En riksdagsledamot undrar när regeringen tänker uppdatera lagen som styr hur Kungliga biblioteket samlar in och bevarar allt som publiceras i Sverige. Den nuvarande lagen är gammal och skapar problem, och en utredning har redan föreslagit hur den kan förbättras.
Inget beslut – Det här är en fråga från en riksdagsledamot till en minister för att få information om regeringens planer. Ministrar svarar på frågor, men det blir ingen omröstning om lagförslag nu.
Ministern kommer att svara på riksdagsledamotens fråga. Beroende på svaret kan det leda till ytterligare diskussioner eller att regeringen agerar för att modernisera pliktmateriallagstiftningen i framtiden.
<p>Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.</p><p>Ett effektivt tillhandahållande av publicerat material och en moderniserad pliktinsamling – som är fullt ut anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet – är av stor vikt både för svensk forskning och för demokratin. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv och är en resurs för allmänheten. Det är därför angeläget med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.</p><p>Betänkandet <em>Papper, poddar och</em><em> </em><em>… Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial</em> (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende. </p><p>Det här är ett juridiskt och tekniskt komplext ärende, där olika intressen och aspekter måste vägas in. Frågan bereds inom Regeringskansliet. </p>
<p>Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.</p><p>Listan över kommande propositioner kom ju nu i veckan. Jag får erkänna att jag återigen blev besviken när det inte heller i år fanns med något om en reviderad pliktlagstiftning.</p><p>Pliktlagstiftning innebär ju att förlag, tryckerier och andra utgivare är skyldiga att leverera exemplar av tryckt och digitalt material och att materialet ska bevaras som en del av det nationella kulturarvet. Kungliga biblioteket, vårt nationalbibliotek, är mottagare av detta samt vissa universitetsbibliotek som får leveranser av tryckt material.</p><p>Syftet är att säkerställa att det som publiceras i samhället inte går förlorat och att möjliggöra forskning och kunskapsuppbyggnad. Yttrandefriheten och offentligheten värnas också genom att materialet bevaras långsiktigt.</p><p>Nuvarande pliktlagstiftning är från 1993, och det finns också en tillkommande lag om pliktexemplar av elektroniskt material från 2012. Normalt sett är detta inte alls någon föråldrad lagstiftning. Men just i detta fall är lagstiftningen väldigt omodern och helt oanpassad till den digitala utveckling som skett och till det ständigt förändrade medielandskapet, och så har det varit ett bra tag. </p><p>Den mediala utvecklingen och de stora förändringarna i hur publicering sker ledde fram till direktiv för en utredning med uppdraget att få fram en ny och ändamålsenlig lagstiftning 2019. Dessförinnan hade Kungliga biblioteket av dåvarande regering fått i uppdrag att göra en utredning, som sedan utmynnade i en rapport som hette <em>Plikten under lupp</em>, där KB varnade för vad som händer om det insamlade materialet inte håller måttet. </p><p>Sedan kom då den beställda utredningen <em>Papper, poddar och</em><em> </em><em>… Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial</em> 2021, alltså för snart fem år sedan. Man lämnade där ett gediget förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.</p><p>Man kan väl kort säga att förslaget innebär en rejäl utvidgning när det gäller vad som ska samlas in, bevaras och tillgängliggöras som pliktexemplar. Pliktutredningen föreslår också att pliktlagstiftningens syfte ska framgå av lagens inledande bestämmelse.</p><p>Kungliga biblioteket är hela Sveriges nationalbibliotek och har samlingar som sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden och växer för varje dag. Man samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige – från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder. </p><p>Uppgiften för KB är att samla in och bevara i princip allt som publicerats i landet varenda dag utifrån gällande lagstiftning. Som tidigare sagts är denna lagstiftning sedan många år tillbaka omodern och orsakar stora kostnader och mycket arbetstid för myndigheten, som löpande måste digitalisera nya dagstidningar som i stället skulle kunna samlas in i digital form från leverantören. Kungliga biblioteket måste lägga väldigt mycket tid på att tolka den lagstiftning som finns. Det kostar många extra miljoner. </p><p>Ett annat och kanske större problem är att myndighetens uppgift att stödja forskning inte heller kan upprätthållas om man med den aktuella pliktlagstiftningen inte ges möjlighet att samla in relevanta medieformer. Det är allvarligt för demokratin.</p><p>Jag har sagt det tidigare, och jag säger det nu: Det känns fattigt att det inte finns några visioner om arbetets fortskridande. Lagstiftning ska naturligtvis inte vara något hafsverk, men rimligen måste det finnas någon plan för arbetets fortskridande.</p><p>Jag vill fråga statsrådet: Finns det någon plan för när ett förslag ska komma om en ny och ändamålsenlig pliktlagstiftning?</p>
<p>Fru talman! Jag delar helt Ewa Pihl Krabbes engagemang i den här frågan. Det är viktigt att vi får till stånd en ny lagstiftning på området. Precis som Ewa Pihl Krabbe säger hade utvecklingen gått väldigt fort redan innan utredningen tillsattes 2019. Problemet är att utvecklin…
<p>Fru talman! Jag tackar för svaret.</p><p>Jag är medveten om att den här frågeställningen liksom dubbleras nästan hela tiden, men man skulle kanske kunna tänka sig att dela upp lagstiftningen på något sätt i de delar som man kan klara av redan nu.</p><p>Som jag sa tidigare utgå…
<p>Fru talman! Jag delar, som sagt, Ewa Pihl Krabbes synpunkter i den här frågan. Men jag tror att det är viktigt att också få med den del som handlar om upphovsrättslagstiftningen, för den fanns inte med i den ursprungliga utredningen. Skälet till att det är viktigt är att Kungl…
<p>Fru talman! Jag har ställt samma fråga till statsrådets båda företrädare de senaste åren, och jag har fått ungefär samma svar. Jag förstår mycket väl problematiken. Jag vill bara peka på att det kanske kan gå att göra någonting, men jag förstår också att man vill ha det samman…
<p>Fru talman! Jag tror att man måste skynda i lagom takt i den här frågan. Det är verkligen inte ett ointresse som gör att frågan inte har kommit framåt. Det handlar om att detta är otroligt komplicerat och att vi måste vara varsamma med lagstiftningen och se till att den blir b…
Interpellation 2025/26:234 En modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning av Ewa Pihl Krabbe (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och har bland annat till uppgift att samla in och bevara nästan allt som publicerats i Sverige utifrån rådande lagstiftning.Den nuvarande pliktlagstiftningen är från 1993 res
av Ewa Pihl Krabbe (S)
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och har bland annat till uppgift att samla in och bevara nästan allt som publicerats i Sverige utifrån rådande lagstiftning.
Den nuvarande pliktlagstiftningen är från 1993 respektive 2012 och är i många avseenden omodern till sin konstruktion. Den orsakar både stora kostnader för Kungliga biblioteket för löpande digitalisering och framtida problem för forskningen.
Utredningen Papper, poddar och … Pliktlagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) lämnade förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie-, teknik- och formatoberoende och därmed långsiktigt hållbar. Utredningen föreslog vidare att det övergripande syftet med lagen ska tydliggöras i en pliktmateriallag, som föreslås vara samlad oavsett medieform.
Det har nu gått många år sedan utredningen om hur en ny pliktlagstiftning skulle kunna utformas och tydliggöras i en ny samlad pliktmateriallag överlämnades.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
Avser ministern att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid?