En riksdagsledamot undrar hur regeringen ska förbättra hanteringen av jakttider, eftersom den nuvarande processen har skapat oro och kritik från jägarorganisationer.
Inget beslut – detta är en fråga från en riksdagsledamot till en minister, där ministern förväntas svara på frågorna.
Ministern kommer att svara på frågorna i riksdagen, vilket kan leda till en debatt om hur jakttidsprocessen ska förbättras.
<p>Fru talman! Tomas Kronståhl har frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en förutsägbar och rättssäker hantering av jakttider, hur jag avser att stärka dialogen mellan regeringen, ansvariga myndigheter och berörda aktörer, såsom jägarorganisationerna, och om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde se över styrningen av Naturvårdsverket.</p><p>Fru talman! Det är för mig av central betydelse att besluten om jakttider grundas på tillgänglig vetenskaplig kunskap, att beslutsprocesserna är transparenta och att tillämpningen är enhetlig och rättssäker.</p><p>Regeringen ändrade 2 § jaktförordningen (1987:905) under 2018 och gav Naturvårdsverket ansvaret att minst vart sjätte år se över de jakttider som regleras i förordningen. Den första översynen skedde 2019–2020, och regeringen fattade utifrån underlaget beslut om nya jakttider 2021.</p><p>Nästa förslag till justerade jakttider ska Naturvårdsverket överlämna till regeringen senast i juni 2026. Översynen omfattar bland annat jakttiderna för allmän jakt, skyddsjakt på enskilds initiativ och licensjakt, tid på dygnet olika viltslag får jagas, tider för hundanvändning vid jakt och jaktträning med hund.</p><p>Naturvårdsverket påbörjade arbetet med översynen 2024 och har inför arbetet med den tagit fram riktlinjer för utformning av jakttider. Det handlar bland annat om biologiska ramar, såsom en arts parnings- och uppfödningsperiod, och legala ramar, såsom förordningar och internationella överenskommelser som Sverige förbundit sig till, vilket bland annat innebär de direktiv som beslutats inom EU.</p><p>Naturvårdsverket har för arbetet en beredningsgrupp som består av representanter för Birdlife, Jägarnas Riksförbund. Lantbrukarnas Riksförbund, länsstyrelserna, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Svenska Jägareförbundet och Naturskyddsföreningen. Gruppen har ett ansvar att inhämta och lämna förslag på ändringar av jakttiderna till Naturvårdsverket.</p><p>Naturvårdsverket skickade ut ett preliminärt förslag på remiss den 15 december, och sista dag för att lämna synpunkter var den 16 februari i år. Naturvårdsverket har ännu inte överlämnat något förslag till regeringen.</p><p>När det gäller frågan om att stärka dialogen mellan regeringen, ansvariga myndigheter och berörda aktörer, såsom jägarorganisationerna, vill jag understryka att dialog och samråd utgör en integrerad del av berednings- och beslutsprocesserna.</p><p>Avslutningsvis vill jag påpeka att regeringen ännu inte har fått in Naturvårdsverkets slutliga förslag på jakttider där myndigheten har tagit hänsyn till inkomna remissynpunkter. Regeringen följer kontinuerligt upp myndigheternas arbete, bland annat genom återrapportering och dialog inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Regeringen prövar fortlöpande behovet av att utveckla myndighetsstyrningen.</p>
<p>Fru talman! Jag tackar minister Kullgren för svaret.</p><p>Det är positivt att regeringen ännu inte har fått förslaget från Naturvårdsverket, för då har jag ju möjlighet att påverka det.</p><p>Låt mig ge en liten bakgrund. Sverige har en lång tradition av ansvarsfull jakt och viltförvaltning. Den bygger på kunskap, lokal förankring och en balans mellan brukande och bevarande. Jägarna är en central del av detta arbete, inte minst genom sitt bidrag till viltövervakning, trafiksäkerhet och biologisk mångfald.</p><p>Precis som ministern sa har Naturvårdsverket till uppgift att en gång vart sjätte år se över våra jakttider. Det har tyvärr vid årets hantering väckt stor oro. Kritiken har varit omfattande, inte minst från Svenska Jägareförbundet, som menar att processen präglats av bristande dialog, otydlighet och sena besked. Även andra aktörer inom viltförvaltningen har lyft liknande synpunkter.</p><p>Beslut om jakttider är inte en teknikalitet, utan det är avgörande för planering, etik och förtroende. När beslut dröjer eller upplevs som godtyckliga riskerar det att undergräva tilliten till hela förvaltningssystemet. Det slår särskilt hårt mot jägare och markägare som vill ha och behöver långsiktiga spelregler. </p><p>Myndigheten Naturvårdsverket har ett stort ansvar i detta arbete, men det yttersta ansvaret vilar som alltid på regeringen. Det är regeringens uppgift att säkerställa att myndigheterna har tydliga uppdrag och tillräckliga resurser och att beslutsprocesserna fungerar.</p><p>Vi socialdemokrater värnar en kunskapsbaserad och lokalt förankrad viltförvaltning. Det innebär att de som berörs också ska ges reella möjligheter till inflytande. Det innebär också att beslut ska fattas i tid och med god framförhållning.</p><p>Fru talman! Om vi fortsatt ska kunna hävda att vi har en viltförvaltning som i realiteten bygger på lokal förankring hos både markägare och jägare är det alldeles avgörande att betydligt större hänsyn tas till både vad jägarorganisationerna och de enskilda jägarna tycker och upplever.</p><p>Naturvårdverkets förslag vittnar tyvärr i många stycken om raka motsatsen. I förslaget till nya jakttider har Naturvårdsverket enligt flera olika föreningar, organisationer och sakkunniga varken efterfrågat eller lyssnat på vad jägarorganisationerna har för åsikter och argument. Förslaget på nya jakttider vittnar om att Naturvårdsverkets fokus helt har legat på att underlätta möjligheterna till att kraftigt minska framför allt klövviltstammarna – och detta utan hänsyn till vare sig etiska jaktregler eller stammarnas storlek. I flera fall tas det inte heller särskild hänsyn till deras möjlighet till reproduktion.</p><p>Fru talman! Jag anser att jakten och dess traditioner utgör en viktig folkrörelse och tradition i den svenska kulturen. Vi socialdemokrater vill värna och bevara denna hos folket så etablerade tradition. Men – och detta är viktigt – om inte ens våra myndigheter värnar viltet och dess levnadsvillkor utan endast fokuserar på minskade betesskador eller skogsbolagens strävan efter ett minimum av klövvilt till varje pris kommer denna vilja och önskan att bli mycket svår att tillgodose.</p><p>Mot denna bakgrund vill jag ställa ett par frågor till ministern. Min första fråga är: När tänker regeringen fatta beslut i detta ärende – före eller efter valet? Det kan vara viktigt, beroende på om regeringen ska hinna återremittera ärendet eller inte. Min andra fråga är: Tänker ministern och regeringen även ta hänsyn till de intressen som jägarorganisationerna framför i denna fråga?</p>
<p>Fru talman! Jag tror att det skulle vara enkelt för Tomas Kronståhl och mig att komma överens om jakttider. Precis som interpellanten värnar jag en kunskapsbaserad, lokalt förankrad viltförvaltning där de som berörs ges möjlighet till inflytande. Regeringens och min utgångspun…
<p>Fru talman! Jag är också ganska övertygad om det. Jag vill skicka med några saker som jag har läst i Naturvårdsverkets förslag och som jag tycker är väldigt uppseendeväckande.</p><p>Låt mig ge ett exempel, fru talman. Älgen är ett viktigt vilt, och den är en självklar del av S…
<p>Fru talman! Jag kommer inte att delta i det här potentatmålandet på väggarna innan vi har ett förslag. Jag är något mer begränsad i att tycka saker innan vi har gjort vår beredning i Regeringskansliet. Vi kommer framåt. Jag har som sagt ännu inte fått något förslag från Naturv…
<p>Fru talman! Jag vill göra ännu ett medskick till regeringen och minister Kullgren i detta ärende.</p><p>Vid förra genomförandet fanns det önskemål om att ha en gemensam bockjaktstart i hela landet den 1 maj. Det här är ett mycket impopulärt beslut i södra Sverige. Där anser ma…
<p>Fru talman! Jag tackar Tomas Kronståhl för en bra dialog om jakttiderna. Tyvärr är vi i en del av processen där jag inte kan säga så mycket. Det beror som sagt på att vi inte har fått det slutgiltiga förslaget från verket.</p><p>Som en del av de inledande frågeställningarna ha…
Interpellation 2025/26:397 Hanteringen av jakttidsprocessen av Tomas Kronståhl (S) till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Sverige har en lång tradition av ansvarsfull jakt och viltförvaltning. Den bygger på kunskap, lokal förankring och en balans mellan brukande och bevarande. Jägarna är en central del av detta arbete – inte minst genom sitt bidrag till viltövervakning, trafiksäkerhet och bio
av Tomas Kronståhl (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Sverige har en lång tradition av ansvarsfull jakt och viltförvaltning. Den bygger på kunskap, lokal förankring och en balans mellan brukande och bevarande. Jägarna är en central del av detta arbete – inte minst genom sitt bidrag till viltövervakning, trafiksäkerhet och biologisk mångfald.
Naturvårdsverket har till uppgift att en gång vart sjätte år se över våra jakttider. Det har tyvärr vid årets hantering väckt stor oro. Kritiken har varit omfattande, inte minst från Svenska Jägareförbundet, som menar att processen präglats av bristande dialog, otydlighet och sena besked. Även andra aktörer inom viltförvaltningen har lyft liknande synpunkter.
Beslut om jakttider är inte en teknikalitet – de är avgörande för planering, etik och förtroende. När beslut dröjer eller upplevs som godtyckliga riskerar det att undergräva tilliten till hela förvaltningssystemet. Det slår särskilt hårt mot jägare och markägare som behöver långsiktiga och förutsägbara spelregler.
Myndigheten Naturvårdsverket har ett stort ansvar i detta arbete, men det yttersta ansvaret vilar på regeringen. Det är regeringens uppgift att säkerställa att myndigheterna har tydliga uppdrag och tillräckliga resurser samt att beslutsprocesserna fungerar.
Vi socialdemokrater värnar en kunskapsbaserad och lokalt förankrad viltförvaltning. Det innebär att de som berörs också ska ges reella möjligheter till inflytande. Det innebär också att beslut ska fattas i tid och med god framförhållning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren: