Ett nytt regelverk för bygglov

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU2

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. plan- och bygglagen, dock med en komplettering av en övergångsbestämmelse och en redaktionell ändring av en paragraf.

Lagändringarna syftar till att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Genom än­dringarna ska fler åtgärder kunna utföras utan krav på bygglov och utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. Lovplikten ska bli områdes­differen­tierad på så sätt att fler och större åtgärder ska kunna vidtas utan lov i områden som inte omfattas av en detaljplan. Krav på lov ska dock gälla nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. I övrigt innebär ändringarna bl.a. följande. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov, och för en- och tvåbostadshus slopas kravet på bygglov för fasadändringar. Bygglov ska kunna ges för vindsinred­ning i bostadshus i strid med vindsinredningsförbud i detaljplan, och kravet på planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genom­förande­tid har gått ut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns 16 reservationer (S, V, C, MP).

 

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov.

Cirka 30 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Propositionen

Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m.

Områdesdifferentiering av lovplikten

Nationella mål för natur- och kulturvärden

Kommunal tillsynsverksamhet

Utvärdering av lagstiftningen

Övriga frågor

Reservationer

1. Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

2. Regeringens lagförslag, punkt 2 (V)

3. Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m., punkt 3 (S)

4. Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m., punkt 3 (MP)

5. Områdesdifferentiering av lovplikten, punkt 4 (S, MP)

6. Nationella mål för natur- och kulturvärden, punkt 5 (V, MP)

7. Kommunal tillsynsverksamhet, punkt 6 (V, MP)

8. Utvärdering av lagstiftningen, punkt 7 (S, V)

9. Utvärdering av lagstiftningen, punkt 7 (C)

10. Utvärdering av lagstiftningen, punkt 7 (MP)

11. Underrättelse till hyresgästorganisation, punkt 8 (S)

12. Hästnäringen och andra verksamheter inom jordbruk m.m., punkt 9 (C)

13. Idrottsanläggningar, punkt 10 (C)

14. Idrottsanläggningar, punkt 10 (MP)

15. Arkivering av grannemedgivanden, punkt 11 (C)

16. Översiktsplaner i Sápmi, punkt 12 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

Med anledning av propositionen har fyra följdmotioner väckts. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Svenskt Vatten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har lämnat in skrivelser till utskottet med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens förslag tillsammans med motionsyrkanden om avslag på propositionen m.m. Därefter behandlar utskottet motions­yrk­anden som innehåller förslag till tillkänna­givanden till regeringen om den framtida utformningen av plan- och bygglagstiftningen m.m.

Bakgrund

Plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Reglerna i plan- och byggförordningen (2011:338), förkortad PBF, kompletterar lagen.

PBL är indelad i 16 kapitel och reglerar bl.a. kommunernas arbete med planläggning, bygg-, rivnings- och marklov samt handläggningen av ärenden. Reglerna om bygglov för byggnader finns i nuvarande 9 kap. PBL. När det gäller andra anläggningar än byggnader finns reglerna om bygglov i nuvarande 6 kap. PBF. Därtill kan det finnas regler om lov i detaljplaner och områdesbestämmelser.

Reglerna om bygglov har genomgått ett flertal ändringar sedan PBL infördes. Bland dem märks den s.k. attefallsreformen, som trädde i kraft 2014. Genom dessa och andra ändringar har möjligheten att vidta åtgärder utan krav på bygglov successivt utökats.

Propositionen

Allmänt

Syftet med förslagen i propositionen är att skapa fler bostäder och att öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår därför ändringar i PBL som innebär att antalet åtgärder som kan vidtas utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser utökas.

Vidare föreslår regeringen att lovplikten ska bli områdesdifferentierad på så sätt att fler och större åtgärder ska kunna vidtas utan lov i områden som inte omfattas av en detaljplan. Enligt regeringens förslag ska dock krav på lov gälla nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och för vissa särskilt värdefulla byggnader och områden.

Genom förslagen i propositionen ska reglerna om bygglov samlas i PBL. Regeringen föreslår därför att reglerna om bygglov för anläggningar flyttas från PBF till PBL. Vidare föreslås att kommunerna som huvudregel inte längre ska kunna bestämma omfattningen av kraven på bygg‑, rivnings- eller marklov i detaljplan eller områdesbestämmelser. Bemyndigandet till regeringen att meddela föreskrifter om bygglov för skyltar, ljusanordningar och vissa anläggningar i nuvarande 16 kap. 7 § PBL upphävs.

Regeringen föreslår därför att det ska införas ett nytt kap. 9 tillsammans med följdändringar samt ett flertal förtydliganden och ändringar av redaktio­nell och språklig karaktär i övriga delar av PBL.

Nedan redogörs för regeringens beskrivning av det nya kap. 9 och vissa ändringsförslag i bygglovsreglerna samt i övriga kapitel. 

Ett nytt kap. 9 i PBL

Regeringen föreslår i propositionen att det ska införas ett nytt kap. 9 i PBL (s. 69 f.):

För att skapa en ny och bättre struktur delar regeringen utredningens bedömning att det behövs omfattande författningsmässiga förändringar i det nuvarande 9 kap. plan- och bygglagen. Även om de flesta av de nya bestämmelserna motsvarar bestämmelser i den nuvarande regleringen föreslås det flera nyheter. Vidare är ambitionen att den nuvarande katalogen av undantag för specifika åtgärder ska minska genom att undantagen utformas mer generellt. Omarbetningen är så omfattande att det är lämpligt att ersätta det nuvarande kapitlet med ett nytt.

Jämfört med utredningens förslag innebär regeringens förslag fler paragrafer och mellanrubriker. Till skillnad från Lagrådet bedömer regeringen att överskådligheten ökar om huvudregler och undantag konsekvent delas upp i separata paragrafer.

Den nya strukturen, som också beskrivs i den inledande paragrafen i förslaget till nytt 9 kap. plan- och bygglagen, bygger i huvudsak på tre delar: krav på lov, förutsättningar för lov och förhandsbesked samt handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked.

Bygglovsplikten föreslås bygga på ett antal huvudregler för dels byggnader, dels andra anläggningar än byggnader. Undantag från en huvudregel anges i anslutning till huvudregeln, så att hela bilden presenteras i ett sammanhang. I lagrådsremissen föreslogs att vissa undantag från kravet på lov skulle komma till uttryck i bestämmelserna om huvudregler, genom att huvudreglerna formulerades genom negationer. Enligt Lagrådet innebär det onödigt krångliga och svårtillgängliga bestämmelser. Lagrådet anser att det vore bättre att utgå ifrån en huvud­regel om att bygglov krävs och sedan reglera vad det är som inte kräver bygglov. Regeringen delar Lagrådets bedömning och föreslår därför en ny struktur i det nya 9 kap. som i allt väsentligt överensstämmer med den som Lagrådet föreslår, dock med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Efter de mer generella bygglovsreglerna kommer de regler om bygglov som föranleds av var en åtgärd vidtas, dvs. bygglov på grund av att åtgärden vidtas nära gräns (i huvudsak tomt- eller fastighetsgräns), nära järnväg, i mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret, eller i s.k. värdefulla områden (områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt). Denna struktur syftar till att öka förståelsen för att kraven på lov i förekommande fall är differentierade beroende på var åtgärderna vidtas.

– – –

Krav på rivningslov och marklov föreslås regleras separat från bygglovs­plikten.

I fråga om förutsättningarna för lov regleras vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att få lov i ett område som omfattas respektive inte omfattas av en detaljplan separat. Härefter regleras godtagbara avvikelser från detaljplan och områdesbestämmelser samlat. Vidare föreslås en ny reglering av förutsättningarna för förhandsbesked.

Regleringen av handläggningen av ärenden om lov och förhands­besked följer i huvudsak nuvarande struktur, dvs. med en reglering av ansökans innehåll m.m., beslutets innehåll, expediering och kungörelse, när beslut om lov börjar gälla samt giltighetstiden för lov och förhandsbesked.

Regler om bygglov och handläggning av ärenden (kap. 9 PBL)

Regler om bygglov

Regler om när bygglov krävs

Det ska även fortsättningsvis som huvudregel krävas bygglov för nybyggnad och tillbyggnad (9 kap. 3 och 9 §§). Detsamma gäller vissa ändringar av byggnader (9 kap. 15 §).

Att bygga en ny komplementbyggnad eller ett nytt komplementbostadshus är åtgärder som, med begränsningar när det gäller t.ex. byggnadsarea, enligt nu gällande regler inte kräver bygglov. Enligt regeringens förslag kommer reglerna om dessa undantag att bli områdesdifferentierade på så sätt att lovplikten blir mindre omfattande utanför detaljplanelagt område (9 kap. 4 och 5 §§). Utanför detaljplanelagt område föreslås sådana byggnader t.ex. kunna få en byggnadsarea om högst 50 kvadratmeter, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda, medan tillåten byggnadsarea inom detaljplanelagt område föreslås kvarstå på högst 30 kvadratmeter.

Regeringen föreslår vidare att det inte ska krävas bygglov för tillbyggnad på annan byggnad än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus om tillbyggnaderna får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa om maximalt 30 kvadratmeter (9 kap. 10 §). Undantag från kravet på bygglov ska även gälla för tillbyggnad på en komplement­byggnad eller ett komplementbostadshus. Där föreslås dock olika begräns­ningar när det gäller t.ex. byggnadsarea beroende på om åtgärden ska vidtas i ett område som omfattas av detaljplan eller inte (9 kap. 11 och 12 §§).

När det gäller andra ändringar av byggnader än tillbyggnader föreslår regeringen att bygglovsplikt för fasadändringar inte längre ska gälla för alla byggnadstyper, t.ex. inte för en- och tvåbostadshus. Fasadändringar på andra byggnader ska kräva bygglov i den mån ändringen vetter mot allmän plats. Det föreslås också att det utan krav på bygglov ska kunna inredas ytterligare en lokal för t.ex. handel i en byggnad, och att det ska bli möjligt att utan krav på bygglov inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus som inte är ett komplementbostadshus. (9 kap. 15–17 §§.)

När det gäller bygglov för anläggningar föreslår regeringen bl.a. att det införs ett krav på bygglov för altaner inom detaljplanelagt område (9 kap. 19 §). Vidare ska idrottsanläggningar som tillsammans med övriga idrotts­anläggningar på en fastighet upptar en markyta som är större än 1 500 kvadrat­meter kräva bygglov (9 kap. 31 §).

Åtgärder nära gräns, i områden som är av riksintresse för totalförsvaret eller avseende särskilt värdefulla byggnader eller områden

Enligt regeringens förslag kan en åtgärd som har undantagits från krav på bygglov ändå kräva bygglov om den ska utföras nära gräns eller järnväg eller i ett område som är av riksintresse för totalförsvaret eller om den avser en särskilt värdefull byggnad eller ett särskilt värdefullt område (9 kap. 34–38 §§).

När det gäller åtgärder med särskilt värdefulla byggnader eller områden kan kommunerna i dag i en detaljplan eller i områdesbestämmelser bestämma om skydd för bl.a. värdefulla byggnader och byggnadsområden. Enligt regeringens förslag ska kommunerna i översiktsplanen därtill peka ut sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelse­områden som avses i 8 kap. 13 § (3 kap. 5 § första stycket 4). Utpekandet kommer att vara vägled­ande för bedömningen av lovplikten i de fall det inte finns skydds­bestäm­melser i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Förutsättningar för att få bygglov

En förutsättning för att bygglov ska kunna beviljas i ett område som omfattas av detaljplan är att den aktuella fastigheten och byggnadsverket stämmer överens med detaljplanen, dvs. att det finns ett s.k. planenligt utgångsläge. Också den åtgärd som bygglovet söks för ska som utgångpunkt stämma överens med detaljplanen. Det finns undantag från dessa regler som t.ex. tillåter vissa avvikelser. Enligt regeringens förslag kommer något fler undantag att införas (9 kap. 56–66 §§).

Enligt regeringen bör det t.ex. införas en begränsning när det gäller under hur lång tid som kravet på planenligt utgångsläge ska utgöra ett hinder mot att bygglov ska kunna ges. Regeringen anser att kravet på planenligt utgångsläge kan hämma bebyggelseutvecklingen, låsa utvecklingen till planerings­ambi­tioner som inte längre är aktuella samt gå ut över enskilda på ett oskäligt sätt. Regeringen föreslår därför att kravet på planenligt utgångsläge ska upp­höra 15 år efter genomförandetidens utgång (9 kap. 56 § första stycket 1 b).

Regeringen föreslår även att det ska införas ett undantag när det gäller inredning av bostad i en vind. Bygglov ska kunna ges för en sådan åtgärd, även om det skulle strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Åtgärden ska dock få vidtas först efter genomförandetidens utgång (9 kap. 60 §).

Regeringen föreslår också att kommunen vid en ansökan om bygglov ska kunna förklara att en avvikelse godtas om den t.ex. är förenlig med detaljplanens syfte och är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt eller tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse (9 kap. 63 § första stycket 2 och 3).

Reglerna om handläggning av ärenden

Enligt regeringens förslag kommer reglerna för handläggningen av ärenden i huvudsak att kvarstå. Regeringen föreslår dock ändringar t.ex. när det gäller byggnadsnämndens skyldighet att underrätta om ansökningar om lov, där den krets som måste underrättas föreslås bli mer begränsad. Samtidigt ska underrättelse­skyldig­heten kompletteras med ett förfarande där byggnads­nämnden ska kungöra ett meddelande om en ansökan på kommunens anslagstavla, om ansökan avser en sådan situation där underrättelse ska ske (9 kap. 96 §). Regeringen uppger att ett sådant kungörande bör vara tillräckligt för att de som är berörda ska kunna tillvarata sina intressen. Vidare föreslås en viss inskränkning av den krets som ska delges ett beslut (9 kap. 108 §).

När lov börjar gälla

Regeringen föreslår en återgång till en tidigare ordning där ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov gäller omedelbart, även om det inte har fått laga kraft (9 kap. 114 §). Det krävs dock att byggnadsnämnden har gett startbesked innan den lovgivna åtgärden får påbörjas. Undantag gäller för situationer där byggnadsnämnden anser att det finns risk för skador som inte kan återställas på natur- eller kulturvärden eller vissa totalförsvarsintressen.

Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (kap. 4 PBL)

Genom regeringens förslag kommer kommunernas nuvarande möjlighet att bestämma omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- och marklov att begränsas till att endast bestämma att det krävs bygglov om det behövs i områden inom eller i anslutning till sådana riksintresseområden för totalförsvarets anläggningar som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken (4 kap. 15 och 42 a §§). Befintliga bestämmelser i detaljplan eller områdes­bestämmelser om krav på lov ska dock fortsätta att gälla.

Regler om genomförandet av åtgärder (kap. 10 PBL)

Även sådana åtgärder som inte kräver bygglov behöver stämma överens med detaljplan eller områdesbestämmelser i de fall en sådan plan finns. Vissa åtgärder får trots det genomföras i strid med planen. Enligt regeringens för­slag ska sådana undantagna åtgärder dock följa bestämmelser i planen som avser skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion (10 kap. 2 a §). I övrigt föreslås sådana åtgärder i vissa fall kunna få genomföras med en liten avvikelse från detaljplanen eller områdes­bestämmelserna (10 kap. 2 b §).

Regler om tillsyn (kap. 11 PBL)

Regeringen föreslår att det ska införas ett förtydligande av att byggnads­nämnden får besluta om ett rättelseföreläggande när det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om beslutet om lov har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft (11 kap. 20 §).

Ikraftträdandebestämmelser

Regeringen anger följande i propositionen (s. 360 f.):

Behovet av nya bestämmelser om i första hand lov- och anmälningsplikt är stort. Det talar för att lagändringar bör träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behöver hänsyn tas till den tid som krävs för omställning till ett nytt regelverk. För byggnadsnämnderna kan omställningen handla om behov av kompetensutveckling och ändrade arbetsrutiner. Som bl.a. Göteborgs kommun anför ställer förslagen krav på kommuner att se över sina översiktsplaner för att inventera bl.a. värdefulla byggnadsverk. För de kommuner som inte redan har gjort en sådan inventering kommer det arbetet ta tid och resurser. Regeringen instämmer i utredningens bedöm­ning att förslagen inte bör ges olika ikraftträdandedatum.

– – –

Spridningen av sjukdomen covid-19 har drabbat Sverige, EU och övriga världen hårt. Den har, förutom att människor insjuknat och avlidit, inneburit bl.a. en kraftig ekonomisk nedgång. Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har därför enats om ett tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU (förkortad NGEU) Det viktigaste inslaget i NGEU är Faciliteten för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, förkortad RRF). RRF om fattar ekonomiskt stöd som ska betalas ut i form av lån och bidrag till EU medlemsstaternas reformer och investeringar. För att få ta del av medel från faciliteten ska medlemsstaterna genomföra åtgärder som ingår i sina respektive återhämtningsplaner. I Sveriges återhämtningsplan är reformen för ett förenklat och effektivt regelverk för bl.a. bygglov en av åtgärderna. För att Sverige inte ska riskera att utbetalningen av medel försenas eller reduceras bör reformen ha trätt i kraft under 2025.

Mot denna bakgrund bör förslagen träda i kraft den 1 december 2025.

Följdmotionen

I kommittémotion 2024/25:3440 yrkande 1 föreslår Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna anför bl.a. att förslagen i propositionen inte är tillräckligt genomarbetade. De anser att förslagen till förenklingar hade kunnat gå längre på vissa områden, medan förslagen på andra områden snarast får anses försvåra byggprocessen. Enligt motionärerna riskerar förslagen som helhet att göra lagstiftningen mindre ändamålsenlig och mer komplex. De anser vidare att konsekvenserna av förslagen inte är tillräckligt belysta.

I yrkandena 2–4, 6, 7 och 9 föreslår motionärerna tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny proposition med en samlad översyn av byggregelverket som ska innehålla en fullständig konsekvensbedömning med analyser ur ett jämställdhets-, tillgänglighets- respektive socialt perspektiv samt av hur barn påverkas. Motionärerna anser att regeringens förslag i flera delar varken är tillräckligt genomarbetade eller belysta utifrån konsekvenser för den kommunala myndighetsutövningen och för våra byggda livsmiljöer. Bristen på konsekvensanalyser visar tydligt att regeringen allvarligt underskattat PBL:s samhällspåverkan. I yrkande 10 föreslår motionärerna att den nya propositionen ska innehålla garantier för rättssäkerheten för grannar och andra sakägare, även i de delar som avser förenklingar av byggprocessen. Motionärerna anser att regeringens nuvarande förslag i denna del kan påverka den demokratiska processen negativt och att de utgör en tydlig försämring av invånarnas rätt att påverka förändringar i sin livsmiljö.

I yrkande 13 föreslår motionärerna att tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande ska flyttas till den 1 juli 2026. Motionärerna anför att regeringens förslag, om de antas, kommer att medföra många och stora förändringar på området. Av den anledningen anser de att datumet för ikraftträdande behöver senareläggas, så att berörda aktörer får rimliga förutsättningar att klara de utmaningar som ändringarna kommer att innebära.

Riksdagens tillkännagivanden

Riksdagen beslutade under 2015 om ett tillkännagivande till regeringen om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 punkt 8, rskr. 2015/16:79). Regeringen anser att tillkännagivandet är tillgodosett genom förslagen som behandlas i avsnitt 4.5–4.7 i propositionen och att tillkänna­givandet därmed är slutbehandlat.

Riksdagen beslutade under 2022 om ett tillkännagivande till regeringen om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplementbostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 punkt 6, rskr. 2021/22:179). Regeringen behandlar tillkänna­givandet i avsnitt 4.5.2, 4.5.3, 4.5.5 och 4.15 i propositionen. Regeringen anser inte att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets ställningstagande

Effektiviteten i lovregelverket har, som regeringen framför i propositionen, stor betydelse för bl.a. kommuner, byggherrar och andra enskilda samt för plan- och byggprocessen som helhet. Utskottet instämmer i att regelverket behöver vara enkelt, effektivt och ändamålsenligt, samtidigt som det säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder. Utskottet välkomnar regeringens ambition att förenkla plan- och bygglagstiftningen och konstaterar att förslaget innebär angelägna ändringar i lovregelverket. Utskottet ser inga skäl att skjuta upp ikraftträdandet.

Mot denna bakgrund och av de skäl som i övrigt anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag, dock med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3. Genom ändringarna kompletteras till att börja med en övergångsbestämmelse i förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen. Avsikten är nämligen inte att den som har vidtagit en åtgärd som var otillåten enligt äldre bestämmelser men som är tillåten enligt de nya bestämmelserna ska drabbas av en påföljd eller behöva vidta rättelse. Detta bör enligt utskottet tydligt framgå av en övergångs­bestämmelse. Därutöver föreslår utskottet en redaktionell ändring i en paragraf i samma lag. Utskottet bedömer att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse på grund av frågornas beskaffenhet.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandena.

Utskottet har inte några invändningar mot hur regeringen har redovisat riksdagens tillkännagivande i betänkande 2015/16:CU1 punkt 8.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3441 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslår motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en bred anmälningsplikt för s.k. attefallsåtgärder och andra bygglovsbefriade åtgärder, med tydligt undantag från anmälningsplikt endast för s.k. friggebodar (max 15 kvadratmeter) och övriga åtgärder som redan i dag är undantagna anmälningsplikt. Motionärerna anför att förslagen i propositionen ska ses i ett sammanhang där regeringen aviserat att anmälningsplikten enligt PBF ska avskaffas för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, och att detta kan medföra mycket negativa konsekvenser för såväl enskilda som för kommuner och statliga myndigheter. I yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att den nuvarande regleringen när det gäller nybyggnad av komplementbostadshus, komplement­byggnad och tillbyggnad av enbostadshus ska behållas. Motionärerna anser att regeringens förslag i denna del medför risk för oönskad och okontrollerad förtätning.

I kommittémotion 2024/25:3442 av Märta Stenevi m.fl. (MP) föreslår motionärerna i yrkandena 6 och 7 tillkännagivanden om att det i PBL ska införas regler om anmälningsplikt för bygglovsbefriade åtgärder som rör byggnader, komplementbyggnader och komplementbostadshus och att anmälningsförfarandet ska förenklas. Enligt motionärerna bör det regleras i lag i vilka fall anmälningsplikten gäller, eftersom det ger en ökad tydlighet. Kraven på själva innehållet i anmälan behöver däremot inte framgå av lag och bör vidare kraftigt förenklas.

Propositionen 

Regeringen aviserar i propositionen att den avser att avskaffa den anmälnings-plikt som finns i PBF för uppförande eller tillbyggnad av ett komplement­bostadshus, ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Regeringen anför följande i propositionen (s. 217):

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att prövningen av anmälda åtgärder bör bli betydligt mer begränsad än vad som gäller för lovpliktiga åtgärder. Om anmälningsplikten endast träffar sådana åtgärder som rör de tekniska egenskapskraven (8 kap. 4–7 §§ plan- och bygglagen) kan prövningen av anmälningspliktiga åtgärder begränsas till att avse frågan om de tekniska egenskapskraven uppfylls […]. Om anmälnings­plikten som huvudregel inte rör andra enskilda intressen än anmälarens, överensstämmer det med att endast anmälaren får överklaga ett startbesked enligt 13 kap. 15 § plan- och bygglagen.

Genom en väl avgränsad och ändamålsenlig anmälningsplikt i syfte att i första hand skydda människors hälsa och säkerhet, bedömer regeringen att enskildas förståelse för och efterlevnad av plikten att anmäla ökar, samtidigt som konsekvenser i form av krav på rättelse och sanktionsavgift minskar.

I linje med det som anges i promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) anser regeringen att åtgärder som inte omfattas av krav på lov inte heller ska omfattas av en särskild anmälningsplikt. Åtgärder som inte omfattas av krav på lov eller anmälan bör i förekommande fall i stället bli föremål för prövning i efterhand inom ramen för byggnadsnämndernas tillsynsverksamhet. Utan en anmälnings­plikt kommer inte rättskraftiga beslut om startbesked och slutbesked att begränsa nämndernas prövningsram i dessa tillsynsärenden.

Vidare anför regeringen följande i propositionen (s. 222):

Till skillnad från bl.a. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) anser regeringen att kommunerna inte ska ges möjlighet att reglera utbyggnaden av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i enbostads­hus i nya planer. Enligt regeringens bedömning kommer kommunernas möjlighet att reglera tillkommande bostäder i allt väsentligt att vara densamma som enligt den nuvarande regleringen. I ett område som omfattas av en detaljplan kommer det till ett enbostadshus att kunna tillföras ytterligare bostäder genom mindre komplementbostadshus och genom att inreda enbostadshuset med ytterligare en bostad. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att den ökade belastningen på va-nät och vägar respektive ökat krav på kommunal service inte blir större än vad som kan anses ligga inom den planerings­marginal kommunen bör ha för den händelse en större familj flyttar in i den befintliga bebyggelsen. Om tillkommande bostäder leder till att en kommun behöver samordna planeringen, kan kommunen planlägga området på nytt. Det möjliggör bl.a. för kommunen att få täckning för kostnader för iordning­ställandet av allmän platsmark genom gatukostnadsersättning enligt 6 kap. plan- och bygglagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet värnar det kommunala planmonopolet, som intar en särställning bland de allmänna intressen som ska säkerställas genom PBL. Utskottet anser i likhet med regeringen att en lov- och anmälningsplikt inte bör utformas på ett sådant sätt att syftet med det kommunala planansvaret förfelas eller motverkas. Utskottet menar dock, liksom regeringen, att en förprövning inte måste vara nödvändig för alla åtgärder. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag en acceptabel påverkan på det kommunala planmonopolet. Utskottet anser vidare att förslagen när det gäller reglerna om krav på bygglov och borttagande av anmälningsplikt för vissa åtgärder innebär en väl avvägd balans mellan de olika intressen som gör sig gällande i plan- och byggprocessen. Utskottet anser därför att motionsyrkandena bör avslås.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3441 yrkande 3 föreslår Jennie Nilsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda frågan om områdes­differen­tiering av lovplikten. Motionärerna anser att regeringens förslag innebär ett avsteg från principen att regelverket bör utformas på ett lätt­begripligt och likformigt sätt och påpekar att det medför att grannar kan komma att möta olika regelverk. Enligt motionärerna skulle en områdes­differentiering i stället kunna utgå från begreppet ”sammanhållen bebyggelse”.

I kommittémotion 2024/25:3442 yrkande 2 föreslår Märta Stenevi m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att områdesdifferentieringen av bygglovsplikten bör baseras på hur tätbebyggt ett område är. Motionärerna påpekar att många tätbebyggda områden inte omfattas av någon detaljplan, varför regeringens förslag riskerar att få olyckliga konsekvenser.

Propositionen

I propositionen anför regeringen bl.a. följande (s. 62 f.):

En åtgärds påverkan på sin omgivning är generellt olika beroende på vilken omgivning, vilket område, den vidtas i. Förslagen innehåller således bl.a. krav på lov för åtgärder som vidtas nära grannens tomt eller fastighet eftersom sådana åtgärder generellt orsakar mer påverkan på grannens intressen än åtgärder som vidtas längre från gränsen [...] samt krav på lov för åtgärder som vidtas inom värdefulla områden eftersom åtgärder inom sådana områden generellt genererar en större påverkan på de värden som ska skyddas [...].

Mot bakgrund av att åtgärder som vidtas i ett detaljplanelagt område generellt sett riskerar att orsaka en större omgivningspåverkan än om de vidtas utanför ett sådant område har utredningen föreslagit att lovplikten för vissa åtgärder ska differentieras beroende på om de ska vidtas i ett område som omfattas av en detaljplan eller inte. Förslaget kritiserades redan under utredningsarbetet av bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner, och några remissinstanser har upprepat kritiken i sitt remissvar. Kritiken går i huvudsak ut på att en differentiering utifrån detaljplanelagt område är för oprecis eftersom det runt om i Sverige finns tätbebyggelse även i områden som inte omfattas av detaljplan och där åtgärders omgivningspåverkan i princip är densamma som i områden som omfattas av en detaljplan.

Utredningen ifrågasätter inte den bilden i och för sig men bedömer att en differentiering i lovplikten utifrån om en åtgärd ska vidtas inom eller utanför detaljplanelagt område är mest ändamålsenlig samtidigt som den ger bäst förutsättningar för en enkel, förutsägbar och enhetlig tillämpning. Som skäl för den bedömningen framhålls bl.a. att en differentiering som utgår från om åtgärden vidtas inom eller utanför detaljplanelagt område har fördelen att den inte lämnar något bedömningsutrymme, vilket innebär att regeln blir enkel och förutsebar för de enskilda som ska tillämpa den och som står den yttersta risken för en felaktig bedömning. I det sammanhanget framhålls även att uppdelningen används i dag och att det därför kan finnas en förförståelse för en sådan regel. Enligt utredningen är en annan fördel att en kommun genom det kommunala planmonopolet (1 kap. 2 § plan- och bygglagen) alltid har möjlighet att reglera mark­användningen genom att detaljplanera ett område. Detta synsätt förutsätter att kommunerna fullgör sitt planansvar och att detaljplanekravet (4 kap. 2 § plan- och bygglagen) tillämpas i enlighet med det som lagstiftaren förutsatt. Mot detta har invänts att det i praktiken inte är realistiskt med en sådan planläggning, dels då de aktuella områdena är för många, dels då de redan är färdigutbyggda, innebärande att det inte finns något intresse bland fastighetsägare att bekosta själva planarbetet. Utredningen ifrågasätter inte en sådan problembild, men konstaterar samtidigt att kommunens av­vägning av olika allmänna och enskilda intressen – och inte minst av olika motstående enskilda intressen – utgör själva kärnan i plan- och bygglagen. Enligt utredningen är en proportionerlig avvägning som är förenlig med egendomsskyddet – och att den användning av mark och vatten som tillåts i detaljplanen ska bli långsiktigt hållbar från ekologisk, ekonomisk och social synpunkt – några av de tyngsta argumenten för att det allmänna överhuvudtaget bör ha ett planmonopol och en rätt att bestämma över hur mark och vatten får användas.

– – –

Utredningen har även, så som bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner föreslår, övervägt en differentiering utifrån ”samlad bebyggelse” eller motsvarande i områden som inte omfattas av en detaljplan. Men en sådan reglering har, enligt utredningen, tidigare vållat flera tillämpnings­svårigheter, bl.a. i frågan hur långt ifrån varandra byggnaderna kan vara placerade (se bl.a. prop. 2009/10:170 s. 151 f.). Utredningen bedömer därför att ett sådant uttryck – även om det definieras i lag – också riskerar att bli trubbigt och dessutom svårare att tillämpa i praktiken, inte minst för den enskilde, än att bara konstatera om åtgärden i fråga ska vidtas i ett område som omfattas av en detaljplan eller inte. Ett ytterligare argument mot en sådan reglering är enligt utredningen att uppdelningen i områden som omfattas av en detaljplan och områden som inte gör det ligger också till grund för flera bestämmelser i närliggande lagstiftning som t.ex. väglagen (1971:948) och ordningslagen (1993:1617), och att en ändring av plan- och byggregleringen inte bör göras utan en översyn av motsvarande bestämmelser i närliggande lagstiftning.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att lovplikten för vissa åtgärder ska differentieras beroende på om de ska vidtas i ett område som omfattas av en detaljplan eller inte. I sammanhanget bör även fram­hållas att förslaget om lovplikt för åtgärder nära gräns [...] kommer att gälla även i tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag. Regeringen har i propositionen övervägt de förslag som motionärerna nu framför. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av de båda motionsyrkandena, som därför avstyrks.  

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3440 yrkandena 5 och 8 föreslår Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny proposition med förslag där förenklade bygglovsprocesser tydligt kopplas till ekologiska hållbarhetsmål samt en översyn av bygglovsreglerna med bevarad hänsyn till kulturmiljöer och möjlighet till sakkunnig antikvarisk bedömning. Motionärerna anför att alla förenklingar i bygglovsreglerna måste föregås av grundliga miljö- och klimatbedömningar och att regeringens förslag saknar konsekvens­bedöm­ningar i dessa delar. Motionärerna menar också att stora kultur­historiska värden riskerar att gå förlorade med regeringens förslag eftersom fler åtgärder kommer att tillåtas utan krav på förhandsprövning genom ett bygglovsför­farande.

I kommittémotion 2024/25:3442 yrkandena 3 och 4 föreslår Märta Stenevi m.fl. (MP) tillkännagivanden om att regeringen bör analysera förslagens effekter för det nationella målet för gestaltad livsmiljö samt för Sveriges klimat- och miljömål och säkerställa att måluppfyllelsen inte försämras. Motionärerna anför att det med regeringens förslag uppstår stora risker för förvanskning och förlorade kulturhistoriska värden. Enligt motionärerna har regeringen vidare underskattat den risk för ökad exploatering av känsliga områden som förslagen innebär. De menar också att propositionen saknar analyser av vilken klimatpåverkan den ökade småskaliga bebyggelse som regeringen vill se kan innebära och att detta riskerar att underminera flera av Sveriges miljömål.

Propositionen

Regeringen anför följande i propositionen (s. 181 f.):

På kulturområdet finns det riksdagsbundna mål inom bl.a. arkitektur och kulturmiljö. Målet för statens arbete med arkitektur, form och design är att dessa ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målet ska uppnås bl.a. genom att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja bl.a. ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

– – –

För att säkerställa att åtgärder med byggnader och åtgärder inom bebyggelseområden med särskilda kulturvärden inte resulterar i att sådana värden går förlorade, är det enligt regeringen viktigt att åtgärderna tillståndsprövas innan de vidtas. En förprövning genom lov säkerställer de allmänna intressena och möjliggör en dialog mellan byggnadsnämnden och byggherren. En lovreglering som syftar till att skydda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden behöver vara förutsebar och lätt att tillämpa. Samtidigt behöver den med hänsyn till de enskilda intressena vara ändamålsenligt avgränsad […].

Lovplikten bör kopplas dels till skyddsbestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser, dels till vissa byggnadsverk och områden som inte omfattas av skyddsbestämmelser men som är särskilt värdefulla.

Vidare anför regeringen följande i propositionen (s. 397): 

Regeringen bedömer att förslaget om krav på att i översiktsplanen redovisa sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelse­områden som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata byggnadsverkens, platsernas och områdenas värden kommer att förbättra skyddet för kulturvärden. En förutsättning är dock att kommunerna så snart som möjligt genomför detta arbete. Att utveckla planeringsunderlag i kommunerna är en förutsättning för att kunna ta tillvara och utveckla viktiga kulturmiljövärden och ligger i linje med preciseringen av miljömålet God bebyggd miljö genom Hållbar samhälls­planering och Kulturvärden i bebyggd miljö.

– – –

För byggnadsverk och områden där kulturvärden ännu inte har identifierats finns, som Riksantikvarieämbetet framhåller, en risk att viktiga värden går förlorade både med de nya förslagen och med dagens regelverk. Enligt nuvarande bestämmelser är det den enskilde byggherren som ska avgöra både om byggnaden omfattas av kraven i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen och om åtgärden är en sådan som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt och därmed omfattas av krav på bygglov (se nuvarande 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen). Regeringen bedömer därför […] att förslagen om krav på utpekande av värdefulla byggnadsverk och bebyggelse­områden i översiktsplanen kombinerat med tydligare lovplikts­bestämmelser kommer att innebära ett ökat skydd för sådana kulturvärden jämfört med i dag.

Vidare gäller kraven på bland annat varsamhet och anpassning som huvudregel även om åtgärden inte omfattas av krav på lov. Det innebär att åtgärderna kan bli föremål för tillsyn (se t.ex. 2 kap. 6 § första stycket 1 och tredje stycket samt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen). Enligt utredningen torde de flesta åtgärder inte vara omöjliga att återställa, varför de negativa konsekvenserna vad gäller kulturmiljön inte ska överdrivas. Förebyggande åtgärder, såsom information och dialog med byggherrar, kan ytterligare minska riskerna. Det finns skäl att tro att den enskilde fastighetsägaren tar del av sådant informationsmaterial och utvecklar sin egendom på ett varsamt och ansvarsfullt sätt.

Regeringen framhåller även att regelförenklingar som möjliggör olika användningar av byggnader kan bidra till ett bättre nyttjande av det befintliga lokalbeståndet och därmed till en hållbar utveckling. Därtill anförs i propositionen även följande (s. 393):

Enligt regeringens bedömning bör långsiktiga effekter av klimat-förändringarna framför allt prövas inom ramen för detaljplaneprocessen så att bebyggelsen kan klimatanpassas ur ett långsiktigt perspektiv […]. De åtgärder som regeringen föreslår ska undantas från förprövning handlar om mindre, kompletterande åtgärder såsom komplementbyggnader och tillbyggnader, dvs. åtgärder som generellt betingar ett väsentligt lägre ekonomiskt värde än t.ex. ett fullstort bostadshus, även om det givetvis kan utgöra en stor investering för den enskilde. Med den slopade för­prövningen faller dock ett större ansvar på den enskilde byggherren att säkerställa att den byggnad som uppförs inte riskerar påverkas – eller påverka omgivningen – till följd av ett ändrat klimat.

Utskottets ställningstagande

Enligt plan- och bygglagstiftningen ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen när en fråga ska prövas. Bland de allmänna intressen som ska beaktas finns bl.a. hänsyn till natur- och kulturvärden och miljö- och klimataspekter. Utskottet anser, liksom motionärerna, att intressena är ange­lägna. Enligt utskottets mening innebär de förslag som regeringen har lämnat dock inte annat än att lagstiftningen även fortsättningsvis tillhandahåller ett tillräckligt gott skydd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25: 3440 föreslår Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) i yrkandena 11 och 12 tillkännagivanden om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stärker kommunernas tillsynsverksamhet och redogör för hur den ska finansieras. Motionärerna uppger att regeringens förslag med all sannolikhet kommer att öka belastningen på kommunernas tillsynsverksamheter, och även behovet av rådgivning, avsevärt. På så sätt flyttas också kostnader till det allmänna.

I kommittémotion 2024/25:3442 föreslår Märta Stenevi m.fl. (MP) i yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag som fullt ut finansierar kommunernas kostnader för tillsyn. Motionärerna anför att regeringens förslag innebär att byggåtgärder, i stället för att prövas på förhand genom bygglov, kommer att prövas i efterhand genom tillsyn. Motionärerna påpekar att kommunerna inte kan ta ut någon avgift för tillsynen och att kostnader därmed läggs över på skattekollektivet.

Propositionen

Regeringen bedömer att förslagens konsekvenser för kommunerna främst kommer att röra byggnadsnämndernas verksamhet. Enligt regeringens uppskattning i propositionen kommer antalet lovärenden att minska, medan antalet tillsynsärenden kan öka, men inte mer än marginellt (s. 371):

Regeringen bedömer, liksom Bygglovsutredningen och många remiss­instanser, att förslagen kommer medföra en viss ökning av antalet tillsynsanmälningar. [– – –] Ett minskat krav på lov innebär vidare att grannar och andra som upplever sig berörda inte får möjlighet att yttra sig över åtgärden innan den utförs, vilket kan leda till anmälningar om tillsyn. Många remissinstanser […] menar att mängden tillsynsärenden kommer att öka mer än vad utredningen bedömer. Regeringen vill mot detta framhålla att en slopad förprövning inte innebär att alla åtgärder som tidigare har omfattats av krav på lov kommer att prövas i efterhand genom tillsyn. Förslagen grundar sig i en bedömning av vilka åtgärder som typiskt sett inte innebär en oacceptabel omgivningspåverkan och det finns dessutom skäl att tro att den enskilde fastighetsägaren utvecklar sin egendom på ett varsamt och ansvarsfullt sätt. Även förslaget om krav på lov för vissa åtgärder närmare gräns än 4,5 meter torde påverka grannars behov av att anmäla en åtgärd […].

För att minska risken för ökning av tillsynsärenden och för att regeringens ambitioner om ökad effektivitet i planering och byggande ska kunna förverkligas är det avgörande att kommunerna tillhandahåller information och rådgivning kring regelverket och att kommunerna har tillgång till rätt kompetens och vägledning. Regeringen har därför gett Boverket i uppdrag att genomföra en ny kompetenssatsning riktad till kommunerna med anledning av det ändrade regelverket. Detta bör vara till hjälp för kommunerna i deras informations- och rådgivningsarbete riktat till dem som bor och verkar inom kommunen.

Sammantaget bedömer regeringen, i likhet med Bygglovsutredningen, att förslagen om krav på bygglov kommer att leda till en avsevärd minskning av det antalet ärenden om bygglov, medan antalet ärenden om tillsyn kan komma att öka marginellt.

När det gäller behovet av finansiering av tillsynsärenden anger regeringen följande i propositionen (s. 375):

I frågan om finansiering av tillsynsärenden, som har konstaterats kunna öka marginellt, kan förutom omfördelning av personella resurser nämnas byggsanktionsavgifter. Att byggsanktionsavgiften skulle tillfalla kommunerna motiverades med att det kunde utgöra en sporre för byggnadsnämnden att öka sina insatser för att beivra överträdelser. Regeringen såg härvid inte någon reell risk för att kommunen, för att öka sina intäkter, skulle besluta om obefogade avgifter. Dessutom framhöll regeringen att avgiftsbesluten är överklagbara. Bygglovsutredningen konstaterar att kommunen är skyldig att ha personal i den omfattning och med den kompetens som behövs samt att byggsanktionsavgifterna, i alla fall till viss del, är tänkta att kompensera kommunerna för kostnader för deras tillsynsverksamhet. Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet och allmänna tillsynsverksamhet får dock inte finansieras genom avgifter, utan finansieras med kommunala skatteintäkter.

Regeringen delar inte några av remissinstansernas bedömning att Bygglovsutredningen har underskattat det tillsynsbehov som kommer att uppstå med förslagen, och därmed inte heller remissinstansernas bedöm­ning att utredningen underskattat behovet av ytterligare finansiering och personal. Mot bakgrund av regeringens bedömning att ökningen av tillsynsärenden endast blir marginell, bedömer regeringen att de direkta ekonomiska konsekvenserna för kommunerna av förslagen i denna del bör vara begränsade.

Utskottets ställningstagande

De kommunala byggnadsnämnderna spelar en central roll på plan- och byggområdet, och det är av stor vikt att deras verksamhet är väl­fungerande.

Flera av regeringens förslag får antas leda till att nämnderna kommer att få ett minskat antal ärenden att handlägga, och detta bör, vilket regeringen också påpekar i propositionen, kunna innebära att det finns utrymme för kommun­erna att omfördela resurser vid behov. Vidare har regeringen gett Boverket ett uppdrag om en kompetenssatsning som ska hjälpa kommunerna i informa­tions- och rådgivningsarbetet med anledning av de nya reglerna.

Mot bakgrund av detta och vad som i övrigt anförs i propositionen anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3441 föreslår Jennie Nilsson m.fl. (S) i yrkande 5 ett tillkännagivande om att lagstiftningen ska följas upp efter fem år. Motionärerna anför att propositionen innehåller förslag på omfattande förändringar med svåröverskådliga konsekvenser.

I kommittémotion 2024/25:3443 föreslår Alireza Akhondi m.fl. (C) i yrkande 5 ett tillkännagivande om att lagstiftningen bör utvärderas ur ett klimatperspektiv. Motionärerna anför att det är viktigt att notera de önskemål om ett starkare miljö-, klimat- och hållbarhetsperspektiv som framkommit bland remissvaren och att lagen inte ger det utrymme som behövs för konkreta klimat- och miljöinsatser.

I kommittémotion 2024/25:3442 föreslår Märta Stenevi m.fl. (MP) i yrkande 9 ett tillkännagivande om att regeringens förslag ska utvärderas. Motionärerna anför att propositionen är mycket omfattande och att det är svårt att helt bedöma effekterna av förslagen. De anser därför att det är av yttersta vikt att det redan vid ikraftträdandet tillsätts ett arbete med uppföljning och utvärdering av förslagens effekter. 

Propositionen

Regeringen bedömer att förslagen kommer att innebära att regelverket för bygglov m.m. blir enklare, effektivare och mer ändamålsenligt, samtidigt som det säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder. Konsekvenserna av förslagen är enligt regeringens mening tillräckligt utredda och förslagen kan därmed genomföras. 

Utskottets ställningstagande

Motionärerna anför att det finns skäl att i olika avseenden utvärdera lagstift­ningen. När det gäller frågor om utformning och konsekvenser av lagstiftning utgår utskottet generellt från att regeringen både följer upp och utvärderar reglering när det finns anledning till det. Det finns därmed inte skäl för något initiativ från riksdagens sida, varför motionsyrkandena bör avslås.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3441 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslår motionärerna i yrkande 4 ett tillkännagivande om att känd hyresgäst­organisation även fortsättningsvis ska få underrättelse i lov- och anmälnings­ärenden, eftersom det annars finns en risk för att hyresgäster i grannfastigheter i praktiken behandlas mycket olikt t.ex. bostadsrättsinne­havare i grannskapet.

I kommittémotion 2024/25:3443 av Alireza Akhondi m.fl. (C) föreslår motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om att verksamheter inom hästnäringen ska omfattas av undantaget från krav på bygglov för ekonomibyggnader, eftersom regeringens förslag inte är rimligt i förhållande till de gröna näringarnas förutsättningar. De föreslår i yrkande 2 också ett tillkännagivande om att verksamheter inom jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring ska kunna bygga parkeringsplatser, upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar utan krav på bygglov i områden utan detaljplan genom att det undantaget kopplas till reglerna för ekonomibyggnader. I yrkande 3 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att större idrottsanläggningar än vad regeringen föreslagit ska kunna anläggas utan krav på bygglov, då det finns stora behov av aktiviteter och rörelse för barn och unga. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om arkivering av s.k. grannemedgivanden. Enligt motionärerna kommer det annars att uppstå risker för konflikter och problem i ett senare skede.

I kommittémotion 2024/25:3442 av Märta Stenevi m.fl. (MP) föreslår motionärerna i yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag på hur samiskt inflytande över översikts­planerna inom Sápmi ska säkerställas. Motionärerna anför att det är av största vikt att kommunerna inom Sápmi blir skyldiga att arbeta i samverkan med den lokala samiska befolkningen, sameföreningar och samebyar när det gäller utpekande av särskilt värdefulla miljöer och byggnader i översiktsplanen. I yrkande 8 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att idrotts­anlägg­ningar ska vara bygglovspliktiga oavsett storlek. Motionärerna framför att idrottsanläggningar i många fall har stor påverkan på omgivningen i form av buller, ljusföroreningar, ökad trafik m.m. oavsett storlek.

Propositionen

Som framgått ovan föreslår regeringen en begränsning av den krets som ska få underrättelse i ärenden om ansökan om lov. Detta föreslås tillsammans med införande av ett kungörelseförfarande. Regeringen anför följande i propositio­nen (s. 298 f.): 

Under utredningens arbete har kravet på underrättelse till hyres­gäst­organisation ifrågasatts mot bakgrund av att krav på underrättelse också finns till hyresgäst och boende, samt av att det saknas skäl att särbehandla just hyresgästorganisationer när det också finns flera andra organisationer som också tar tillvara boendes intressen.

PBL-överklagandeutredningen övervägde 2014 att ta bort hyresgäst­organisationers talerätt. Utredningen stannade dock för att inte gå fram med ett sådant förslag mot bakgrund av dels att det inte fanns något som tydde på att hyresgästorganisationer överklagar beslut om lov eller förhandsbesked i någon större omfattning, dels att hyresgästorganisationer får anses representera kollektivet hyresgäster och därmed får anses föra talan även för framtida boende (se SOU 2014:14 s. 116 och MÖD 2013:47).

Regeringen anser, liksom utredningen, att det finns fog för den kritik som har framförts mot att hyresgästorganisationer ges en särskild rätt i plan- och bygglagen. Av detaljplaner framgår inte upplåtelseform för de bostäder planen reglerar. Om hyresgästorganisationer ska anses represen­tera framtida boende borde också, utifrån likställighetsprincipen (jfr 1 kap. 9 § regeringsformen och 2 kap. 3 § kommunallagen), organisa­tioner som företräder villaägare, ägarlägenheter och bostadsrätter behöva inkluderas i den krets som samråd ska ske med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen och som ska underrättas om en ansökan om lov eller förhandsbesked enligt nuvarande 9 kap. 25 § plan- och bygglagen. Att på detta sätt vidga den krets som byggnadsnämnden ska samråda med i ett detaljplaneärende eller underrätta om en ansökan om lov eller förhands­besked bedöms dock vara olämpligt. I stället föreslås att den krets som byggnadsnämnden är skyldig att underrätta om en ansökan om lov eller förhandsbesked begränsas genom att kravet på att underrätta hyresgästorganisation slopas.

Regeringen har i propositionen övervägt behovet av att särskilt reglera ekonomibyggnader för djurhållning, inklusive hästhållning (s. 85 f.). Enligt regeringen genererar byggnader för djurhållning generellt mer omgivnings­påverkan än andra ekonomibyggnader, som exempelvis maskinhallar eller sädesmagasin, t.ex. genom dammbildning, buller, lukt och starka strålkastare m.m. När det gäller hästhållning framhåller regeringen att verksamhetens art och omfattning har betydelse, eftersom några få hästar t.ex. kan orsaka obetydlig störning medan en ridskola eller travbana med många hästar och mycket aktivitet i omgivningen kan ge upphov till betydligt större olägenheter. Vid hästhållning med flera hästar, för exempelvis uppfödning, träning, tävling eller ridskoleverksamhet, bedömer regeringen att byggnaderna också används av fler människor och tillfälliga besökare och att byggnadernas tekniska egenskaper därmed påverkar en större krets. Regeringen påtalar att det också finns vissa tillämpningssvårigheter med den nuvarande regleringen, framför allt hur hästhållning förhåller sig till jordbruksnäringen. Bygglovsutredningen har bedömt att det är mest ändamålsenligt att en bedömning görs i varje enskilt fall, i förekommande fall tillsynsvägen, och regeringen anger att den instämmer i bedömningen. När det gäller bygglov för upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar har Bygglovs­utredningen föreslagit att det inte ska krävas bygglov i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om anläggningen behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln. Regeringen bedömer i propositionen att förslaget behöver utredas vidare (s. 140).

Regeringen föreslår i propositionen att lovplikten för idrottsanläggningar ska begränsas och har övervägt storleksavgränsningen med hänsyn till bl.a. motstående enskilda intressen (s. 390). Om en närboende trots det skulle uppleva störningar från en idrottsanläggning som uppförts utan bygglov kan det hanteras inom ramen för tillsyn enligt miljöbalken.

När det gäller förslaget om att kommunerna i översiktsplan ska peka ut sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelse­områden som avses i 8 kap. 13 § samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena har regeringen bl.a. gjort följande överväganden i propositionen (s. 193 f.):

Utpekandet i översiktsplanen behöver föregås av en inventering som, lite förenklat, består av fältarbete, historisk undersökning och värdering. Till detta kommer arbete med dokumentation m.m. Det finns en mängd digitala underlag tillgängliga som underlättar det arbetet.

Arbetet med att peka ut värdefulla byggnadsverk och områden kommer att kräva resurser, både för det konkreta arbetet, och för att säkerställa kunskapen om kulturvärden generellt i den kommunala förvaltningen. Boverket, Riksantikvarie­ämbetet och länsstyrelserna kommer få ökade kostnader då vägledning, bl.a. vad gäller själva urvalskriterierna vid identifiering av kulturmiljöer, behöver tas fram. Samtidigt är det viktigt att framhålla att kommunerna, oaktat förslaget, har ett långtgående ansvar att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, liksom ett ansvar för att ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning och byggande. Detsamma gäller kommunernas upplysningsskyldighet gentemot enskilda såvitt gäller frågor som rör nämndens verksamhet och om planläggning och byggande (12 kap. 2 och 3 §§ plan- och bygglagen). För att kunna fullgöra detta ansvar krävs att kommunerna bedriver ett kontinuerligt arbete med att både identifiera och värdera kulturmiljöer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att förslagen innebär en väl avvägd balans mellan de olika intressen som gör sig gällande i plan- och byggprocessen. Detta inkluderar även intresset av att motverka eventuella framtida konflikter mellan grannar. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3441 (S) yrkande 4 och 2024/25:3443 (C) yrkande 4.

Regeringen anser inte att det finns skäl att föreslå att ekonomibyggnader för hästhållning generellt ska undantas från krav på bygglov eller att hästnär­ingen ska likställas med t.ex. jordbruksverksamhet. Utskottet instämmer i de överväganden som regeringen gjort när det gäller yrkandena om definitionen av begreppet ekonomibyggnad. Därmed avstyrks motion 2024/25:3443 (C) yrkandena 1 och 2.

När det gäller utpekandet av särskilt värdefulla byggnader m.m. i förslaget, påpekar regeringen att det åligger kommunerna att göra en lämplig inventering och värdering. Kommunerna kan vända sig till flera statliga myndigheter för vägledning. Utskottet anser att förslaget i denna del tillgodoser de samiska intressen som motionärerna för fram, varför motion 2024/25:3442 (MP) yrkande 5 avstyrks.

Utskottet anser slutligen att förslaget om att begränsa bygglovsplikten för idrottsanläggningar är välavvägt. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3443 (C) yrkande 3 och 2024/25:3442 (MP) yrkande 8.

Reservationer

Ställningstagande

Jag välkomnar regeringens intention att skapa ett enklare och mer ändamåls­enligt regelverk. Förslagen i propositionen är dock inte tillräckligt genom­arbet­ade. På vissa områden hade förslagen till förenklingar kunnat gå längre, medan förslagen på andra områden snarare gör byggprocessen mer kompli­cerad. Inte heller har förslagens konsekvenser för den kommunala myndig­hets­­utövningen eller för våra byggda livsmiljöer blivit tillräckligt belysta. Jag vill framhålla att det på senare år har gjorts många mindre justeringar av olika delar av byggregelverket, och denna gång gäller det den del av regelverket som gäller bygglov. Jag har svårt att se hur ytterligare en sådan ”delopti­mering” av regelverket ska kunna skapa en effektivare lagstiftning. Enligt min mening har ändringarna på senare år sammantaget gjort byggregelverket än mer komplext och snårigt. Förenklingar som bidrar till ökad jämlikhet, håll­barhet och större tillgång till bostäder kräver en bredare utredning. Förändring­ar måste i grunden göras mer samlat än vad som hittills varit fallet. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås.

Förslagen är vidare inte tillräckligt genomarbetade på utredningsnivå och utgör därför inte en tillräckligt bra grund för ny lagstiftning. Detta är en kritik som jag delar med många remissinstanser. Med tanke på omfattningen av de föreslagna ändringarna i förhållande till den korta tid som Bygglovs­utred­ningen hade till sitt förfogande anser jag att både förslagen och konsekvens­erna av deras eventuella genomförande behöver analyseras närmare innan sådana genomgripande förändringar görs. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny proposition med en mer genomgripande översyn av hela byggregel­verket.

Regeringens konsekvensanalyser har stora brister. Analyserna är översikt­liga och saknar tillräckligt djup i flera centrala avseenden. Det är särskilt allvarligt eftersom förändringar i byggregelverket har långtgående effekter på samhällets ekologiska, sociala och rättsliga strukturer. Det är anmärkningsvärt att en så omfattande ändring i PBL inte föregås av mer seriösa konsekvens­analyser. Bristen på bl.a. miljö-, jämställdhets- och barnrättsperspektiv samt sociala perspektiv visar att regeringen har underskattat lagens samhälls­påverkan. Därför ska den nya proposition som jag föreslagit innehålla en full­ständig konsekvens­bedömning.

Det som saknas i propositionen är för det första en tillräcklig analys av hur de föreslagna ändringarna påverkar kvinnors och mäns livsvillkor, trots att fysiska förändringar i bostads- och närmiljö ofta påverkar kvinnor och män olika. Vidare saknas en social konsekvens­analys. En sådan hade behövts för att se hur ändringarna påverkar olika samhällsgrupper. Bostadsojämlikheten kan i förlängningen komma att öka när byggande utanför detaljplan under­lättas. Därtill saknas en seriös analys av hur barns utemiljöer, rörelsefrihet och trygghet påverkas av förändringarna. Barn riskerar att förlora tillgång till värdefulla fria ytor för lek och samvaro när fysisk planering och bebyggelse förändras utan föregående bygglovsprövning. Det måste finnas en analys av hur ändringar i byggregelverket förhåller sig till de krav som Sverige ska leva upp till enligt barnkonventionen. Vidare är förslagen i propositionen bakåt­sträv­ande ur ett rättighets- och hållbarhetsperspektiv, då kraven på tillgänglig­het generellt inte längre kommer att prövas i förväg. Det kräver särskild kompetens att utforma byggnader på ett tillgängligt sätt, och det är därför troligt att efterlevnaden av kraven på tillgänglighet kommer att minska. Det ska uppmärksammas att det kan bli både svårt och kostsamt att åtgärda t.ex. ett för trångt utformat badrum. Genom förslagen sätter regeringen stor tilltro till byggherrarnas goda vilja att uppfylla kraven. Vidare blir pressen på kommun­erna att utöva tillsyn i efterhand orimlig. Därför anser jag att alla förenklingar av bygglovsreglerna i den nya proposition som jag föreslagit, ska föregås av tydliga och utförliga analyser ur de aspekter som jag beskrivit ovan.

Slutligen vill jag påpeka att bygglovsprövningen utgör en rättssäkerhets­garanti inte bara för den som bygger, utan även för grannar och andra berörda. Det har en negativ inverkan på den demokratiska processen att bygglov ska sökas i färre fall, eftersom invånarnas rätt till insyn och påverkan på förändringar i livsmiljön försämras. Rättssäkerheten för grannar och andra sakägare måste alltid garanteras. Den nya proposition som jag föreslagit bör därför innehålla garantier för rättssäkerheten för grannar och andra sakägare även i de delar som avser förenklingar av byggprocessen.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Förslagen i propositionen innebär många och stora förändringar. Av de skäl som jag anför i reservation 1 anser jag i första hand att riksdagen bör avslå propositionen och rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med en bättre genomarbetad proposition. I andra hand, om förslagen trots allt ska genomföras, anser jag att det ska göras samlat och med mycket god framförhållning så att kommunerna, berörda myndigheter och övriga aktörer får en rimlig chans att klara utmaningarna. Tiden för ikraftträdandet bör därför senareläggas.

Av dessa skäl anser jag att riksdagen bör besluta att lagstiftningen inte ska träda i kraft förrän den 1 juli 2026.

 

Ställningstagande

Enligt vår mening är det en självklar utgångspunkt att samhällsbyggnads­processer ska präglas av ordning och reda. Den enskildes intresse av såväl handlingsfrihet som förutsägbarhet och skydd från betydande risker ska värnas. Samtidigt ska det allmänna intresset av en god samhällsplanering upprätthållas. Vi delar kritiken som många remissinstanser framfört när det gäller förslagen om ändring av bygglovsreglerna för nybyggnad av komple­ment­bostadshus, komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostads­hus. Förslagen innebär en risk för en oönskad och okontrollerad förtätning. Vi föreslår därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den nuvarande regleringen på området behålls.  

Detsamma gäller reglerna om anmälningsplikt i PBF för bygglovsfria s.k. attefallsåtgärder. Regeringen har aviserat att den avser att slopa kravet på anmälan för dessa åtgärder, vilket fått öronbedövande kritik från remiss­instans­erna. Vi anser att ett brett borttagande av anmälningsplikt medför uppenbara risker att enskilda mycket lätt kan komma att göra fel och i efterhand drabbas av stora negativa konsekvenser. Vi vill särskilt framhålla Skatteverkets kritik, där myndigheten påpekar att det är avgörande för fastighetstaxeringen att Skatteverket, genom byggnadsnämnden, får del av uppgifterna som framkommer i dessa anmälningar. I förlängningen kommer ändringen också att medföra en större belastning för kommunerna. Avgifts­finansieringen försvinner och mer arbete måste läggas på tillsyn i efterhand, något som i så fall kommer att belasta skattebetalarna. Därtill försvåras myndigheternas möjlighet att värna såväl den enskildes som allmänna intressen, t.ex. förhindra okontrollerad förtätning i redan tätbebygg­da områden. Därför anser vi att det behövs en bred anmälnings­plikt för s.k. attefallsåtgärder och andra bygglovsbefriade åtgärder, med tydligt undan­tag från anmälningsplikt endast för s.k. friggebodar (max 15 kvadratmeter) och övriga åtgärder som redan i dag är undantagna anmälnings­plikt. Det är en uppgift för regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa detta.

Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag om omfattande ändringar i kraven på bygglov innebär stora risker, bl.a. för värdefulla områden och byggnader. Regeringen har en förhoppning om att fastighetsägare i de flesta fall kommer att hantera byggnader varsamt, trots att det finns gott om exempel på hur kulturhistoriskt värdefulla miljöer genom åren förvanskats till oigenkännlighet. Idén om en renodling mellan PBL och PBF när det gäller anmälningsplikten för åtgärder som inte kräver bygglov är sympatisk. Jag anser dock att det finns risk för negativa konsekvenser när regeringen samtidigt aviserat att den avser att ta bort anmälningsplikten för flera åtgärder, bl.a. nybyggnad av komplement­bostadshus. Därmed tas inte bara kravet på bygglov bort; det kommer inte heller att krävas att byggherren informerar kommunen om nybyggnationen. Trots det gäller samma regler som tidigare när det gäller brandsäkerhet, anslutning till va-nätet och en rad andra byggtekniska åtgärder, vilka kräver anmälan från kommunen. Risken att en enskild fastighetsägare inte är medveten om detta är överhängande. Mot bakgrund av detta, och för att varsamhets- och anpassningskraven i PBL även i fortsättningen ska uppfyllas, så menar jag att anmälningsplikten för bygglovsbefriade åtgärder när det gäller byggnader och komplementbyggnader även fortsatt ska regleras i lag.

Kraven på vad en anmälan ska innehålla bör dock kraftigt förenklas, och framför allt syfta till att säkerställa att åtgärden inte i själva verket kräver bygglov. Anmälan innebär också en kontakt med kommunen som bidrar till att säkerställa att andra anmälningskrav, t.ex. de som gäller vatten och avlopp eller ventilation, har uppmärksammats och följs. Därför anser jag att regeringen ska återkomma med ett förslag om anmälningsplikt för bygglovsbefriade åtgärder som rör byggnader, komplementbyggnader och komplementbostadshus.

Vad jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Förslaget om att införa olika regler beroende på om en åtgärd ska utföras innanför eller utanför ett detaljplanelagt område har fått omfattande kritik från flera remissinstanser. Vi delar den kritiken.

En områdesdifferentiering kan vara motiverad utifrån ett stads- och glesbygdsperspektiv, där större hänsyn kan tas till behovet av glesbygds­utveckling eftersom det i sådana områden generellt blir en lägre grad av tydlig omgivningspåverkan. Regeringens förslag är dock inte utformat på det sättet. I stället kan grannar komma att möta olika regelverk för vad som kan uppföras utan bygglov, och det kan uppstå olyckliga konsekvenser av detta i tätbebyggda områden. Det beror på att det finns tätbebyggda områden som inte är detaljplanelagda. Vi menar att det skulle kunna vara bättre att differentiera reglerna med utgångspunkt i begreppet ”sammanhållen bebyggelse” i stället. Därför föreslår vi att regeringen ska låta utreda detta och återkomma med ett sådant förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

När bygglov krävs i färre fall kommer det allmännas insyn i byggprocessen att förflyttas från en prövning på förhand till en prövning i efterhand genom tillsyn. Vi anser, i likhet med flera remissinstanser, att detta innebär risker för både natur- och kulturvärden. Det gäller bl.a. Sveriges miljömål, målen för gestaltad livsmiljö och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. De enskilda byggherrarna ska fortfarande söka de andra tillstånd eller dispenser som eventuellt behövs, t.ex. strandskyddsdispens eller dispens från generellt biotopskydd. Vi ser en ökad risk för misstag då ansvaret för att överblicka och säkerställa dessa tillstånd läggs över på enskilda, vilket kan få såväl oåterkalleliga konsekvenser för miljön som ekonomiska konsekvenser för den enskilde. På samma sätt riskerar kulturhistoriska värden att gå förlorade när bygglov krävs i färre fall. Sådana värden är ofta kopplade till en byggnads autenticitet och kan därför vara omöjliga att återställa i efterhand. I likhet med vad flera remissinstanser framhåller anser vi att kravet på lov är ett viktigt instrument för att värna och utveckla arkitektoniska och estetiska värden.

Sammanfattningsvis är regeringens analys av konsekvenserna av förflyttningen från prövning i förhand till tillsyn i efterhand inte tillräcklig. Därför föreslår vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med en analys av hur reglerna för bygglov förhåller sig till nationella klimat- och miljömål samt till kulturmiljömål. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De föreslagna ändringarna i bygglovsreglerna innebär en avsevärd för­skjutning från prövning i förhand till tillsyn i efterhand, vilket riskerar att få negativa konsekvenser för kommunerna. En sådan förskjutning kommer enligt flera remissinstanser inte heller att leda till ett effektivare, enklare eller mer rättssäkert byggande. Vi delar den uppfattningen. När ansvaret för att en uppförd byggnad överensstämmer med kraven i PBL, eventuell detaljplan och byggregler m.m. läggs över på den enskilde byggherren ökar risken inte bara för konflikter, utan även för att vidtagna byggåtgärder kan behöva återställas. Sådant resurskrävande ”förgävesbyggande” är inte acceptabelt, varken håll­barhets­mässigt eller ekonomiskt. Propositionen saknar dock analyser och förslag som behandlar dessa problem. Det kommer att krävas informations­insatser och ökad rådgivning på området.

Därför föreslår vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stärker och fullt ut finansierar den kommunala tillsynsverksamheten. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Propositionen medför omfattande förändringar i ett mycket komplext regel­verk. Konsekvenserna för såväl enskilda som det allmänna är svåröverskådliga och vi har också skäl att förvänta oss oväntade effekter. Vi anser därför att lagstiftningen bör följas upp efter fem år. Det är en uppgift för regeringen att vidta nödvändiga åtgärder. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

I den praktiska kommunala verksamheten är det tydligt att lagstiftningen inte ger tillräckligt utrymme för konkreta klimat- och miljöinsatser. Därför anser jag att förslagen i propositionen bör utvärderas ur ett klimatperspektiv. Det är en uppgift för regeringen att se till att det görs. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Propositionen är omfattande och det är svårt att helt bedöma effekterna av förslagen. Enligt min mening finns det risk för att det uppstår en lång rad negativa effekter på grund av hur regeringen valt att utforma förslagen. Flera remissinstanser har pekat på att konsekvensanalyserna i många delar är undermåliga och alltför grunda. Jag anser därför att det är av yttersta vikt att regeringen redan vid ikraftträdandet tillsätter ett arbete för att följa upp och utvärdera effekterna av propositionen. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi välkomnar den del av förslaget som innebär att en mindre krets av berörda grannar respektive fastighetsägare ska få en underrättelse i lov- och anmäl­nings­ärenden. Regeringen har dock föreslagit att känd hyresgäst­organisation inte längre ska ingå i den krets som ska få underrättelse, vilket kommer att medföra en betydande risk för att hyresgäster i grannfastigheter i praktiken behandlas mycket olikt t.ex. bostadsrätts­innehavare. Vi avvisar därför förslag­et i den delen och föreslår att regeringen ska se till att känd hyresgäst­organisation även fortsättningsvis ska få motta en sådan underrättelse. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som tillgodoser detta.

Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De föreslagna ny legaldefinitionerna är välkomna och behövliga. Det behöver dock säkerställas att de fyller sitt syfte. Det är orimligt i förhållande till de gröna näringarna att byggnader som är kopplade till hästverksamhet inte omfattas av definitionen ekonomibyggnad. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som åtgärdar detta problem.

Förslagen som gäller parkeringar, upplag, materialgårdar och fasta förvaringsplatser kan göra reglerna komplicerade för verksamheter inom jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring. Enligt regeringens förslag kommer det att krävas bygglov även utanför detaljplanelagt område i vissa fall. Regeringen bör återkomma med ett förslag som gör dessa anläggningar bygglovsfria inom de nämnda verksamheterna genom en koppling till undantaget för ekonomibyggnader.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det finns stora behov av rörelse och aktivitet för barn och unga. Därför anser jag att idrottsanläggningar om sammanlagt upp till 2 000 kvadratmeter, i stället för de 1 500 kvadratmeter som regeringen föreslagit, ska kunna anläggas utan krav på bygglov. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag i enlighet med detta.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.  

 

Ställningstagande

Flera remissinstanser har påpekat att effekterna på omgivningen från en idrottsanläggning beror mer på verksamheten som bedrivs där än på anläggningens storlek och att det därför är orimligt att basera reglerna om när det behövs bygglov enbart på antalet kvadratmeter. Enligt min mening kan idrottsanläggningar i många fall ha en stor påverkan på omgivningen, i form av buller, ljusföroreningar, ökad trafik och annat. Jag föreslår därför att bygglovsplikt ska krävas för idrottsanläggningar oavsett storlek. Det är en uppgift för regeringen att vidta nödvändiga åtgärder.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.  

 

Ställningstagande

När det gäller möjligheten för grannar att lämna medgivande till åtgärder nära gräns, bör detta medgivande arkiveras i någon form. Om det inte görs kan det leda till konflikter och problem i ett senare skede. Regeringen bör därför återkomma med förslag i enlighet med detta.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Enligt regeringens förslag ska en kommun peka ut särskilt värdefulla miljöer och byggnader i sin översiktsplan. Det blir då av största vikt att kommunerna inom Sápmi blir skyldiga att initiera sådana ärenden i samverkan med den lokala samiska befolkningen, sameföreningar och samebyar. Detta framförs i remissvaret från Sametinget, och jag delar till fullo den synpunkten. Det är samerna som har kunskap om sin egen kultur. Det skulle vara mycket olyckligt att införa lagstiftning som direkt kan beröra samerna på områden där de ännu inte har någon konsultationsrätt. I frågan om samiska kulturmiljöer ska samerna kunna använda sig av principen om ett fritt och informerat förhands­samtycke (FPIC). Det kommer också att krävas tillgång till arkeologer och andra personer med relevant kunskap. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag på hur samiskt inflytande ska säkerställas i den nya lagstiftningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

 

16 kap.

10 a §[1]

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder enligt 10 kap. 2 a §.   Regeringens förslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder enligt 10 kap. 2 c §.   Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

 

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2025.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd.

3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

4. Bestämmelserna i 9 kap. 65 § gäller inte inom områden som omfattas av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900).

[1] Senaste lydelse 2024:943.