En riksdagsledamot undrar vad utrikesministern tänker göra åt att Syriens regering anfaller kurder igen, vilket fått IS-fångar att fly och hotar demokratin i området.
Inget beslut – Ledamoten ställer frågor till utrikesministern om hur regeringen agerar i frågan, och utrikesministern kommer att svara på frågorna i riksdagen.
Utrikesministern får tillfälle att förklara regeringens hållning och kommande åtgärder angående situationen i Syrien.
<p>Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka konkreta initiativ jag avser att ta, bilateralt och inom EU, för att verka för ett omedelbart stopp för den syriska regimens attacker mot kurdiskt kontrollerade områden. Kadir Kasirga har även frågat hur jag avser att agera för att hantera situationen med de IS-Daish-fångar som flytt och för att förhindra att nya terrorstrukturer etableras. Avslutningsvis har Kadir Kasirga frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att säkerställa att svenskt bistånd eller politiskt stöd till Damaskus villkoras med tydliga krav på demokratiska reformer, minoritetsskydd och internationell uppföljning.</p><p>Ett fredligt och inkluderande Syrien ligger i Sveriges, Europas, regionens och inte minst det syriska folkets intresse. Det är därför välkommet att den syriska övergångsregeringen och SDF nådde ett avtal den 30 januari om att införliva militära och civila institutioner under centralmakten och att man sedan dess har gjort framsteg i att implementera detta avtal på ett fredligt och ordnat sätt. Vi uppmanar parterna att fortsätta arbeta tillsammans i denna konstruktiva anda.</p><p>Civila måste skyddas. Ansvariga måste ställas till svars. I samtal med företrädare för övergångsregeringen understryker Sverige och EU vikten av att såväl kvinnor som alla landets etniska och religiösa grupper tillåts att aktivt delta i byggandet av det nya Syrien.</p><p>Regeringen har noterat uppgifterna om att individer ska ha avvikit från fängelser i nordöstra Syrien men också att ett flertal av dessa ska ha återförts. Sverige följer händelseutvecklingen i regionen, inklusive genom EU och genom vårt deltagande i den globala koalitionen mot Daish, där bland andra USA och Syrien är medlemmar.</p><p>För att anpassa biståndet till utvecklingen i landet efter Assadregimens fall beslutade regeringen i september 2025 om ändringar i biståndet till Syrien. Ändringen gör det möjligt att stödja offentliga institutioner. Svenskt bistånd ska bidra till ett Syrien som går att återvända till.</p><p>Svenska företrädare fortsätter att med emfas understryka vikten av att alla syrier, oavsett kön och etnisk eller religiös tillhörighet, måste få vara med och bygga det nya Syrien och att mänskliga rättigheter respekteras. Sverige kommer i nära samarbete med EU och andra likasinnade att fortsätta stödja det syriska folket i dess strävan att bygga ett stabilt, fredligt och välmående Syrien.</p>
<p>Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!</p><p>Jag vill börja med den breda säkerhetspolitiska situationen i Mellanöstern. Vi ser just nu en mycket farlig utveckling i regionen. Kriget mellan Iran på ena sidan och USA och Israel på andra sidan riskerar att eskalera ytterligare.</p><p>Historien visar att konflikter i Mellanöstern sällan stannar kvar där de börjar. De sprider sig, skapar nya konfliktytor och leder ofta till konsekvenser som ingen riktigt hade förutsett. Detta gör utvecklingen i Syrien ännu mer avgörande.</p><p>När vi talar om Syrien måste vi också tala klarspråk om Irans destruktiva roll i konflikten. Den islamiska republiken i Teheran var inte en passiv aktör. Den spelade tillsammans med Ryssland en avgörande roll i att hålla Assadregimen vid makten och i att förlänga inbördeskriget.</p><p>Det handlade inte bara om politiskt stöd. Iranska befälhavare och iransk militär fanns på marken, iranska miliser sattes in, Hizbollah korsade gränserna och tusentals utländska shiitiska miliser rekryterades och skickades till Syrien. Miljarder dollar pumpades in för att hålla Assadregimens krigsmaskin vid liv, medan syriska städer bombades och människor försvann i regimens fängelser. Vi känner till resultatet: massgravar och tortyrfängelser. Hela samhällen utplånades, och miljontals människor drevs på flykt.</p><p>Fru talman! Assadregimens fall var en historisk händelse, men historien lär oss något viktigt: Alla diktaturers fall leder inte automatiskt till demokrati. Avgörande frågor i dag är därför: Vad håller på att växa fram i Syrien efter Assads diktatur? Är det ett inkluderande samhälle där alla folkgrupper har en plats, eller är det ett nytt auktoritärt system där sekterism och religiös dominans ersätter den gamla diktaturen?</p><p>Utrikesministern talar i sitt tal om vikten av ett inkluderande Syrien och att alla grupper ska få vara med och bygga landets framtid. Det är viktiga ord, men utvecklingen på marken väcker frågor. Vi har sett rapporter om massakrer mot alawiter och druser, och nu ser vi militära angrepp mot den självstyrande kurdiska regionen Rojava i nordöstra Syrien.</p><p>Fru talman! Det finns en historisk ironi i detta. När världen stod handfallen inför terrororganisationen IS var det kurdiska kvinnor och män som stod i frontlinjen. Därför måste vi i dag ställa en enkel men avgörande fråga: Hur behandlar vi dem som en gång stoppade det islamiska kalifatet?</p><p>Låt mig särskilt nämna de kurdiska kvinnliga soldaterna i YPJ. Vi minns dem från Kobane. När IS stod som starkast stod kurdiska kvinnor och män kvar – gata för gata, hus för hus. Under slagordet jin, jiyan, azadi – kvinna, liv, frihet – kämpade de mot kalifatet. I dag hör vi samma slagord ropas av kvinnor på Stockholms gator, på Paris gator och på Teherans gator. Det säger något om kraften i den kamp som började i Rojava.</p><p>I dag ser vi dock hur de krafter som en gång stoppade IS återigen blir attackerade av islamister i Syrien.</p><p>Fru talman! Det finns nu ett avtal mellan kurdiska representanter och Damaskus. Jag vill fråga utrikesministern: Hur ska detta avtal kunna överleva utan internationella garantier? Vad kan Sverige bidra med i detta fall?</p>
<p>Fru talman! Jag vill börja med att tacka min kollega Kadir Kasirga för en viktig interpellation. Den tar upp en fråga som inte bara är avgörande för utvecklingen i Syrien utan också handlar om Europas säkerhet och om hur vi som land står upp för demokrati, mänskliga rättighete…
<p>Fru talman! Jag hade faktiskt en egen interpellation om det här ämnet. Den var planerad att debatteras på fredag, men för att inte slösa med utrikesministerns tid avser jag att dra tillbaka den och deltar i stället i dagens debatt.</p><p>Det finns såklart väldigt många positiv…
<p>Fru talman! Jag tackar Kadir Kasirga för en viktig interpellation.</p><p>Efter fem årtionden av hårdför diktatur och 14 års inbördeskrig blev det syriska folket äntligen av med den förskräckliga Assadregimen den 8 december 2024. Regeringen vill se att Syrien lyckas med sin oms…
<p>Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, och jag tackar Johan Büser och Markus Wiechel för inläggen i debatten. </p><p>Det är viktigt att höra det utrikesministern säger om ansvarsutkrävande inte bara mot den gamla Assadregimen utan även mot de nuvarande makthavarna…
<p>Fru talman! Tack, Kadir, för dessa ord!</p><p>Jag kan instämma i det som nämnts tidigare, inte minst när det gäller den tacksamhetsskuld som vi har till SDF-styrkorna i nordöstra Syrien. De stod emot IS och var västvärldens främsta allierade i kampen mot de mest brutala och hå…
<p>Fru talman! Jag börjar med IS-fångarna. Ett stort antal fångar har den senaste tiden flyttats till Irak, med stöd av USA. Även tredjelandsmedborgare ska finnas bland dem som har förts till Irak. Överföringen ska enligt uppgift vara avslutad nu. Vi kan inte bekräfta huruvida de…
<p>Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret och debatten. Jag tackar även mina riksdagskollegor Johan Büser och Markus Wiechel för deras viktiga inlägg i debatten.</p><p>Syrien är i ett avgörande historiskt skede. Assadregimen är borta, men den avgörande frågan är fortf…
<p>Fru talman! Jag vill tacka Kadir Kasirga och övriga interpellanter för en väldigt viktig debatt.</p><p>Jag tror att vi kommer att ha all anledning att i denna kammare och på andra platser återkomma till utvecklingen i Syrien. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter att sätta …
Interpellation 2025/26:339 Den syriska regimens attacker mot kurder av Kadir Kasirga (S) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Utvecklingen i nordöstra Syrien, det område som ofta benämns Rojava och som sedan 2011 har administrerats av kurder tillsammans med andra etniska och religiösa minoriteter, är djupt oroande. Den nya syriska regimen har under de senaste månaderna intensifierat si
av Kadir Kasirga (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Utvecklingen i nordöstra Syrien, det område som ofta benämns Rojava och som sedan 2011 har administrerats av kurder tillsammans med andra etniska och religiösa minoriteter, är djupt oroande. Den nya syriska regimen har under de senaste månaderna intensifierat sina militära angrepp mot kurdiskt kontrollerade områden.
Flera tusen människor har tvingats lämna sina hem och lever nu som internflyktingar. Det har rapporterats om allvarliga övergrepp och misstänkta krigsbrott. Särskilt upprörande är de uppgifter som cirkulerar om hur beväpnade män tillhörande den syriska armén skändar kropparna av stupade kurdiska kvinnliga soldater samt vandaliserar kurdiska gravplatser. Sådana handlingar är inte bara djupt omänskliga – de utgör också potentiella krigsbrott.
Den symboliskt viktiga staden Kobane, känd världen över för sitt motstånd mot IS/Daish, uppges åter vara omringad. Det var i Kobane som de kurdiska styrkorna tillsammans med den internationella koalitionen tog avgörande strider mot terrororganisationen och bidrog till att bryta IS/Daishs territoriella kontroll. De kurdiska styrkorna i nordöstra Syrien bar ett enormt ansvar i kampen mot terrorismen och gjorde stora uppoffringar.
De pågående militära attackerna har också lett till att tusentals IS/Daish-fångar rapporteras ha flytt från fängelser i regionen. Detta innebär inte bara en regional destabilisering utan även en potentiell säkerhetsrisk för Europa och Sverige.
Samtidigt är det avgörande att Syriens framtid byggs på respekt för landets etniska och religiösa mångfald. En övergång bort från Assads diktatur måste vara inkluderande och garantera både kollektiva och individuella rättigheter för alla grupper. Att delar av dagens maktstruktur i Damaskus har kopplingar till tidigare terrorstämplade radikala islamistiska rörelser gör behovet av tydliga demokratiska garantier och internationell uppföljning än mer angeläget.
Sverige har en lång tradition av att stå upp för internationell rätt, mänskliga rättigheter och minoritetsskydd. I det läge som nu råder är det avgörande att regeringen använder alla tillgängliga diplomatiska kanaler, bilateralt, inom EU och FN för att verka för ett omedelbart stopp för stridigheterna och förhindra ett nytt fullskaligt inbördeskrig, med en fördjupad humanitär katastrof som följd.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard: