Nya regler för arbetskraftsinvandring

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU12

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen.

Genom lagändringarna skärps villkoren för arbetskraftsinvandring, sam­tidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från löne­kravet. Yrkesgrupper ska också kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändring­arna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs samt att den särskilda avgiften höjs för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för s.k. EU-blåkort och för säsongsarbete och möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehålls­tillstånd inifrån Sverige utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026 med vissa övergångs­bestämmelser.

I betänkandet finns 14 reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Framtida utformning av lagstiftningen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd, punkt 1 (V, C, MP)

2. Rätten att föreskriva om yrkesgrupper, punkt 3 (V, C, MP)

3. Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete, punkt 4 (MP)

4. Förlängd tillståndstid för säsongsarbete, punkt 5 (V)

5. Arbetsmarknadsprövning, punkt 7 (S, V)

6. Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (S)

7. Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (MP)

8. Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd, punkt 9 (S, V, MP)

9. Tillståndstid för EU-blåkort, punkt 10 (MP)

10. Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete, punkt 11 (S)

11. Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal, punkt 12 (MP)

12. Regleringen av arbetskraftsinvandringen, punkt 13 (C, MP)

13. Övriga frågor om lagstiftningens utformning, punkt 14 (S)

14. Övriga frågor om lagstiftningens utformning, punkt 14 (C, MP)

Särskilt yttrande

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring och 22 yrkanden i följdmotioner. I betänkandet behandlar utskottet även 11 yrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 om motsvarande frågor.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Gällande rätt

Lönekravet för arbetstillstånd

För att en utlänning ska kunna beviljas ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring måste de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:49), förkortad UtlL, vara uppfyllda. Detta innebär att arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal om anställ­ningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörj­ning. Det framgår av 5 kap. 8 a § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, att kravet på en god försörjning innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet på god försörjning infördes i november 2023 räckte det att utlänningen kunde försörja sig. Detta innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta att inkomsten som huvudregel måste uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). Utöver detta gäller att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställ­ningsvillkor inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektiv­avtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Tillstånd för företagsintern förflyttning

En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller prak­tikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte vissa undantagssituationer föreligger, beviljas ett uppehålls- och arbets­tillstånd för företagsintern förflyttning av personal, ett s.k. ICT-tillstånd (6 b kap. 1 § UtlL). En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte vissa undantagssituationer föreligger, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Båda typerna av tillstånd kallas nedan tillstånd för företagsintern förflyttning. En förutsättning är att anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig (6 b kap. 1 och 2 §§ UtlL).

Tillstånd för säsongsarbete

Ett tillstånd för säsongsarbete får beviljas en utlänning som har ett anställ­ningsavtal för en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige med en arbetsgivare som är etablerad här. En förutsättning är att anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig (6 c kap. 1 och 2 §§ UtlL).

Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongs­arbete får enligt 6 c kap. 9 § UtlL inte överstiga sex månader under en tolv­månadersperiod.

Propositionen

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

För att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas enligt reglerna för arbetskrafts­invandring föreslår regeringen att det införs ett lönekrav som innebär att utlän­ningens lön oavsett sysselsättningsgrad minst ska uppgå till 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan. Det ska inte längre krävas att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Enligt propositionen ska regeringen få meddela föreskrifter om undantag från lönekravet. Regeringen framhåller att behovet av undantag från en lönenivå om 90 procent av medianlönen är begränsat, men att det finns vissa mellan- och högkvalificerade yrkesgrupper som har relativt låga löner och vars lön därmed inte når upp till det föreslagna lönekravet.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Enligt propositionen ska regeringen få meddela föreskrifter om att vissa yrkesgrupper inte ska få beviljas arbetstillstånd. I propositionen understryks att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Den närmare utform­ningen av vilka yrken som ska uteslutas kommer därmed att behandlas i ett senare sammanhang, men regeringen har som utgångspunkt att bärplockning och personlig assistans ska omfattas av listan på uteslutna yrkesgrupper.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

För att ett tillstånd för företagsintern förflyttning eller säsongsarbete ska beviljas ska, enligt regeringens förslag, den ersättning som betalas till utlän­ningen minst motsvara den lägsta ersättning som enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen betalas vid heltidsarbete. Regeringen anger att om utlänningen t.ex. arbetar deltid innebär förslaget att det inte ska göras någon proportio­nering av kravet som ställs på ersättningens storlek, utan den faktiskt utgående ersättningen måste nå upp till den lägsta månadslönen vid heltidsarbete.

Förlängd tillståndstid för säsongsarbete

Enligt regeringens förslag ska den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete utökas från högst sex till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Tillståndstiden får enligt direktiv 2014/36/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställ­ning (kallat säsongsanställningsdirektivet) uppgå till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Regeringen anser att den maximala tillåtna perioden enligt direktivet bör användas, bl.a. för att tillfredsställa de behov som vissa branscher med längre säsonger har, t.ex. skogsnäringen.

Motionerna

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1. Motionärerna anser att förändringar som skapar bättre förutsättningar för en fungerande samverkan mellan migrations- och arbetsrättslig lagstiftning samt kollektiv­avtalen borde genomföras i stället för ett skärpt inkomstkrav. Kravet kommer inte att bidra till minskad exploatering av arbetskraftsinvandrare.

I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om att ett lönekrav på 90 procent av medianlönen ska införas. Motionärerna anför att höjningen skulle leda till att många som bidrar till svenska företags konkur­renskraft inte kommer att kunna arbeta i Sverige, att den svenska ekonomin blir lidande och att fusket inte kommer att minska.

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 avslås. Motionärerna anför att förslaget riske­rar att slå hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Minimikravet på lön ska utgå från vad som krävs för att faktiskt försörja sig.

I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat  (båda ­) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om ett generellt lönekrav som villkor för arbetstillstånd.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1. Motionärerna hänvisar till att de avvisar kravet på lönegolv och anför vidare att det faktum att avgörande villkor flyttas från lag till förordning minskar riksdagens kontroll och försäm­rar förutsebarheten för såväl arbetstagare som seriösa arbetsgivare.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2. Motionärerna anför att förslaget inte stoppar de arbetslivskriminella aktörerna eller oseriösa arbetsgivarna. Det bör i vart fall inte vara regeringens uppgift att meddela föreskrifterna.

I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Motionärerna anför att det saknas anledning att hindra seriösa arbetsgivare från att rekrytera internationellt eftersom Migrationsverket har möjlighet att avslå en ansökan om företaget inte är seriöst. Med propositionens förslag om skärpta konsekvenser vid missbruk bör dessutom risken för missbruk minska.

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2. Enligt motionärerna bör fokus ligga på att stoppa oseriösa aktörer genom stärkt kontroll i stället för generella uteslutningar av yrkesgrupper.

I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda ­) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 4 respektive 5 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 b kap. 1 § respektive 6 b kap. 2 §. I yrkande 6 föreslår motionärerna att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 c kap. 2 §. Motionärerna anför att ordning och reda på arbetsmarknaden inte skapas genom politiskt satta lönenivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål.

Förlängd tillståndstid för säsongsarbete

I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del före­slås att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 c kap. 9 §. Motionärerna anför att en förlängning av tillstånds­tiden för säsongsarbete riskerar att leda till ett ökat missbruk när arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med reger­ingens förslag om högre lönekrav.

Utskottets ställningstagande

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbild­ningskrav och löner, såsom städ- och restau­rang­branscherna, som det är van­ligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa bran­scher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskrafts­invandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbets­kraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlännings­lagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlännings­lagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa bran­scher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbets­krafts­invandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetän­kandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Pro­blemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrations­verket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fort­farande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbets­kraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. krimi­nalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbets­givaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom speci­fika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom reger­ingens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlännings­lagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflytt­ning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tilläm­pas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Enligt utskottet finns det med ett så lågt försörjningskrav som det nu gäl­lande en risk att oseriösa arbetsgivare använder tillstånd för företagsintern förflyttning och säsongsarbete för att kringgå de skärpta krav som har införts för de generella arbetstillstånden i Sverige under senare år. Utskottet anser därför att det finns ett behov av att skärpa de nuvarande kraven för de aktuella tillstånden på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 b kap. 1 och 2 §§ samt 6 c kap. 2 § och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkandena 4–6.

Förlängd tillståndstid för säsongsarbete

Regeringen föreslår att den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera till­stånd för säsongsarbete ska utökas från högst sex till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Regeringen anger att längden på en säsong och beho­vet av anställda inom de gröna näringarna bl.a. beror på var i landet arbetet finns och hur vädret är. Behoven kan variera från år till år och se olika ut i olika delar av Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att en förlängd tillståndstid därför kan bidra till att kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna underlättas eftersom samma personal kan behållas under en hel säsong samt att Sveriges konkurrenskraft också kan gynnas eftersom det finns andra länder som tillåter en tillståndstid om upp till nio månader per år.

När det gäller frågan om risk för missbruk av tillstånd för säsongsarbete konstaterar utskottet att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete (jfr Migra­tionsverkets föreskrifter MIGRFS 2018:7). Tillståndstiden kommer dessutom även fortsättningsvis att vara begränsad. Utskottet anser att risken att till­ståndstypen utnyttjas för anställningar för vilken den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlän­nings­lagen i den del det avser 6 c kap. 9 § och avstyrker därmed motion 2025/26:3880 (V) i denna del.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet tillstyrker, av de skäl som anförs i propositionen, lagförslagen i övrigt. Sammantaget innebär detta att riksdagen bör bifalla proposition 2025/26:87 och avslå samtliga motionsyrkanden om avslag på delar av propo­sitionen.

Gällande rätt

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörj­ning och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket UtlL). Ett arbetstillstånd får inte avse längre tid än anställningstiden (6 kap. 2 a § UtlL) och inte heller beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller (5 § kap. 9 § UtlF).

Enligt bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive tandvårdslagen (1985:125) är regionerna skyldiga att tillhandahålla god hälso- och sjukvård respektive tandvård åt alla som är bosatta inom regionerna. Med bosättning avses definitionen i folkbokföringslagen (1991:481). En person anses bosatt i Sverige om han eller hon kan antas komma att regelmässigt till­bringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. För utlänningar som vistas och arbetar inom en region utan att vara bosatta där är regionen endast skyldig att erbjuda omedelbar vård.

Tillståndstid för EU-blåkort

En utlänning som har ett anställningsavtal för högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst sex månader ska, om vissa villkor är uppfyllda, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning, ett s.k. EU-blåkort (6 a kap. 1 § UtlL).

Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år och tillståndstiden får förlängas efter ansökan (6 a kap. 5 och 6 §§ UtlL). Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige (5 kap. 5 § UtlL).

Försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal

Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket UtlL får arbetstillstånd ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Det uppställs inga krav på lön eller liknande ersättning som utlänningen ska uppbära.

Propositionen

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

För att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbets­kraftsinvandring ska han eller hon enligt regeringens förslag, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, ha eller ha ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Tillståndstid för EU-blåkort

Regeringen föreslår att tillståndstiden för EU-blåkort ska utökas från högst två år till högst fyra år. Om anställningstiden är kortare än fyra år ska EU-blåkortet minst gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader.

Bestämmelser om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning finns i direktiv (EU) 2021/1883 (det nya blåkorts­direktivet). Regeringen konstaterar att Sverige vid utformningen av bestäm­melsen om tillståndstid för EU-blåkort har lagt sig på den lägsta tillåtna nivån enligt det nya blåkortsdirektivet. Enligt regeringen är dock en längre tillstånds­tid fördelaktig för både arbetsgivarna och de högkvalificerade arbetstagarna, eftersom det ökar förutsebarheten och minskar den administrativa bördan.

Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal

Regeringen föreslår att utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal eller avtal med andra länder ska omfattas av ett krav på försörjning för att beviljas arbets­tillstånd, om inte annat följer av ett sådant avtal. Enligt regeringen är det rimligt att det finns en miniminivå när det gäller inkomst för att inte riskera att regelverket missbrukas. Vidare föreslås att regeringen ska få meddela före­skrifter om försörjningsförmågan.

Övriga frågor om lagstiftningens utformning

Regeringen föreslår att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploa­tering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska vara subsidiärt till brotten människohandel och människoexploatering i brottsbalken och träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne i arbete under uppenbart orimliga villkor.

Motionerna

Arbetsmarknadsprövning

I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att beviljandet av arbetstillstånd vid arbetskrafts­invandring bör baseras på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbetsmarknadens parter, detta för att undvika behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed riskera att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. I kommittémotion 2025/26:3587 yrkande 3 av samma motionärer föreslås ett tillkännagivande om behovet av att etablera en arbetsmarknads­prövning. Motionärerna föreslår att arbetskraftsinvandring bara bör tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige och att jobb som kräver kort eller ingen utbildning i första hand bör gå till arbetslösa som befinner sig i Sverige. Ett tillkännagivande om att införa arbetsmarknadsprövning föreslås även i kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 samt i motionerna 2025/26:449 av Serkan Köse (S), 2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) och 2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S). Ett tillkännagivande med samma innebörd föreslås vidare i motion 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14. I motion 2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring. Motionärerna föreslår bl.a. en arbetsmarknadsprövning.

I partimotion 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4 föreslås ett tillkännagivande om hur ett rättvist system för arbetskraftsinvand­ring ska utformas. Som en del av ett sådant system förordar motionärerna ett återinförande av den myndighets­baserade arbetsmarknadsprövningen.

Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet

I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras disposi­tivt. Motionärerna anför att detta innebär att lägre lönekrav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbets­kraftsinvandring även kan användas inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att det snedvrider konkurrensen och stör lönebildningen. Även i motion 2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) föreslås ett till­kännagivande om att göra lagstiftningen om lönegolv för arbetskraftsinvand­rare dispositiv.

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att lönekraven för arbetstillstånd ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis.

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att kravet på heltäckande sjukförsäkring vid anställningar ska vara ett arbetsgivaransvar och att arbetsgivaren ska stå för kostnaden.

Tillståndstid för EU-blåkort

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstill­stånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.

Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete

I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att avvisa förslaget om att förlänga tillstånd för säsongsarbete till nio månader. Motionärerna ser en risk för att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd.

Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal

I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal ska utformas proportionerligt, tydligt och rättssäkert.

Övriga frågor om lagstiftningens utformning

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny brottsrubricering – exploa­tering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88.

I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om regleringen av arbetskraftsinvand­ring – att den ska utgå från företagens kompetensbehov samt att arbetslivs­kriminalitet ska bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper.

I kommittémotion 2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd och att förslaget i SOU 2024:15 därmed stoppas. Motionärerna anför att det redan i dag är svårt att rekrytera personal till yrket.

I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda ‑) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att arbetstillstånd ska kunna vägras på grund av arbetsgivarens misstänkta eller tidigare brottslighet när detta får konsekvenser för arbetstagaren. I yrkande 4 föreslås ett till­kännagivande om en uppföljning av reglerna för arbetskraftsinvandring för att säkerställa att de är rättssäkra och inte leder till social exkludering.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsprövning

I ett flertal motioner yrkas att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning återinförs som krav för arbetstillstånd. Bland annat anförs att en sådan pröv­ning, där ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde, eliminerar behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat denna fråga, senast för ett år sedan, och uttalat att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2024/25:SfU15, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 (S), 2025/26:675 (S), 2025/26:676 (S), 2025/26:1428 (S), 2025/26:3584 (S) yrkande 14, 2025/26:3587 (S) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 (S) yrkande 1.

Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet

I ett par motionsyrkanden föreslås ett tillkännagivande om att det höjda löne­krav som införs ska göras dispositivt. Detta skulle enligt motionärerna inne­bära att lägre lönekrav skulle kunna tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats, som gör att arbetskraftsinvandring kan tillåtas även inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att konkurrensen snedvrids och lönebildningen störs. Utskot­tet har i ställningstagandet ovan, i avsnittet om rätten att föreskriva om undan­tag från lönekravet, ställt sig bakom regeringens förslag om undantag från lönekravet och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en annan ordning. Det kan dock noteras att det i propositionen anges att reger­ingen i arbetet med att ta fram förordningsförslagen kommer att beakta t.ex. vilka aktörer som bör ha en roll vid framtagandet. Vidare kan det noteras att regeringen anger att den avser att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring och att utfallet blir det önskade.

I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om att lönekravet ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om ett nytt lönekrav och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en annan utformning av kravet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:781 (S), 2025/26:3874 (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 8.

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

Enligt regeringens förslag, som utskottet ställt sig bakom, ska det för att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvand­ring krävas att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I ett par motioner föreslås att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.

Utskottet kan konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige och de arbetsgivare som tar emot dem är verksamma inom vitt skilda yrken och bolag. Utskottet anser därför att kravet på sjukförsäkring bör erbjuda flexibilitet – det ska inte spela någon roll om det är utlänningen eller arbetsgi­varen som tecknar eller bekostar försäkringen. Utskottet är således inte berett att föreslå ett tillkännagivande i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3874 (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 7.

Tillståndstid för EU-blåkort

Enligt regeringens förslag ska tillståndstiden för EU-blåkort förlängas från högst två år till högst fyra år. I en motion föreslås att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.

En utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige får beviljas ett permanent uppehålls­tillstånd (5 kap. 5 § UtlL). Att ett permanent uppehållstillstånd skulle fördröjas skulle kunna förekomma i undantagssituationer, om ett fyraårigt tillstånd på grund av t.ex. anställningens längd eller passets giltighetstid inte kan beviljas. Utskottet konstaterar dock att regeringen i propositionen Bättre migrations­rättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146) föreslår en kortare kvalificeringstid, nämligen att den som har ett EU-blåkort som är utfär­dat av Sverige sedan minst tre år ska kunna beviljas ett permanent uppe­hållstillstånd. Reger­ingen föreslår även att ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige på utlän­ningens begäran ska få återkallas om utlänningen under tillståndstiden ansöker om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Proposition 2025/26:146 ska behandlas av utskottet under våren. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan om till­ståndstid för EU-blåkort. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 10.

Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete

Utskottet avstyrker ovan ett motionsyrkande om att avslå regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser förlängd tillståndstid för säsongsarbete, eftersom utskottet bedömer att risken att tillståndstypen utnytt­jas för anställningar för vilka den inte är avsedd inte blir större av att till­ståndstiden förlängs med tre månader. Utskottet konstaterar att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete, och tillståndstiden kommer även fortsätt­ningsvis att vara begränsad. Av samma skäl anser utskottet att det saknas anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3874 (S) yrkande 4.

Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal

Regeringen föreslår att utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella eller bilaterala avtal ska omfattas av ett krav på försörjning för att beviljas arbetstillstånd, om inte annat följer av ett sådant avtal. Regeringen ska få meddela föreskrifter om försörj­ningsförmågan. Utskottet ser positivt på förslaget eftersom det tidigare har rått viss oklarhet om vilka krav som gäller för dessa utlänningar och det är rimligt att det finns en miniminivå för inkomsten, för att regeln inte ska leda till missbruk. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte är lämpligt att i lag ställa upp ett krav på att anställningsvillkoren ska vara i nivå med kollektiv­avtal eller praxis, eftersom de anställningar som omfattas av bestämmelsen är så olika. Utskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig och tydlig och att det därför saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om försörj­ningskravet för dem som omfattas av internationella avtal. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 9.

Övriga frågor om lagstiftningens utformning

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88. Regeringen föreslår i propositionen att en sådan straffbestämmelse införs. Motionsyrkandet får därmed anses tillgodosett och utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3590 (S) yrkande 86.

Utskottet konstaterar att en av grunderna för systemet för arbetskrafts­invandring är att tillgodose företagens kompetensbehov. Samtidigt anser utskottet att det är av största vikt att missbruk av systemet bekämpas med många olika medel för att säkerställa att seriösa arbetsgivare inte får konkurrensnackdelar och arbetskraftsinvandrare inte utnyttjas. Utskottet tillstyrker ovan regeringens förslag om bl.a. lönekrav och rätten att föreskriva om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd just för att dessa åtgärder ska stävja missbruket. Utskottet är därför inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att arbetslivskriminalitet ska bekämpas genom riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper, och om att regleringen av arbetskraftsinvand­ringen ska utgå från företagens kompetensbehov. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3881 (C) yrkande 3.

Förslagen i propositionen som utskottet har tillstyrkt innebär att regeringen kommer att avgöra frågan om vilka yrken som ska undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd i ett senare sammanhang. Redan i propositionen sägs dock att regeringen har som utgångspunkt att bl.a. personlig assistans ska omfattas av listan på uteslutna yrkesgrupper. Utskottet noterar i detta samman­hang att den kartläggning som gjordes av Utredningen om arbetskrafts­invandring visar på stora problem inom branschen personlig assistans, i form av migration på oriktiga grunder samt exploatering och människohandel. Sam­tidigt vill utskottet understryka att den föreslagna ordningen för att utesluta grupper tillåter både flexibilitet och snabbhet och därigenom en möjlighet att fånga upp förändringar av missbruket kopplat till en viss bransch. Utskottet utgår från att regeringens avgörande i frågan kommer att vara väl avvägt och anser att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att personliga assistenter inte ska undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3543 (MP) yrkande 17. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2025/26:3890 (‑) yrkande 3 om att arbetstillstånd ska kunna vägras på grund av arbetsgivarens misstänkta eller tidigare brottslighet när detta får konse­kvenser för arbetstagaren och yrkande 4 om en uppföljning av reglerna för arbetskraftsinvandring för att säkerställa att de är rättssäkra och inte leder till social exkludering, varför även denna avstyrks.

Reservationer

Ställningstagande

Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvand­ring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrup­per från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Ordning och reda på arbetsmarknaden skapas inte genom politiskt satta löne­nivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål – politiken ska inte sätta löner. Vidare kan ett ökat fokus på kollektivavtalens lägstanivåer pressa arbetskraftsinvandrares löner nedåt och försvåra lönebildningen. När kraven skärps i ett spår ökar dessutom risken för att andra tillståndstyper används som ersättningskanaler. Regeringens förslag om nya lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning och för säsongsarbete bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt. Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav. Förslaget om förlängd tillståndstid för säsongsarbete bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbetskrafts­invandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbets­marknadens parter. Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadspröv­ningen bör följaktligen återinföras och regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.

 

Ställningstagande

Lönekravet i lagstiftningen bör göras dispositivt. Det innebär att lägre löne­krav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbetskraftsinvandring även kan användas inom yrkesområ­den där lönenivån är lägre än lönekravet men där parterna anser att det kan fungera utan att det snedvrider konkurrensen och stör lönebildningen. Ett dispositivt lönekrav är också viktigt för att kunna tillgodose varierande behov och ta hänsyn till olika förutsättningar i landet. Regeringen bör återkomma med ett förslag i frågan.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag om ett generellt lönekrav för arbetskraftsinvandrare bort­ser från hur lönebildningen faktiskt fungerar i Sverige. Inte heller kommer det föreslagna kravet att motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare. Enligt den svenska modellen är det parterna som i förhandlingar ska avgöra lönenivå­erna. Kraven för arbetskraftsinvandring bör utgå från den svenska modellen. Lön ska bedömas utifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis för den aktuella befattningen och med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompe­tens. Minimikravet på lön ska samtidigt utgå från vad som krävs för att faktiskt försörja sig. Regeringen bör återkomma med ett förslag på lönekrav som grundar sig på kollektivavtal eller praxis.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.

 

Ställningstagande

Att förlänga tillståndstiden för EU-blåkort från högst två till högst fyra år är välkommet. Det finns emellertid en risk för att en längre tillståndstid enligt förslagets utformning kan leda till att tidpunkten för permanent uppehållstill­stånd skjuts fram. Regeringen bör därför säkerställa att regelverket utformas och tillämpas så att en längre tillståndstid inte missgynnar individen i fråga om permanent uppehållstillstånd, samt att informationen till sökande blir tydlig och rättssäker.

 

Ställningstagande

Den föreslagna förlängningen av tillståndstiden för säsongsarbetare medför en risk att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd. Därtill finns det en risk för att det kommer att kräva att fler kontroll- och skyddsregler införs. Nuvarande maximala tillståndstid är tillräcklig, möjligen kompletterad med ett mer för­enklat ansökningsförfarande än vad som finns i dag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Människor ska inte hamna i ekonomisk utsatthet under sin vistelse i Sverige. Samtidigt måste ett försörjningskrav för utlänningar som deltar i internatio­nella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal utformas så att det blir förutsebart och rättssäkert. De föreslagna regel­ändringarna kan göra det lättare att fullfölja redan ingångna avtal om praktik och feriearbete, vilket är positivt. Det är därför viktigt att regeringen säker­ställer att kravet blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg, så att väl fungerande utbyten och praktikspår inte slås ut och deltagare inte pressas in i osäkra lösningar på grund av otydliga eller oproportionerliga regler.

 

Ställningstagande

Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd. Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkes­grupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

En ny brottsrubricering, exploatering av utländsk arbetskraft, bör införas, i enlighet med förslagen i SOU 2021:88. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att yrket personlig assistent helt kan komma att uteslutas från möjligheten till arbetstillstånd, med hänvisning till risk för fusk och organiserad brottslighet. Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande. Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt. Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler. Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga. Regeringen måste säker­ställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbets­tillstånd, och detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Jag ställer mig inte bakom regeringens nya höga och godtyckligt satta löne­krav. Min uppfattning är att lönekravet bör motsvara vid varje given tidpunkt gällande nivå i kollektivavtal och branschpraxis för respektive yrkesgrupp. Jag avvisar hela systemet med politiskt satta lönekrav och politiskt utvalda undan­tag. Behovet av omfattande undantag redan från början visar att modellen är fel i grunden och att regeringen försöker mildra ett problem som den själv har skapat. Som exempel kan nämnas att undantagslistor på förordningsnivå riske­rar att göra systemet mindre transparent, mer svåröverskådligt och godtyckligt samt leda till att riksdagens kontroll minskar. När riksdagen väl röstat igenom detta högre lönekrav ser jag emellertid behov av omfattande undantag. Efter­som mitt ställningstagande hänger samman med att jag avvisar det nya löne­kravet (reservation 1) avstår jag dock från att reservera mig i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag