Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU29

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till förbättringar av systemet för tonnagebeskattning. Förslagen innebär bl.a. att systemet utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, att möjligheten att inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning utökas, att förutsättningarna för att ett fartyg ska vara kvalificerat ändras samt att generösare villkor för företagen att använda sig av en s.k. överavskrivningsfond införs. Förslagen innebär vidare att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis.

Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarande­lagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:243 Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

Utskottets ställningstagande

Koncernintern uthyrning

Utskottets ställningstagande

Reservation

Koncernintern uthyrning, punkt 2 (S, V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:243 Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Det har väckts en motion i ärendet.

Bakgrund

I juni 2023 fick en utredare i uppdrag att biträda Landsbygds- och infra­strukturdepartementet med att bl.a. utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet för tonnagebeskattning. Promemorian Vågade skatter – navigering i sjöfartens förutsättningar (LI2024/00068) överlämnades i december 2023. Promemorian innehöll inte några konkreta lagförslag. Inom Finansdepartementet har därefter promemorian Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning utarbetats. I propositionen behandlas den sistnämnda promemorians förslag. Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om den kustnära sjöfarten och systemet för tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 punkt 12, rskr. 2021/22:268). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet för tonnagebeskattning samt göra en översyn av stämpelskatten på fartygs­inteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt (bet. 2021/22:SkU14 s. 44). Regeringen har genom en tidigare proposition tillgodo­sett riksdagens önskemål när det gäller stämpelskatten (prop. 2024/25:107 s. 9). I och med förslagen i denna proposition anser regeringen att riksdagens önskemål i sin helhet är tillgodosedda. Tillkännagivandet är därmed enligt regeringen slutbehandlat.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen förbättringar av det svenska systemet för tonnagebeskattning i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfarts­näringen. Det föreslås också vissa förtydliganden och anpassningar av regel­verket för att det ska stämma bättre överens med Europeiska kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport och den beslutspraxis från kommis­sionen om andra medlemsstaters system för tonnagebeskattning som etablerats sedan Sverige införde de nuvarande bestämmelserna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

Förbättringar och anpassningar av systemet för tonnagebeskattning

Det svenska tonnageskattesystemet bör förbättras och anpassas

Regeringen gör bedömningen att det svenska systemet för tonnagebeskattning bör förbättras. Vissa anpassningar och förtydliganden av reglerna bör också enligt regeringen göras för att regelverket ska stämma bättre överens med EU:s regler om statligt stöd.

Specialsjöfart inkluderas i systemet för tonnagebeskattning

Regeringen föreslår att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta följande verksamheter inom specialsjöfart:

–      bevakning av anläggning till sjöss

–      bogsering förutsatt att bogseringsfartyget används till transport under minst 50 procent av den tid som fartyget är i drift under ett inkomstår

–      bärgning

–      bunkring av bränsle

–      isbrytning

–      kabel- eller rörläggning

–      konstruktion, reparation, service eller demontering av vindkraftverk, olje­plattform och liknande anläggning till sjöss

–      miljöräddning eller miljösanering

–      transport av muddermassa förutsatt att mudderverket under minst 50 procent av verkets driftstid under ett inkomstår används till sådan transport

–      sjöräddning

–      utforskning av havsmiljö och havsbotten som utförs i syfte att möjliggöra konstruktion av en anläggning till sjöss

–      tillhandhållande av personallogement, verkstadskapacitet och liknande stöd och service till verksamhet enligt ovan.

Rederiverksamhet i form av bogsering och transport av muddermassa är kvalificerad bara till den del verksamheten bedrivs med fartyg som är registrerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Möjligheterna till uthyrning av kvalificerade fartyg utan besättning utökas

Regeringen föreslår att andelen av en rederiverksamhets sammanlagda brutto­dräktighet som får användas till uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning utökas till 50 procent.

Regeringen anför att det av beslutspraxis framgår att kommissionen under senare år har godtagit uthyrning av fartyg utan besättning med en andel på upp till 50 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten (se t.ex. kommissionens beslut den 24 maj 2024 i ärende SA.106028 [2023/N]).

Att använda sig av möjligheten att hyra in eller hyra ut fartyg vid tillfälliga efterfrågetoppar är enligt regeringen vanligt förekommande inom sjöfarten och kan betraktas som en viktig del av rederiverksamheten. Det finns därför enligt regeringen skäl att nu utöka möjligheterna för rederier som omfattas av tonnagebeskattning att hyra ut fartyg utan besättning. Regeringen anför vidare att en sådan utökad möjlighet ökar flexibiliteten för rederierna och kan förväntas leda till att fartygsflottan används på ett mer effektivt och hållbart sätt. Den andel av den sammanlagda bruttodräktigheten som får användas till uthyrning av ett kvalificerat fartyg utan besättning föreslås därför utökas till högst 50 procent av de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten.

Förutsättningarna för att ett fartyg ska anses vara kvalificerat ändras

Regeringen föreslår att det inte längre krävs att ett fartyg huvudsakligen går i internationell fart för att vara kvalificerat. I stället krävs det att fartyget används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfarts­marknaden.

För fartyg som används för specialsjöfart införs vidare ett lägre krav på minsta bruttodräktighet. I stället för en bruttodräktighet på minst 100 krävs av ett fartyg som används för specialsjöfart en bruttodräktighet på minst 20.

Med kvalificerat fartyg avses enligt förslaget inte fartyg som uteslutande används i fart på floder, kanaler eller insjöar.

Regeringen anför att den otydlighet som i dag finns om huruvida ett fartyg uppfyller villkoret för internationell fart i tillräcklig utsträckning och den omständigheten att redare inte alltid har full rådighet över vart fartygen går eftersom det kan bestämmas av last, avtalsförhållanden och i vilken utsträckning reparationer behöver utföras, motiverar en ändring av rekvisitet. I samband med att det svenska tonnageskattesystemet infördes övervägdes om tillämpningsområdet i stället för viss fart skulle avgränsas till fartyg som är utsatta för internationell konkurrens. Bedömningen gjordes dock att det framför allt är fartyg i internationell trafik som är utsatta för internationell konkurrens och att en avgränsning till fartyg som är utsatta för internationell konkurrens skulle medföra svåra bedömningsfrågor och gränsdragnings­problem. Systemet begränsades därför enligt regeringen till fartyg som huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land (prop. 2015/16:127 s. 54).

Regeringen anför vidare att vid ett ställningstagande till ett slopat fart­område bör beaktas att den internationella konkurrensen på sjöfartsområdet i dag inte är begränsad till fartyg som används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. Även sjötransport till och från svenska hamnar, liksom specialsjöfarten, kan enligt regeringen vara utsatt för sådan konkurrens. När det gäller specialsjöfarten finns det också fartyg som inte går i internationell fart. Regeringen anser därför att det mot denna bakgrund finns skäl att frångå ett internationellt fartrekvisit och ersätta det med ett villkor om att fartyget ska används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfarts­marknaden.

Regeringen anför vidare att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har uttalat att konkurrensvillkoret i förordningen om sjöfartsstöd bör tolkas på så sätt att det är den typ av trafik som fartyget normalt sett används i som ska vara utsatt för internationell konkurrens. Varje enskilt transportuppdrag som fartyget utför måste därmed inte ha föregåtts av en konkurrensutsättning. Av sökanden krävs det däremot att den visar att liknande transporter utförs av andra fartyg på den internationella sjöfartsmarknaden (HFD 2018 ref. 82). Även det nu föreslagna konkurrensvillkoret inom ramen för reglerna om tonnagebeskattning bör enligt regeringen tolkas i enlighet med detta.

När det gäller frågan om minsta bruttodräktighet anför regeringen att propositionens förslag innebär att systemet för tonnageskattning ska utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart. Generellt sett använder sig specialsjöfarten enligt regeringen av mindre fartyg än de som vanligtvis används vid transport av gods och passagerare (promemorian Vågade skatter s. 39). Regeringen anser att det mot den bakgrunden finns anledning att införa ett lägre storlekskrav för de fartyg som ägnar sig åt sådan verksamhet. I stället för en bruttodräktighet på minst 100 bör ett fartyg som används för specialsjöfart enligt förslaget ha en bruttodräktighet på minst 20 för att vara kvalificerat.

Regleringen av vilka anknytande verksamheter som utgör kvalificerad rederiverksamhet görs uttömmande

Regeringen föreslår att bestämmelsen om att rederiverksamhet är kvalificerad om den är nära anknuten till en sjötransport och ingår i ersättningen för sjötransporten ersätts med en uttömmande uppräkning av de anknytande verksamheter som avses.

Regeringen anför att en utgångspunkt vid utformningen av en sådan uppräkning bör vara att de verksamheter som enligt den nuvarande bestämmelsen anses vara nära anknutna till en sjötransport och som ingår i ersättningen för sjötransporten även framöver ska kunna utgöra kvalificerad rederiverksamhet.

Generösare villkor för överavskrivningsfond införs

Nya villkor för återföring av avdrag

Regeringen föreslår att förutsättningarna för att flytta fram tidpunkten för när avdrag för avsättning till överavskrivningsfond ska återföras till beskattning ändras. I stället för att den nettodräktighet som utgör underlag för beräkning av tonnageinkomst och nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten ska ha ökat, krävs att netto­dräktigheten inte ska ha minskat.

Dessutom ska ett fartyg som omfattas av ett avtal om leverans av ett nybyggt fartyg enligt förslaget räknas som ett ägt kvalificerat fartyg. Detta förutsätter att avtalet gäller ett nybyggt fartyg som är avsett att ingå i den kvalificerade rederiverksamheten. Det förutsätts vidare att det nybyggda fartyget ska ersätta ett tidigare ägt fartyg som har ingått i den kvalificerade rederiverksamheten och som har avyttrats i anslutning till avtalet (senast när avtalet ingicks). Det krävs även att det nybyggda fartyget levereras inom tre år från att avtalet ingicks.

Regeringen föreslår vidare att om rätten till leverans av ett nybyggt fartyg enligt ett sådant avtal överlåts eller om avtalet inte fullföljs, ska det likställas med avyttring av ett fartyg det år överlåtelsen sker eller det står klart att avtalet inte fullföljs. Om fartyget inte har levererats inom tre år ska det likställas med avyttring av ett fartyg det år det står klart att fartyget inte kommer att levereras inom den angivna tiden.

Regeringen anför att det vid avyttring av fartyg i samband med nyförvärv finns en risk för att det nya fartyget inte hinner levereras i tid och att företaget då kan befinna sig i en situation där det har en lägre nettodräktighet vid tiden för avstämning trots att företaget har ingått avtal om leverans av ett nytt fartyg. Det bör därför enligt regeringen införas en ny bestämmelse för att underlätta för rederier i den angivna situationen. Regeringen anser att en frist med leverans inom tre år är välavvägd och bör vara tillräcklig för att berörda rederier ska ha möjlighet att ta höjd för olika typer av förseningar som kan uppstå.

Företag i ekonomiska svårigheter

Regeringen föreslår att rederiverksamhet inte ska anses vara kvalificerad om den bedrivs av ett företag som är i ekonomiska svårigheter.

Skatteverket ska enligt förslaget återkalla ett godkännande för tonnage­beskattning om ett företag är i ekonomiska svårigheter. Godkännandet ska återkallas fr.o.m. det beskattningsår företaget hamnade i svårigheter, dock tidigast det beskattningsår som har gått ut under det sjätte kalenderåret före det kalenderår då Skatteverket meddelade sitt beslut om att återkalla god­kännandet för tonnagebeskattning. Återkallelseavgift ska enligt förslaget inte tas ut i dessa situationer.

Beräkningen av spärrtid justeras

Regeringen föreslår att spärrtiden ska beräknas på olika sätt beroende på om godkännandet återkallas på begäran av det godkända företaget eller av någon annan anledning. Om återkallelsen sker på företagets begäran ska spärrtiden enligt förslaget räknas från utgången av det senaste beskattningsår då företaget har tonnagebeskattats. I övriga fall ska spärrtiden räknas från utgången av det sista beskattningsår som återkallelsen avser.

En utvärdering av de svenska reglerna gjordes 2023. Av den framgår det att Skatteverket har noterat att spärrtiden sannolikt blir kortare än avsett i vissa fall. Regeringen anför att det gäller situationer då Skatteverket genom omprövning beslutar att ett företag som är godkänt för tonnagebeskattning ska beskattas konventionellt för tidigare beskattningsår (promemorian Vågade skatter s. 43). Att spärrtiden vid återkallelse på Skatteverkets initiativ, på grund av t.ex. missbruk, i vissa situationer blir kortare än vad som gäller när åter­kallelsen sker på företagets egen begäran framstår enligt regeringen inte som en ändamålsenlig ordning. Regeringen anser därför att det finns skäl att justera bestämmelsen om beräkningen av spärrtid.

Förenlighet med EU-rätten

Regeringen gör bedömningen att det svenska systemet för tonnagebeskattning är ett sådant statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av kommis­sionen innan det genomförs. Regeringen gör vidare bedömningen att förslagen i propositionen är förenliga med EU:s regler om statligt stöd under förut­sättning att de kompletteras med bestämmelser som innebär att ett företag inte ska kunna tonnagebeskattas om det är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Förslagen bedöms i övrigt vara förenliga med EU-rätten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. Beslut enligt bestämmelserna om återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning i den nya lydelsen får enligt förslaget inte avse beskattningsår som börjar före den 1 januari 2027.

Kommissionens godkännande

Av ett pressmeddelande den 11 maj 2026 från Finansdepartementet framgår att kommissionen har beslutat att ge Sverige ett nytt statsstödsgodkännande, inklusive de föreslagna ändringarna i propositionen. Det nya godkännandet från kommissionen gäller för en tioårsperiod, från den 1 januari 2027 till den 31 december 2036.

Utskottets ställningstagande

För att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen har regeringen förslagit en rad ändringar av reglerna om tonnagebeskattning. Förslagen innebär bl.a. att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, att möjligheten att inom ramen för tonnage­beskattad verksamhet hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning utökas, att förutsättningarna för att ett fartyg ska vara kvalificerat ändras samt att generösare villkor för företagen att använda sig av en s.k. överavskrivnings­fond införs. Förslagen innebär vidare att vissa förtydliganden och anpass­ningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis.

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen i dess helhet.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar ett tillkänna­givande och bedömer att detta är slutbehandlat.

Utskottet har inte heller något att invända mot regeringens bedömning när det gäller tillkännagivandet.

Propositionen

Möjligheterna till uthyrning av kvalificerade fartyg utan besättning utökas

Regeringen föreslår att andelen av en rederiverksamhets sammanlagda brutto­dräktighet som får användas till uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning utökas till 50 procent.

Regeringen anför att det framgår av beslutspraxis att kommissionen under senare år har godtagit uthyrning av fartyg utan besättning med en andel på upp till 50 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten (se t.ex. kommissionens beslut den 24 maj 2024 i ärende SA.106028 [2023/N]).

Att använda sig av möjligheten att hyra in eller hyra ut fartyg vid tillfälliga efterfrågetoppar är enligt regeringen vanligt förekommande inom sjöfarten och kan betraktas som en viktig del av rederiverksamheten. Det finns därför enligt regeringen skäl att nu utöka möjligheterna för rederier som omfattas av tonnagebeskattning att hyra ut fartyg utan besättning. Regeringen anför vidare att en sådan utökad möjlighet ökar flexibiliteten för rederierna och kan för­väntas leda till att fartygsflottan används på ett mer effektivt och hållbart sätt. Den andel av den sammanlagda bruttodräktigheten som får användas till uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning föreslås därför utökas till högst 50 procent av de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten.

Att införa en obegränsad möjlighet för koncernintern uthyrning av fartyg kan enligt regeringen medföra behov av en särskild koncerndefinition för ändamålet. Framtagandet av en sådan reglering, inklusive en eventuell särskild koncerndefinition, ryms enligt regeringen inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncern­intern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat, inom EES i det svenska systemet för tonnagebeskattning Motionärerna anför att de i regeringsställning införde tonnagebeskattning och att de ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handels­flottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa beredskapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Motionärerna ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Motionärerna anför vidare att kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har enligt motionärerna godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär enligt motionärerna att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Motionärerna föreslår därför att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag i frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att möjligheten till uthyrning av kvalifi­cerade fartyg utan besättning utgör en central del av rederiverksamheten och är en viktig fråga för branschens utveckling.

Utskottet välkomnar därför att regeringen nu utökar möjligheten till koncernintern uthyrning för att öka flexibiliteten för rederierna och göra det möjligt att använda fartygsflottan på ett mer effektivt och hållbart sätt.

När det gäller frågan om att införa en obegränsad koncernintern uthyrning noterar utskottet att regeringen har gjort bedömningen att en definition kan behöva utformas.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer frågan och vid behov gör de ändringar som är nödvändiga för att ytterligare stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Reservation

Ställningstagande

Socialdemokraterna införde i regeringsställning tonnagebeskattning, och ser positivt på de förslag som förs fram i propositionen. För att stärka den svenska handelsflottan, öka rådigheten över viktiga varuflöden och säkerställa bered­skapen behöver svensk sjöfarts konkurrenskraft förbättras. Vi ser det dock som en brist i propositionen att möjligheten för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern, dvs. koncernintern bareboat, saknas. Kommissionens beslutspraxis (bl.a. Malta 2017, Portugal 2018 och Irland 2003) visar att begränsningarna när det gäller bareboat inte behöver gälla för uthyrning inom en och samma rederikoncern inom EES. Kommissionen har godtagit att fartygsägande och sjötransportverksamhet kan separeras mellan bolag i en koncern utan att detta strider mot statsstödsreglerna. Att Sverige inte utnyttjar denna möjlighet innebär att svenska rederier systematiskt missgynnas i förhållande till konkurrenter med hemmahamn i bl.a. Irland och Malta. I propositionen medger regeringen att frågan är relevant men väljer att inte hantera den med hänvisning till att en koncerndefinition kräver ytterligare analys. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om obegränsad koncernintern uthyrning av egna fartyg, s.k. koncernintern bareboat.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag