Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU43

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. brotts­balken och lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Den nya regleringen syftar till att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och innebär bl.a. följande:

•       Det straffbara området för brotten vilseledande till äktenskapsresa, som byter namn till äktenskapsresebrott, och äktenskapstvång utvidgas.

•       Det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn.

•       Försök till äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn krimi­naliseras.

•       Straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsrese­brott skärps.

•       Hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskaps­tvång och barnäktenskapsbrott.

•       Förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:213 Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck

Utskottets ställningstagande

Särskilt yttrande

Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:213 Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen.

Riksdagen har tidigare gjort flera tillkännagivanden till regeringen om erkännande av utländska månggiften. I betänkandet behandlar utskottet även regeringens redovisning av åtgärder med anledning av dessa tillkännagi­vanden, som regeringen anser är slutbehandlade genom bl.a. propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringens lagförslag

I propositionen framhåller regeringen att hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som ska bekämpas med kraft. Regeringen bedömer att det krävs ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen och göra den mer heltäckande i syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar närmare bestämt om att täppa till de luckor som finns i den befintliga lagstiftningen och om att stärka både det straffrättsliga och det civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap.

Regeringen föreslår därför att straffbestämmelsen om äktenskapstvång ska utvidgas till att träffa även den som genom vilseledande förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Vilseledandet ska ta sikte på den omständigheten att det rör sig om ett äktenskap eller en äkten­skapsliknande förbindelse som ingås eller på förutsättningarna för dess upplösning.

Vidare lämnas flera förslag som gäller skyddet mot äktenskapsresor. Regeringen föreslår sålunda att straffbestämmelsen om vilseledande till äkten­skaps­resa ska utvidgas. Den ska omfatta även situationer där en person genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmås att resa till en annan stat än den där han eller hon bor för att utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. Brotts­beteckningen vilseledande till äktenskapsresa ska samtidigt ändras till äktenskapsresebrott.

Det ska också införas en ny straffbestämmelse om äktenskapsresebrott mot barn. Bestämmelsen ska träffa den som begår en sådan gärning som avses i bestämmelsen om äkten­skapsresebrott mot en person som inte har fyllt 18 år. Detsamma gäller den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt 18 år att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för barnäktenskapsbrott. Bestämmelsen ska vara tillämplig även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om den omständigheten att den andra personen inte fyllt 18 år.

När det gäller äktenskapsresor föreslår regeringen dessutom att försök till äktenskapsresebrott och till äktenskapsrese­brott mot barn ska kriminaliseras.

I propositionen lämnas också flera förslag som gäller straffskalorna för hedersrelaterade brott. Regeringen föreslår att straffskalorna för äktenskaps­tvång och barnäktenskapsbrott ska skärpas på så sätt att minimi­straffet höjs till fängelse i sex månader och maximistraffet höjs till fängelse i sex år. En följd av detta är att det särskilda undantaget från kravet på dubbel straffbarhet för grovt olaga tvång varigenom någon förmåtts att ingå ett tvångsäktenskap blir onödigt, och det ska därför tas bort. Vidare föreslås att straffskalan för äktenskapsresebrott (dvs. det som i dag benämns vilseledande till äktenskaps­resa) ska skärpas på så sätt att det för brottet föreskrivs fängelse i upp till fyra år. Straffskalan för äktenskaps­resebrott mot barn föreslås överensstämma med den för äktenskapsresebrott, dvs. fängelse i högst fyra år.

Regeringen lämnar också förslag om att hemliga tvångsmedel under vissa förutsättningar ska få användas i utredningar om äktenskapstvång och barn­äktenskapsbrott.

Utöver detta föreslår regeringen att otillåtna utländska äktenskap aldrig ska erkännas i Sverige. Detta innebär att förbudet mot att erkänna utländska mång­giften, barnäktenskap, tvångs­äktenskap, äktenskap mellan nära släkt­ingar och fullmaktsäktenskap ska gälla utan undantag. Den nuvarande möjlig­heten till undantag i form av den s.k. ventilen ska därmed tas bort. Trots att ett äktenskap inte erkänns ska det dock ha viss rättsverkan om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

Regeringen föreslår också vissa övergångsbestämmelser kopplade till det nya, absoluta förbudet mot erkännande av otillåtna utländska äktenskap.

Riksdagens tillkännagivanden om erkännande av utländska månggiften

Regeringen redovisar att riksdagen våren 2020 gjorde ett tillkänna­givande till regeringen om att snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap (bet. 2019/20:CU17, rskr. 2019/20:235). I mars 2021 beslutade regeringen om propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslogs bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna­givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat genom förslaget. Riks­dagen ställde sig i maj 2021 bakom förslaget men delade inte bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbe­handlat. I stället riktade riksdagen ett tillkänna­givande till regeringen om att snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen i fråga om månggiften slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317).

Regeringen bedömer nu att båda tillkännagivandena är tillgodosedda och därmed slutbehandlade genom förslaget i 2021 års proposition om förbud mot erkännande av utländska månggiften samt förslaget i den aktu­ella proposi­tionen om att otillåtna utländska äktenskap aldrig ska erkännas men att de under vissa förutsättningar ska ha viss rättsverkan.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen är hedersrelaterat våld och förtryck ett allvarligt samhällsproblem som måste bekämpas med kraft. Utskottet delar regeringens bedömning att det utöver de lagstiftningsåtgärder som redan har vidtagits krävs fler åtgärder för att stärka lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck och göra den mer heltäckande. Det aktuella lagförslaget syftar till att täppa till vissa luckor i den befintliga lagstiftningen och därmed stärka både det straffrättsliga och det civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap. Utskottet ser positivt på detta och konstaterar att det inte har väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i proposi­tionen.

Vidare har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen har redo­visat riksdagens tillkännagivanden om erkännande av utländska mång­giften i propositionen.

 

 

Särskilt yttrande

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Föreställningen om att en familjs heder kränks och behöver återupprättas när en familjemedlem vill leva ett helt vanligt liv har ingen plats i vårt Sverige. Samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck för att det ska upphöra. Vi välkomnar därför regeringens lagförslag och har ställt oss bakom det. Straffskärpningarna är nödvändiga, och möjligheten att använda hemliga tvångs­medel i de här sammanhangen är något som vi själva har verkat för. För egen del vill vi dock även framhålla det angelägna i att arbetet mot heders­relaterat våld inte avstannar och att man i det fortsatta arbetet överväger ytterligare åtgärder.

Utöver att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap är det, som också regeringen har vidgått i propositionen, således viktigt att samtidigt vidta andra åtgärder för att effektivt motverka heders­relaterat våld och förtryck. Det handlar bl.a. om att kombinera straff­skärp­ningar med kunskapshöjande och förebyggande insatser. I annat fall riskerar lagändring­arna att inte få avsedd effekt. Utbildning och fortbild­ning av personer som på olika sätt kan komma i kontakt med barn och unga som utsätts för hedersvåld måste prioriteras, och lokal samverkan mellan profes­sion­erna är av central betydelse. Det är också viktigt att inkludera de ungdomar som befinner sig i en hedersstruktur i det fortsatta arbetet. Som framgår av propositionen har regeringen aviserat att en handlings­plan mot heders­relaterat våld och förtryck ska tas fram för åren 2026–2028. Det återstår att se vad denna närmare innebär och om den tar om hand de frågor som vi driver i enlighet med vad som framgår av bl.a. motion 2025/26:3591.

Vi kommer att noga följa utvecklingen på området, och om det finns skäl till det kommer vi att återkomma med förslag i andra sammanhang.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag