Den här frågan handlar om att många sjukhuslokaler är gamla och inte längre passar för modern sjukvård, samtidigt som regionerna har svårt att finansiera nya byggen. Man vill veta om staten ska hjälpa till.
Inget beslut – Det här är en fråga från en riksdagsledamot till en minister, där ledamoten vill ha svar på hur regeringen tänker agera kring finansieringen av vårdbyggnader.
Ministern kommer att svara på frågan, och svaret kan visa om regeringen planerar att agera eller inte i frågan om att säkerställa investeringar i vårdbyggnader så det inte drabbar vården.
<p>Fru talman! Robert Olesen har frågat mig om jag och regeringen avser att säkerställa att omfattande investeringar i vårdbyggnader och nya sjukhus inte drabbar personaltäthet, vård och patientsäkerhet.</p><p>Låt mig inledningsvis understryka att en god och säker vård är en av regeringens högsta prioriteringar. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, jämlik och av hög kvalitet i hela landet.</p><p>Som interpellanten lyfter fram har många regioner betydande investeringsbehov. Regeringen följer utvecklingen noggrant. Det är viktigt att investeringar i vårdens infrastruktur sker på ett ansvarsfullt sätt och med ett långsiktigt perspektiv, där såväl arbetsmiljö som effektivitet och patientsäkerhet beaktas.</p><p>Det är samtidigt regionerna som, inom ramen för det kommunala självstyret, har det huvudsakliga ansvaret för att planera och genomföra investeringar i vårdbyggnader och för att säkerställa en god bemanning i vården.</p><p>Enligt Vårdansvarskommitténs betänkande (SOU 2025:62) är en långsiktigt hållbar finansiering en av de största framtidsutmaningarna för svensk hälso- och sjukvård. Samtidigt som skillnaderna i skattekraft mellan regionerna har ökat och sannolikt kommer att fortsätta att öka kommer troligen även kostnaderna för hälso- och sjukvård att stiga.</p><p>I det sammanhanget vill jag framhålla att staten redan i dag tillför omfattande resurser till regionerna genom såväl generella statsbidrag som riktade satsningar. Dessa medel uppgår till betydande belopp och syftar till att stärka hälso- och sjukvården i hela landet, förbättra tillgängligheten, värna arbetsmiljön och bidra till en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. </p><p>Regeringen tillför även riktade medel för att genomföra nödvändiga investeringar i kritiska funktioner såsom el, vatten- och värmeförsörjning samt andra grundläggande lokalfunktioner genom förordningen<em> </em>(2023:30)<em> </em>om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftssäkerheten på fastigheter för hälso- och sjukvård. Dessa åtgärder bidrar till att upprätthålla en robust och motståndskraftig hälso- och sjukvårdsverksamhet även under allvarliga samhällsstörningar, vid höjd beredskap och ytterst krig.</p>
<p>Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag måste konstatera att svaret i stora delar beskriver problemet utan att egentligen ge besked om lösningen.</p><p>Min fråga handlade inte om huruvida regionerna har ett ansvar – det vet vi att de har. Frågan handlade om vilket ansvar staten är beredd att ta när regionerna står inför mycket stora och nödvändiga investeringar i sjukhus och vårdbyggnader – investeringar som handlar om patientsäkerhet, arbetsmiljö, beredskap och vårdens långsiktiga kapacitet.</p><p>Vi har sett vissa skräckexempel på sjukhusinvesteringar som har tarvat ganska mycket resurser av det som egentligen borde ha gått till vårdens innehåll.</p><p>Jag har därför några följdfrågor till ministern: Avser ministern att ta initiativ till ett särskilt statligt stöd för regionernas nödvändiga investeringar i sjukhus och vårdbyggnader utöver det som har med el, vatten och värmeförsörjning att göra, det vill säga den grundläggande beredskapen?</p><p>Hur ska regeringen säkerställa att regioner med svagare skattekraft inte får sämre möjligheter att investera i moderna, säkra och ändamålsenliga vårdmiljöer än regioner med starkare ekonomi?</p><p>Anser ministern att det är rimligt att miljardinvesteringar i vårdbyggnader riskerar att leda till besparingar på personal, vårdplatser eller annan löpande vårdverksamhet?</p><p>Vilka konkreta åtgärder är regeringen beredd att vidta för att investeringar i vårdens lokaler inte ska tränga undan resurser till personal, tillgänglighet och patientsäkerhet?</p><p>Kommer regeringen att analysera hur regionernas investeringsbehov påverkar vårdköer, bemanning, arbetsmiljö och patientsäkerhet i hela landet?</p><p>Har man för avsikt att ta fram någon form av nationell bild av underhållsskulden och investeringsbehoven i svensk hälso- och sjukvård?</p><p>Hur menar ministern egentligen att staten ska bidra till att vårdens fastigheter klarar både dagens vårdbehov och framtidens krav på beredskap, klimatanpassning, energieffektivitet och modern medicinteknik?</p><p>Kan ministern garantera att regeringens nuvarande politik är tillräcklig för att undvika att nödvändiga bygginvesteringar leder till neddragningar i vården?</p>
<p>Fru talman! Det är väldigt ovanligt att det efterfrågas att staten ska styra mer över hur regionerna ska använda de statsbidrag som de får från staten.</p><p>I runda slängar betalas det ut ungefär 70 miljarder till regionerna. De har stor frihet att bestämma hur de använder de…
<p>Fru talman! Jag kan instämma i mycket av det som sjukvårdsministern säger. Jag är fullt medveten om att det kommunala självstyret är väldigt viktigt och att man som region har ett stort ansvar att finansiera sin verksamhet även när det gäller investeringar.</p><p>Det som efter…
<p>Fru talman! Återigen: Vi har stora, generella statsbidrag som regionerna kan använda som de behöver, utifrån behov av kompetensinvesteringar i fastigheter eller utrustning som underlättar och utvecklar vården. I fråga om detta befinner sig regionerna på väldigt olika platser o…
<p>Fru talman! Ministern hänvisar till det kommunala självstyret och till befintliga statsbidrag. Men min fråga är fortfarande om staten är beredd att ta ett större ansvar när det gäller de miljardinvesteringar som regionerna står inför.</p><p>Det är klart att statsbidragen på si…
<p>Fru talman! Då vill jag förtydliga att det såklart följer med medel till uppdraget att säkra ett vårdutbud genom beredskapssjukhus.</p><p>Jag vill också ta tillfället i akt att korrigera interpellanten lite. Han menar att de här medlen i huvudsak är destinerade exempelvis till…
Interpellation 2025/26:432 Statligt säkerställande av investeringar i vårdbyggnader av Robert Olesen (S) till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Svensk hälso- och sjukvård står inför omfattande investeringsbehov. Runt om i landet behöver sjukhus byggas om, byggas ut eller ersättas. Många vårdbyggnader är från 60-talet och 70-talet och är i dag inte anpassade för vare sig modern medicinteknik, ef
av Robert Olesen (S)
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svensk hälso- och sjukvård står inför omfattande investeringsbehov.
Runt om i landet behöver sjukhus byggas om, byggas ut eller ersättas. Många vårdbyggnader är från 60-talet och 70-talet och är i dag inte anpassade för vare sig modern medicinteknik, effektiv logistik eller en god arbetsmiljö för personalen.
Samtidigt befinner sig flera regioner i en ekonomiskt ansträngd situation. Demografiska förändringar, ökade vårdbehov och kostnadsökningar till följd av inflation och höjda räntor har kraftigt påverkat regionernas ekonomi. De investeringar som nu krävs handlar inte om ambitioner att expandera i onödan, utan de handlar om att säkerställa patientsäkerhet, arbetsmiljö och långsiktig kapacitet i vården.
När investeringar i nya sjukhus och vårdbyggnader skjuts upp riskerar konsekvenserna att bli kännbara med sämre arbetsmiljö, svårigheter att rekrytera och behålla personal, ineffektiva vårdflöden, ökade vårdköer och ökade framtida kostnader när underhållsskulden växer. Staten har tidigare tagit ett större ansvar för samhällsviktiga investeringar inom exempelvis infrastruktur. Hälso- och sjukvårdens fysiska infrastruktur är minst lika samhällsbärande.
Det finns därför starka skäl att överväga hur man säkerställer att dessa investeringar inte drabbar personaltätheten, vården och patientsäkerheten samt hur man underlättar regionernas nödvändiga vårdinvesteringar – särskilt i tider av ekonomisk press. Ett stöd från staten i detta skulle kunna minska risken för regioner med svag ekonomi, säkerställa mer jämlika förutsättningar för vård i hela landet, påskynda omställningen till moderna, hållbara och energieffektiva vårdmiljöer samt bidra till bättre arbetsmiljö, effektivare vårdflöden och ökad patientsäkerhet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
Avser ministern och regeringen att säkerställa att omfattande investeringar i vårdbyggnader och nya sjukhus inte drabbar personaltäthet, vård och patientsäkerhet?