Sveriges militära stöd till Ukraina

Försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkandena.

I skrivelsen redogör regeringen för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Skrivelsen omfattar även redogörelser för hur det militära stödet koordineras i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet.

I betänkandet finns två reservationer (V).

 

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Sveriges militära stöd till Ukraina

Reservationer

1. Svensk vapenexport till Ukraina, punkt 1 (V)

2. Beroendet av amerikansk krigsmateriel, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2025/26:UU5y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2025/26:162 Sveriges militära stöd till Ukraina samt en följdmotion.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1.

Utskottet beslutade den 26 mars att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och eventuella följdmotioner i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde. Utrikesutskottet lämnade sitt yttrande den 23 april (yttr. 2025/26:UU5y). Yttrandet finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

 

Skrivelsen

I skrivelsen redogör regeringen för det militära stöd som Sverige har lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022. Regeringen anför att stödet till Ukraina utgör en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att stödet ska fortsätta så länge som det krävs. Av skrivelsen framgår att regeringen, med bred politisk förankring, har beslutat om 21 militära stödpaket och att det samlade värdet av Sveriges militära stöd uppgår till ca 103 miljarder kronor.

Regeringen redogör vidare för stödets huvudsakliga former, bl.a. donationer av materiel från Försvarsmaktens lager, anskaffning av nyproducerad materiel och utrustning för donation, åtgärder för försörjning och underhåll av donerad materiel, utbildnings- och träningsinsatser samt insatser inom innovation och teknikutveckling. Vidare beskrivs hur stödet har utvecklats från att i huvudsak möta akuta behov till att i ökad utsträckning bidra till Ukrainas långsiktiga försvarsförmåga, inklusive stöd till försvarsindustri och kapacitetsuppbyggnad.

Flera myndigheter deltar i det svenska stödet till Ukraina. I skrivelsen beskrivs hur Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för civilt försvar (MCF), Försvarets materielverk (FMV) och Försvarshögskolan bistår regeringen i arbetet med att stödja Ukraina inom flera områden. 

Stödet till Ukraina lämnas såväl bilateralt som multilateralt och samordnas med andra länder och organisationer. Regeringen konstaterar att försvaret av Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet har fundamental betydelse inte bara för Ukrainas, utan för hela Europas framtid. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato lyfter regeringen fram stödet till Ukraina som den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet.

Regeringen redogör även för sin bedömning av det svenska stödets effekter. Regeringen gör sammantaget bedömningen att det svenska militära stödet har haft en positiv inverkan på Ukrainas förmåga på slagfältet och att stödet därutöver har medfört positiva bieffekter för Sverige. En viktig bieffekt av det militära stödet för svensk del är enligt skrivelsen att det har stärkt det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med viktiga allierade, t.ex. USA, Storbritannien, Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. Sverige bidrar bl.a. till stödformatet Prioritised Ukraine Requirements List (PURL) på initiativ av USA. PURL koordineras av Nato och tillgängliggör högt prioriterad amerikansk försvarsmateriel, inklusive luftförsvar, som finansieras av allierade.

Att Sverige bidrar till andra länders initiativ och deltar i bi- och multilaterala samarbeten inom ramen för det militära stödet till Ukraina, t.ex. genom deltagande i förmågekoalitioner och genom att bidra finansiellt till fonder, har enligt regeringen en positiv inverkan på samarbete i andra frågor.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4006 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1 anför motionärerna att svensk vapenexport till Ukraina ska prioriteras framför export till andra länder. Motionärerna framhåller att det i praktiken saknas styrning, verktyg och lagstiftning för att prioritera export till Ukraina framför export till andra stater och att detta innebär att det produceras viktig försvarsmateriel i Sverige som exporteras till andra länder men som i stället skulle kunna göra nytta i Ukraina. I yrkande 2 anförs att Sverige ska arbeta för ett minskat beroende av amerikansk krigsmateriel för Europas länder inklusive Ukraina.

Bakgrund

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sverige lämnat ett omfattande militärt stöd till Ukraina. Med bred politisk förankring har Sverige bidragit med materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning.

I samband med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) delade utskottet regeringens bedömning att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och framhöll att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge det krävs. När det gäller materiellt och industriellt stöd tog utskottet fasta på de åtgärder regeringen redogjorde för i syfte att minska stödets negativa påverkan på Försvarsmaktens förmåga och tillväxt. Utskottet underströk vikten av ett internationellt koordinerat stöd och att regeringen fortsätter att driva på för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Utskottet har även lyft fram betydelsen av att Ukraina i större utsträckning ska inkluderas i EU:s befintliga försvarssamarbeten (bl.a. i bet. 2024/25:FöU7).

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en fast ekonomisk ram för det militära stödet till Ukraina för 2024–2027. Försvarsutskottet välkomnade detta och konstaterade att det är av stor säkerhetspolitisk vikt att ett långsiktigt stöd ges till Ukraina. Utskottet betonade att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina och att det är viktigt att stödet samtidigt vägs mot våra nationella behov för att upprätthålla svensk försvarsförmåga (bet. 2024/25:FöU1). Den s.k. Ukrainaramen uppgår till 146,5 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor för 2024, 41,5 miljarder kronor för 2025 och 40 miljarder kronor per år för 2026 och 2027. Utskottet vidhöll sitt stöd för Ukrainaramen i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2026. Utskottet konstaterade att ramen bidrar till förutsägbarhet och effektivitet samt utgör en viktig politisk signal till omvärlden (bet. 2025/26:FöU1).

När det gäller krigsmateriel regleras det svenska exportkontrollregelverket i huvudsak av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Den grundläggande förutsättningen för att tillstånd ska lämnas är att exporten ligger i Sveriges intresse utifrån utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas. Detta innefattar i synnerhet FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT) och rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. För att tillstånd ska beviljas krävs stöd i regelverket som helhet. Därtill styrs området av den praxis som utvecklats av regeringen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) genom de bedömningar som gjorts i enskilda ärenden. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd, förbud, undantag i enskilda fall och certifiering enligt krigsmateriellagen. Myndigheten har möjlighet att i enskilda ärenden samråda med Exportkontrollrådet (EKR) som är ett parlamentariskt sammansatt rådgivande organ med myndighetens general­direktör som ordförande.

I mars 2026 presenterade 2024 års försvarsexportutredning sitt slutbetänkande Försvarsexportinitiativ – För gemensam säkerhet (SOU 2026:16). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att föreslå hur formerna för den mellanstatliga försvarsexporten kan utvecklas och anpassas med tanke på förändrade förutsättningar på marknaden, betydelsen av en försvarsindustriell bas och en förändrad svensk säkerhets- och försvarspolitik Utredningen konstaterar att ett starkt industriellt och tekniskt samarbete med andra allierade och partner skapar ömsesidiga beroenden som i sig är en del av svensk säkerhetspolitik. Försvarsexport och internationell samverkan är således en central förutsättning för att uppnå det övergripande målet att stärka Sveriges position som framstående försvarsindustrination och att trygga den gemensamma säkerheten. I utredningen understryks att exporten bidrar till försörjningen av allierade och partner och därmed till Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska mål.

Utrikesutskottets yttrande

I yttrande 2025/26:UU5y välkomnar utrikesutskottet att regeringen stöder Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan. Utskottet anser liksom regeringen att det är upp till Ukraina att avgöra vilka villkor som är acceptabla för en sådan fred och att respekt för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet bör vara grundläggande utgångspunkter. Vidare betonar utrikesutskottet vikten av ett brett stöd till Ukraina och att stödet fokuserar på både akuta och långsiktiga behov samt att de olika delarna av stödet samordnas med och kompletterar varandra.

I sitt yttrande tar utrikesutskottet även ställning till förslagen i motion 2025/26:4006. Utskottet hänvisar till tidigare betänkanden om exportkontroll (bl.a. bet. 2024/25:UU9) och konstaterar att de svenska försvarsföretagen är privatägda och exportorienterade. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Utskottet anför att en internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger således i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel. Utskottet framhåller att samarbetet med allierade, såsom Sveriges nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien, är av särskild vikt för Sveriges säkerhet.

Vidare konstaterar utrikesutskottet att det mesta av regeringens militära stöd till Ukraina har krävt Inspektionen för strategiska produkters (ISP) tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Av bl.a. ISP:s årsredovisning för 2025 framkommer att samtliga inkomna ärenden under året som har rört stöd till Ukraina har varit av hög prioritet för ISP. Utskottet ser positivt på detta och konstaterar att enligt information som har inhämtats från ISP saknas det i dagsläget inte möjligheter att prioritera export av krigsmateriel till Ukraina. Utskottet framhåller att den svenska tillståndsprövningen för export av krigsmateriel bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. Riktlinjerna utgör de principer som ska vara vägledande vid tillståndsprövningen. Vidare beaktas i tillståndsprövningen kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) och FN:s vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet. Utskottet konstaterar att ISP därmed ska göra en sammanvägd bedömning i varje enskilt fall utifrån rådande förhållanden. Utskottet konstaterar att regelverket och dess tillämpning följs upp och utvärderas löpande, bl.a. genom riksdagens behandling av regeringens årliga skrivelse om strategisk exportkontroll och genom de löpande samråden med Exportkontrollrådet. Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår utrikesutskottet att försvarsutskottet avstyrker motion 2025/26:4006 (V) yrkandena 1 och 2 samt att skrivelsen läggs till handlingarna. I yttrandet finns en avvikande mening (V) och ett särskilt yttrande (C).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina fortsätter att utgöra en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Utskottet vill, i likhet med vad utskottet tidigare har anfört, understryka att Sverige ska stödja Ukraina så länge det krävs. Ukrainas försvar mot Rysslands fullskaliga anfallskrig är av grundläggande betydelse för europeisk säkerhet. Utskottet välkomnar regeringens redovisning av hur det militära stödet har utvecklats och konstaterar att det svenska stödet, som lämnas såväl bilateralt som i samverkan med andra länder och organisationer, har stor betydelse för Ukraina. Utskottet vidhåller också sin tidigare uppfattning att en långsiktig ekonomisk ram för stödet bidrar till förutsägbarhet och effektivitet. Utskottet vill även betona vikten av att det militära stödet kontinuerligt vägs mot svenska nationella behov för att upprätthålla svensk försvarsförmåga.

När det gäller motionärernas förslag om att svensk vapenexport till Ukraina ska prioriteras framför export till andra länder konstaterar utskottet att frågor om export av krigsmateriel prövas inom ramen för det gällande exportkontrollregelverket. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) prövar som fristående myndighet ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet, och utskottet noterar att ärenden som rört stöd till Ukraina har varit av hög prioritet för ISP. Likt utrikesutskottet konstaterar utskottet att den svenska tillståndsprövningen för export av krigsmateriel bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis och att riktlinjerna utgör de principer som ska vara vägledande vid tillståndsprövningen. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föregripa eller förändra den ordning som gäller.

När det gäller amerikansk krigsmateriel framhåller utskottet att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och att en stark europeisk försvarsindustri är viktig. Samtidigt måste stödet till Ukraina utformas utifrån vad som är mest ändamålsenligt för att möta Ukrainas behov. Utskottet konstaterar även att det internationella samarbetet kring ukrainastödet har stärkt det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med viktiga allierade. Utskottet tar fasta på regeringens bedömning att Sveriges bidrag till andra länders initiativ och deltagande i bi- och multilaterala samarbeten inom ramen för det militära stödet till Ukraina har positiv inverkan på samarbete i andra frågor. Utskottet delar utrikesutskottets uppfattning att det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer och att samarbetet med allierade är av särskild vikt för Sveriges säkerhet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:4006 (V) yrkandena 1 och 2.

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

Ställningstagande

Jag anser att svensk vapenexport till Ukraina ska prioriteras framför export till andra länder. Den svenska försvarsindustrin har en mycket viktig roll i stödet till Ukraina. Företagen har genom sin förmåga att utöka produktionen och snabbt utveckla nya produkter samt genom gott samarbete med både myndigheter och andra länder starkt bidragit till att viktigt militärt stöd kan skickas. Bland köparna av svenska vapen under 2025 återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi återfinner även länder som tar stora steg tillbaka i sin demokratiutveckling och där vi ser att våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar. Vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna bör förbjudas. Exporten av krigsmateriel till Ukraina bör prioriteras framför exporten till andra, även demokratiska länder. Eftersom det i praktiken saknas styrning, verktyg och lagstiftning för att prioritera Ukraina framför export till andra stater produceras det i dag viktig försvarsmateriel i Sverige som exporteras till andra länder men som i stället skulle kunna göra nytta i Ukraina.

 

Ställningstagande

Jag står bakom allt militärt stöd till Ukraina, men jag vill understryka risken med att Europas länder i alltför hög utsträckning litar till USA, som visat stor ombytlighet och opålitlighet i utrikes- och säkerhetspolitiken. När USA på kort tid gör sig av med stora mängder krigsmateriel i andra delar av världen riskerar det att påverka hela kedjan av militärt stöd, både bilateralt från USA och via EU-ländernas möjligheter att köpa amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina. Europa måste bli mer oberoende av USA och i högre utsträckning ansvara för sin egen säkerhet, och på lång sikt behöver även Ukrainas militära beroende av USA minska. Jag vill dock understryka att det i dagsläget måste vara Ukrainas behov som styr landets militära samarbeten. Däremot bör Sverige verka för att EU:s medlemsländer i de fall det är möjligt erbjuder alternativ. Jag anser att Sverige ska arbeta för ett minskat beroende av amerikansk krigsmateriel för Europas länder, inklusive Ukraina.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Utrikesutskottets yttrande 2025/26:UU5y