Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet

Civilutskottets betänkande 2020/21:CU4

Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

Lagändringarna gäller ett nytt revisionskrav och följer av att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Formatet specificeras närmare i Europeiska kommissionens s.k. Esef-förordning.

Det nya revisionskravet innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen, och i förekommande fall koncernredovisningen, är upprättad i överensstämmelse med Esef-förordningens krav på formatet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (M, SD, KD). I en av reservationerna (M, SD, KD) föreslås att riksdagen ska rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om personligt betalningsansvar i aktiebolag.

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:34 Revision av det enhetliga elektroniska rapporterings­formatet.

Tre yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Framtida åtgärder med anledning av det nya revisionskravet

Riksdagens tillkännagivande om personligt betalningsansvar i aktiebolag

Reservationer

1.Framtida åtgärder med anledning av det nya revisionskravet, punkt 2 (SD)

2.Riksdagens tillkännagivande om personligt betalningsansvar i aktiebolag, punkt 3 (M, SD, KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

2. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

3. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

4. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:34 punkterna 1–4.

 

2.	Framtida åtgärder med anledning av det nya revisionskravet

Riksdagen avslår motion

2020/21:3733 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 1 (SD)

3.	Riksdagens tillkännagivande om personligt betalningsansvar i aktiebolag

Riksdagen avslår motion

2020/21:3746 av Josefin Malmqvist m.fl. (M).

 

Reservation 2 (M, SD, KD)

Stockholm den 26 november 2020

På civilutskottets vägnar

Larry Söder

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Larry Söder (KD), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), Emma Hult (MP), David Josefsson (M), Ola Möller (S), Malin Danielsson (L) och Josefin Malmqvist (M).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:34 Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposi­tionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner med sammanlagt tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Riksdagen riktade den 14 maj 2020 ett tillkännagivande till regeringen om att den snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen (2005:551) som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan (bet. 2019/20:CU28, rskr. 2019/20:264). I betänkandet behandlas även den redovisning av hanteringen av tillkännagivandet som regeringen gör i propositionen.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

 

Propositionen

I enlighet med EU:s öppenhetsdirektiv gäller att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar med hjälp av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat. Skyldigheten gäller för aktiebolag och andra utgivare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad (emittenter). Det enhetliga format som ska användas specificeras närmare i Europeiska kommissionens s.k. Esef-förordning[1]. Förordningen är bindande och direkt tillämplig, och den gäller därmed som svensk lag. Förordningen ska tillämpas på års- och koncernredovisningar som avser det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 eller senare.

Regeringen konstaterar att i och med att Esef-förordningen blir tillämplig följer det av EU-rätten att företagets revisor ska uttala sig i revisionsberättelsen om huruvida års- och koncernredovisningen är upprättad i överensstämmelse med det enhetliga elektroniska formatet. Det finns dock inte något tydligt stöd i svensk lagstiftning för att revisorer har en sådan skyldighet. Ett sådant stöd behöver därför enligt regeringen införas i bl.a. aktiebolagslagen och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, där övriga bestämmelser om revisions­berättelsens innehåll finns.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen lagändringar som innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen, och i förekommande fall koncernredovisningen, är upprättad i överensstämmelse med de krav på formatet som följer av Esef-förordningen. Regeringen anför att förslagen är ägnade att stärka investerarnas förtroende för de finansiella rapporter som ett företag upprättar i det enhetliga elektroniska formatet.

När det gäller den nya regleringens ikraftträdande konstaterar regeringen att merparten av de års- och koncernredovisningar som ska upprättas i det enhetliga elektroniska formatet kommer att offentliggöras under de fyra första månaderna 2021. Eftersom revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsam­mans med dessa redovisningar föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2021.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen bör anta lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.

Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla motions­yrkanden som samtliga innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Framtida åtgärder med anledning av det nya revisionskravet

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3733 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag som motverkar de negativa konsekvenser den nya regleringen kan medföra, när det gäller risken för marknadskoncentration i revisionsbranschen och svårigheter för mindre revisionsbyråer att åta sig uppdrag (yrkande 1). Motionärerna föreslår även ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram förslag om hur man kan hantera det ökade behov av utbildnings- och informationsinsatser som den nya regleringen medför (yrkande 2).

Det nya revisionskravet

Den nya regleringen om revision innebär att det införs ett krav på att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida års- och koncern­redovisningen är upprättad i överensstämmelse med de krav på formatet som följer av Esef-förordningen.

Propositionen

I propositionen anförs i fråga om marknadskoncentrationen inom revisions­branschen att det finns en viss risk för att kravet på revision ökar svårigheten för mindre aktörer att åta sig revisionsuppdrag för börsnoterade bolag. Det kan enligt regeringen konstateras att det redan i dag i första hand är de större revisionsföretagen som åtar sig revisionsuppdrag för börsbolagen. Detta kan antas vara en följd både av att börsbolagen vanligen är relativt stora bolag och av den relativa komplexiteten i det redovisningsregelverk som börsbolagen tillämpar. Regeringen bedömer att den nya regleringen i viss utsträckning kan antas bidra till att befästa en marknads­koncentration.

När det gäller frågan om behov av informationsinsatser framhåller regeringen att de berörda företagen redan har en skyldighet att upprätta års- och koncernredovisningen i det enhetliga elektroniska formatet. Den nya regleringen innebär att revisionsberättelsen för dessa företag ska innehålla ett uttalande om års- och koncernredovisningens förenlighet med formatkraven. Regeringen påpekar även här att det i första hand är de större revisions­företagen som åtar sig revisionsuppdrag från börsbolagen. Det är alltså i huvudsak en begränsad krets av revisionsföretag som kommer att utföra revision när det gäller det enhetliga elektroniska formatet och som därmed närmare berörs av den nya regleringens innebörd och tillämpning. Dessa revisionsföretag kan enligt regeringen förväntas vara väl insatta och uppdaterade i fråga om det förhållandevis komplexa redovisningsregelverk som gäller för de berörda företagen. Mot den bakgrunden anser regeringen att det inte finns behov av mer omfattande informationsinsatser, utöver den sedvanliga information som berörda myndigheter lämnar bl.a. på sina webbplatser.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet om marknadskoncentration inom revisions­branschen konstaterar utskottet att det redan i dag i första hand är de större revisionsföretagen som åtar sig revisionsuppdrag från börsbolagen. Detta kan antas vara en följd både av att börsbolagen vanligen är relativt stora bolag och av den relativa komplexiteten i det redovisningsregelverk som börsbolagen tillämpar. Som regeringen uttalat finns det visserligen en viss risk för att det nya revisionskravet ökar svårigheten för mindre aktörer att åta sig revisionsuppdrag från börsnoterade bolag, och regleringen kan därmed i viss mån antas bidra till att befästa en marknadskoncentration. Revisionskravet följer emellertid av EU-rätten och gäller inom hela EU. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motion 2020/21:3733 (SD) yrkande 1.

När det sedan gäller motionsyrkandet om utbildnings- och informations­insatser kan det konstateras att de berörda företagen redan har en skyldighet att upprätta års- och koncernredovisningen i det enhetliga elektroniska formatet. Den nya regleringen innebär att revisionsberättelsen för dessa företag ska innehålla ett uttalande om års- och koncernredovisningens förenlighet med formatkraven. Som regeringen påpekat är det i första hand de större revisionsföretagen som åtar sig revisionsuppdrag från börsbolagen. Det är alltså i huvudsak en begränsad krets av revisionsföretag som kommer att utföra revision när det gäller det enhetliga elektroniska formatet och som därmed närmare berörs av den nya regleringens innebörd och tillämpning. Dessa revisionsföretag kan förväntas vara väl insatta och uppdaterade i fråga om det förhållandevis komplexa redovisningsregelverk som gäller för de berörda företagen. Mot den bakgrunden instämmer utskottet i regeringens bedömning att det inte finns behov av mer omfattande informationsinsatser än den sedvanliga information som berörda myndigheter lämnar bl.a. på sina webbplatser. Följaktligen bör även motion 2020/21:3733 (SD) yrkande 2 avslås.

Riksdagens tillkännagivande om personligt betalningsansvar i aktiebolag

Riksdagens tillkännagivande

Riksdagen riktade den 14 maj 2020 ett tillkännagivande till regeringen om att den snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan (bet. 2019/20:CU28, rskr. 2019/20:264). Syftet angavs vara att motverka att bolags­företrädare vidtar åtgärder för likvidation eller konkurs av ett bolag i ett alltför tidigt skede i den rådande extraordinära situation som spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 innebär.

Regeringens redovisning av hanteringen av tillkännagivandet

I propositionen redovisas att regeringen, som ett led i sin översyn med anledning av riksdagens tillkännagivande, har hållit två digitala remissmöten med ett antal myndigheter och organisationer (i slutet av maj respektive augusti 2020).

Regeringen gör bedömningen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl för att tillfälligt förlänga någon av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller vid kapitalbrist. Regeringen avser dock att följa utvecklingen noggrant och vid behov återkomma till riksdagen med förslag.

Förutom att peka på ekonomiska åtgärder som har vidtagits för att förbättra förutsättningarna för landets företag att klara sig igenom pandemin anför regeringen bl.a. följande som skäl för sin bedömning (s. 15 f.):

Prövningen av om ett bolag ska försättas i konkurs utgår från reglerna om obestånd i konkurslagen (1987:672) och påverkas inte av det hand­lingsmönster som föreskrivs i aktiebolagslagen.

– – –

Regeringen konstaterar att kravet på att det ska finnas ett aktiekapital och det handlingsmönster som föreskrivs i aktiebolagslagen för underkapitali­serade bolag fyller viktiga funktioner, inte minst som skydd för borgenä­rerna. Remissinstansernas synpunkter stödjer uppfattningen att även en tillfällig förlängning av de frister som gäller för styrelsens åtgärder vid kapitalbrist riskerar att drabba borgenärerna och medföra missbruk av bolagsformen. Tidsfristerna bör därför tillfälligt förlängas endast om det finns starka skäl för det.

När det gäller de första tidsfristerna, som avser att styrelsen genast ska upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning samt snarast möjligt kalla till en första kontrollstämma, anser ingen av remiss-instanserna att det finns skäl för en förlängning. Inte heller i övrigt har det framkommit sådana skäl. Regeringens uppfattning är därför att dessa frister inte bör förlängas.

När det gäller åttamånadersfristen, dvs. fristen för att hålla en andra kontrollstämma, framförde FAR och Svenskt Näringsliv vid remissmötet i maj 2020 att övervägande skäl talar för en tillfällig förlängning. Det moti­verades med att företagen på så sätt ges förutsättningar att få ekonomin i balans. Därmed kan företagen undvika likvidation eller fortsatt drift av verksamheten med personligt betalningsansvar. Enligt FAR är det lämpligt med en förlängning om fyra till sex månader. Det kan dock enligt regering­ens mening ifrågasättas om skälen för en sådan förlängning är så starka att de uppväger de risker åtgärden skulle medföra i form av minskat borge­närsskydd, ökad finansiell osäkerhet och missbruk av aktiebolagsformen.

Som framgår aktualiseras en andra kontrollstämma först om företaget tidigare har upprättat en kontrollbalansräkning som visar kritisk kapital-brist och hållit en första kontrollstämma där det inte beslutats om likvi­dation. En tillfällig förlängning av åttamånadersfristen skulle ha kunnat vara motiverad om man efter pandemins utbrott hade sett en tydlig ökning i antalet företag som upprättat kontrollbalansräkning och hållit en första kontrollstämma. En förlängning av fristen hade då kunnat ge dessa företag något längre tid på sig att få ordning på sin ekonomi och undvika beslut om likvidation vid den andra kontrollstämman. Den bild som framkom vid det uppföljande remissmötet är dock att företagen inte har upprättat kontrollbalansräkning och hållit en första kontrollstämma i större utsträck­ning än normalt. Bilden styrks av uppgifter från Bolagsverket enligt vilka antalet frivilliga likvidationer under perioden mars–juli 2020 ligger på samma nivå som under motsvarande perioder de två föregående åren. Mot den bakgrunden kan det ifrågasättas om en förlängning av åttamånaders-fristen skulle vara ett verkningsfullt sätt att hjälpa företag att undvika likvi­dation och att minska risken för att styrelseledamöter drar på sig personligt betalningsansvar. Även det förhållandet att kunskapen om det personliga betalningsansvaret synes vara låg hos företagen generellt gör att det kan ifrågasättas om en förlängning av åttamånadersfristen skulle ha någon tydlig effekt när det gäller att hindra att i grunden livskraftiga företag sätts i likvidation alltför tidigt.

Vid en samlad bedömning anser regeringen att det för närvarande inte heller finns tillräckliga skäl att tillfälligt förlänga åttamånadersfristen. Regeringen avser dock att följa utvecklingen noggrant och vid behov åter-komma till riksdagen med förslag.

Med den översyn och bedömning som redovisas i propositionen anser reger­ingen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3746 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt åter­komma till riksdagen i frågan. Motionärerna anser att den översyn som har genomförts med anledning av riksdagens tillkännagivande inte är tillräckligt gedigen och att det i översynen bör ingå en noggrann genomgång av för- och nackdelar med att tillfälligt förlänga den s.k. åttamånadersfristen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att tillkännagivandet från den 14 maj i år gick ut på att regeringen snarast möjligt borde ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan.

Regeringen har, som ett led i sin översyn med anledning av tillkänna­givandet, hållit två digitala remissmöten med ett antal myndigheter och organisationer – i slutet av maj respektive augusti 2020.

Regeringen framhåller att remissinstansernas synpunkter stöder uppfatt­ningen att även en tillfällig förlängning av de frister som gäller för styrelsens åtgärder vid kapitalbrist riskerar att drabba borgenärerna och medföra missbruk av bolagsformen. Tidsfristerna bör därför enligt regeringen tillfälligt förlängas endast om det finns starka skäl för det.

När det gäller de första tidsfristerna, som avser att styrelsen genast ska upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning samt snarast möjligt kalla till en första kontrollstämma, redovisar regeringen att ingen av remissinstanserna anser att det finns skäl för en förlängning. Inte heller i övrigt har det enligt regeringen framkommit sådana skäl. Regeringens uppfattning är därför att dessa frister inte bör förlängas.

När det gäller åttamånadersfristen, dvs. fristen för att hålla en andra kontrollstämma, redovisar regeringen att den bild som framkom vid det uppföljande remissmötet är att företagen inte har upprättat kontrollbalans­räkning och hållit en första kontrollstämma i större utsträckning än normalt. Bilden styrks av uppgifter från Bolagsverket enligt vilka antalet frivilliga likvidationer under perioden mars–juli 2020 låg på samma nivå som under motsvarande perioder de två föregående åren. Mot den bakgrunden anser regeringen att det kan ifrågasättas om en förlängning av åttamånadersfristen skulle vara ett verkningsfullt sätt att hjälpa företag att undvika likvidation och att minska risken för att styrelseledamöter drar på sig personligt betalningsansvar. Även det förhållandet att kunskapen om det personliga betalningsansvaret synes vara låg hos företagen generellt gör enligt regeringen att det kan ifrågasättas om en förlängning av åttamånadersfristen skulle ha någon tydlig effekt när det gäller att hindra att i grunden livskraftiga företag sätts i likvidation alltför tidigt. Vid en samlad bedömning anser regeringen att det för närvarande inte heller finns tillräckliga skäl att tillfälligt förlänga åttamånadersfristen. Regeringen avser dock att följa utvecklingen noggrant och vid behov återkomma till riksdagen med förslag.

Med den översyn och bedömning som redovisas i propositionen anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat. Utskottet har inte några invändningar mot detta. Mot den bakgrunden, och eftersom regeringen avser att följa utvecklingen noggrant och vid behov återkomma till riksdagen med förslag, ser utskottet heller inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Reservationer

 

1.	Framtida åtgärder med anledning av det nya revisionskravet, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3733 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Den nya regleringen om revision innebär att det införs ett krav på att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida års- och koncernredovisningen är upprättad i överensstämmelse med de krav på formatet som följer av Esef-förordningen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Det kan konstateras att det nya kravet på revision följer av EU-rätten och gäller inom hela EU. Vi anser dock att det är anmärkningsvärt att regeringen lägger fram sitt lagförslag så sent som bara ett par månader före det tänkta ikraftträdandet. Inte minst mot bakgrund av detta finns det en risk för att det nya revisionskravet ökar svårigheten för mindre aktörer, och troligen även medelstora sådana, att åta sig revisions­uppdrag från börsnoterade bolag. Den nya regleringen kan därmed antas bidra till att befästa en marknads­koncentration inom revisionsbranschen. Dessutom är det inte självklart att det inte behövs mer omfattande informa­tionsinsatser än den sedvanliga information som berörda myndigheter lämnar bl.a. på sina webbplatser.

Regeringen bör därför återkomma med ett förslag som motverkar de negativa konsekvenser som den nya regleringen kan medföra, när det gäller risken för marknadskoncentration i revisionsbranschen och svårigheter för mindre revisionsbyråer att åta sig uppdrag. Regeringen bör också lägga fram förslag om hur man kan hantera det ökade behov av utbildnings- och informa­tionsinsatser som den nya regleringen medför. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

2.	Riksdagens tillkännagivande om personligt betalningsansvar i aktiebolag, punkt 3 (M, SD, KD)

av Larry Söder (KD), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M) och Josefin Malmqvist (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3746 av Josefin Malmqvist m.fl. (M).

 

 

Ställningstagande

Med den översyn och bedömning som redovisas i propositionen anser regeringen att riksdagens tillkännagivande från den 14 maj i år är slut­behandlat. Vi delar inte regeringens uppfattning.

Vi har fortfarande inte sett slutet på den extraordinära situation som spridningen av det virus som orsakar covid-19 orsakat för samhället. Smitt­spridningen ökar nu i majoriteten av Sveriges regioner, och det fattas beslut om nya restriktioner runt om i världen så gott som dagligen. Det är därmed fortfarande påkallat med en gedigen översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar. Vi anser inte att regeringen har gjort en tillräckligt gedigen sådan översyn. I propositionen redogörs för utfallet av två digitala remissmöten som ägde rum i maj respektive augusti 2020. Det senare mötet syftade i huvudsak till att följa upp huruvida företagen under våren och sommaren 2020 hade upprättat kontrollbalansräkning och hållit kontrollstämma i större utsträckning än normalt. Detta är enligt vår mening ett otillräckligt underlag för att fatta beslut i en så pass viktig fråga som det nu handlar om. Detta gäller särskilt som det vid det första remissmötet framkom att det fanns remissinstanser – Svenskt Näringsliv och FAR – som var av uppfattningen att fristen för att hålla en andra kontrollstämma (åttamånadersfristen) tillfälligt borde förlängas. I samman­hanget finns också skäl att påpeka att regeringen i sin bedömning, såvitt framgår, inte i tillräcklig utsträckning har beaktat utvecklingen under de senaste månaderna. Exempelvis redogörs för uppgifter från Bolagsverket som sträcker sig enbart fram t.o.m. juli 2020.

Regeringen bör enligt vår uppfattning genomföra en gedigen översyn innan tillkännagivandet kan anses slutbehandlat. I översynen bör ingå en noggrann genomgång av för- och nackdelar med att tillfälligt förlänga den s.k. åtta­månadersfristen. Det är fortfarande av vikt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen i frågan.

Regeringen bör därför snarast möjligt ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:34 Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

Följdmotionerna

2020/21:3733 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som motverkar de negativa konsekvenser som liggande förslag kan medföra, när det gäller risken för marknadskoncentration i revisionsbranschen och svårigheter för mindre revisionsbyråer att åta sig uppdrag, och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag om hur ökat utbildningsbehov och informationsinsatser kopplade till det som lagförslaget innebär kan hanteras och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3746 av Josefin Malmqvist m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

 

 

[1] Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat.