En ledamot från Socialdemokraterna vill veta vad försvarsministern tänker göra för att Sverige ska bli bättre på att använda satelliter för militär kommunikation, och hur Försvarsmaktens behov av rymdtjänster ska bli en del av svensk rymdpolitik.
Inget beslut – detta är en fråga från en riksdagsledamot till en minister, där ministern ska svara på frågorna.
Försvarsministern kommer att svara på frågorna i riksdagen, vilket kan leda till en diskussion om Sveriges rymdpolitik och militära rymdförmåga.
<p>Fru talman! Markus Selin har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska behålla och vidareutveckla sin förmåga inom militär satellitkommunikation. Han har också frågat mig hur jag säkerställer att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.</p><p>Rymden är en strategisk domän. Militär rymdförmåga utgör en viktig del för Sverige som rymdnation. En av pelarna i försvars- och säkerhetsstrategin för rymd är en portfölj av rymdförmågor och rymdtjänster till stöd för totalförsvaret. </p><p>Regeringen har tilldelat Försvarsmakten 1 miljard mellan 2024 och 2032 för att förbättra den militära rymdlägesbilden, utveckla egna satelliter för spaning och övervakning samt möjliggöra uppskjutning av militära satelliter från Esrange.</p><p>Under hösten 2025 beslutade regeringen att satsa ytterligare över 1,3 miljarder på anskaffning av satelliter för spaning och övervakning. Detta så kallade läglighetsköp syftar till att snabbare stärka förmågan till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning.</p><p>I regeringens försvarsindustristrategi aviserade regeringen etableringen av totalförsvarets rymdprogram. Detta är regeringens initiativ för att realisera rymdportföljen och säkerställa en samlad rymdförmåga för totalförsvaret. Rymdprogrammet utgör således ett konkret verktyg för att säkerställa att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.</p><p>Sverige ska verka för att uppnå rådighet tillsammans med allierade avseende säker satellitkommunikation som ger täckning över Arktis till stöd för ledning.</p><p>Regeringen vidtar flera åtgärder för att diversifiera tillgången till satellitkapacitet för både statlig, kommersiell och militär satellitkommunikation.</p>
<p>Fru talman! Tack till försvarsministern för svaret!</p><p>Jag vill börja med att betona att den här interpellationen handlar om ett område som är oerhört angeläget i just detta nu när vi står här och debatterar och som blir mer avgörande för Sveriges försvarsförmåga dag för dag. Jag tror mig veta att jag och försvarsministern i stora drag är tämligen överens om angelägenheten i detta för Sverige som rymdnation.</p><p>Fru talman! Jag vill också säga att försvarsministerns svar är ambitiöst. Jag ska vända och vrida lite på det för att visa vad jag tror att vi behöver göra mer tillsammans.</p><p>Inriktningen håller jag med om, men svaret är vagare när det gäller genomförandet. Försvarsministerns svar beskriver vilja, pengar och program. Jag skulle vilja framhäva att det saknas mer konkretion kring rådighet, tidsplan, konkreta operativa initiativ, beroenden och prioriteringar – särskilt kring militär satellitkommunikation, vilket var själva kärnan i en av mina två frågor till försvarsministern.</p><p>Försvarsmakten måste kunna förlita sig på svensk satellitkapacitet och rymdbaserade tjänster, inte bara i teorin och i strategier utan i praktiken. Ja, Sverige har goda förutsättningar genom Esrange. Ja, Sverige har en stark rymdindustri. Ja, Sverige är ett ingenjörsland. Ja, Sverige har ett geografiskt bra läge i norra Europa. Men det är också tydligt att utvecklingen i vår omvärld sker mycket snabbt.</p><p>Jag kan nämna som en återblick att under socialdemokratiska regeringar åren 2014–2022 togs flera viktiga steg för att stärka Sverige som rymdnation. Rymdstrategin uppdaterades, och Esrange utvecklades till en strategisk nationell resurs. Sverige tog mer plats i ESA, och Sverige tog mer plats i EU:s rymdsamarbeten.</p><p>Totalförsvaret började återuppbyggas under dessa år, och försvarsanslagen började öka rejält. Därmed identifierades även rymd- och underrättelseförmågor som framtidskritiska. Försvarsindustrins roll i de diskussionerna kan inte nog betonas. De strategiska partnerskapen stärktes, och rymdindustrin är en viktig del av detta ekosystem.</p><p>Mot denna bakgrund skulle jag vilja ställa ytterligare några frågor till försvarsministern.</p><p>Försvarsministern redogör för viktiga satsningar på spaning och underrättelse, men min interpellation gäller som sagt militär satellitkommunikation för ledning, samband och uthållighet. Kan försvarsministern redovisa vilken egen svensk militär kommunikationsförmåga som faktiskt byggs?</p><p>Försvarsministern talar om rådighet tillsammans med allierade. Men rådighet prövas inte i samverkan, utan den prövas i kris. En aktuell fråga blir då: Vem avgör tillgång, prioritet och kontinuitet om flera länder i försvarssamarbeten samtidigt behöver samma satellitresurser?</p>
<p>Fru talman! Jag ska ge Markus Selin åtminstone delvis rätt – jag tyckte också att det skedde bra saker på rymdområdet under förra mandatperioden, men det var inte på det militära området. Det saknade jag faktiskt.</p><p>Låt oss gå tillbaka och titta på det totalförsvarsbeslut …
<p>Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!</p><p>Jag skulle vilja gå ned till detaljnivå och konkretisera detta. Jag förstår att allt inte går att säga offentligt när man börjar bottna i frågorna, men jag tror att jag och försvarsministern kan ta några steg till. Jag vil…
<p>Fru talman! Tack, Markus Selin, för alla frågor! Jag ska göra vad jag kan för att beta av dem – det var ju en radda.</p><p>Låt mig idka lite självkritik. Det jag tycker att vi behöver bli bättre på är kommersialiseringen när det gäller rymden. Där ser vi att andra länder som s…
<p>Fru talman! Jag kan återigen säga att jag är hyfsat tillfreds med försvarsministerns svar. Det är till min belåtenhet att vi har en samsyn i de här viktiga och långsiktiga frågorna, som sträcker sig flera mandatperioder framåt i tiden.</p><p>Jag tycker att försvarsministern sk…
<p>Fru talman! Ytterst är det Försvarsmakten som är bäst beskaffad att göra den prioriteringen. Politiken sätter ramarna och ser till att det finns balans mellan mål och medel, och sedan kommer Försvarsmakten naturligtvis att väga in prioriteringen i resursallokeringen. </p><p>Vi…
Interpellation 2025/26:238 Sverige som rymdnation inom militär satellitförmåga av Markus Selin (S) till Försvarsminister Pål Jonson (M) Sverige har goda förutsättningar genom Esrange, en stark rymdindustri samt ett geostrategiskt läge i norra Europa. Samtidigt stärker allt fler länder sin militära rymdförmåga. Sedan 2024 har Sverige en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, som kompletterar s
av Markus Selin (S)
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Sverige har goda förutsättningar genom Esrange, en stark rymdindustri samt ett geostrategiskt läge i norra Europa. Samtidigt stärker allt fler länder sin militära rymdförmåga. Sedan 2024 har Sverige en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, som kompletterar strategin för svensk rymdverksamhet från 2018.
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: