En riksdagsledamot undrar varför regeringen dröjer med att presentera förslag om hur man ska fördela pengar mellan kommuner och regioner för att skapa mer jämlik välfärd i hela landet.
Inget beslut – Det här är en fråga (interpellation) från en riksdagsledamot till en minister. Ministern förväntas svara på frågorna i riksdagen.
Ministern kommer att svara på frågorna i riksdagen och förklara regeringens planer för utjämningssystemet.
<p>Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om innebörden av det som beskrivs i budgeten om ändringar i utjämningssystemet och om det kommer att läggas fram ett samlat förslag till förändringar av hela utjämningssystemet, eller enbart delar av det. Hon har även frågat när regeringen kommer att presentera ett förslag om utjämningssystemet för riksdagen.</p><p>Jag delar synen att alla kommuner ska kunna erbjuda en bra välfärd, och kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för en likvärdig välfärd i hela landet. Det är viktigt att systemet hålls uppdaterat och att det utvecklas i takt med samhällsutvecklingen.</p><p>Utjämningskommittén, som var en parlamentariskt sammansatt kommitté, hade i uppdrag att bland annat göra en bred översyn av utjämningssystemet och föreslå åtgärder. Kommittén överlämnade sina förslag i juli 2024. Förslagen remitterades därefter under fyra månader till en bred remisskrets, bland annat samtliga kommuner och regioner. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.</p><p>Som framgår av budgetpropositionen för nästa år avser regeringen att under det kommande året lämna förslag till riksdagen om ändringar i utjämningssystemet. Jag kan inte föregripa den processen genom att redan nu redogöra för hur olika eventuella förslag ska utformas.</p>
<p>Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!</p><p>Jag vill inledningsvis säga att eftersom jag lämnade in den här interpellationen för en och en halv månad sedan har en del saker hänt. Det innebär att det kommer att komma en del frågor om det som har hänt. På ett sätt har statsrådet redan svarat på frågan om ett samlat förslag. Det som nu händer är nämligen att man inte lägger fram ett samlat förslag, utan man bryter ut en del ur förslaget till ett nytt utjämningssystem och lägger det på bordet.</p><p>Herr talman! Kommuner som redan i dag kämpar med svag skattekraft, ökande behov och stora svårigheter att klara välfärdens uppdrag riskerar nu att förlora betydande resurser, mer än de resurser som man redan har förlorat eftersom SD-regeringen har bestämt att man skulle ta bort de särskilt riktade resurser till mindre kommuner som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram just för att få en mer jämlik välfärd i hela landet.</p><p>Att man nu lägger fram ett sådant här förslag är allvarligt. Det riskerar att slå hårt mot många av Sveriges mindre kommuner. Det Sverige behöver är ett starkt och rättvist utjämningssystem – det handlar alltså om hur vi fördelar resurser till kommuner och regioner. Det är en grundbult i vår välfärdsmodell. Det är ett system som ska säkerställa att människor får tillgång till god välfärd oavsett var i landet de bor. Därför tillsattes alltså den här utredningen, den så kallade Utjämningskommittén. Den gjorde sitt arbete och levererade ett genomarbetat helhetsförslag redan i början av mandatperioden.</p><p>Regeringen hade kunnat ta detta förslag och lägga fram en samlad reform för ökad jämlikhet i hela landet. I stället väljer man att plocka ut en liten del, förenkla och låta konsekvenserna landa på de små kommunerna. Det är inte ansvarsfullt. Det är inte rättvist.</p><p>Små kommuner har i många fall högre kostnader per invånare. Det handlar om geografi, om demografi och om ansvar för välfärd i områden där avstånden är stora och befolkningsunderlaget begränsat.</p><p>Det här är välkänt; vi vet detta. Det är just därför som vi har ett utjämningssystem. Ändå hör vi nu företrädare, det vill säga statsrådet, för regeringen tala om att vissa kommuner ska missgynnas därför att fler ska vilja slås ihop. Då måste man fråga sig: Finns det en plan? Finns det en lista över kommuner som regeringen anser bör upphöra att existera som självständiga?</p><p>Det här illustrerar ett större problem. Det är en regering utan sammanhållet ansvarstagande och utan respekt för de kommuner som bär upp välfärden. Det här är inte vad Sverige behöver. Vi behöver en politik som stärker hela landet, inte en som vänder ryggen åt de små kommunerna.</p><p>Statsrådet talar väldigt ofta om effektivitet och förenkling. Det är bra att vara rädd om pengarna. Men det statsrådet nu föreslår innebär i praktiken att små kommuner förlorar resurser utan att problemen de brottas med försvinner.</p>
<p>Herr talman! Att leverera offentlig service av hög kvalitet i geografiskt stora men befolkningsmässigt små kommuner och regioner är dyrt, och det kan vara komplicerat.</p><p>Herr talman! Jag tänkte utgå från min egen valkrets, Jämtlands län, som är ett betecknande exempel på d…
<p>Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för den här mycket viktiga interpellationen.</p><p>Staten behöver ta ett större ansvar än i dag för att åstadkomma en jämlik fördelning av resurser, tillgodose hela landets behov av välfärd och kompensera för att utjämna regionala skillnader. …
<p>Herr talman! Kristoffer Lindberg säger att gleshet kostar. Ja, precis! Det var därför vi ville gå fram med den här promemorian, som skiljer sig en del från kommitténs förslag. Vi vill se om man kan ändra i parametern merkostnad för administrativa tillägg, som är en av väldigt …
<p>Herr talman! Det hedrar statsrådet att han ganska ofta försöker svara på de frågor som han kan svara på. Det tycker jag är bra. Det uppskattas av oss riksdagsledamöter.</p><p>Det är tufft för välfärden ute i Sverige. Många kommuner kämpar extremt hårt för att klara skola, äldr…
<p>Herr talman! Jag tackar naturligtvis Eva Lindh för en viktig interpellation. Som man hör här har vi lite olika ingångar i frågan, och jag tror att det är ganska naturligt att det är på det sättet.</p><p>Jag tänkte fortsätta på temat finansiering av vård i glesbygd. Det är inge…
<p>Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.</p><p>Det är ju så att en annan aspekt i den här debatten är kommuners storlek. Därmed följer frågan: Är regeringens promemoria ett försök att svälta ut kommuner för att tvinga fram kommunsammanslagningar? Man kan då också fråga si…
<p>Herr talman! Jag får nog låta hambo-i-garderoben-liknelsen marinera lite grann, så kan vi eventuellt återkomma till den i nästa debatt – låt oss se hur det blir!</p><p>Först vill jag bara säga att jag tycker att Kalle Olsson i sitt inlägg lite grann insinuerar att regeringen i…
<p>Herr talman! Det står klart att civilministern prioriterar kommunsammanslagningar; detta verkar vara väldigt viktigt. Han säger också att bättre tillväxt skulle vara bra för Sverige.</p><p>Jag kan bara konstatera att svensk välfärd skulle må bäst om man fick en ny regering. De…
<p>Herr talman! I mitt föregående inlägg glömde jag att tacka Eva Lindh för att hon tackade mig för att jag försökte svara på de frågor som oppositionen ställt. Jag märker att förväntansnivån är ganska låg vad gäller regeringens företrädare. Jag hoppas dock att vi verkligen bidra…
Interpellation 2025/26:116 En jämlik välfärd i hela landet av Eva Lindh (S) till Civilminister Erik Slottner (KD) Den svenska välfärdsmodellen bygger på principen om likvärdighet – att alla människor ska ha samma möjligheter oavsett var i landet man bor eller vilka förutsättningar man har. Den garanterar vård efter behov, en god utbildning för våra barn och omsorg när vi blir äldre. Alla kommuner,
av Eva Lindh (S)
till Civilminister Erik Slottner (KD)
Den svenska välfärdsmodellen bygger på principen om likvärdighet – att alla människor ska ha samma möjligheter oavsett var i landet man bor eller vilka förutsättningar man har. Den garanterar vård efter behov, en god utbildning för våra barn och omsorg när vi blir äldre. Alla kommuner, från norr till söder, måste ha förutsättningar att erbjuda välfärd av god kvalitet. Sverige tjänar inte på ökade klyftor – vårt land blir starkt genom sammanhållning och jämlika levnadsvillkor.
För att uppnå en mer likvärdig välfärd finns ett utjämningssystem som ska jämna ut skillnader i skattekraft och kostnadsnivåer mellan kommuner och regioner. Trots detta kvarstår stora skillnader. Många mindre kommuner i glesbygd kämpar med växande ekonomiska underskott, svårigheter att rekrytera personal och ökade krav inom välfärden. Även kommuner med svag skattekraft eller omfattande socioekonomiska utmaningar pressas särskilt hårt. Oron växer i många kommuner och regioner som redan i dag saknar ekonomiska marginaler för att klara välfärdsuppdraget.
Mot denna bakgrund tillsatte riksdagen en parlamentarisk kommitté för att se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Civilminister Erik Slottner tog i juli 2024 emot slutbetänkandet från kommittén. Förslagen har därefter remitterats, och regeringen har nu fått in svaren. Sedan dess har inget hänt.
Regeringen skriver nu i sin budget: ”Regeringen avser att under 2026 lämna förslag om ändringar i utjämningssystemet, bl.a. avseende uppdateringar av kompensation för gles bebyggelsestruktur och svagt befolkningsunderlag.”
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till civilminister Erik Slottner: