhet i vårdsystemet eftersom personer med försäkring kan få snabbare tillgång till vård än patienter med större vårdbehov. Detta riskerar enligt motionären att urholka tilltron till det skattefinansierade sjukvård­systemet och välfärdens behovsprincip.

Bakgrund och gällande rätt

Personalvårdsförmåner

Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska förmåner som fås på grund av tjänst tas upp som intäkt. Från denna huvudregel görs i 11 § undantag för personalvårdsförmåner. Personalvårds­förmåner är förmåner av mindre värde som har som syfte att skapa trivsel i arbetet. Personalvårdsförmåner kan vara friskvårdsbidrag, motionsaktiviteter och enklare förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen. Personal­vårdsförmåner är skattefria, men för att räknas som en personalvårdsförmån ska förmånen

•       vara av mindre värde

•       rikta sig till hela personalen

•       inte gå att byta mot kontanter.

Om arbetsgivaren erbjuder de anställda ett visst angett belopp som de efter eget val får använda för motions- eller friskvårdsaktiviteter är det ett friskvårdsbidrag.

Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser och kortet delas ut av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel.

Privata sjukvårdsförsäkringar

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde. Det innebär att om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Detsamma gäller sjukvårdsför­säkringar som tecknats av arbetsgivaren. Förmånen värderas till arbets­givarens kostnad för försäkringen.

När en sjukvårdsförsäkring omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan den skattepliktiga förmånen schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

SOU 2021:80 Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar – ökad kunskap och kontroll

Regeringen tillsatte i augusti 2020 en utredning om privata sjukvårds­försäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Utredaren skulle bl.a. föreslå åtgärder som ska se till att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan försäkring. Detta ska säkerställa att alla patienter i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården får vård på lika villkor. Utredningsbetänkandet lämnades till regeringen den 8 oktober 2021.

Regeringen lämnade i juni 2022 förslag till riksdagen om ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260). Regeringen föreslog bl.a. att när en region ingår ett avtal med en privat vårdgivare som förutom regionen har ytterligare uppdragsgivare ska det framgå av avtalet dels hur det ska säker­ställas att vårdgivarens övriga uppdrag inte negativt påverkar utförandet av de uppgifter som har lämnats över av regionen, dels hur detta ska följas upp.

Propositionen bereddes av socialutskottet, som avstyrkte denna del av förslaget med följande uttalande:

Utskottet anser [...] inte att regeringen har visat att det nu aktuella förslaget skulle utveckla och förbättra de privata sjukförsäkringarnas funktionssätt. Regeringen har heller inte kunnat styrka att det finns problem med medicinska prioriteringar eller undanträngning hos fristående vårdgivare och det finns inte belägg för att privata sjukvårdsförsäkringar leder till att patienter med mindre behov går före patienter med större behov.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om personalvårdsförmåner behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9 och motionsyrkanden om hälsofrämjande åtgärder behandlades senast i betänkande 2021/22:SkU13. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att ge de anställda personalvårdsförmåner såsom friskvårdsbidrag. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

När det gäller friskvårdsbidraget vill utskottet särskilt poängtera att det de facto är fråga om stora subventioner från staten i och med att arbetsgivarna kan betala för friskvård till sina anställda utan att behöva betala sociala avgifter på ersättningen, samtidigt som arbetsgivarna kan göra avdrag för kostnaden. Arbetstagaren förmånsbeskattas inte heller för förmånen. Det är därför särskilt viktigt att följa reglerna och att upprätthålla en tydlig gränsdragning gentemot andra aktiviteter såsom förebyggande behandlingar, sjukvård, skönhetsvård eller andra aktiviteter som inte räknas som friskvård.

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att alla ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet som en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och att de aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget successivt har utvidgats.

Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att utvidga friskvårdsbidraget till att omfatta hyra och inköp av utrustning eller annan form av service. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2194 (M).

Gränsen mellan hälso- och sjukvård och friskvård kan vara svår att avgöra. Friskvård är renodlat förebyggande arbete för eget välbefinnande. Friskvård får inte vara att förebygga, behandla eller rehabilitera sjukdom eller skador, dvs. sjukvård. Det innebär att behandlingar som i stället kan kategoriseras som hälso- och sjukvård eller skönhetsvård inte omfattas av friskvård. En legitimerad naprapat arbetar med hälso- och sjukvård men kan också under vissa förutsättningar ge friskvårdande behandling. Utskottet anser att det är viktigt att behålla gränsen mellan friskvård och sjukvård. Det finns också en av Skatteverket väl utarbetad praxis. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslagen om att utvidga friskvårdsbidraget i denna del och avstyrker därmed motion 2025/26:2257 (M).

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2025/26:3455 (KD).

Reglerna om friskvårdsförmåner gäller endast för anställd personal. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas inte heller för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Utskottet anser därför att kostnader som den enskilda närings­idkaren har för sin egen friskvård ska betraktas som utgifter för privata levnadskostnader som inte får dras av. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom någon form av skatteavdrag med den inriktning som motionären förespråkar och avstyrker därmed motion 2025/26:999 (C).

Utskottet noterar att socialutskottet i sitt betänkande 2022/23:SoU5 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården, inte ansåg att det var styrkt att det finns problem med medicinska prioriteringar eller undanträngning hos fristående vårdgivare eller att privata sjukvårdsförsäkringar leder till att patienter med mindre behov går före patienter med större behov. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att tillstyrka förslag om ändring av reglerna om skattemässig hantering av privata sjukvårds­försäkringar i enlighet med förslagen i motion 2025/26:1823 (S) yrkandena 1–3, som avstyrks.

Motionerna

Skattereform

I partimotion 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 anförs att regeringen bör verka för en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med Sveriges klimat- och miljömål.

I partimotion 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1 anförs att det behövs en stor och genomgripande översyn av dagens skatte- och utjämningssystem för att på längre sikt garantera en fördelning som ger jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i alla delar av landet.

I partimotion 2025/26:3584 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 13 föreslås att regeringen utreder förslag på hur skattesystemet kan utformas för att styra mot långsiktig hållbarhet, cirkularitet och klimatmål. I yrkande 131 föreslår motionärerna en utredning av effekterna av ekonomiska och andra nationella styrmedel, inklusive en översyn av skattesystemet, för att undersöka vilka styrmedel som skulle leda till en högre grad av återanvändning av bygg­material vid nybyggnation eller renovering.

I kommittémotion 2025/26:3553 yrkandena 1–3 och 6 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) en skattereform. I yrkande 1 anförs att skatte­systemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt. I yrkande 2 anförs att behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är stort och något som måste genomföras. I yrkande 3 anför motionärerna att vid genomförandet av en skattereform bör man långsiktigt se över hur de som har de högsta inkomsterna och största tillgång­arna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skatte­systemets legitimitet. I yrkande 6 anförs att en enhetlig beskattning av för­värvsinkomster ska eftersträvas.

I kommittémotion 2025/26:3732 yrkande 62 föreslår Åsa Westlund m.fl. (S) att en framtida skatteöversyn ska ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt.

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 anförs att Sverige behöver en ny stor skattereform som ökar skatte­intäkterna och stärker likformigheten och rättvisan i skattesystemet.

I kommittémotion 2025/26:2832 yrkande 7 anför Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) att det bör göras en översyn av skatter, avgifter och avdrag för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn.

I kommittémotion 2025/26:3184 yrkande 2 föreslår Alireza Akhondi m.fl. (C) en skatteöversyn som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt.

I motion 2025/26:2735 av Lawen Redar (S) föreslås att regeringen överväger behovet av en skatterättslig översyn för att stimulera en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad.

I motion 2025/26:2399 yrkande 3 anför Markus Wiechel (SD) att små och medelstora bolag inte ska drabbas av ett höjt skattetryck vid införandet av ett enhetligt regelsystem för alla bolagsformer. Ett enhetligt regelsystem för alla bolagsformer skulle enligt motionären innebära ett enda ramverk som styr grundläggande aspekter som ansvarighet, beskattning och styrning, med möjlighet till flexibla avtal för specifika behov.

I motion 2025/26:437 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att dels utreda införandet av en 50/50-regel, dels avskaffa den statliga inkomstskatten. Motionärerna anför att den statliga inkomstskatten, som främst drabbar stockholmare, behöver sänkas enligt principen om hälften kvar i plånboken och på sikt helt avskaffas för att öka drivkrafterna till arbete och utbildning.

I motion 2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft.

I motion 2025/26:1668 av John E Weinerhall (M) föreslås en skattereform med platt inkomstskatt som utgångspunkt.

I motion 2025/26:3196 av Cecilia Engström och Magnus Berntsson (båda KD) föreslås att beskattningsreglerna för sjömän utreds.

I motion 2025/26:3474 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1 föreslås att den statliga inkomstskattens och bolagsskattens framtid utreds i syfte att stärka konkurrenskraften och öka svensk tillväxt.

I motion 2025/26:3498 av Patrik Karlson (L) föreslås att en genomgripande skattereform utreds. Motionären anför att syftet med skattereformen ska vara att bl.a. öka sysselsättningen och tillväxten, sänka skatten på jobb och före­tagande, sänka marginalskatterna, förenkla systemet samt långsiktigt trygga välfärdens finansiering. Även i motionerna 2025/26:3621 och 2025/26:3764 av Cecilia Rönn och Joar Forssell (båda L) föreslås att en bred skattereform utreds.

I motionerna 2025/26:623 och 2025/26:1048 yrkande 1 av Jamal El-Haj (‑) anförs att det behöver göras en skatteöversyn. Motionären anför att det behöver skapas en rättvis och hållbar ekonomi genom investeringar i välfärd, klimatomställning och digital infrastruktur, finansierade av ett långsiktigt och progressivt skattesystem

Grön skatteväxling

I kommittémotion 2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 12 föreslås att den gröna skatteväxlingen utvecklas. Man ska enligt motionärerna fortsätta att växla höjda skatter på miljöförstöring mot sänkta skatter på jobb och företagande genom att fasa ut alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten men inte på bekostnad av branschers konkurrenskraft.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 15 och 19 föreslås att regeringen gör en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen. För att klara av att gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken enligt motionärerna vara långsiktigt hållbar.

I kommittémotion 2025/26:3728 yrkande 72 föreslår Ulrika Heie m.fl. (C) en utredning om en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn. Det bör enligt motionärerna införas ett system som gör det möjligt för människor att leva och bo i hela landet, och detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige.

I kommittémotion 2025/26:3546 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 7 anförs att grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på klimat- och miljövänliga alternativ. Fler ekonomiska styrmedel behöver enligt motionärerna utvecklas utifrån principen om att förorenaren betalar så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastning inkluderas i kostnaden för material och produkter.

I motion 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkande 8 föreslås en utredning av ekonomiska styrmedel – inklusive en skatteöversyn – som styr från engångsprodukter till tjänster, reparation och delning.

Bakgrund

Grön skatteväxling

Grön skatteväxling är en miljöpolitisk åtgärd som innebär att miljöfarliga produkter och tjänster beskattas hårdare än tidigare, medan skatter på arbete (såsom löneskatter och arbetsgivaravgifter) sänks.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om en skattereform och grön skatteväxling behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU9. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa upp. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska ­utsläpp av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik som utskottet och riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:100, yttr. 2023/24:SkU4y, bet. 2023/24:FiU20, rskr. 2023/24:273. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något till­kännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skatte­systemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Skatterna fyller flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och närings­politik. De bör också jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Som en delfinansiering av de ökade försvars­anslagen bör det införas en beredskapsskatt på 5 procentenheter på månads­inkomster över 65 000 kronor.

 

Ställningstagande

Den tidigare moderatledda regeringens jobbskatteavdrag skapade en skatte­klyfta mellan olika inkomstslag som inte går att försvara. De som tjänar mest på den är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbete bör beskattas lika. På sikt behöver vi komma tillbaka till en likformig beskattning.

 

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbets­inkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden.

Jobbskatte­avdragen bör trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

 

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Den föregående regeringen har sedan tidigare i praktiken slutit skatteklyftan för ålderspensionärer. Skatteklyftan bör slutas för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldra­försäkring.

 

Ställningstagande

Hög facklig organiseringsgrad är en bärande del i den svenska arbets­marknadsmodellen. År 2018 infördes en skattereduktion för fackförenings­avgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i facket, vilket kan leda till en högre organiseringsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed kan den svenska arbetsmarknadsmodellen, som historiskt tjänat såväl löntagar­kollektivet som samhällsekonomin väl, stärkas.

Vi ser därför goda skäl att återinföra en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften i likhet med den som gäller för medlemskap i a-kassan sedan den 1 juli 2022, inte minst av likvärdighetsskäl jämfört med arbets­givares avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationer.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att avdrag i skattesystemet används så träffsäkert och effektivt som möjligt. Riksrevisionen har i en rapport (RiR 2023:26) granskat rot­avdragets kostnadseffektivitet dels för att öka arbetsutbudet, dels för att minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form, vare sig när det gäller att öka arbetsutbudet eller när det gäller att minska svarta löner i branschen. Vi vill att rotavdraget reformeras så att de som väljer att vidta energibesparande åtgärder får en högre subvention. Det är en viktig åtgärd för att styra arbetskraften och investeringarna så att de bidrar på bästa möjliga sätt till samhällsbygget.

.

Ställningstagande

I år har regeringen höjt reduktionen för rot ytterligare och kostnaden beräknas hamna på runt 16,4 miljarder kronor. Ro-tjänster som svenska hushåll köper för dessa dryga 16 miljarder kronor används ofta till onödiga köks- och badrumsbyten, tjänster som stjälper snarare än hjälper miljön. Vi övriga skattebetalare tvingas alltså att bidra till enskilda villa- eller bostadsrättsägares olika marknadsvärdeshöjande åtgärder, samtidigt som de genomförda rotåtgärderna tär på vår gemensamma miljö och vårt klimat.

Jag och mitt parti anser att gemensamma medel bör gå till sådant som är till nytta för flertalet invånare och för miljön. Jag föreslår därför att rot-avdraget görs om till ett helt grönt avdrag för fastighetsförbättringsarbeten, på samma sätt som skattereduktionen för grön teknik.

 

Ställningstagande

Rot- och rutavdrag kan användas inom EU och EES av den som är bosatt och skattar i Sverige. Enligt Privata Affärer har det gått drygt 282 miljoner kronor till utlandet de senaste fem åren, framför allt till Spanien. Det innebär att avdragen inte fungerar som konjunkturåtgärd utan enbart blir en skatte­subvention för den som har råd att ha semesterbostad utanför Sverige.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.

 

Ställningstagande

Skattereduktion ges för gåvor till gåvomottagare inom social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Skattereduktionen är på 25 procent av gåvo­beloppet och förutsätter att mottagaren är godkänd av Skatteverket. I detta regelverk bör kultur läggas till vid sidan om social hjälpverksamhet och veten­skaplig forskning.

 

Ställningstagande

 

Alla bör ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom införandet av klimatkrediter.

Möjlighet att få skattereduktion för såld solel på 60 öre per kilowattimme för ägare av solceller för mikroproduktion har tagits bort 2026. Därmed minskar såväl lönsamheten för solceller som utbyggnadstakten i ett läge där det behövs mer decentraliserad kraft. För att öka den närproducerade elproduk­tionen bör skatten för egen användning av solel slopas.

För att bättre nyttja alla takytor bör de som köper en andel i en mikro­produktionsanläggning för solel få samma gröna avdrag för sitt andelsägande som den som bygger på eget tak.

Det finns också skäl att se över möjligheten till stöd för att konvertera bilar från fossil till förnybar drift. De bilar som konverteras ska då självklart kunna ta del av samma stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska hen kunna finansiera det inom ramen för det gröna avdraget.

 

Ställningstagande

Det behövs en storsatsning på förnybar och billig energiproduktion. Sol‍­energin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen spara in pengar på sina elräkningar. För att underlätta detta bör bl.a. skatten för andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus sänkas.

Med den statliga ersättningen för mikroproduktion av solel, den s.k. 60-öringen, har småskalig solelsproduktion kunnat skyddas från stora pris­variationer. Efter regeringens förslag har riksdagen beslutat att avskaffa ersättningen den 1 januari 2026. Jag anser att den statliga ersättningen för mikro­produktion av solel bör återinföras och att småskalig solvärme bör införlivas i det gröna avdraget.

 

Ställningstagande

Dagens regelverk för reseavdrag bör ersättas med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag. Detta bör utformas så att det även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden. Till skillnad mot dagens system som gynnar bilresor i storstads­regioner skulle ett reseavdrag med denna utformning behandla alla reseslag neutralt och utjämna regionala skillnader. Ett avståndsbaserat och färdmedels­neutralt reseavdrag är ett effektivt styrmedel för att sänka växthusgasutsläppen vid arbetspendling, och det skulle också minska det utbredda fusket med dagens system.

 

Ställningstagande

Det reseavdrag som regeringen behöll ger upphov till omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken och cementera orättvisorna mellan trafikslagen. Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om (bet. 2021/22:SkU29) bör införas. Skattereduktionen innebär ett färdmedels­neutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Det krävs en reform av reseavdraget, och som utgångspunkt ska en sådan reform kunna vara kostnadsneutral.

 

Ställningstagande

När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste de gå ihop för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och va-nät, något som är både kostsamt och tidskrävande. Det är en självklarhet att kostnaden för att själv förvalta det som en boende i en storstad bekostar via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon. Det bör därför införas ett landsbygdsavdrag som skulle innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar.

För att stimulera till en snabbare minskning av tillgången på utsläppsrätter och därmed snabbare nå minskade utsläpp av koldioxid i Sverige och globalt skulle Sverige kunna utveckla och introducera ett avdrag på skatten för raderade utsläppsrätter för såväl privatpersoner som företag. Regeringen bör främja en sådan utveckling och därför vidta nödvändiga åtgärder för att kunna verkställa ett avdrag.

Ställningstagande

Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka styrelsen med en specifik kompetens. Regeringen bör därför se över regel­verken så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.

 

Ställningstagande

I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex, och en utvärdering av sexköpslagen har visat att den har varit ett viktigt verktyg för att begränsa prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige.

Frågan om beskattning av inkomster från prostitution, när sexköp numera är kriminaliserat har aktualiserats. I praktiken riskerar brottsutsatta kvinnor som går fria inom ramen för sexköpslagstiftningen i stället att bli åtalade i skattebrottsmål. Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution har i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) föreslagit en översyn av beskattning vid prostitution. Denna fråga bör regeringen hantera omedelbart, och ta fram riktlinjer för hur personer i prostitution inte ska behöva skatta för den betalning som de får när de utsätts för sexualiserat våld (sexköp). Om en förändring av skattelagstiftningen är nödvändig bör den göras.

Vi anser dock att frågan om beskattning av inkomst från försäljning av sexuella tjänster handlar om mer än den specifika skattefrågan och därmed bör hanteras med ett brett grepp, där det övergripande målet är att stoppa exploatering av människor i prostitution. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av problemet med beskattning vid prostitution.

 

Ställningstagande

Det svenska skattesystemet ska vara enkelt och förutsägbart, och prestation i form av arbete ska beskattas som förvärvs­inkomst. Det borde även avse det arbete som innefattar inkomster som härrör från särskild vinstandel. Det behövs en mer långsiktig översyn av hur de som har de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skattesystemets legitimitet.

 

Ställningstagande

En sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten. Kollektivtrafiken skapar tillgänglighet till resor för stora grupper med låga inkomster. Eftersom kvinnor för närvarande i större utsträckning använder sig av kollektiva färdmedel kan en sådan reform i högre utsträckning gynna kvinnor, som generellt har lägre inkomster än män. I dagsläget är det möjligt för en arbetsgivare att stimulera miljövänliga resor med bil men inte med kollektivtrafik. En avskaffad beskattning av kollektiv­trafikkort skulle medföra en betydlig kostnadsminskning för arbetstagare.

Regeringen kom nyligen med ett förslag om halverad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort. Det är ett steg i rätt riktning men jag anser inte att det är tillräckligt. Förmånsbeskattningen på kollektivtrafikkort behöver avskaffas i sin helhet.

 

Ställningstagande

I samband med pandemin blev det uppenbart för allt fler att systemet med förmånsbeskattning både är komplicerat och brister i rättssäkerhetshänseende. Vi kan konstatera att exemplen där rättssäkerheten satts på prov varit många bara under de senaste åren. Plötslig förmånsbeskattning av fyrhjulingar som används i lantbruksverksamhet och av bygdegårdar för tid när lokalerna inte används är några exempel som motiverar förändring. Det är tydligt att det behövs en större översyn av systemet med förmånsbeskattning, där enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.

Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i digitaliseringen, ett ytterligare steg mot att göra arbets­situationen mer flexibel för fler arbetstagare och arbetsgivare och mot att skapa bättre för­utsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa. Reglerna för förmånsbeskattning behöver ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.

 

Ställningstagande

Det måste bli enklare och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infra­struktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet. Regeringen remitterade tidigare i år en promemoria om att halvera förmåns­skatten på kollektivtrafikkort. Tyvärr väljer regeringen att inte gå vidare med detta förslag. Det var ett bra förslag, men regeringen borde gå längre genom en utredning om att helt avskaffa förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort.

 

Ställningstagande

I dag kan arbetsgivare bidra till de anställdas hälsa genom ett skattefritt friskvårdsavdrag som får uppgå till maximalt 5 000 kronor per år. Detta kan användas för olika former av friskvård, såsom gymkort, simning, yoga eller ridning. Friskvårdsbidraget är ingen rättighet utan ett mervärde som många arbetsgivare erbjuder sina anställda. I samtliga företagsformer utom för enskild firma räknas även arbetsgivarna som en del av personalen och kan därmed själva ta del av friskvårdsbidraget. Anledningen till att det ser ut så här är att den som driver eget företag i form av en enskild firma inte anses vara anställd i juridisk mening till skillnad från den som driver eget företag i form av aktiebolag. I praktisk mening är det däremot ingen skillnad på den person som driver ett företag oberoende av i vilken företagsform det görs. Det finns därför anledning att se över det nuvarande regelverket för friskvårdsbidrag så att egenföretagare med enskild firma får möjlighet att göra avdrag för friskvård på samma sätt som anställda inom andra företagsformer.

 

Ställningstagande

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatte­intäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt, rättvist och effektivt skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och enhetliga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska ha så få särregler och undantag som möjligt. Det ska i samverkan med den ekonomiska politiken bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Ett övergripande mål för att trygga välfärdens finansiering är att skattepolitiken har en bred förankring i befolkningen.

Behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är stort. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet och rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Grundbultar för översynen är att skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas och att de allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatte­planering.

 

Ställningstagande

Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skattereglerna är generella och enkla och skattebaserna breda. Detta var också utgångspunkten för den stora skattereformen i början av 1990-talet. Den resulterade i lägre skatter på arbete, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatteplanering. Sedan dess har det gjorts många avsteg från dessa principer. Skattesystemet har utvecklats till att bli ett sammelsurium av olika avdrag, reduktioner och nedsättningar av olika skatter. Skatterna har också sänkts kraftigt sedan skattereformen. Mellan 1990 och 2024 sänktes skattekvoten från 49,8 procent av BNP till 41,1 procent, vilket motsvarar ca 560 miljarder kronor mindre i skatteinkomster varje år. Skatte­sänkningarna har satt press på de offentliga välfärdstjänsterna och ökat den ekonomiska ojämlikheten. Sverige behöver en ny stor skattereform, som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.

 

Ställningstagande

Det behövs en stor och genomgripande översyn av dagens skatte- och utjämningssystem för att på längre sikt garantera en fördelning som ger jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i alla delar av landet. I dag ser vi att systemet inte är byggt för att klara av detta, vilket innebär att Sveriges landsbygdsområden missgynnas.

Det behöver tillsättas en kommission som ska lägga fram förslag som kan åtgärda de strukturproblem som genomsyrar bostads- och fastighets­marknaderna. Skattesystemet påverkar både byggandet och människors agerande på bostads­marknaden, och det behövs en skatteöversyn som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt.

Subventioner och avgifter inom den digitala sektorn slår i dag många gånger snett. Globala plattformsföretag får tillgång till avgiftsfri energi till sina servrar medan svenska bolag får betala vanlig taxa. Elektronik beläggs med kraftiga avgifter utifrån en förlegad syn på hur elektroniskt minne används. En översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrens­neutral och tidsenlig lagstiftning. Särskilt angelägen i en sådan översyn är den s.k. kassettavgiften. Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan ligga till grund för avdrag.

 

Ställningstagande

Det borde tillsättas en bred utredning som ser över och ger förslag på hur skattesystemet kan utformas för att styra mot långsiktig hållbarhet och klimatmål. Riksdagen borde anta ett nationellt mål för att öka återbruket och återanvändningen vid byggande och införa krav på minskade avfallsmängder vid nybyggen. För att skapa ett incitament för branschen och för köparna att använda mer återvunnet och återbrukat byggmaterial borde det utredas vilka ekonomiska styrmedel som skulle styra mot en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid byggande. I en sådan utredning bör man inkludera en översyn av skattesystemet för att undersöka hur cirkulära återbrukade material kan gynnas framför nytillverkade.

 

Ställningstagande

Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring är viktigt för att klara av klimatomställningen. För att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till fler jobb är det samtidigt viktigt att detta kombineras med sänkta skatter på jobb och företagande. Höjda skatter på miljöförstöring bör växlas mot sänkta skatter på jobb och företagande. Därför bör alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten fasas ut, men inte på bekostnad av branschers konkurrens­kraft. En utfasning behöver därför gå hand i hand med sänkta kostnader för branscher som påverkas, eller någon annan form av kompensation som hjälper till att ställa om. Det totala kostnadstrycket ska med andra ord inte höjas, men alla företag och branscher måste betala fullt pris för sina utsläpp.

Det behöver genomföras en skatteväxling inom transportsektorn som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. Transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet står i centrum för klimatomställningen.

För att klara av att gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken vara långsiktigt hållbar. Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljö­förstöring är därför viktigt för att klara av klimatomställningen. För att uppnå detta behövs en utvärdering av den gröna skatteväxlingen.

 

Ställningstagande

Grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på klimat- och miljövänliga alternativ. I dag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material bli mer konkurrens­kraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att förorenaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Det bör skapas ekonomiska incitament som främjar cirkulerade naturresurser framför utvinning av jung­fruliga naturresurser.

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag