Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU13

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar om ANDTS-politiken, vissa alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotin­frågor.

Behandlade förslag

120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

ANDTS-politiken

Utskottets ställningstagande

Alkoholfrågor

Utskottets ställningstagande

Narkotikafrågor

Utskottets ställningstagande

Tobaks- och nikotinfrågor

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Mål för ANDTS-politiken, punkt 1 (S)

2. Mål för ANDTS-politiken, punkt 1 (V)

3. Mål för ANDTS-politiken, punkt 1 (MP)

4. Beroendevård, punkt 2 (MP)

5. Detaljhandel och servering, punkt 3 (C)

6. Gårdsförsäljning, punkt 4 (C)

7. Narkotikautredningen, punkt 5 (V, MP)

8. Narkotikautredningen, punkt 5 (C)

9. Generisk klassificering av narkotika, punkt 6 (C, MP)

10. Brukarrum, punkt 7 (S)

11. Brukarrum, punkt 7 (V)

12. Brukarrum, punkt 7 (C)

13. Narkotikalagstiftningens effekter på antalet missbrukare m.m., punkt 8 (V, MP)

14. Förebyggande arbete i fråga om unga, punkt 9 (V)

15. Tobak och tobaksfria nikotinprodukter, punkt 10 (S, MP)

16. Smaksatt vitt snus, punkt 11 (S)

17. Smaksatt vitt snus, punkt 11 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar om den samlade politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) samt vissa alkohol­frågor, narkotikafrågor och tobaks- och nikotinfrågor. Av motionsyrkandena behandlas ca 80 i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. De förslag som behandlats förenklat listas i bilaga 2.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Mål för ANDTS-politiken

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 161 föreslås ett tillkännagivande om att det långsiktiga målet för den svenska narkotikapolitiken bör ligga fast. Motionärerna anför att de därmed också motsätter sig alla förslag till legalisering eller avkriminalisering av olika substanser och preparat, vilket de med hänvisning till forskning framhåller inte skulle leda till minskade samhälleliga skadeverkningar av narkotikan.

I kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra målet för den svenska narkotikapolitiken till ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika. Motio­närerna eftersträvar en beroendepolitik som bygger på en väl utbyggd välfärd och en beroendevård med ett förebyggande perspektiv i centrum, vilket enligt dem förutsätter ett nytt mål.

I kommittémotion 2025/26:505 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över det narkotikapolitiska målet. Målet bör enligt motionärerna vara ett samhälle med minskade skador av narkotika, i stället för som nu ett samhälle fritt från narkotika. För att säker­ställa att lagstiftningen på narkotikaområdet är effektiv och bidrar till att uppnå ett sådant nytt mål om ett samhälle där skadorna av narkotikan minskar före­slår motionärerna i yrkande 3 ett till­kännagivande om att tillsätta en utredning som förutsättningslöst får se över lagstiftningen på narkotika­området och före­slå nödvändiga förändringar.

I kommittémotion 2025/26:3505 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrk­ande 6 föreslås ett tillkännagivande om att ändra tillbaka målet för ANDT-politiken så att minskat tobaksbruk återigen blir ett tydligt mål.

Beroendevård

I kommittémotion 2025/26:3505 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att införa en möjlighet till självinläggning för avgiftning. I yrkande 3 föreslås även ett tillkännagivande om att beroende­vården bör nivåstruktureras för att bättre möta olika behov. Motionärerna framhåller att beroendevårdens tillgänglighet måste förbättras, särskilt för unga under 18 år, och att vården ska bygga på forskning, evidens och indivi­dens behov.

Bakgrund

Övergripande mål för ANDTS-politiken

I beslutet om statsbudgeten för 2025 godkände riksdagen ett nytt mål för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Det nya målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt tobaks- och nikotinprodukter (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92).

För samhällets insatser mot spelberoende gäller sedan tidigare ett separat mål om att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145).

Målet för alkoholpolitiken

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157).

Den svenska alkoholpolitiken bygger på kunskapen om att tillgängligheten till alkohol har betydelse för utvecklingen av totalkonsumtionen och för alko­holskadornas omfattning. För att nå det alkoholpolitiska målet och åstad­komma en minskad konsumtion krävs en effektiv skyddslagstiftning. Grund­läggande instrument i politiken är alkoholskatten, detaljhandelsmonopolet och en restriktiv reglering av marknadsföring av alkohol (skr. 2021/22:213 s. 9).

Målet för narkotikapolitiken

Det övergripande målet för den svenska narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle (prop. 2001/02:91, bet. 2001/02:SoU15, rskr. 2001/02:93). Det övergripande målet har kompletterats med en nollvision som innebär att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423). När nollvisionen introducerades beskrev regeringen grunderna för den svenska narkotikapolitiken så att det övergripande målet vilar på kunskapen om att narkotikabruk är skadligt för hälsan och därför inte bör förekomma i ett samhälle som värnar sina med­borgares välbe­finnande. Vidare anfördes att narkotikapolitiken fokuserar på att minska efterfrågan på narkotika. Det görs genom förebyggande arbete, vård och behandling, sociala insatser och insatser för att förbättra hälsan hos personer med skadligt bruk eller beroende. Ett annat fokus för politiken är tillgänglighetsbegränsande insatser genom polisens och tullens arbete och straff­rättsliga konsekvenser vid t.ex. narkotika­bruk, narkotikainnehav och narko­tikaförsäljning.

Målet för dopningspolitiken

Det övergripande målet för den svenska dopningspolitiken är ett samhälle fritt från dopning (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). Målet tar sikte på all användning av dopningsmedel, såväl inom som utanför idrotten. Liksom i fallet med narkotika anses bruk av dopningsmedel inverka negativt på individens hälsa. Användning och försäljning av dopningsmedel är krimi­naliserat med undantag för medicinskt eller vetenskapligt ändamål (skr. 2021/22:213 s. 9).

Målet för tobakspolitiken

Den ändring som nämnts ovan av målet för ANDTS-politiken som riksdagen beslutade om i behandlingen av budgeten för 2025 gällde tobakspolitiken. Genom beslutet ersatte det nya målet om minskade medicinska och sociala skador orsakade av tobak ett tidigare mål om ett minskat tobaks­bruk. Samtidigt utvidgades det tobakspolitiska målet till att även omfatta nikotin­produkter.

Genom det nya målet för tobaks- och nikotinprodukter betonas att målet för tobakspolitiken ska ta hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka. Samma övergripande målformu­lering ska därför gälla för såväl alkohol som tobak och nikotin. I motiveringen av sitt förslag till ny målformulering framhåller regeringen att alla produkter inom ANDT-området är skadliga för hälsan men att det är viktigt att klargöra de gradskillnader av olika tobaks- och nikotinprodukters skade­verkningar som är vetenskapligt påvisade. Cigaretter och röktobak utgör en större hälsofara än rökfria tobaks- och nikotinprodukter, såsom snus. Detta synsätt återspeglas i beskattningen av dessa produkter i Sverige och ska enligt regeringen även speglas i målet för tobakspolitiken (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 71). Det änd­rade målet följer av ett tillkännagivande från riksdagen om det övergripande målet för ANDTS-politiken, se nedan om tidigare riksdags­behandling.

I oktober 2025 gav regeringen Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och leverera statistiskt underlag för uppföljning av det nya målet för tobaks- och nikotinpolitiken (S2025/01796). Uppdraget ska redovisas gemensamt av myndigheterna senast den 1 april 2026.

 

Målet för spelpolitiken

Det övergripande målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll. Intäkter till det allmänna ska värnas, och allmännyttig ideell verksamhet ska ges goda förutsättningar att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Samtidigt ska det på spelmarknaden ges tydlig information till spelarna och även i övrigt råda ett starkt konsumentskydd. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 s. 18).

Riksdagen godkände målet i behandlingen av budgeten för 2026 (bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:80–83). Regeringen motiverade förslaget till nytt övergripande spelpolitiskt mål bl.a. med att målet tydligt bör framhålla spelarnas intresse av tydlig information eftersom detta är grund­läggande för att spelare ska kunna förstå spelets villkor, risker och funktioner och få kunskap om vart spelaren kan vända sig vid behov av stöd.

Sedan 2002 finns det ett särskilt mål för samhällets insatser mot spel­beroende. Detta mål är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Målet fastställdes mot bakgrund av en snabb utveckling av spelmarknaden med nya spelformer, bl.a. via internet, ökande omsättning på spel och en inten­sivare marknadsföring och annan exponering i tv och på andra sätt. Utveck­lingen ansågs kunna medföra ökade negativa sociala och hälsomässiga konse­kvenser, och regeringen ansåg det därför angeläget att motverka utvecklingen, bl.a. genom ett mål för arbetet mot spelberoende (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). 

Folkhälsomyndighetens uppdrag på ANDTS-området

Folkhälsomyndigheten ska enligt sin instruktion (SFS 2021:248) utifrån ett folkhälsoperspektiv verka för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling samt för nationell samordning inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och liknande produkter, spel om pengar och spelproblem samt andra ämnen och produkter som används i berusningssyfte, dock inte läkemedel. Myndigheten ska även följa utvecklingen och ansvara för den samordnade uppföljningen inom dessa områden.

Vidare ska Folkhälsomyndigheten övervaka marknadsutvecklingen för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, tobaksfria nikotinprodukter och andra tobaks- och nikotinfria produkter som till användningssättet mot­svarar rökning eller snusning. I detta ingår att övervaka hur användningen av sådana produkter påverkar nikotinberoende och traditionell tobaks­konsumtion för unga människor och icke-rökare.

Folkhälsomyndigheten ska enligt sin instruktion också utreda behovet av narkotikaklassificering av varor som inte är läkemedel.

Pågående arbete

En samlad ANDTS-strategi 2022–2025

I mars 2022 beslutade regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025, den s.k. ANDTS-strategin (skr. 2021/22:213). Syftet med strategin är att ange mål och inriktning för hur samhällets insatser inom ANDTS-området ska genomföras, samordnas och följas upp under perioden 2022–2025. ANDTS-strategin ska bidra till de övergripande målen för ANDTS-politiken. Sedan strategin antogs har riksdagen godkänt ett nytt övergripande mål för tobaks­politiken, som även gäller nikotinprodukter (se ovan).

ANDTS-strategin omfattar hela befolkningen. Den sträcker sig från före­byggande arbete och brottsbekämpning till vård och stöd, och den inkluderar insatser som syftar till att begränsa både tillgängligheten och efterfrågan. De övergripande målen för ANDTS-politiken kompletteras i strategin av en målstruktur med följande sju långsiktiga mål:

•       Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks- och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska.

•       Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar.

•       Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobaks- och nikotinprodukter eller debuterar tidigt med alkohol och spel om pengar ska minska.

•       Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar ska minska.

•       Personer med skadligt bruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet utifrån sina förutsättningar och behov.

•       Antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spel om pengar ska minska.

•       En folkhälsobaserad syn på ANDTS ska gälla inom EU och internationellt.

Till målen knyts prioriterade insatsområden som ska vägleda genomförandet, samordningen och uppföljningen under strategiperioden.

Skrivelsen behandlades i betänkande 2021/22:SoU25. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna och beslutade på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör genomföra de tidigare tillkännagivanden som riksdagen hade gjort om ANDTS-strategin (rskr. 2021/22:423), se nedan om tidigare riksdagsbehandling.

Uppdrag att stödja genomförandet av ANDTS-strategin

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet av ANDTS-strategin (S2021/03341, S2021/03343). Folkhälsomyndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 1 maj 2026.

Folkhälsomyndigheten lämnade inom ramen för uppdraget i november 2024 ett antal förslag avsedda som underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken. Förslagen handlar bl.a. om att stärka uppföljningen och tillsynen inom området och om att i det förebyggande arbetet prioritera skyddet av barn och unga (Folk­hälsomyndigheten, nyhet 2024-11-18). Några av förslagen är att

•       tillvarata synergier och samordna ANDTS-arbetet med arbetet för psykisk hälsa, suicidprevention och brottsförebyggande insatser

•       stärka förutsättningarna för de lokala och regionala nivåerna att arbeta systematiskt och kunskapsbaserat

•       fortsätta att uppmärksamma anhörigperspektivet och satsa på föräldrastöd

•       förebygga bruk av alkohol bland barn och unga

•       stärka skyddet av barn och unga mot nya nikotinprodukter

•       stärka arbetet med att förebygga problem kopplat till spel om pengar, i synnerhet i förhållande till barn och unga.

•       fortsätta utveckla det skadereducerande perspektivet i narkotikaarbetet.

Även Socialstyrelsen gav i en delredovisning av uppdraget inom sitt ansvars­område i november 2024 förslag som underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (artikelnummer 2024-11-9320). Förslagen sorteras inom fyra övergripande områden som Socialstyrelsen ser behov av att fortsätta utvecklingen av inom hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Det gäller

•       förutsättningarna för en kunskapsbaserad vård

•       utvecklingstakten för en mer personcentrerad vård och omsorg

•       arbetet med förebyggande och tidiga insatser

•       insatserna för sårbara grupper.

Frågan om den fortsatta ANDTS-politiken bereds inom Regeringskansliet.

Beroendevård

I Tidöavtalet om samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringspar­tierna under valperioden 2022–2026 finns direktiv för ett samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Bland de reformer som ska genomföras inom projektet ingår att stärka beroendevården. Det anges att personer med missbrukspro­blematik och beroendesjukdom ska ges en sammanhållen vård och behandling. Ansvaret ska ligga på regionerna och en långsiktig plan ska arbetas fram för en bättre beroendevård i hela landet. Vidare anges att stödet till närstående och barn behöver utvecklas, bl.a. genom stödlinjer. Det framgår också att social­tjänstens ansvar för stöd i vardagen, t.ex. i form av boende, syssel­sättning och hjälp att utveckla egna resurser, ska kvarstå.

I januari 2025 beslutade regeringen att tillsätta en delegation med uppdrag att biträda Socialdepartementet i arbetet med att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk eller beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (S2025/00072). Reformen ska innebära att regionernas ansvar för beroendevården stärks och att ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten tydliggörs. Regionerna ska ha ansvar för att personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom ges en sammanhållen vård och behandling. Socialtjänstens ansvar för stöd i vardagen, t.ex. i form av boende, sysselsättning och hjälp att utveckla egna resurser, ska kvarstå. Samsjuklighetsdelegationens (S 2025:A) uppdrag upp­hör med en slutredovisning senast den 15 december 2027.

I juni 2025 beslutade regeringen om ett uppdrag till nio myndigheter att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård i hela landet (S2025/01284). Planen ska stödja införandet av en reform av samhällets arbete för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och psykisk ohälsa samt stödja arbetet med förebyggande och tidiga insatser med fokus på barn och unga. Den nationella planen ska innehålla konkreta mål, delmål och prioriterade insatser för arbetet under de kommande fem till tio åren där berörda myndigheters roller och ansvar i arbetet tydligt framgår. Planen ska omfatta alla delar av hälso- och sjukvården, såväl primärvården i regioner och kommuner som den specialiserade vården, inbegripet tvångs­vården. Uppdraget ska ledas och samordnas av Socialstyrelsen och Folkhälso­myndigheten.

Uppdragen till Samsjuklighetsdelegationen och de nio myndig­heterna utgår från förslagen från Samsjuklighetsutredningen (SOU 2021:93 och SOU 2023:5).

Narkotikautredningen

I oktober 2023 överlämnade Narkotikautredningen sitt slutbetänkande Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). I betänkandet ger utredningen förslag på hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skade­minimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Förslaget innefattar ett antal uppmaningar till reger­ingen och även i viss utsträckning till regionerna och kommunerna.

En av utredningens uppmaningar till regeringen är att överväga att föreslå riksdagen att ändra målet för narkotikapolitiken som helhet från ”ett samhälle fritt från narkotika” till ”ett samhälle med minskade skador av narkotika”.

Utredningen uppmanar även regeringen att när det gäller den rättsvårdande processen överväga en översyn av narkotikastrafflagen och påföljderna vid narkotika­brott. Utredningen gör bedömningen att det finns obesvarade frågor om effekterna av den nuvarande lagstiftningen och att en översyn bör genom­föras för att t.ex. ta reda på om lagstiftningen hindrar personer med ett skadligt bruk och beroende från att få den vård och det stöd de behöver. En sådan översyn bör enligt utredningen avse hur straff i högre grad kan bytas mot vård för personer med ett skadligt bruk eller beroende. Översynen bör också belysa om lagstiftningen är effektiv utifrån de syften som den tillkommit för, liksom eventu­ella negativa effekter som en förändring av lagstiftningen kan innebära för samhället och enskilda individer.

I Narkotikautredningens förslag och bedömningar om vård och stöd framhålls vidare att vårdområdet skadligt bruk eller beroende ingår i omställ­ningen till god och nära vård. Utredningen anser att primärvårdens roll för basbehandling vid skadligt bruk eller beroende i ett sådant system bör förtydligas i statliga och regionala styrdokument. Utredningen föreslår också att särskilda medel inom omställningen till god och nära vård ska avsättas för att stärka vården av personer med skadligt bruk eller beroende särskilt genom tidig upptäckt, tidiga insatser och effektiva samverkansformer mellan primär­vård och specialiserad beroendevård.

Narkotikautredningens betänkande bereds inom Reger­ingskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om ANDTS-strategin

Motionsyrkanden om ANDTS-strategin behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU13. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2024/25:70).

Tillkännagivanden om ANDTS-politiken

I mars 2021 lämnade regeringen propositionen En förnyad strategi för poli­tiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (prop. 2020/21:132). Utskottet avstyrkte propositionen och föreslog i stället ett antal tillkännagivanden (bet. 2020/21:SoU25). Riksdagen beslutade att avslå propositionen och göra tillkännagivanden i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2020/21:375).

Ett av tillkännagivandena handlade om att regeringen borde återkomma med ett förslag till ny ANDTS-strategi. Utskottet anförde följande (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f., res S, MP):

Utskottet anser att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en reviderad och förbättrad ANDTS-strategi som tydliggör de olika insatser som måste vidareutvecklas och genomföras samt var ansvaret för insatserna ska ligga. Utskottet vill samtidigt understryka att det är viktigt att det förebyggande arbete som redan pågår i dessa frågor i länen, regionerna, kommunerna och civilsamhällets organisationer fort­sätter utan avbrott i avvaktan på en ny strategi.

Regeringen anförde i skrivelse 2024/25:75 följande om tillkännagivandet (s. 208 f.):

Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slut­behandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotin­pro­dukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Beredningsunderlag för ett nytt över­gripande mål lämnades av Utredningen om lustgas och vissa alkohol- och tobaksfrågor (S 2022:14) den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg upp­växt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remiss­behandlats. 

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riks­dagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Ett annat tillkännagivande gällde det övergripande målet för ANDTS-politiken. Utskottet anförde följande (bet. 2020/21:SoU25 s. 18, res. S, V, L, MP):

Som nämnts ovan anser utskottet liksom regeringen att narkotikaklassade läkemedel och spel om pengar ska inkluderas i den förnyade ANDTS-strategin. Utskottet föreslår dock ett omformulerat övergripande mål för ANDTS-strategin som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka. Utskottet anser att samma övergripande målformulering ska gälla för såväl alkohol och spel om pengar som tobak och nikotin.

I budgetpropositionen för 2026 anför regeringen följande om tillkännagiv­andet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 102):

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken skulle ändras avseende tobaks­politiken, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1). Det nya målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt tobaks- och nikotinprodukter (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). Regeringen anser därmed att tillkänna­givandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Ytterligare ett tillkännagivande handlade om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar. Utskottet anförde följande (bet. 2020/21:SoU25 s. 18, res. S, V, L, MP):

Även om alla produkter inom ANDT-område är skadliga för hälsan är det enligt utskottet av vikt att klargöra de gradskillnader av ANDT-produkters skadeverkningar som är vetenskapligt påvisade. Dessa skillnader bör beaktas vid lagstiftning inom området. Utskottet anser att regeringen inom ramen för den nya ANDTS-strategin bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över denna fråga.

I skrivelse 2024/25:75 angav regeringen följande om tillkännagivandet (s. 209 f.):

Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotin­produkters skadeverkningar (S2022/01825). I regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att tillkänna­givandet var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen.

Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Redovisningen av uppdraget hade betydelse för Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som skulle analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverk­ningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbe­handlat. Punkten är slutbehandlad.

Ett fjärde tillkännagivande gällde ett kompetenscentrum för ANDTS-preven­tion m.m. Utskottet anförde följande (bet. 2020/21:SoU25 s. 71, res. S, V, MP):

Utskottet vill understryka att det förebyggande ANDTS-arbetet på lokal och regional nivå ska bedrivas systematiskt med kunskapsbaserade metoder och insatser. Det kräver att en aktör med expertis inom preventionsvetenskap ansvarar för samordning av existerande metoder, vilket t.ex. omfattar metodutveckling och kvalitetssäkring.

Kompetens­centrumet Stockholm förebygger alkohol- och drogpro­blem (STAD) har under många år utvecklat evidensbaserade förebyggande metoder inom ANDT-området. Erfarenheterna från STAD bör enligt utskottet samlas i ett nationellt kompetenscentrum. Ett sådant nationellt kompetenscentrum bör få uppdraget att förvalta, kvalitetssäkra och vidare­utveckla framgångs­rika ANDTS-förebyggande metoder. Uppdraget bör också innefatta att utbilda och sprida information om centrumets resultat. Genom ett nationellt kompetenscentrum för ANDTS-prevention kan de bästa förut­sättningarna skapas för att uppnå det övergripande målet för strategin. En central utgångspunkt bör vara att det nationella kompetens­centrumet ska verka inom befintlig myndighetsstruktur.

Regeringen bör utreda möjligheterna att skapa ett nationellt kompetenscentrum i enlighet med vad som anförs ovan.

I skrivelse 2024/25:75 angav regeringen följande om tillkännagivandet (s. 210):

Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 91) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

I ett yttrande över regeringens skrivelse 2024/25:75 har utskottet angett att det inte gör någon annan bedömning än regeringen när det gäller de riksdags­skrivelser som redovisats som slutbehandlade (yttr. 2024/25:SoU8y).

Utskottets ställningstagande

Regeringen fattade i mars 2022 beslut om en skrivelse med en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar. Regeringen fattade beslutet efter att riksdagen i ett tidigare skede avslagit en proposition på samma tema och tillkännagett för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en reviderad och förbättrad ANDTS-strategi som tydliggör de olika insatser som måste vidareutvecklas och genomföras samt var ansvaret för insatserna ska ligga. Utskottet ansåg inte att regeringens skrivelse om en samlad ANDTS-strategi tillgodosåg detta tillkännagivande, som alltjämt inte är slutbehandlat.

Utskottet konstaterar att riksdagen efter regeringens beslut om skrivelsen om ANDTS-strategin har antagit ett nytt mål för tobakspolitiken som innebär att hänsyn nu tas till olika tobaks- och nikotinprodukters varierande skade­verkningar. Ett nytt övergripande mål har även antagits för spelpolitiken.

Utskottet noterar att Narkotikautredningens betänkande med bl.a. förslag till ny målformulering för narkotikapolitiken är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Under beredning är även frågan om den fortsatta ANDTS-politiken. Riksdagen bör enligt utskottet inte föregripa detta genom nya tillkännagivanden om målformuleringen för ANDTS-politikens olika delar. Följaktligen föreslår utskottet att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:505 (MP) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2799 (V) yrkande 6, 2025/26:3505 (MP) yrkande 6 och 2025/26:3645 (S) yrkande 161.

Att stärka beroendevården är en prioriterad fråga under valperioden. Regeringen har i linje med detta bl.a. tillsatt en delegation som ska biträda i genomförandet av en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk eller beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Vid utskottets samman­träde den 20 november 2025 informerade den s.k. Sam­sjuklig­hetsdelegationen utskottet om sitt arbete. Regeringen har även gett ett uppdrag till nio myndigheter att utarbeta en myndighets­gemensam nationell plan för en bättre beroendevård i hela landet. Ytterligare förslag som gäller beroendevården har lämnats av Narkotikautredningen, vars betänkande är under beredning. Utskottet ser mot bakgrund av detta inte anledning för riks­dagen att ta några initiativ i fråga om beroendevården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:3505 (MP) yrkandena 2 och 3.

Motionerna

Detaljhandel och servering

I kommittémotion 2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 60 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska tydliggöra alkohol­lagstiftningen så att möjligheten till serveringstillstånd inte påverkas av om serveringsytan är inomhus eller utomhus.

I motion 2025/26:435 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över alkohollagstiftningen för att möjliggöra alkoholser­vering på träffpunkter för äldre.

I motion 2025/26:2908 av Joanna Lewerentz och Carl Nordblom (båda M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för att möjliggöra försäljning av drycker med en alkoholhalt över 3,5 procent i livsmedelsbutiker. I yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör se över den övre gränsen för hur hög alkoholhalten i stället ska få vara i de drycker som ska få säljas i livsmedelsbutiker.

I motion 2025/26:2918 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga om Systembolaget ska införa en frivillig spärr som innebär att personer som registrerat sig inte ska kunna handla på System­bolaget under 30 dagar.

I motion 2025/26:2636 av Elisabeth Thand Ringqvist och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att reformera alkohollagens 8 kap. 14 § så att kravet på avgränsat, överblickbart utrymme för serveringstillstånd moderniseras och möjliggör flexiblare lösningar som s.k. satellitserveringar och levande torgmiljöer.

Gårdsförsäljning

I kommittémotion 2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 53 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen till den 31 december 2026 bör låta utvärdera hur de regler, föreskrifter och avgifter som lämnas åt kommuner och myndigheter att besluta om har påverkat förutsättningarna att bedriva gårdsförsäljning samt vid behov föreslå föränd­ringar i lagstiftningen. I yrkande 54 föreslås ett tillkännagivande om att reger­ingen snarast ska göra en översyn av lagstiftningen om gårdsförsäljning i syfte att göra lagen mer frihetlig och företagarvänlig genom att höja produk­tionsvolymstaken, minska på kravställningen vid besöksarrange­mangen, ta bort kravet på att informera om alkoholens skadeverkningar samt se över andra regleringar som i dag är alltför begränsande.

I motion 2025/26:968 av Angelica Lundberg (SD) föreslås ett tillkänna­givande om att se över regelverket för gårdsförsäljning av alkohol i syfte att minska de administrativa och ekonomiska hindren.

I motion 2025/26:2383 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att lätta på volymbegränsningarna vid gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. I motionens yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ta bort kravet på obligatoriska föreläsningar om alkoholskador. Vidare föreslås i yrkande 3 ett tillkännagivande om att utöka de tillåtna dryckesslagen utan strikta produktionskrav.

I motion 2025/26:2473 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att underlätta för producenter och besöks­näringen genom att ändra reglerna för gårdsförsäljning när det gäller tillstånds­processer, informationskrav och råvaruregler.

I motion 2025/26:2570 av Oliver Rosengren m.fl. (M) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att förenkla regelverket för gårdsförsäljning så att detta på sikt inte innehåller restriktioner i fråga om kvantitet och regler om förkovran.

I motion 2025/26:3331 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Koppar­klint (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera och justera de regler som gäller för gårdsförsäljning av alkohol­drycker så att de blir mer ändamålsenliga och mindre byråkratiskt betungande, med särskild hänsyn till småskaliga tillverkare och landsbygdens besöks­näring.

I motion 2025/26:1129 av Anders Karlsson (C) föreslås ett tillkänna­givande om att förenkla regelverket vid inköp av alkoholhaltiga drycker i gårdsbutiker.

I motion 2025/26:1544 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att se till att gårdsförsäljning av öl och vin blir verklighet oavsett producentens storlek eller begränsningar för enskilda kunder.

Gällande rätt

Alkohollagen

Alkohollagen (2010:1622) gäller alkoholdrycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. I lagen görs åtskillnad mellan starköl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent och folköl, vilket är öl med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent. För detaljhandel gäller enligt lagens femte kapitel att det för ändamålet ska finnas ett statligt ägt aktiebolag, dvs. Systembolaget, som ensamt har rätten att bedriva detaljhandel med alkohol­drycker. Ett undantag från detta är detalj­handel med folköl, som är tillåten utanför Systembolaget förutsatt att försälj­ningen anmäls till den kommun där den äger rum och att den bedrivs i lokaler för livsmedels­försäljning.

Alkohollagens åttonde kapitel innehåller bestämmelser om servering av alkohol­drycker. Bland annat anges att servering av alkoholdrycker kräver tillstånd av den kommun där serveringsstället ligger. Ett sådant serverings­tillstånd krävs dock inte för servering vid enstaka tillfällen utan vinstintresse för i förväg bestämda personer. Ett serveringstillstånd kan vara stadigvarande eller tillfälligt. Tillståndet ska omfatta ett visst avgränsat utrymme. För stadig­varande tillstånd krävs att serverings­stället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen och tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sitt­platser för matservering.

Med lokal avses enligt lagens förarbeten ett utrymme inomhus, medan ett avgränsat utrymme avser en del av ett serveringsställe som ligger utomhus och där alkoholservering förekommer, dvs. en uteserve­ring. Ett grund­läggande krav för såväl serverings­lokaler som avgränsade serveringsut­rymmen är att de ska vara överblickbara för att serveringsperso­nalen ska kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdrycker samt kunna se om det uppstår problem (prop. 2009/10:125 s. 101).

Kammarrätten i Göteborg gjorde i en dom i april 2024 samma bedömning som Förvaltningsrätten i Karlstad hade gjort i ett mål om serveringstillstånd. En del av denna bedömning anger att förarbetena till alkohollagen inte kan tolkas på annat sätt än att en förutsättning för stadigvarande serverings­tillstånd är att det i anslutning till köket finns en avsedd plats inomhus där alkohol kan serveras (mål nr 7347-23).

I en lagakraftvunnen dom i december 2025 konstaterar Kammarrätten i Stockholm att det inte finns något stöd i alkohollagens förarbeten för att avsikten varit att införa ett krav på att ett serveringsställe måste ha sittplatser inomhus (mål nr 4102-25). Kammarrättens bedömning är därför att bestäm­melsen i alkohollagen inte hindrar att ett stadigvarande serveringstillstånd beviljas ett serveringsställe som enbart har platser för servering utomhus.

Gårdsförsäljning

I 5 a kap. alkohollagen finns bestämmelser om gårdsförsäljning. Dessa trädde i kraft den 1 juni 2025. För gårdsförsäljning krävs ett särskilt tillstånd. Ett sådant gårdsförsäljningstillstånd får ges till en tillverkare som yrkes­mässigt och på egen hand tillverkar alkoholdrycker och som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra tillverkare. Andra förutsättningar för till­stånd är att den s.k. karaktärsgivande delen av tillverkningen, dvs. den för drycken avgörande förädlingen, sker på tillverkningsstället och att tillverk­arens årsproduktion inte överstiger vissa angivna volymer som är avsedda att vara gräns för småskalighet. För tillverkare av vin gäller att vinet ska tillverkas av druvor som uteslutande kommer från tillverkarens egna odlingar.

Gårdsförsäljningen får endast bedrivas från den plats där huvuddelen av alkoholdryckerna har tillverkats eller där huvuddelen av druvorna har odlats. Gårdsförsäljningen får endast ske till konsumenter som deltar i ett kostnads­belagt besöksarrangemang som ska ha anknytning till den aktuella alkohol­drycken och som har ett kunskapshöjande inslag och viss varaktighet. I sam­band med besöksarrangemanget ska det lämnas information om alkoholens skadeverkningar.

Försäljning av de egentillverkade alkoholdryckerna till varje enskild konsu­ment får vid samma besökstillfälle inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker. Priset på dryckerna får inte sättas lägre än tillverkningskostnaden samt ett skäligt påslag.

Den tillståndsgivande kommunen beslutar under vilka tider gårdsförsälj­ningen får bedrivas, dock inte tidigare än kl. 10 eller senare än kl. 20. En begränsning av tiden kan vara motiverad om gårdsförsäljningen kan befaras medföra problem i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för männi­skors hälsa.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om bl.a. besöksarrangemanget och informationen om alkoholens skadeverk­ningar. Av föreskrifterna framgår att besöksarrangemang ska pågå i minst en halvtimme och ledas av en eller flera personer. Vid besöks­arrangemangets inledning ska det muntligen uppges att alkohol kan medföra skadeverkningar (HSFL-FS 2025:14).

Bestämmelserna om gårdsförsäljning gäller för en sexårsperiod. De upphör att gälla vid utgången av maj 2031. I propositionen om ändringar i alkohol­lagen för att tillåta gårdsförsäljning gör regeringen bedömningen att en lämplig myndighet bör få i uppdrag att utvärdera reformen innan reglerna upphävs. Utvär­deringen av reformen bör läggas till grund för ett beslut om att förlänga gårds­försäljningsreformen i ytterligare en period eller införa gårdsförsäljning per­manent, såvida det i utvärderingen inte redovisas skäl som talar mot en förläng­ning (prop. 2024/25:86, bet. 2024/25:SoU24, rskr. 2024/25:177).

Pågående arbete

Utredningen om lustgas och vissa andra frågor inom alkohol- och tobaksområdet

Utredningen om lustgas och vissa andra frågor inom alkohol- och tobaks­området lämnade i mars 2024 betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23). I utredningens uppdrag på alkohol­området har ingått att bedöma om principen om folkhälsointressets företräde i alkohollagstiftningen kan förtydligas och om det finns behov av lättnader i regel­verket för att få serveringstillstånd samt att överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Det har också ingått att bedöma vilka förtydliganden som behövs i alkohollagen när det gäller t.ex. överblick­bar yta, servering av folköl och brandsäkerhetskontroll (dir. 2022:111).

Utredningen föreslår att det ska framgå av alkohollagen att lagen syftar till att skydda folkhälsan. Den anser också att det s.k. matkravet för stadigvarande serveringstillstånd bör vara kvar men att det bör införas vissa lättnader i kravet. För att skapa tydlighet om vad som gäller i fråga om matkravet och även om kraven på hur serveringsutrymmen ska vara utformade föreslår utredningen att Folk­hälsomyndigheten ska ges rätt att utfärda föreskrifter om detta. Betänk­andet bereds inom Regeringskansliet.

Förslag att avskaffa kravet på kök, matservering och sittplatser

I september 2025 lämnade Förenklingsrådet ett förslag till regeringen om att upphäva 8 kap. 15 § alkohollagen. Det innebär att det för ett stadigvarande serveringstillstånd inte längre skulle ställas krav på att ett serveringsställe har eget kök i anslutning till serveringslokalen, erbjuder lagad eller på annat sätt tillredd mat eller är utrustat med ett i förhållande till lokalen lämpligt antal sittplatser för matservering.

Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Av regeringens propositionsför­teckning för återstoden av riksmötet 2025/26 (daterad 2026-01-13) framgår att regeringen avser att lämna en proposition om lättade regler för stadig­varande serveringstillstånd den 23 april 2026 för behandling före sommaren.

Förenklingsrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket som enligt verkets instruktion (SFS 2009:145) ska lämna förslag till regeringen på förenk­lingsåtgärder som minskar företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader som företagen har till följd av regler. Förenk­lingsrådets arbete ska främja svensk konkurrenskraft, innovation och nya affärsmodeller.

Utvärdering av alkoholpolitikens styrmedel

I februari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att ge förslag på hur nuvarande uppföljningssystem för folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsosoekonomiska analyser (dir. 2024:21, S 2024:02). Utredarens uppdrag omfattar även att utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv samt i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicin­ska och sociala skadeverkningar.

Utredningen har tagit namnet Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Den ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 2026 (dir. 2025:38).

Uppdraget att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel baseras på ett tillkänna­givande från riksdagen som beslutades i februari 2022 (bet. 2021/22:SoU10, rskr. 2021/22:150). Regeringen har ansett att tillkänna­givandet är tillgodosett och slutbehandlat i och med uppdraget till utredaren (skr. 2024/25:75 s. 214). Utskottet har delat denna bedömning (yttr. 2024/25:SoU8y).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om alkoholfrågor

Motionsyrkanden om alkoholfrågor behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU13. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2024/25:70).

Utskottets ställningstagande

Svensk alkoholpolitik utgår från ett folkhälsoperspektiv och baseras på sam­bandet mellan tillgänglighet, konsumtion och skador. Under valperioden har eventu­ella behov av att modernisera, förenkla och förtydliga delar av alkohollagen utretts. Det gäller bl.a. kraven för serveringstillstånd. Utskottet noterar att olika förslag på området bereds inom Regeringskansliet och konstaterar att förtyd­liganden av förutsätt­ningarna för serveringstillstånd inom ramen för gällande lagstift­ning är en fråga för rättstillämpningen. Utskottet föreslår med hänvis­ning till detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:435 (M), 2025/26:2636 (C) yrkande 6, 2025/26:2908 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2918 (M) och 2025/26:3179 (C) yrkande 60.

Reglerna om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker trädde i kraft den 1 juni 2025. Utskottet välkomnar detta och anser att de former som beslutats för gårdsför­säljningen är väl avvägda för att ge oberoende småskaliga produ­center begränsade möjligheter att sälja sina produkter som ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en lokal besöksnäring, samtidigt som det svenska detalj­handelsmonopolet värnas. De krav som ställs innebär att gårdsförsälj­ningen begränsas och tydligt knyts till besöksnäring och lokal produktion, vilket säkerställer att försäljningen inte utgör ett alternativ till den detaljhandel som Systembolaget bedriver. En viktig begränsande faktor är också att gårdsför­säljningsreformen är tidsbegränsad till att gälla i sex år. Utskottet uppmärk­sammar att regeringen gjort bedömningen att reglerna bör utvär­deras inför en eventuell förlängning. När förslaget om gårdsförsäljning behandlades delade utskottet regeringens bedömning att det är rimligt att en utvärdering inleds ett par år efter ikraftträdandet. Utskottet har inte ändrat uppfattning och anser därför att riksdagen bör avstå från att ta något initiativ om gårdsför­säljning med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:968 (SD), 2025/26:1129 (C), 2025/26:1544 (C), 2025/26:2383 (SD) yrkandena 1–3, 2025/26:2473 (M), 2025/26:2570 (M) yrkande 6, 2025/26:3179 (C) yrkandena 53 och 54 samt 2025/26:3331 (M).

Motionerna

Narkotikautredningen

I kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma med förslag baserade på utredningsbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotika­politik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62).

På liknande sätt föreslår Christofer Bergenblock m.fl. (C) i kommitté­motion 2025/26:3179 yrkande 50 ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Narkotikautredningen (SOU 2023:62 Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus).

Generisk klassificering av narkotika

I kommittémotion 2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 47 föreslås ett tillkännagivande om att utreda generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser.

Ett liknande förslag till tillkännagivande om att tillsätta en utredning om att införa generisk klassificering av narkotika framställs av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) i kommittémotion 2025/26:505 yrkande 4.

Brukarrum

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 162 föreslås ett tillkännagivande om att utreda för- och nackdelar med brukarrum och s.k. drug checking där det offentliga erbjuder kemiska analyser av narkotikaanvändares substanser.

I kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda behovet av och förutsättningarna för brukarrum. Om det skulle anses lämpligt anser motio­närerna att regeringen bör föreslå ett pilotprojekt som sedan kan utvärderas.

I kommittémotion 2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 52 föreslås ett tillkännagivande om att före mandatperiodens slut utreda om s.k. brukarrum bör inrättas i Sverige.

Andra förslag till tillkännagivanden om skademinimeringsstrategier och injektionsrum framförs i motionerna 2025/26:2944 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2025/26:2770 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6.

Narkotikalagstiftningens effekter på antalet missbrukare m.m.

I kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning av hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet.

Förebyggande arbete i fråga om unga

I kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella evidensbaserade metoder för att tidigt fånga upp och erbjuda insatser till barn och unga som är i riskzonen för att utveckla ett beroende.

I motion 2025/26:1250 av Denis Begic (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge en utredning i uppdrag att ge förslag på en nationell inriktning för det förebyggande arbetet mot ungas droganvändning. Att motverka ungas droganvändning anser motionären handlar om att göra det roliga mer tillgängligt, stödet närmare och insatserna uthålliga. Bland de åtgärder som bör prioriteras nämns att hålla fritidsgårdar öppna längre, att samlokalisera elevhälsa och ungdoms­mottagningar nära skolor och fritids­verksamheter samt att förstärka samverkan mellan skola, socialtjänst, fält­assistenter och polis.

Pågående arbete

Narkotikautredningen

Narkotikautredningen har nämnts tidigare i betänkandets avsnitt om ANDTS-politiken. I sitt slutbetänkande Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotika­politik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) lämnar utredningen ett antal förslag på hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaföre­byggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar.

När det gäller åtgärder för skadereducering anser utredningen att det är otydligt om det omfattas av den svenska narkotikapolitiken. Utredningen föreslår därför att riksdagen ska fastställa en definition av begreppet. Den föreslagna definitionen innebär att skadereducering omfattar insatser, program och policyer som utan krav på drogfrihet syftar till att minska de hälsomässiga, sociala och ekonomiska skadorna av narkotika­användning för individer och samhället samt till att öka livskvaliteten för enskilda. Exempel på skaderedu­cerande insatser är brukarrum, testning av innehållet i narkotika före använd­ning (s.k. drug checking) och en avkriminalisering av eget bruk. Utred­ningen bedömer att brukarrum och drug checking förutsätter undantag från gällande straffrätt och föreslår att reger­ingen låter dessa frågor omfattas av en översyn av narkotikastrafflagen som utredningen anser att regeringen bör initiera. Som skäl för en sådan översyn anför utredningen bl.a. att eget bruk och innehav för eget bruk är straffbart i Sverige men att lagstiftningen inte har utvärderats sedan 2000. När det gäller eget bruk föreslår utredningen även att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att se över hur polisen använder rapport­eftergift vid misstanke om eget bruk och innehav för eget bruk av narkotika, och vid behov ta fram föreskrifter eller vägledning för hur rapporteftergift ska användas.

När det gäller förebyggande insatser anser utredningen att regeringen bl.a. bör anta ett program för att förebygga narkotikaanvändning hos barn och unga, ge länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna i genomförandet av ett sådant program samt ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att leda genom­för­andet. Andra förslag handlar om att utveckla ett målgruppsanpassat kun­skapsstöd för narkotikaförebyggande arbete och att satsa på ökat föräldrastöd.

I Narkotikautredningens direktiv ingick även att undersöka erfarenheter från länder som har infört generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (NPS). Definitionen av NPS varierar, men i Sverige avser det substanser som inte är reglerade som narkotika eller hälsofarlig vara men som används i syfte att efterlikna substanser som är reglerade som narkotika eller hälsofarlig vara. Tidigare har NPS kallats för nätdroger eftersom de främst sålts via internet. De kemiska strukturerna i NPS förändras ständigt för att undkomma lagstiftning som förbjudit specifika substanser. Det sker ofta genom mindre strukturförändringar. Med generisk klassificering avses ett system där hela substansgrupper med en gemensam kemisk likhet och struktur klassificeras som narkotika.

Utredningens undersökning omfattar erfarenheterna från tolv länder. Erfa­renheterna redovisas utan att utredningen tar ställning till eller analyserar respektive system. Flera av de undersökta länderna bedömer dock att lagstift­ningen och modellen haft positiva effekter, framför allt på grund av att de flesta NPS som identifieras på marknaden redan omfattas av de generiska grupperna, vilket innebär att den administrativa processen för att klassificera narkotika därmed snabbats på och underlättats. Flera länder uppger samtidigt att det, trots en framgångsrik kontroll av NPS, framställs och uppkommer nya NPS för att undgå de nya regleringarna. Därför måste klassificering substans för substans ändå fortsätta och komplettera den generiska modellen, låt vara i mindre utsträckning. Narkotikautredningen föreslår att det etableras ett nationellt program för minskad dödlighet till följd av narkotika- och läke­medelsförgiftning. I samband med detta förslag gör utredningen bedöm­ningen att det inte går att dra generella slutsatser om huruvida generiska modeller är att föredra framför modeller där substanser klassificeras enskilt. Utredningen bedömer att en snabb klassificering av substanser är en viktig komponent för att begränsa tillgången till narkotika i Sverige, och en del i det förebyggande arbetet, men att det i nuläget inte är motiverat att återigen se över frågan om att införa generisk klassificering. Däremot anser utredningen att det bör finnas en beredskap för att se över frågan om situationen förändras i framtiden.

Narkotikautredningens uppdrag baserades bl.a. på tillkännagivanden från riksdagen om att regeringen bör låta analysera erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27, rskr. 2017/18:354) och om att regeringen bör utvärdera den nuvarande narkotika­politiken (bet. 2019/20:SoU7, rskr. 2019/20:174). Regeringen har ansett att båda tillkänna­givandena är tillgodosedda och slutbehandlade i och med Nar­kotikaut­redningens arbete (skr. 2023/24:75 s. 186 f. och 196 f.). Utskottet har delat denna bedömning (yttr. 2023/24:SoU2y).

Utredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om narkotikafrågor

Motionsyrkanden om narkotikafrågor behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU13. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen beslutade i enlig­het med utskottets förslag (prot. 2024/25:70).

Utskottets ställningstagande

I oktober 2023 avslutade Narkotikautredningen sitt uppdrag som handlat om att ge förslag till hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroende­vård som inne­håller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Utred­ningens uppdrag baserades i flera delar på olika tillkännagivanden från riksdagen. Utskottet konstaterar att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Detta beredningsarbete bör riksdagen inte föregripa. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2025/26:2799 (V) yrkande 13 och 2025/26:3179 (C) yrkande 50.

Ett av de tillkännagivanden som legat till grund för Narkotikautredningens uppdrag handlar om en generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Riksdagen efterfrågade genom tillkännagivandet en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Utskottet konstaterar att utred­ningen mot bakgrund av sin undersökning av erfarenheterna från ett antal länder bedömer att det inte går att dra några generella slutsatser och att den anser det inte är motiverat att nu på nytt se över frågan om att införa generisk klassificering. Utredningens betänkande är föremål för beredning. Riksdagen bör med hänvisning till detta enligt utskottet avslå motionerna 2025/26:505 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3179 (C) yrkande 47.

Utskottet noterar att Narkotikautredningen i sin prövning av olika skade­reducerande insatser funnit att det saknas utrymme inom gällande rätt för insatser som brukarrum och s.k. drug checking. Utredningen har gjort bedöm­ningen att regeringen bör initiera en översyn av narkotikastrafflagen och att värdet av brukarrum och drug checking bör beaktas inom ramen för en sådan översyn. Med hänvisning till beredningen av Narkotikautredningens förslag i dessa delar avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2770 (C) yrkande 6, 2025/26:2799 (V) yrkande 16, 2025/26:2944 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 52 och 2025/26:3645 (S) yrkande 162.

Av samma skäl föreslår utskottet att riksdagen även ska avslå motion 2025/26:2799 (V) yrkande 8.

Narkotikautredningen är även av relevans för de motionsförslag som rör förebyggande åtgärder i fråga om unga. Utredningen föreslår att regeringen som komplement till ANDTS-strategin ska anta ett särskilt program för att före­bygga narkotikaanvändningen hos barn och unga. Programmet ska enligt utred­ningens förslag också bidra till att en narkotikadebut senareläggs och att minska skadligt bruk eller beroende hos barn och unga. Som tidigare framgått anser utskottet att riksdagen bör avvakta beredningen av utredningens förslag. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1250 (S) och 2025/26:2799 (V) yrkande 26.

Motionerna

Tobak och tobaksfria nikotinprodukter

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 157 föreslås ett tillkännagivande om att införa ett krav på att förpackningar med portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter ska inne­hålla minst 20 portioner. I yrkande 158 föreslås även ett tillkännagivande om att införa en högsta tillåten nikotinhalt om 12 milligram per gram i portions­förpackade tobaksfria nikotinprodukter. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 159 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett langningsförbud för tobaks­varor, e‑cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter.

Tillkännagivanden om olika former av langningsförbud föreslås även i motionerna 2025/26:970 av Angelica Lundberg (SD) yrkande 2 och 2025/26:815 av Marie-Louise Hänel Sandström och Jennie Wernäng (båda M).

Smaksatt vitt snus

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 160 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av förutsättningarna för att förbjuda smaktillsatser i vitt snus.

Ett förslag på samma tema framförs i kommittémotion 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 34. Det föreslås där ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda ett eventuellt förbud mot smaksatt tobaksfritt snus på liknande premisser som det förbud mot smaksatta vätskor avsedda att konsumeras genom e‑cigaretter som regeringen föreslog 2022 men som riksdagen avslog.

Gällande rätt

Tobaksproduktdirektivet och tobakslagen

EU:s s.k. tobaks­produktdirektiv (2014/40/EU) syftar till att underlätta den inre mark­naden för tobaksvaror och relaterade produkter samtidigt som en hög skydds­nivå för folkhälsan säkerställs, särskilt för barn och unga. Genom direktivet uppfylls även åtaganden enligt Världshälsoorganisationens ramkon­vention om tobakskontroll, som alla medlemsstater och unionen har anslutit sig till. Direktivet reglerar ingredienser, utsläpp och vissa aspekter av märk­ning och förpackning av tobaksvaror och vissa relaterade produkter.

Enligt tobaks­produktdirektivet ska medlemsstaterna förbjuda försäljning av tobak för användning i munnen, t.ex. snus. Sverige fick i förhandlingarna om EU-medlemskap ett undantag från motsvarande förbud i det då gällande tobaksdirektivet. Förknippat med undantaget är ett åtagande från Sverige att säkerställa att snus inte exporteras till andra medlemsstater (anslutningsakten artikel 151, bil. 15 avsnitt X). Undantaget har bekräftats i senare direktiv.

Tobaksproduktdirektivet omfattar förutom traditionella och nya tobaks­produkter även örtprodukter för rökning, elektroniska cigaretter och påfyll­ningsbehållare till elektroniska cigaretter. Däremot omfattas inte tobaksfria nikotinprodukter, för vilka det saknas särskilda regler på EU-nivå. Tobakspro­duktdirektivet hindrar inte medlemsstaterna från att behålla eller införa vissa ytterligare krav eller under vissa omständigheter förbjuda en viss tobaks­kategori med hänsyn till behovet av att skydda folkhälsan.

Tobaksdirektivet är på övergripande nivå genomfört i svensk rätt genom lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Enligt 2 kap. 1 § får cigaretter, rulltobak och upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak, dvs. en tydlig smak av annat än tobak till följd av en tillsats, inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Enligt 5 kap. 13 § ska styckförpackningar med cigaretter innehålla minst 20 cigaretter, med rulltobak innehålla minst 30 gram och med portionsförpackat snus innehålla minst 20 portioner. Cigaretter, rull­tobak och portionsförpackat snus får inte tillhandahållas konsumenter i mindre mängder. Tobakslagens 5 kap. 17 § anger att tobaksvaror, elektroniska ciga­retter och påfyllningsbehållare inte får säljas eller på annat sätt lämnas ut i närings­verksamhet till den som inte har fyllt 18 år, och den som lämnar ut en sådan vara eller produkt ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått den åldern. Om det finns särskild anledning att anta att varan eller produkten är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år, får den inte lämnas ut.

Lag och förordning om tobaksfria nikotinprodukter

Lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter syftar till att begränsa de hälsorisker och besvär som är förenade med bruk av tobaksfria nikotin­produkter, dvs. produkter utan tobak som innehåller nikotin för kon­sumtion. Lagen innehåller bestämmelser om produktanmälan, produkt­krav, försäljning och marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter. Lagens 19 § föreskriver en 18-årsgräns för försäljning som motsvarar den som gäller för tobaks­varor enligt tobakslagen.

Förordningen (2022:1263) om tobaksfria nikotinprodukter inne­håller närmare bestämmelser om produktkrav, vilka baserats på kraven för tobak och e-cigaretter enligt tobaksproduktdirektivet (7–10 §§). Bestämmelserna för­bjuder vita­miner eller andra tillsatser som ger intryck av att en tobaksfri nikotin­produkt innebär en hälsofördel eller minskade hälsorisker. Förbjudet är även koffein, taurin eller andra tillsatser eller stimulerande ämnen som är förknippade med energi och vitalitet. Vidare anges att endast ingredienser med hög renhet och, med undantag för nikotin, som inte utgör en risk för människors hälsa får användas vid framställningen. I övrigt hänvisas till EU:s kemikalieförordning och förbudet i denna mot användning av tillsatser som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.

Pågående arbete

Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet

Som tidigare nämnts i betänkandets avsnitt om alkoholfrågor överlämnade Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet i mars 2024 sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) till regeringen. När det gäller tobaksfrågorna föreslår utred­ningen att en styckför­packning med portionsförpackade tobaksfria nikotinpro­dukter ska innehålla minst 20 portioner och att portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter inte ska få tillhandahållas konsumenter på något annat sätt än i sådana styckför­packningar. Syftet med att förbjuda försäljning i mindre mängder är att förhindra att produkterna prismässigt attraherar ungdomar.

Vidare föreslår utredningen att den högsta tillåtna nikotinhalten för tobaks­snus och nikotinsnus ska bestämmas till 12 milligram per gram. Syftet är att begränsa de risker som är förknippade med nikotin.

Utredningen föreslår även ett förbud mot langning som innebär att det blir förbjudet att som ombud anskaffa tobaksvaror, e-cigaretter, påfyllnings­behållare och tobaksfria nikotinprodukter till den som inte har fyllt 18 år. Den som bryter mot langningsförbudet ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som langningen sker till ska vara fri från ansvar för medverkan till brottet. Frågan om ett langningsförbud har utretts mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen om straffansvar för privatpersoner för att överlåta eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år (prop. 2021/22:200, bet. 2021/22:SoU31, rskr. 2021/22:443). Tillkänna­givandet har ansetts tillgodosett och slutbehandlat i och med uppdraget till Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (skr. 2023/24:75 s. 253 f., yttr. 2023/24:SoU2y).

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Folkhälsomyndighetens uppdrag

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna och följa upp det nationella ANDTS-arbetet och verka för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling på ANDTS-områdena. Myndigheten ska när det särskilt gäller tobak och nikotin övervaka marknadsutvecklingen för elektroniska cigaretter och påfyllnings­behållare, tobaksfria nikotinprodukter och andra produkter som till använd­ningssättet motsvarar rökning eller snusning men som inte innehåller tobak eller nikotin. I detta ingår att övervaka hur användningen av dessa produkter påverkar nikotinberoende och traditionell tobakskonsumtion för unga män­niskor och icke-rökare.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om tobaksfrågor

Motionsyrkanden om tobaksfrågor behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU13. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2024/25:70).

Förslag om förbud mot smaksatt e-vätska

I samband med att regeringen i mars 2022 föreslog en ny lag om tobaksfria nikotinprodukter föreslog regeringen också ändringar i tobakslagen för att bl.a. förbjuda tillsatser i vätskor för elektroniska cigaretter som leder till en tydligt märkbar doft eller smak av annat än tobak. Som skäl till ett förbud mot smaksatta e-vätskor anförde regeringen bl.a. följande (prop. 2021/22:200 s. 108 f.):

För att e-cigaretter ska kunna utgöra ett alternativ för användare av röktobak bör det även i fortsättningen vara tillåtet att sälja vätska som smakar tobak. Det är också denna smak som vuxna rökare är vana vid och som är tillåten på tobaksvaror. Däremot bör det inte vara tillåtet att använda tillsatser av smakämnen som gör e-cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare. Viss smaksättning är särskilt problematisk, t.ex. när det är fråga om sötare smaker av frukt eller godis. För att begränsa använd­ningen av produkter som innehåller nikotin för konsumtion är det moti­verat att ställa upp krav på smaksättningen av e-cigaretter. Det innebär att det bör införas ett förbud mot att på marknaden tillhandahålla vätska som är avsedd att konsumeras genom e-cigaretter om vätskan innehåller till­satser som leder till en tydligt märkbar doft eller smak av annat än tobak. Ett sådant krav kan dessutom minska risken för förgiftningsfall hos barn, eftersom det bidrar till att vätskorna som innehåller nikotin smakar på ett mindre tilltalande sätt.

I behandlingen av regeringens proposition avstyrkte utskottet förslaget om ett förbud mot smaksättning. Utskottet anförde följande som motiv (bet. 2021/22:SoU31 s. 15 f., res. S, V, MP):

När det gäller frågan om förbud mot smaksättning vill utskottet inled­ningsvis betona vikten av ett starkt förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdomar börjar använda nikotinprodukter. Det är också viktigt med en välfungerande tillsyn över att tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare inte säljs eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Utskottet konstaterar vidare att regeringen nyligen har gett Folkhälsomyndigheten, Social­styrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt utskottet bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:443).

Utskottets ställningstagande

I behandlingen av motionsyrkanden om tobaksfrågor under det föregående riksmötet avstyrkte utskottet likalydande förslag som de nu aktuella om en minsta tillåten förpackning av portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter, om en högsta tillåten nikotinhalt i sådana tobaksfria nikotinprodukter och om ett förbud mot langning av tobaksvaror, e-cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter. Som motiv för att avstyrka motionsyrkandena anförde utskottet att riksdagen inte borde ta några nya initiativ i avvaktan på bered­ningen av de förslag med motsvarande innehåll som lämnats till regeringen av Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet. Utskottet konstaterar att detta skäl fortfarande är giltigt och avstyrker därför motionerna 2025/26:815 (M), 2025/26:970 (SD) yrkande 2 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 157–159.

När det gäller motionsförslagen om ett förbud mot smaksättning av vitt snus vill utskottet upprepa att det är viktigt med ett starkt förebyggande arbete inriktat på att förhindra att barn och ungdomar börjar använda nikotin. Av denna anledning är det av vikt att ha en välfungerande tillsyn över att 18-årsrsgränsen för köp av tobaksprodukter och tobaksfria nikotinprodukter respekteras i handeln. Det är därför välkommet att Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet lämnat förslag som kan innebära förstärk­ningar i detta avseende, bl.a. de ovannämnda förslagen om förbud mot langning och mindre styckförpackningar. Utskottet är emellertid inte nu benäget att förorda att regeringen ska utreda förutsättningarna för ett förbud mot smaktillsatser i vitt snus. Riksdagen har tidigare under valperioden på förslag av utskottet avslagit ett motionsförslag om att utreda ett förbud mot smaksatt vitt snus (bet. 2023/24:SoU11, prot. 2023/24:91). Utskottet har inte funnit skäl som talar för en ändrad uppfattning i frågan och föreslår därför att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkande 34 och 2025/26:3645 (S) yrkande 160.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:SoU19, 2023/24:SoU11 och 2024/25:SoU13. Tidigare ståndpunkter framgår av dessa betänkanden. Med hänvisning till detta avstyr­ker utskottet motionsyrkandena.

 

Reservationer

Ställningstagande

Det långsiktiga målet för den svenska narkotikapolitiken är ett samhälle fritt från narkotika. Utvecklingen går dessvärre i fel riktning. En växande illegal narkotikamarknad driver ett ökat gängvåld, och på så sätt är utvecklingen skadlig både för enskilda som brukar drogerna och för samhället i dess helhet. Vi motsätter oss tanken på att legalisera eller avkriminalisera olika sub­stanser och preparat som ett sätt att minska intäkterna för de kriminella gängen och minska narkotikans samhälleliga skadeverkningar. Tvärtom anser vi att regeringen bör säkerställa att det långsiktiga målet för den svenska narkotika­politiken ska ligga fast som en grund för att samhället effektivt ska kunna motverka användningen av narkotika.

 

Ställningstagande

Det nuvarande övergripande målet om ett samhälle fritt från narkotika leder till miss­riktade insatser, bristande resurser och betydande ojämlikhet mellan olika landsändar. Grundstenen för att möta beroende är en väl utbyggd och soli­dariskt finansierad välfärd med en vård och behandling baserad på forskning, beprövad erfarenhet och principen om att jämlik hälsa även ska omfatta de mest utsatta. Beroendeproblematiken är komplex och behöver mötas med olika typer av insatser, inklusive stöd i återhämtning och återintegrering i samhället efter en tids beroende. För att uppnå detta krävs ett nytt mål för narkotikapolitiken som fokuserar på att reducera skadorna av narkotikabruk. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att målet för den svenska narkotikapolitiken ska ändras till ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika.

 

Ställningstagande

Det ligger i samhällets intresse att försöka minska de skador som följer av narkotikamissbruk. Jag anser att det finns mer effektiv politik för detta än den som bedrivs i dag. För det första bör regeringen se över det narkotikapolitiska målet med avsikt att ändra det till ett samhälle med minskade skador av narkotika. För det andra behöver det säkerställas att politiken på narkotika­området på ett effektivt sätt bidrar till att uppfylla ett sådant mål. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag till nytt narkotikapolitiskt mål och tillsätta en utredning med uppdrag att förutsättningslöst utreda lag­stiftningen på narko­tikaområdet och föreslå nödvändiga förändringar.

När det i övrigt gäller målformuleringen för ANDTS-politiken motsätter jag mig den ändring av det tobakspolitiska målet som riksdagen beslutade om i december 2024. Genom att målet nu handlar om minskade skador orsakade av tobaks- och nikotinprodukter riskerar politiken att leda till ökat bruk av snus och vitt snus. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om att återställa det tobakspolitiska målet så att minskat tobaksbruk återigen blir ett uttalat mål.

 

Ställningstagande

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelberoende orsakar stort mänskligt lidande och omfattande samhällskostnader. För att möta dessa utma­ningar måste Sverige ta ett samlat grepp för att minska skadorna, stärka beroendevården och skydda de mest utsatta människorna. Vårdens tillgäng­lighet måste stärkas för personer med olika former av missbruk och särskilt för unga under 18 år. Vården ska bygga på forskning, evidens och individens behov. Två åtgärder som skulle innebära att olika vårdbehov kan mötas på ett bättre sätt är att möjliggöra självinläggning för avgiftning och att införa en nivåstruk­turering av beroendevården. Jag anser att regeringen bör ta initiativ till att införa dessa åtgärder.

 

Ställningstagande

I alkohollagen finns flera bestämmelser som försvårar för krögare och entre­prenörer att skapa levande stadsmiljöer och attraktiva mötesplatser. En sådan bestäm­melse är kravet på att serveringsställen ska ha sittplatser inomhus, vilket ute­sluter renodlade uteserveringar och takbarer från att få serverings­tillstånd. Samtidigt spelar dessa inrättningar en viktig roll för stadslivet, turismen och den lokala ekonomin. Bestämmelsen om sittplatser inomhus är dessutom otydlig. Det har lett till att tillståndsgivande kommuner tillämpar den olika, vilket särskilt drabbar mindre företag som saknar resurser för att anpassa serveringsstället eller överklaga beslut. Regeringen bör därför återkomma med förslag som tydliggör alkohollagen så att möjlig­heten att få serveringstillstånd inte påverkas av om serveringsytan är inomhus eller utomhus.

 

Ställningstagande

Den gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker som riksdagen beslutat om är alltför begränsad och byråkratisk för att främja småföretagande och besöks­näring på landsbygden. Jag anser att regeringen snarast bör se över lagstift­ningen för att göra den mer frihetlig och företagarvänlig. Det handlar särskilt om att höja taken för produktionsvolymerna, minska på kraven för besöks­arrangemanget och avskaffa kravet på att informera om alkoholens skade­verkningar.

Vidare talar mycket för att de beslut som överlåtits på myndigheter och kommuner att fatta i tillämpningen av bestämmelserna om gårdsförsäljning har inneburit en överreglering. Bestämmelserna har också tolkats olika av olika kommuner. Av den anledningen anser jag att regeringen före den 31 december 2026 behöver utvärdera i vilken utsträckning myndigheters och kom­muners hantering har påverkat förutsättningarna att bedriva gårdsför­säljning. Vid behov bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på föränd­ringar av lagstiftningen.

 

Ställningstagande

Narkotikautredningen har gjort en omfattande genomlysning av narkotikapoli­tiken. Dess förslag med fokus på hur dödligheten kan minskas är i många delar väl avvägda. Utredningen rekommenderar bl.a. att regeringen, som komple­ment till den narkotikapolitiska nollvisionen om att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, ska inrätta ett nationellt program för minskade dödsfall och att det till detta program ska anges ett konkret och tidssatt mål för minskad dödlighet. Utredningen har även lämnat flera förslag på åtgärder som kan leda till minskad narkotika­användning bland unga och förslag på skadereducerande insatser. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag baserade på Narkotikautredningens slutbetänkande.

 

Ställningstagande

Narkotikautredningen har presenterat flera nya förslag för en bättre narkotika­politik där en fortsatt restriktiv syn på narkotika kombineras med ett effektivt förebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård med skaderedu­cerande inslag samt insatser för att minimera antalet dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning. Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag till författningar och andra åtgärder som behövs med utgångspunkt i Narkotikautredningens slutbetänkande.

 

Ställningstagande

Nya psykoaktiva substanser designas för att ge rus och undgå lagstiftning, vilket gör att de ofta kan säljas öppet innan de klassificeras som narkotika. Generisk klassificering av hela grupper av substanser med liknande kemisk struktur skulle göra det möjligt att reglera nya varianter innan de når mark­naden, minska tillgången, avskräcka producenter och spara resurser. Erfaren­heterna från andra länder visar att de positiva effekterna av generisk klassi­ficering, bl.a. genom att avskräcka de som producerar och säljer preparaten, sannolikt överväger nackdelarna. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning om generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser.

 

Ställningstagande

Narkotikapolitiken bör omfatta tidiga, effektiva och tillgängliga skaderedu­cerande insatser. I Narkotikautredningens slutbetänkande Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) lämnas förslag om ökade insatser för skadereducering, bl.a. om s.k. brukarrum och testning av narkotika före användning, s.k. drug checking. Utredningen bedömer dock att dessa åtgärder förutsätter undantag från gällande straffrätt och således kräver vidare utredning. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om för- och nackdelar med brukarrum och drug checking.

 

Ställningstagande

Utvärderingar från länder som har brukarrum visar att det inte leder till vare sig ökad droganvändning eller ökad brottslighet. Däremot leder det till att de som brukar droger är friskare och mår bättre. Det leder därmed även till minskade offentliga utgifter för sjukvård. Regeringen bör utreda behovet av och förut­sättningarna för brukarrum. Om det bedöms lämpligt bör regeringen även föreslå ett pilotprojekt som sedan kan utvärderas.

 

Ställningstagande

Narkotikadödligheten har ökat och samhället behöver göra mer för att minska missbrukarnas utsatthet, förebygga överdoser och begränsa smittspridning. Erfarenheterna från andra länder visar att brukarrum leder till att fler fångas upp till vård, behandling och stöd i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det finns också erfarenheter som tyder på att ett utbyggt system med brukar­rum kan minska antalet överdoser och narkotikarelaterade dödsfall samt bidra till minskad offentlig droganvändning, färre kasserade sprutor och färre ordningsstörningar. Regeringen bör före valperiodens slut utreda om brukar­rum bör inrättas i Sverige.

 

Ställningstagande

Ett samhälle med utbredd beroendeproblematik är ett ojämlikt och skört sam­hälle där enskilda far illa. Det behövs därför ett kraftfullt arbete mot narkotika. Samtidigt ska missbrukare inte stigmatiseras. Narkotika ska vara illegalt även fortsättningsvis, men att vara påverkad av narkotika bör avkriminaliseras. Kriminaliseringen av att bruka narkotika har medfört en repressiv syn på personer i beroende, vilket har många negativa konsekvenser. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att analysera hur kriminaliseringen av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drog­frihet.

 

Ställningstagande

Det sociala arvet har stark påverkan på barn till föräldrar med beroende­problem. Dessa barn löper större risk än andra att inte klara av skolan och att själva utveckla ett beroende senare i livet. För att fånga upp dessa barn och unga behöver barnavårdscentraler och skolhälsovård stärka samarbetet med skolan och socialtjänsten så att insatser kan sättas in i ett tidigt skede. Det förebyggande arbetet för att nå dessa barn och unga behöver även stärkas ekonomiskt. Regeringen bör därför ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella evidensbaserade metoder för att fånga upp och ge stöd till barn och unga som är i riskzonen för att utveckla ett beroende.

 

Ställningstagande

De senaste åren har det skett en explosionsartad utveckling av tobaksfria nikotinprodukter i form av bl.a. e-cigaretter och vitt snus. Dessa produkter framställs ofta som hälsosammare alternativ till tobak och som en hjälp för att minska skadorna av tobaksanvändning. Produkterna innehåller dock i regel stora mängder nikotin, som är mycket skadligt. Samtidigt ökar snusanvänd­ningen bland unga och tydligast bland unga kvinnor. Det är framför allt vitt snus som ungdomar använder, och de flesta som börjar är inte rökare som vill gå över till snus för att leva hälsosammare.

Vi anser att politiska åtgärder bör vidtas med inriktning på att fler helt ska avstå från tobaksanvändning och för att minska användningen också av tobaksfria nikotinprodukter. För att hejda utvecklingen av tobaksfria nikotin­produkter anser vi att regeringen bör ta initiativ till att införa dels ett krav på att förpackningar med portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter ska innehålla minst 20 portioner, dels en högsta tillåten nikotinhalt om 12 milli­gram per gram i portionsförpackade tobaksfria nikotinprodukter och dels ett langningsförbud för tobaksvaror, e-cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter.

 

Ställningstagande

För att hejda utvecklingen av tobaksfria nikotinprodukter och särskilt den ökande användningen av vitt snus bland unga bör regeringen, som en av flera åtgärder, tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för att förbjuda smaktillsatser i vitt snus.

 

Ställningstagande

Det tobaksfria smaksatta nikotinsnuset är den vanligaste tobaksfria nikotin­produkten. Det tobaksfria snuset saknar tobakssmak och kan därför smaksättas på många olika sätt. Till skillnad från elektroniska cigaretter är kunskapsnivån lägre om huruvida det tobaksfria snuset fungerar som en inkörsport till snus med tobak eller om tobakssnusare övergår till att använda tobaksfritt snus. Jag ifrågasätter därför att det är tillåtet att använda tillsatser av smakämnen som gör tobaksfritt snus attraktivt för barn, unga och icke-rökare genom att det leder till en tydligt märkbar doft eller smak av något annat än tobak. Reger­ingen bör låta utreda ett eventuellt förbud mot smaksatt tobaksfritt snus. Förut­sättningarna för ett förbud bör motsvara de som låg till grund för det förslag till förbud mot smaksatta vätskor avsedda att konsumeras genom e-cigaretter som riksdagen avslog i juni 2022.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet