En riksdagsledamot undrar hur regeringen ser på reglerna för sjukskrivna som varit borta från jobbet länge, särskilt en möjlighet att få längre tid på sig att komma tillbaka till sitt gamla jobb.
Inget beslut – Det här är en fråga från en riksdagsledamot till en minister, som ministern kommer att svara på. Det blir alltså ingen omröstning i Riksdagen om detta.
Ministern kommer att svara på riksdagsledamotens frågor om sjukförsäkringen och regeringens planer.
<p>God morgon, herr talman! Jessica Rodén har frågat mig om regeringen avser att förändra eller ta bort undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180 och vilka andra konkreta åtgärder regeringen avser att vidta för att ge människor möjlighet att komma tillbaka i arbete efter sjukdom.</p><p>Herr talman! Regeringen har bedrivit en aktiv politik och vidtagit en rad åtgärder på området. Under mandatperioden har vi lanserat ett batteri av åtgärder och lagförslag men även flera uppdrag till Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket i syfte att förebygga sjukskrivningar och främja återgång i arbete. </p><p>I november 2025 beslutade regeringen om propositionen <em>Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning</em> (prop. 2025/26:53). Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2026, och de innebär att den som har hel sjukpenning kan få arbetspröva hos sin arbetsgivare med bibehållen sjukpenning under en begränsad period, efter överenskommelse med arbetsgivaren. De nya bestämmelserna har sänkt trösklarna för återgång i arbete och underlättar dessutom för arbetsgivaren att stödja medarbetare tillbaka till arbete.</p><p>Det är viktigt att alla berörda aktörer tar ansvar, både var för sig och i samverkan, för att förebygga och förkorta sjukfallen. Arbetsgivarens ansvar för en god arbetsmiljö och ledningens engagemang för arbetsmiljöfrågor är centrala för att minska sjukfrånvaron. Samtidigt behövs mer kunskap om effektiva insatser för återgång i arbete. </p><p>I forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60) aviserades satsningar på forskning kring just arbetsåtergång. Tre nya forskningscentrum har nyligen bildats, och de kommer att bidra till värdefull kunskap både för arbetsgivarens och för hälso- och sjukvårdens arbete med rehabilitering. Det verksamhetsnära stödet till hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, som för närvarande utvecklas av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen, bidrar till att stärka hälso- och sjukvårdens förutsättningar för arbete med sjukskrivning och rehabilitering. </p><p>Regeringen har också stärkt det så kallade arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet som syftar till att stödja arbetsgivare som anlitar expertstöd för att förebygga sjukfall och för att underlätta återgång i arbete efter sjukdom. Stödet används i ökande utsträckning. Även arbetsgivares planer för återgång i arbete ökar och används i ökad utsträckning av Försäkringskassan som underlag i sjukpenningärenden. Försäkringskassans kärnverksamhet stärktes med 490 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1), vilket har möjliggjort rekryteringar och utvecklingsarbete. </p><p>Regeringens arbete och åtgärder ger också resultat. Det kan konstateras, herr talman, att sjukfrånvaron har minskat under 2025. Minskningen syns i både färre påbörjade sjukfall och i en högre andel som lämnar sjukpenningen. Under året var det en markant minskning av antalet sjukfall med psykiatriska diagnoser, vilket är mycket viktigt. Den tidigare ökningen av antalet långa sjukfall har i stort sett avstannat, vilket är ett trendbrott jämfört med tidigare år. </p><p>Trots denna utveckling kvarstår utmaningar, framför allt med de längre sjukfallen. Vi vet att sannolikheten för återgång till arbete avtar ju längre tid sjukfallet pågår. Att långa sjukfall har ackumulerats över tid är delvis en följd av de regeländringar som infördes i sjukpenningen under 2021 och 2022, bland annat undantagen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. Därför är det angeläget att regeringens arbete för ett starkt stöd för återgång i arbete fortsätter hos alla berörda i sjukskrivningsprocessen. Ingen, herr talman, ska gömmas och glömmas i sjukförsäkringen.</p>
<p>Herr talman! Stort tack till ministern för möjligheten att debattera frågan i dag, och jag tackar för svaret så här långt.</p><p>Herr talman! De allra flesta människor vill arbeta. De vill gå till jobbet, känna sig behövda och vara en del av gemenskapen. Men det finns människor som inte orkar hela vägen genom dagens arbetsliv. Just den stressrelaterade psykiska ohälsan och långa sjukskrivningar har vi under en tid sett öka. När människor blir sjuka måste sjukförsäkringen ge verkliga möjligheter att komma tillbaka, inte bara pröva människor bort från deras arbete. Det var just därför den socialdemokratiska regeringen införde undantaget efter dag 180 i sjukförsäkringen.</p><p>Grundtanken var enkel. Människor som har möjlighet att komma tillbaka till sitt ordinarie arbete ska få rimliga förutsättningar att rehabiliteras färdigt först. Människor är inga maskiner. En utmattad undersköterska blir inte frisk bara för att Försäkringskassan börjar prata om normalt förekommande arbete. En lärare som har gått in i väggen blir inte frisk av ekonomisk oro, och en förälder till ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir inte mindre stressad av att behöva kämpa mot systemet. </p><p>Riksrevisionens rapport visar faktiskt att reformen hade positiva effekter – eller har positiva effekter. Den som fick sin arbetsförmåga bedömd med stöd av begreppet övervägande skäl har haft större möjlighet att återgå till sitt arbete. Det är viktigt, och det visar att rehabilitering och trygghet hänger ihop.</p><p>Men vi ser också att avslagen vid dag 180 återigen ökar. Jag noterar att statsrådet egentligen inte gav mig ett svar på min fråga. I stället blir det uppräkningar av satsningar, strategier och myndighetsuppdrag. Det är bra, men människor behöver också få veta.</p><p>Vi behöver jobba på flera fronter samtidigt. Ja, vi behöver forskning om stressrelaterad ohälsa och utmattning för att förstå varför så många människor går sönder i arbetslivet. Vi behöver stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi behöver fler kollegor i välfärden så att undersköterskor, socialsekreterare och lärare orkar göra sitt jobb utan att bli sjuka själva. </p><p>Sanningen är att människor inte blir sjuka i ett vakuum. Försäkringskassan konstaterar att stressrelaterad psykisk ohälsa står för en allt större del av de långa sjukfallen och att just arbetsbelastningen är en central orsak, och därför räcker det inte att diskutera kontrollstationer i sjukförsäkringen.</p><p>Vi behöver prata om arbetsvillkor, arbetsmiljö och hur pressen i samhället ser ut. Jag noterar också att statsrådet i sitt svar sa att de längre sjukfallen delvis är en följd av regeländringarna kring undantaget vid dag 180. Därför är det rimligt att fråga vad regeringen och Sverigedemokraterna egentligen vill göra med undantaget. Tänker man göra tillämpningen hårdare? Tänker man begränsa möjligheten att få arbetsförmågan bedömd mot ordinarie arbete? Står regeringen bakom grundtanken att människor ska få en verklig möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete?</p>
<p>Herr talman! Jag tackar återigen för möjligheten att debattera dessa viktiga frågor. Ledamoten Rodén lyfter upp många aspekter av denna fråga som jag och samtliga partier i kammaren definitivt instämmer i.</p><p>Mitt inledningsanförande var alldeles för kort för att hinna gå i…
<p>Herr talman! Arbetsmarknaden har förändrats, och vi ser i dag helt andra typer av sjukfall än tidigare. Den stressrelaterade ohälsan och utmattningen står för en allt större del av de långa sjukskrivningarna, främst bland kvinnor. Många av dessa människor jobbar i kontaktyrken…
<p>Herr talman! Vi kommer in på många olika frågor nu. Tack och lov är jag inte bara socialförsäkringsminister utan också äldreminister. Är det någonting jag brinner för är det äldreomsorgen. Vi ska se till att äldre får ökad trygghet och säkerhet, att kvaliteten stärks och att d…
<p>Herr talman! Jag tror egentligen att ministern och jag delar samma grundläggande mål att ingen människa ska behöva bli sjuk eller skadad av sitt arbete och att ingen människa ska behöva vara sjukskriven längre än nödvändigt. Då måste hela kedjan fungera.</p><p>Vi måste bygga e…
<p>Herr talman! Jag vet inte riktigt vad ledamoten fiskar efter, givet att jag har gett besked.</p><p>Jag har sagt att vi för närvarande ser en positiv utveckling när det gäller sjukfrånvarons utveckling. Vi har jobbat med en rad olika åtgärder som vi nu hoppas kommer att få ännu…
Interpellation 2025/26:450 Undantaget i sjukförsäkringen efter dag 180 av Jessica Rodén (S) till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Den socialdemokratiska regeringen införde ett undantag i sjukförsäkringen som gör det möjligt att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden efter dag 180, om det finns skäl att tro att den sjukskrivne kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare.Syft
av Jessica Rodén (S)
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Den socialdemokratiska regeringen införde ett undantag i sjukförsäkringen som gör det möjligt att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden efter dag 180, om det finns skäl att tro att den sjukskrivne kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare.
Syftet var enkelt: att ge människor en verklig chans att bli friska och komma tillbaka till sitt jobb.
Riksrevisionen har visat att förändringen fungerade och ökade möjligheten att återgå i arbete.
Samtidigt finns det tecken på att tillämpningen blivit mer restriktiv och att avslagen ökar.
Jag vill därför ställa följande frågor till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: