Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om skatteförfarande, folkbokföring och tull.  Motionerna innehåller förslag till tillkännagivanden om bl.a. synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet.

I betänkandet finns 29 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Synliga skatter och avgifter

F-skatt

Personalliggare

Skatte- och avgiftskontroll

Deklaration m.m.

Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering

Folkbokföring m.m.

Skyddade personuppgifter m.m.

Tull

Reservationer

1. Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

2. F-skatt, punkt 2 (V)

3. F-skatt, punkt 2 (C)

4. F-skatt, punkt 2 (MP)

5. Personalliggare, punkt 3 (S)

6. Personalliggare, punkt 3 (V)

7. Personalliggare, punkt 3 (C)

8. Skatte- och avgiftskontroll, punkt 4 (S)

9. Skatte- och avgiftskontroll, punkt 4 (V)

10. Skatte- och avgiftskontroll, punkt 4 (C)

11. Skatte- och avgiftskontroll, punkt 4 (MP)

12. Deklaration m.m., punkt 5 (C)

13. Deklaration m.m., punkt 5 (MP)

14. Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering, punkt 6 (S)

15. Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering, punkt 6 (V)

16. Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering, punkt 6 (C)

17. Skatteavtal, skatteflykt och skatterapportering, punkt 6 (MP)

18. Folkbokföring, punkt 7 (S)

19. Delårsboende, punkt 8 (C, MP)

20. Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, punkt 9 (V, MP)

21. Folkbokföring av barn, punkt 10 (S, V, MP)

22. Folkbokföring av barn, punkt 10 (C)

23. Skyddade personuppgifter, punkt 11 (S, V)

24. Skyddade personuppgifter, punkt 11 (C)

25. Skyddade personuppgifter, punkt 11 (MP)

26. Driva företag med skyddad identitet, punkt 12 (C, MP)

27. Tullverkets befogenheter, punkt 13 (S)

28. Tullverkets befogenheter, punkt 13 (MP)

29. Tullverkets verksamhet, punkt 14 (S)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets verksamhet och befogenheter. Motionsyrkandena återges i bilagan.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att separera den allmänna löneavgiften från arbets­givaravgiften för att göra tydligt vilka skatter som betalas av företagen.

I motion 2025/26:74 av Christian Lindefjärd (SD) föreslås ett tillkänna­givande om att införa ett årligt skattekvitto.

I motion 2025/26:1281 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att det ska framgå tydligt av deklarationen vad skatte­pengarna har gått till. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som betalats, inklusive arbetsgivaravgift och schablon för konsumtionsskatter.

I motion 2025/26:1753 av Jan Ericson (M) föreslås ett tillkännagivande om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskeden.

I motion 2025/26:1755 av Jan Ericson m.fl. (M) föreslås ett tillkänna­givande om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på slutskattsedeln.

I motion 2025/26:1976 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att göra det tydligt vilka skatter och avgifter och vilken moms som betalas på lön och på köpta varor.

I motion 2025/26:1998 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att separera socialförsäkringar från skatter för löntagare på lönebesked och i deklarationer.

I motion 2025/26:2192 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett till­kännagivande om att synliggöra skatter för löntagare på lönebesked och i deklarationer.

I motion 2025/26:2312 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över hur det kan bli tydligare vilka skatter och avgifter och vilken moms som betalas på lön och på köpta varor.

I motion 2025/26:2478 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ge Skatteverket i uppdrag att stärka informationen om arbetsgivaravgiftens storlek för lön­tagare.

I motion 2025/26:3286 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att arbetsgivaravgifterna bör redovisas och specificeras för arbetstagare, så att de olika delarna, inklusive allmän löneavgift, särredovisas på lönebesked och i inkomstdeklarationer.

I motion 2025/26:3349 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) föreslås ett tillkännagivande om ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla en uppgift om arbetsgivaravgiftens storlek.

I motion 2025/26:3717 av Jessica Stegrud (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att redovisa socialavgifter i arbets­tagares inkomstdeklarationer. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att redovisa socialavgifter på lönebesked. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetald skatt har fördelats på olika utgiftsområden.

I motion 2025/26:3754 av Cecilia Rönn (L) föreslås ett tillkännagivande om att synliggöra arbetsgivaravgiften för den anställde på slutskattebeskedet.

Bakgrund och gällande rätt

Avgifter i arbetsgivaravgifterna

Arbetsgivaravgifter består både av ett antal egentliga arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL och av allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. De egentliga arbetsgivaravgifterna finansierar socialförsäkringen, medan den allmänna löneavgiften är en skatt. För de flesta avgiftsskyldiga är summan av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften 31,42 procent av avgiftsunderlaget för 2024.

Arbetsgivaravgifterna är 19,80 procent av avgiftsunderlaget och innehåller följande delar (2 kap. 26 § SAL):

•       sjukförsäkringsavgift 3,55 procent

•       föräldraförsäkringsavgift 2,60 procent

•       ålderspensionsavgift 10,21 procent

•       efterlevandepensionsavgift 0,60 procent

•       arbetsmarknadsavgift 2,64 procent

•       arbetsskadeavgift 0,20 procent.

Den allmänna löneavgiften är 11,62 procent av underlaget (3 § lagen om allmän löneavgift).

Detaljerade regler om hur de egentliga arbetsgivaravgifterna ska användas för att finansiera olika delar av systemen för social trygghet finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Uppgifter på individnivå dvs. per betalningsmottagare i en arbetsgivar­deklaration har ersatt de årliga uppgifter som tidigare lämnades i en kontroll­uppgift. Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individ­nivå, dvs. per betalningsmottagare, lämnas nu löpande till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivare ska månadsvis redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Tidigare betalade arbetsgivare in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd. Reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå ger möjlighet till en snabbare kontroll och att lämna information vidare till andra myndigheter (t.ex. Försäkringskassan) utan att behöva invänta de årliga avstämningarna vid deklarationstillfället, vilket kan få till följd att t.ex. bidragsbrott kan upptäckas snabbare. Införandet skedde i två steg. Från den 1 juli 2018 gäller det företag som är skyldiga att föra personalliggare, t.ex. i byggbranschen, och har fler än 15 anställda. För övriga företag, oavsett bransch och antal anställda, började reglerna gälla den 1 januari 2019.

Under Mina sidor på skatteverket.se kan anställda gå in och se vad arbetsgivaren betalat in men här finns inte arbetsgivaravgifterna med, eftersom detta anses vara en kostnad enbart för företagen.

Pågående arbete

Regeringen beslutade den 19 juni 2025 om förordningen om statliga myndigheters skyldighet att informera anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Syftet med den nya förordningen är att öka transparensen till den enskilde om de skatter och avgifter som betalas in i samband med lönen. Förordningen om statliga myndigheters skyldighet att informera anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift bygger på förslagen i promemorian En skyldighet att informera anställda vid myndig­heter under regeringen om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift (Fi2025/00388). Omkring 295 000 statsanställda berörs av förordningen.

Förordningen träder i kraft den 1 juli 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om synliggörande av skatter behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt med ett transparent skattesystem både ur ett demokratiskt perspektiv och för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt. Utskottet noterar att det finns möjlighet att i de flesta löne­system redovisa arbetsgivaravgifterna som betalas på lönen. Utskottet noterar vidare att regeringen den 19 juni 2025 beslutade om en ny förordning som träder i kraft den 1 juli 2026 och som anger att myndigheter under regeringen ska informera anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Utskottet konstaterar att steg nu tas i riktning mot ökad transparens när det gäller skatter och avgifter och finner därför inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Motionerna

I partimotion 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F‑skatt. I yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att F-skatt ska vara tidsbegränsad. I yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att det bör införas ett krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F‑skatt för att rotavdrag ska utbetalas. I yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att det bör ställas krav på F‑skatt vid egenanställning.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att lagstiftningen om hantering av preliminär­skatt bör utredas för att ändra på regelverket för preliminärskatt för nystartade företag.

I motion 2025/26:542 av Mattias Ottosson m.fl. (S) föreslås ett tillkänna­givande om att reglerna vid F‑skatt ses över så att de inte missbrukas av oseriösa arbetsgivare.

I motion 2025/26:1835 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om en skärpning av regelverket för F‑skatt för att motverka falskt egenföretagande samt löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden.

I motion 2025/26:3267 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att se över hur hästnäringens betydelse kan förtydligas för Skatteverket, med betoning på att den ofta innefattar viktiga småföretagare.

I motion 2025/26:3441 av Charlotte Nordström (M) föreslås ett tillkänna­givande om att stärka företagandet inom hästnäringen genom förbättrade villkor och förutsättningar som är likvärdiga med andra lantbruks­verksamheter.

Bakgrund och gällande rätt

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska alltså kännetecknas av varaktighet, vinst­syfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verk­samhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av upp­dragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i upp­dragsgivarens verksamhet.

F-skatt

Den som bedriver enskild näringsverksamhet ska som regel vara godkänd för F-skatt. Ett godkännande för F-skatt innebär att man själv ansvarar för att betala in skatter och avgifter (egenavgifter) på ersättning för arbete som man har utfört åt någon. Om verksamheten bedrivs av en juridisk person är det den juridiska personen som ska vara godkänd för F-skatt och betala in skatt på eventuellt överskott. För att man ska bli godkänd för F-skatt när man ska bedriva verksamheten som enskild näringsidkare måste verksamheten uppfylla vissa kriterier. Verksamheten måste

–      vara självständig

–      ha vinstsyfte

–      vara varaktig.

Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet. Skatteverket ska utifrån omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om den som ansöker om godkännande för F-skatt kan anses bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet. I vissa fall kan det därför vara tillräckligt att ha endast en eller ett fåtal uppdragsgivare för att uppfylla kraven för att bli godkänd för F‑skatt. Förutom att man måste bedriva eller ha för avsikt att bedriva närings­verksamhet får man inte

•       ha brustit i redovisning av skatter och avgifter i mer än obetydlig omfattning

•       ha brustit i betalning av skatter och avgifter

•       ha näringsförbud

•       vara försatt i konkurs

•       ha missbrukat ett tidigare godkännande för F-skatt

•       ha ett obetalt återbetalningskrav för rot eller rut

•       ha ett obetalt återbetalningskrav för grön teknik.

Reglerna om att man inte får ha brustit i redovisning och betalning av skatter och avgifter gäller både företagaren själv och eventuella fåmansföretag där denna person har varit företagsledare eller haft bestämmande inflytande.

Sedan den 1 januari 2025 gäller nya bestämmelser om F-skatt. Bland annat gäller följande.

Om Skatteverket begär det, ska den som är godkänd för F-skatt tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera om förutsättningarna för att vara godkänd är uppfyllda. Skatte­verket får förelägga den som inte fullgör denna skyldighet att fullgöra den genom att lämna in handlingar och lämna upplysningar.

Skatteverkets prövning för såväl godkännande som återkallelse av F-skatt när sökanden är ett fåmansföretag har utvidgats. Prövningen ska omfatta företagsledare och andra fysiska personer som har bestämmande inflytande över företaget. Även andra fåmansföretag som företagsledaren är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i ska prövas. Detsamma gäller i fråga om fåmansföretag som den fysiska personen har eller under de två senaste åren har haft bestämmande inflytande över. Det har även skett en utvidgning av bestämmelsen om vem som ska prövas vid såväl godkännande som återkallelse av F-skatt när sökanden är en fysisk person som under de senaste två åren har varit företagsledare i ett fåmansföretag. Prövningen ska, utöver fåmansföretag som den som söker är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i, även omfatta fåmansföretag som den sökande har eller under senaste två åren haft ett bestämmande inflytande över.

Godkännandet ska kunna återkallas om den som är godkänd för F-skatt inte följer ett föreläggande om att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera att förutsättningarna för att vara godkänd är uppfyllda.

Det måste finnas särskilda skäl för att godkännas för F-skatt om den som söker inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller motsvarande utländska skatter eller avgifter vid den tidpunkt då prövningen görs. Skatteverket ska återkalla godkännandet om den som är godkänd för F-skatt inte har betalat skatter eller avgifter enligt skatteförfarandelagen eller inte betalat motsvarande utländska skatter eller avgifter, till ett belopp som sammanlagt uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer vid den tidpunkt då prövningen görs.

Den som inte följt ett beslut om återbetalning vid rut- och rotarbete ska inte vara godkänd för F-skatt. Det finns grund för återkallelse när ett beslut om återbetalning när det gäller rut- och rotarbeten är fattat och den som är godkänd ändå inte följer beslutet.

Det förtydligas att grund för återkallelse på grund av missbruk finns när missbruket har orsakat en risk för att skatter eller avgifter undanhållits.

Den 1 november 2025 trädde nya bestämmelser för F-skatt i kraft (prop. 2024/25:159, bet. 2024/25:SkU18, rskr. 2025/26:2). Bestämmelserna innebär att ett nytt hinder för godkännande och en ny grund för återkallelse av F-skatt har införts för den som inte har följt ett beslut om återbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Vidare innebär bestämmelserna att det har införts ett nytt hinder för godkännande och en ny grund för återkallelse av F-skatt när ett utländskt företag utan fast driftsställe i Sverige inte har följt ett föreläggande att lämna sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 a § skatteförfarandelagen för bedömning av skattskyldigheten enligt inkomstskattelagen.

Pågående arbete

Underlätta företagande inom hästnäringen

Regeringen tog sommaren 2024 initiativ till att utreda möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen. Behov av kompetensförsörjning liksom hinder för affärsutveckling och konkurrenskraft har analyserats. Utredningen har identifierat flera åtgärder som underlättar företagande, förbättrar lönsamheten och ökar sysselsättningen. Betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025:58) överlämnades den 28 maj 2025 till Landsbygds- och infrastruktur­departementet.

Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

Den 30 augusti 2024 överlämnades betänkandet Effektivare kontrollmöjlig­heter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) till regeringen. När det gäller regelverken för skattereduktion ingår i uppdraget bl.a. att analysera om regelverken kan missbrukas genom fusk eller arbets­livskriminalitet och, om så är fallet, föreslå hur reglerna bör ändras. Vidare ingår att ta ställning till om ytterligare kvalificeringskrav eller uteslutnings­grunder bör införas för företag som utför rot- och rutarbeten och installation av grön teknik samt analysera om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets kontroll av sådana företag. Utredningen föreslår bl.a. att en begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om underentre­prenörer eller bemanningsföretag har eller inte har anlitats för det hushålls­arbete eller den installation av grön teknik som begäran avser. För att inskärpa vikten av att de uppgifter som lämnas i en begäran om utbetalning ska vara fullständiga och sanningsenliga anser utredningen att uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Utredningen föreslår även en förbättrad kontroll av utförare av vissa transporttjänster som omfattas av rutsystemet och föreslår att Skatteverket ges möjlighet att förelägga en tredje man att lämna uppgifter för kontroll av ett beslut eller en begäran om utbetalning.

Tidigare riksdagsbehandling

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) bedöm­ningen att det fanns behov av vissa förändringar på F-skattens område, framförallt för att motverka risken för skattefusk och skatteundandragande och för att förebygga att företag används som brottsverktyg. Regeringen föreslog därför ett antal förändringar i F-skattesystemet. Skatteutskottet tillstyrkte förslaget i yttrande 2024/25:SkU1y.

Motionsyrkanden om F-skatt och näringsverksamhet behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Riksdagen fattade den 17 september 2025 beslut om proposition 2024/25:159 Godkännande för F-skatt – nya hinder och återkallelsegrunder (rskr. 2025/26:2). Skatteutskottet tillstyrkte förslaget i 2024/25:SkU18.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att motverka skattefusk och skatteundandragande och att företag används som brottsverktyg. I takt med att förutsättningarna för att bedriva verksamhet förändras måste även reglerna för godkännande för F-skatt förändras. Utskottet ser positivt på de förändringar som har gjorts på F-skattens område den senaste tiden. Utskottet anser att förändringarna bidrar till att minska risken att företag används som brottsverktyg och leder till ett mer rättvist företagsklimat. Utskottet noterar att betänkandet Effektivare kontroll­möjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare har överlämnats till regeringen. Utredningen har när det gäller regelverken för skattereduktion lämnat förslag för att komma till rätta med missbruk av regelverken genom fusk och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningens arbete som görs i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:307 (V) yrkandena 7–9 och 33, 2025/26:542 (S) och 2025/26:1835 (S).

Det är viktigt med ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. Samtidigt måste möjligheterna till skattefusk och skatteundandragande motverkas. Utskottet konstaterar att den preliminära skatt som betalas in ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt och att det finns möjlighet att jämka skatten under beskattningsåret. Utskottet avstyrker motion 2025/26:2835 (C) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att regeringen sommaren 2024 tog initiativ till att utreda möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen. Betänk­andet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa överlämnades den 28 maj 2025 till Landsbygds- och infrastruktur­departementet. Utskottet vill inte föregripa arbetet i Regeringskansliet och finner därmed inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:3267 (M) och 2025/26:3441 (M).

 

Motionerna

I partimotion 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att det ska införas krav på elektroniska personalliggare för företag som utför byggtjänster med rotavdrag.

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 78 föreslås ett tillkännagivande om att det statliga ansvaret för personal­identifierings- och personalliggarsystem utökas.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på undantag och förenklingar i systemet med personalliggare i sin helhet.

I motion 2025/26:1677 av Charlotte Nordström (M) föreslås ett tillkännagivande om att kravet på personalliggare ses över för att få en lagstift­ning som är rimlig och rättvis.

I motion 2025/26:2141 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av kravet på personalliggare med möjligheten att slopa kravet i mindre företag.

I motion 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa kraven på personal­liggare för familjemedlemmar.

Bakgrund och gällande rätt

Den som bedriver verksamhet inom byggbranschen, fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, livsmedels- eller tobaksgrossistbranschen, restaurang­branschen eller tvätteribranschen ska föra personalliggare. En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen eller i verksamhetslokalen. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket gör ett besök. I personalliggaren ska en anteckning göras av företagsnamn och personnummer eller organisationsnummer. Företagare i de ovannämnda branscherna ska föra in nödvändiga identifikationsuppgifter i personalliggaren för sig själva och för sin personal. De ska också löpande dokumentera uppgifter om arbetspass i liggaren, såväl för sig själva som för personalen.

En personalliggare kan föras manuellt (i bokform). Den ska då vara inbunden, och sidorna ska vara förnumrerade. En personalliggare kan också föras elektroniskt. Det är samma krav på vad som ska antecknas i den elektroniska personalliggaren som i den manuella. I programmet måste alla händelser loggas, så att det framgår vem som har gjort en ändring och när. Systemet måste även vara utformat på ett sådant sätt att Skatteverket kan granska uppgifterna bakåt i tiden. Detta för att Skatteverket vid kontroll­besöket även ska kunna kontrollera bevarandekravet. Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen respektive på byggarbetsplatsen.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök i verksamhetslokalen eller på byggarbetsplatsen för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Vid kontroll­besöket får Skatteverket begära att personer som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten ska styrka sin identitet för att verket ska kunna stämma av sina iakttagelser mot uppgifterna i personalliggaren. Skatteverket får ta ut en kontrollavgift om man inte fört personalliggare. Skatteverket kan även ta ut en avgift om personalliggaren inte är förd på rätt sätt eller om den inte finns tillgänglig vid besöket. Kontrollavgiften är 12 500 kronor plus 2 500 kronor för varje person som inte är upptagen i liggaren men som bedöms vara verksam i rörelsen.

Undantag från att föra personalliggare föreligger vid enskild närings­verksamhet där endast företagaren själv, dennes make/maka och barn under 16 år är verksamma. Samma gäller för fåmansföretag eller fåmanshandels­bolag där bara företagsledare, dennes make/maka eller barn under 16 år är verksamma.

Pågående arbete

Skatteverkets regleringsbrev för 2025

Av Skatteverkets regleringsbrev för 2025 framgår att verket ska fortsätta förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Samtidigt behöver regelverken vara utformade så att det kan förebyggas och motverkas att kriminella använder företag som brottsverktyg. Myndigheten ska redovisa de förenklingsåtgärder för företag som har vidtagits och planeras samt vilka hinder och möjligheter som finns i förenklingsarbetet. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av vilka effekter förenk­lingsåtgärderna bedöms få för företag. Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet senast den 13 mars 2026.

Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

Den 30 augusti 2024 överlämnades betänkandet Effektivare kontrollmöjlig­heter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) till regeringen. I uppdraget som gäller regelverket för personalliggare ingick bl.a. att analysera om regelverket fungerar på ett effektivt sätt och föreslå eventuella åtgärder för att öka effektiviteten samt motverka skatteundan­dragande. Vidare ingick att ta ställning till om fler alternativt färre branscher bör omfattas av reglerna och om ändringar bör göras i regelverket för att effektivisera myndighetssamverkan mot fusk, regelöverträdelser och arbets­livskriminalitet.

Av betänkandet framgår att utredningen bedömer att en nödvändig förutsättning för att ett krav på personalliggare ska vara en relevant åtgärd för att motverka svartarbete är att oannonserade fysiska kontrollbesök kan genomföras. Utredningen anser att det är nödvändigt med fler kontrollbesök och att sådana besök vid behov även görs mer frekvent. Det är nödvändigt med fysiska kontrollbesök på en fysiskt avgränsad plats. Kontrollbesök när det gäller personalliggare bör därför inte få genomföras hos privatpersoner i deras privatbostad, vilket innebär att personalliggare inte är ett lämpligt verktyg i branscher eller verksamheter där arbetet till övervägande del utförs hemma hos privatpersoner. Utredningen anser att samtliga verksamheter som i dag omfattas av regelverket för personalliggare även fortsättningsvis bör göra det. Utredningen bedömer vidare att regelverket för personalliggare inte bör omfatta fler branscher än i dag.

För att effektivisera kontrollen ska det enligt utredningen införas ett särskilt krav på att en elektronisk personalliggare ska vara utformad på ett sådant sätt att uppgifter i den kan överföras elektroniskt till Skatteverket. För att åtgärden ska vara verkningsfull ska det även ställas krav på att uppgifterna ska överföras elektroniskt till Skatteverket om verket begär det vid ett kontrollbesök. För att den elektroniska överföringen i praktiken ska förenkla kontrollen är det nödvändigt att Skatteverket kan ställa krav på hur den ska göras, dvs. i vilket format och på vilket sätt uppgifterna ska överföras. När skyldigheten att föra personalliggare inte fullgörs ska en kontrollavgift tas ut. I de fall kravet på att en elektronisk personalliggare ska vara utformad på så sätt att uppgifter i den kan överföras elektroniskt till Skatteverket inte är uppfyllt, ska Skatteverket få förelägga näringsidkaren eller byggherren att fullgöra skyldigheten. Förelägg­andet ska få förenas med vite. Utredningen föreslår att det ska ställas krav på elektroniska personalliggare för samtliga verksamheter som omfattas av bestämmelserna om personalliggare. Utredningen bedömer att det inte är lämpligt att införa bestämmelser som innebär att uppgifter i personalliggare regelbundet överförs till Skatteverket.

För att effektivisera Skatteverkets kontroll föreslår utredningen att Skatte­verket vid ett kontrollbesök, utöver kontroll av dokumentationsskyldigheten, även ska kunna utreda om det finns behov av att kontrollera vissa uppgifts­skyldigheter enligt skatteförfarandelagen för den som beslutet om kontroll­besök gäller eller för den som utför eller kan antas utföra arbete i verksamhets­lokalen eller på byggarbetsplatsen. De uppgiftsskyldigheter som förslaget omfattar är de som har en koppling till kontrollbesökets bakomliggande syfte, dvs. att bedöma om det förekommer svartarbete på den kontrollerade arbets­platsen. Det huvudsakliga syftet med ett kontrollbesök, dvs. kontroll av dokumentationsskyldigheten, bör dock inte förändras. Kontrollbesök ska därför normalt inte få göras enbart för att utreda behovet av att kontrollera viss uppgiftsskyldighet. Skatteverket ska för det nya ändamålet, utöver de befogen­heter som finns i dag, få genomföra vissa ytterligare åtgärder. Bland annat ska myndigheten få ställa vissa frågor och granska historiska uppgifter i personal­liggaren.

Utredningen anser att inhyrda personers arbetsgivare bör framgå av personalliggaren.

Utredningen anser att kontrollavgifterna ska bestämmas utifrån prisbas­beloppet. Förslaget innebär en höjning jämfört med nuvarande nivåer.

Betänkandet remitterades hösten 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om personalliggare behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att värna goda arbetsvillkor och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat samtidigt som det är viktigt att motverka skattefusk och skatteundandragande. Regelverken bör vara utformade så att man kan förebygga och motverka att kriminella använder företag som brottsverktyg. Utskottet noterar att det uppdrag som regeringen gett till Skatteverket om att fortsätta förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och admini­strativa kostnader ska redovisas till Finansdepartementet i närtid.

Utskottet noterar att betänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) över­lämnades till regeringen den 30 augusti 2024. I uppdraget som gäller regelverket för personalliggare ingick bl.a. att analysera om regelverket fungerar på ett effektivt sätt och föreslå eventuella åtgärder för att öka effektiviteten samt motverka skatteundandragande. Vidare ingick att ta ställ­ning till om fler alternativt färre branscher bör omfattas av reglerna och om ändringar bör göras i regelverket för att effektivisera myndighetssamverkan mot fusk, regelöverträdelser och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av både Skatteverkets rapport och utredningens arbete som görs i Regeringskansliet och avstyrker samtliga motionsförslag.

Motionerna

I partimotion 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestäm­melser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. I yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet.

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att motverka fusk i rut och rot. I yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om en systematisk förstärkning av arbetet mot arbetslivskriminalitet. I yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om att ge Skatteverket ett tydligare uppdrag att arbeta mot fusk och kriminalitet.

I kommittémotion 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka regelverken för att motverka medhjälp till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Det är viktigt för skattemoralen att motverka skattefelet. Att motverka skattefusk och skatteflykt är både en konkurrensfråga för företagen och en fråga om resurser och tillit till våra demokratiska system.

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 37 föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny nivå av skattebrott, synnerligen grovt brott där maxstraffet ska vara tio års fängelse.

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 75 föreslås ett tillkännagivande om att motverka fusk med rut, rot och andra skattesubventionerade tjänster.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att ta fram förslag på ny lagstiftning om företrädaransvar.

I motion 2025/26:855 av Magnus Manhammar (S) föreslås ett tillkänna­givande om att studera förutsättningarna för att införa liknande begränsningar för påminnelseavgifter för statliga myndigheter som de som gäller för företag.

I motion 2025/26:1088 av Anna Wallentheim (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som stärker Skatteverkets möjligheter att bekämpa avancerad skatteplanering.

I motion 2025/26:1657 av Margareta Cederfelt (M) föreslås ett tillkännagivande om myndighetsåtgärder för att stoppa svartarbete.

I motion 2025/26:1972 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att effektivisera administrationen av trängselavgifter och samla ihop avgifterna innan de faktureras.

I motion 2025/26:1994 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att ändra reglerna så att Transportstyrelsen måste vänta med att skicka ut räkningen för trängselavgifter tills kravet är minst 100 kronor.

I motion 2025/26:2365 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över hur biometrisk identifiering kan användas i större utsträckning för att minimera risken för fusk.

I motion 2025/26:2450 av Erik Ottoson (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över en sänkning av avgiften för försenad inbetalning av trängsel­avgift.

I motion 2025/26:3200 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över Skatteverkets möjlig­heter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft.

Bakgrund och gällande rätt

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

–      plats för företagsledning

–      filial

–      kontor

–      fabrik

–      verkstad

–      gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar

–      plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet

–      fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara för att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

Utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige

Från och med den 1 januari 2021 finns nya regler för utländska företag som saknar ett fast driftställe i Sverige och som betalar ut lön till anställda som arbetar i Sverige och för utländska företag som fakturerar ett annat företag för arbete här.

Vissa utländska företag som inte har ett fast driftställe i Sverige ska lämna särskilda uppgifter till Skatteverket. Företagen ska lämna de särskilda uppgifterna årligen från och med år 2022.

En utländsk arbetsgivare som saknar ett fast driftställe i Sverige, som har anställda som arbetar i Sverige och som betalar ut lön och andra ersättningar till anställda som arbetar i Sverige är skyldiga att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som utförs i Sverige. Även om arbetet rent fysiskt utförs utomlands så kan det anses vara arbete som utförs i Sverige om arbetet är inom ramen för arbetsgivarens verksamhet här.

Med utländskt företag avses en utländsk juridisk person eller en fysisk person som bedriver enskild näringsverksamhet och som är begränsat skattskyldig i Sverige.

Om lön och andra ersättningar till den anställda inte ska beskattas i Sverige enligt 183-dagarsregeln i lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) ska skatteavdrag inte göras. Något skatteavdrag ska inte heller göras om det finns ett beslut om att skatteavdrag inte ska göras.

Budgetpropositionen för 2026

Av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) inom utgiftsområde 3 framgår att Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet under 2024 fördubblades för andra året i rad jämfört med föregående år.

Vidare framgår det av budgetpropositionen att anslaget till Skatteverket ökas med 20 miljoner kronor för 2026 för att förstärka Skatteverkets arbete mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. Av redovisningen framgår även att Skatteverket avslutade fler brottsutredningar under 2024 jämfört med 2023 och att myndigheten avslutade lika många särskilt krävande ärenden. Dessa ärenden var i stor utsträckning brottsutrednings­ärenden kopplade till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Vidare ökade antalet utredningar och brottsanmälningar som avsåg allvarligt skatte­undandragande. Kontrollerna mot allvarligt skatteundandragande innebar bl.a. att Skatteverket förhindrade flera företag från att användas som brottsverktyg genom att avregistrera dem från bl.a. mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samt besluta om återkallelse av F-skatt. Även flera återbetalningar av mervärdesskatt där misstanken för bedrägerier var stor och konstaterade mervärdesskattebedrägerier stoppades.

Av redovisningen framgår också att Skatteverket under 2024 prioriterade kontroller av oriktiga identiteter som misstänktes användas i kriminellt syfte. Arbetet ledde till att 166 identiteter avregistrerades på grund av att de var falska, jämfört med endast 9 identiteter föregående år. Antalet anmälda folkbokföringsbrott nästan fördubblades jämfört med 2023 och ökade till 1 148 stycken.

Finansiellt underrättelsecentrum

Den 7 november 2025 invigdes Finansiellt underrättelsecentrum vid Polis­myndigheten. Centrumet ska fördjupa samverkan mellan myndigheter och privata aktörer i arbetet mot den kriminella ekonomin.

Polismyndigheten har uppskattat att den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att motverka de ekonomiska drivkrafterna bakom brottsligheten gav regeringen under förra året ett uppdrag till Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket att inrätta och delta i arbetet vid ett finansiellt underrättelsecentrum.

Centrumet ska samla expertis från flera myndigheter och banksektorn i gemensamma lokaler, vilket möjliggör ett snabbare och mer effektivt arbete. Genom fördjupad samverkan och informationsutbyte ska aktörerna till­sammans förebygga ekonomisk brottslighet, såsom penningtvätt och bedrägerier, samt motverka den kriminella ekonomin. Invigningen markerar en viktig milstolpe i det redan påbörjade arbetet.

Medel för inrättandet av Finansiellt underrättelsecentrum avsattes i budgetpropositionerna för 2025 och 2026. Centrumet ska vara fullt utbyggt senast vid utgången av 2027.

Nya bestämmelser om F-skatt under 2025

Sedan den 1 januari 2025 gäller nya bestämmelser för F-skatt.

För mer information se avsnittet F-skatt.

En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet

En ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten trädde i kraft den 15 februari 2024 och ger båda myndigheterna förbättrade möjligheter att använda personuppgifter vid kontroller och ett utökat stöd för att lämna ut personuppgifter digitalt vid informationsutbyten (prop. 2023/24:29, bet. 2023/24:SfU7, rskr. 2023/24:119).

En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetal­ningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet trädde i kraft den 1 juli 2024 (prop. 2023/24:85, bet. 2023/24:KU27, rskr. 2023/24:195).

Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten

Den 29 januari 2025 beslutade riksdagen om propositionen Utökade skyld­igheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten (prop. 2024/25:45, bet. 2024/25:FiU19, rskr. 2024/25:133). Propositionen innebär att de uppgifts­skyldigheter som regleras i lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten har kompletterats med bestämmelser för att Utbetalningsmyndigheten ska kunna utföra sin verksamhet, när det gäller bl.a. dataanalyser och urval samt granskningar, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

Den 26 februari 2025 beslutade riksdagen om propositionen Ökat informa­tionsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65, bet. 2024/25:JuU9, rskr. 2024/25:148). Propositionen innebär att en ny lag införts som ger ett antal statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Bland annat Skatteverket och Tullverket föreslås omfattas av begreppet brottsbekämpande myndighet till vilken uppgifter ska lämnas.

Skatteverket föreslås även i likhet med Kronofogdemyndigheten omfattas av uppgiftsskyldigheten, dvs. att den ska lämna uppgifter till de brotts­bekämpande myndigheterna. För Skatteverkets del innebär det att uppgifter som före­kommer i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och som kan antas ha särskild betydelse för ett ärende i Skatteverkets beskattnings­verksamhet, folkbokföringsverksamhet eller verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige ska lämnas till den verksamheten. Om uppgiften omfattas av sekretess ska den inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. 

Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.

Biometri i brottsbekämpningen

Den 26 februari 2025 beslutade riksdagen om propositionen Biometri i brotts­bekämpningen (prop. 2024/25:37, bet. 2024/25:JuU18, rskr. 2024/25:147) i vilken det bl.a. föreslås att biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025.

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse

Riksdagen beslutade den 22 oktober 2025 om proposition 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestäm­melse. Lagändringen innebär att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda ska kunna lämnas mellan myndigheter om det behövs för följande syften:

–      förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet

–      utreda brott

–      förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar

–      förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

Innan en uppgift lämnas ska det göras en intresseavvägning. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekre­tess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Lag­ändringen trädde i kraft den 1 december 2025.

Företrädaransvar

Företrädaransvaret innebär att en företrädare för en juridisk person kan bli personligt ansvarig för betalning av den juridiska personens obetalda skatter och avgifter på grund av att den juridiska personen

•       inte har betalat skatter eller avgifter enligt skattebetalningslagens regler/ skatteförfarandelagens regler eller

•       inte har gjort skatteavdrag för anställda

•       har lämnat en oriktig uppgift i en momsdeklaration som lett till att det har betalats ut för mycket moms till den juridiska personen.

För att ett personligt betalningsansvar ska kunna utdömas för underlåten betalning, krävs det att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt.

Den 2 november 2020 lämnade Utredningen om det skatterättsliga före­trädaransvaret sitt betänkande till regeringen (SOU 2020:60). Utredningen har haft i uppdrag att se över vissa frågor om det skatterättsliga företrädaransvaret. I uppdraget ingick att särskilt överväga om det finns behov av att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalnings­skyldighet. Utredningen föreslår bl.a.

•       att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam

•       att den nuvarande regeln om befrielse från betalningsskyldighet får en ny utformning med ett delvis utökat tillämpningsområde

•       att en företrädare efter ansökan, om inte särskilda skäl talar emot det, ska beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

Uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn

Den 1 januari 2025 trädde lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn (2024:1300) i kraft.

En skyldighet införs för arbetsgivare (och andra som är skyldiga att lämna en arbetsgivardeklaration) att lämna uppgift om frånvaro från arbetet på grund av vård av barn eller föräldraledighet. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen, och Skatteverket lämnar över upp­gifterna till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan sedan jämföra de uppgifter som den enskilde lämnat i sin ansökan med de uppgifter som arbets­givaren lämnat.

Trängselskatt

Trängselskatt tas ut i Stockholm och Göteborg. Syftet med trängselskatten är att förbättra framkomligheten och miljön men även att bidra till finansiering av infrastrukturen. Samtliga passager som görs med en viss bil under en kalendermånad sammanställs av Transportstyrelsen till ett beslut som skickas till den skattskyldige månaden därefter. Först när skattebeslutet är fattat kan skatten betalas in. Betalningen ska finnas på Transportstyrelsens konto för trängselskatt senast den sista dagen i månaden efter den månad när skattebeslutet fattades. Den som är skattskyldig ansvarar för att skatten blir betald i rätt tid även om han eller hon inte får något inbetalningskort från Transportstyrelsen. Om skatten inte betalas i tid tas det ut en tilläggsavgift på 500 kronor.

Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag

Riksdagen beslutade den 20 november 2025 om propositionen Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (prop. 2024/25:187, bet. 2025/26:FiU12, rskr. 2025/26:56). Propositionen innebär att det införs en subventionsbrottslag och en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar samt att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen utvidgas så att även regionerna omfattas av underrättelseskyldighet. Förslaget innebär att statliga stöd till företag och andra juridiska personer får ett särskilt straffrättsligt skydd. Med förslaget samlas samtliga straffbestämmelser som gäller statligt företagsstöd i en och samma lag, subventionsbrottslagen. De nya regleringarna syftar till att i större omfattning än i dag förstärka skyddet mot felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt företagsstöd.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026.

Pågående arbete

Företrädaransvar

Regeringen lämnade den 20 november 2025 propositionen Det skatterättsliga företrädaransvaret – nya regler, befrielse och rådrum (prop. 2025/26:52).

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om företrädaransvar i skatte­förfarandelagen (2011:1244). Bestämmelsen om befrielse från betalnings­skyldighet ändras enligt förslaget på så sätt att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift. Befrielse­grunden preciseras genom ett antal omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om betalningsskyldigheten är oskälig. Det införs även en bestämmelse om rådrum. En företrädare som kan komma att bli betalnings­skyldig för en juridisk persons skatt eller avgift ska efter ansökan kunna beviljas ett rådrum på två månader från den ursprungliga betalningstidpunkten för skatt eller avgift som omfattas av ansökan och först förfaller till betalning (rådrumsperiod). Rådrummet innebär att prövningen av skyldigheten för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallo­dag till den tidpunkt då rådrummet upphör.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2026.

Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden

Den 16 december 2025 lämnade regeringen propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (2025/26:88). I propositionen föreslås att de registerlagar som i dag tillämpas av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska ersättas med varsin ny lag om personuppgiftsbehandling. De nya lagarna syftar till att ge berörda myn­digheter möjlighet att behandla personuppgifter på ett modernt och ända­målsenligt sätt. Lagarna skyddar samtidigt enskilda mot att deras personliga integritet kränks. De nya lagarna har i huvudsak samma materiella tillämpningsområden som de nu gällande lagarna. De kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Regeringen föreslår även att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska få ett uttryckligt rättsligt stöd för att använda dataanalyser och urval för en ännu mer effektiv kontrollverksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare

Den 30 augusti 2024 överlämnades betänkandet Effektivare kontrollmöjlig­heter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) till regeringen.

För mer information se avsnittet om F-skatt.

Sammanhållen identitetsförvaltning

I regeringens och myndigheternas pågående arbete mot målet att svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet, ingår bl.a. att få till stånd en mer sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter (skr. 2023/24:67).

Regeringsuppdrag

Den 14 november 2024 gav regeringen Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pen­sionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säker­ställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om sam­ordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar (Fi2024/02213). Skatteverket lämnade den 13 juni 2025 en gemensam redovisning av uppdraget till Finansdepartementet.

Den 3 december 2024 gav regeringen Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppdrag att utveckla det operativa samarbetet för att identifiera identitetsmissbruk, dela information om misstänkt missbruk och fel när det gäller identitetsuppgifter med varandra samt åtgärda upptäckta fel i myndigheternas register (dnr Fi2024/02214). Skatteverket lämnade den 13 juni 2025 en redovisning av uppdraget.

Vidare gav regeringen den 3 december 2024 Migrationsverket, Polis­myndigheten, Skatteverket och Statens servicecenter i uppdrag att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens i fastställande av identitet och andra identitetsfrågor (dnr. Fi2024/02215). Skatteverket redo­visade uppdraget den 30 september 2025.

I juni 2025 redovisades ett regeringsuppdrag till nio myndigheter att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om sam­ordningsnummer används ändamålsenligt (Fi2024/02213 och Fi2025/01361).

Den 27 juni 2025 gav regeringen 14 myndigheter i uppdrag att samordna utvecklingen av effektiv informationsdelning för att stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten (Fi2025/01460). Målet är att säkerställa att informationsdelning mellan myndigheterna används fullt ut för att förebygga, upptäcka och motverka brottslighet och felaktiga utbetalningar. Skatteverket ska samordna arbetet och senast före utgången av augusti 2026 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Arbetslivskriminalitet

Den 3 mars 2025 överlämnade Delegationen mot arbetslivskriminalitet betänkandet Arbetslivskriminalitet – upplägg – verktyg och åtgärder – fortsatt arbete (SOU 2025:25). Delegationen har bl.a. haft i uppdrag att analysera specifika arbetslivskriminella upplägg och kopplingar till organiserad brotts­lighet i vissa näringsgrenar samt behandla ett urval av reglerade yrken där arbetslivskriminalitet bedöms medföra särskilt stora risker för samhället. Betänkandet har remitterats.

Ny utredning för stärkta identitetskontroller

Regeringen beslutade den 10 mars 2025 att tillsätta en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller (dir. 2025:22). Utredningen är en del av arbetet för att stoppa identitetsmissbruk och är viktig för att information om biometriuppgifter ska kunna stärka fler myndigheters arbete med identitetskontroller. Syftet är att skapa en effektivare och säkrare process vid verifiering av identitet som utgår från biometriska uppgifter. Förslagen ska bidra till en effektiv, tillförlitlig och ändamålsenlig identitets­förvaltning i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2026.

Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning

Den 17 juni 2025 tog finansminister Elisabeth Svantesson (M) emot betänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75). Utredningen innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet. Utredningen föreslår bl.a. följande åtgärder:

•       Stärkt brottsbekämpning: Skatteverket bör få verkställa vissa tvångsmedel för att avlasta polis och åklagare

•       Ett nytt brott i folkbokföringslagen: Främjande av oriktig folkbokföring såsom adresshandel föreslås kriminaliseras

•       Biometrisk lagring: Ansiktsbilder och fingeravtryck som tas vid identitetskontroller ska få lagras i upp till tio år. För EES-medborgare får lagring endast ske om det finns misstanke om oriktiga uppgifter. Jäm­förelse får ske mellan Skatteverket och Migrationsverket för att identifiera en person och Polismyndigheten får göra jämförelser i brottsutredande syfte.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier

Regeringen lämnade den 6 november 2025 propositionen Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier (prop. 2025/26:43). Förslagen lämnas bl.a. mot bakgrund av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse i februari 2022 anförde att Sverige inte korrekt har genomfört vissa artiklar i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straff­rättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (SEFI-direktivet). Det förfarande som åsyftas är mervärdesskatte­bedrägerier som begås i form av s.k. karusellhandel, via skenföretag eller inom ramen för en kriminell organisation.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

För mer information se avsnittet Skatteavtal, skatteflykt och skatte­rapportering.

Skatteverkets regleringsbrev för 2026

Skatteverket har fått i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser gentemot användare av de individuppgifter i arbetsgivardeklarationer som flera myndigheter och arbetslöshetskassor får tillgång till. Syftet är att skapa en ökad riskmedvetenhet i användningen av individuppgifterna i ärendehand­läggning.

Uppdraget ska redovisas till finansdepartementet senast den 11 december 2026.

Utbetalningsmyndighetens regleringsbrev för 2026

Utbetalningsmyndigheten har fått i uppdrag att stödja myndigheter i deras arbete med att motverka felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av stöd och bidrag till företag och civilsamhälle under 2026–2029. Vidare ska även myndigheten främja samverkan mellan myndigheter när det gäller felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande som myndigheter har svårt att upptäcka var för sig.

Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Den 30 januari 2026 beslutade regeringen om lagrådsremissen Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I lagrådsremissen föreslår regeringen att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person ska kunna bli föremål för Utbetalnings­myndighetens dataanalys och granskning.

För att detta ska vara möjligt föreslås bl.a. att kommuner ska vara skyldiga att lämna sådana uppgifter som behövs för myndighetens dataanalyser och urval. Kommuner föreslås även vara skyldiga att vid behov lämna kom­pletterande uppgifter som behövs vid en fördjupad granskning. Det föreslås vidare att Utbetalningsmyndigheten ska underrätta den kommun som har beslutat om utbetalningen när en sådan granskning inleds och avslutas samt om resultatet av granskningen. Utbetalningsmyndighetens granskning ska utgöra ett komplement till kommuners kontrollverksamhet. Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och förhindra ekonomisk brottslighet.

Lagändringarna om att kommuners utbetalningar ska kunna bli föremål för Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. De lagändringar som innebär att det blir obligatoriskt för kommuner att även utan en begäran från Utbetalningsmyndigheten regelbundet lämna uppgifter som behövs för myndighetens dataanalys och urval föreslås dock träda i kraft den 1 juli 2029.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skatte- och avgiftskontroll och trängselskatt behand­lades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen har lämnat propositionen Det skatterättsliga företrädaransvaret – nya regler, befrielse och rådrum som inne­bär lättnader i reglerna om företrädaransvar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2025/26:2835 (C) yrkande 6.

Utskottet noterar att det av regeringens resultatredovisning i budget­propositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) inom utgiftsområde 3 framgår att Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet under 2024 fördubblades för andra året i rad jämfört med föregående år. Av redovisningen framgår även att Skatteverket avslutade fler brottsutredningar under 2024 jämfört med 2023 och att myndigheten avslutade lika många särskilt krävande ärenden. Dessa ärenden var i stor utsträckning brottsutrednings­ärenden kopplade till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Vidare framgår att kontrollerna mot allvarligt skatteundandragande bl.a. innebar att Skatteverket förhindrade flera företag från att användas som brottsverktyg genom att avregistrera dem från bl.a. mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samt besluta om återkallelse av F-skatt.

Den 7 november 2025 invigdes Finansiellt underrättelsecentrum vid Polis­myndigheten. Centrumet ska fördjupa samverkan mellan myndigheter och privata aktörer i arbetet mot den kriminella ekonomin.

Utskottet konstaterar att regeringen på senare tid genomfört en mängd åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att förhindra ekonomisk brottslighet. Nya bestämmelser för F-skatt har införts. Ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har införts som ger båda myndigheterna förbättrade möjligheter att använda personuppgifter vid kontroller och ett utökat stöd för att lämna ut personuppgifter digitalt vid informationsutbyten. Det har införts en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Andra förändringar är  utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och nya be­stämmelser om ökat informationsflöde till brottsbekämpningen.

Vidare konstaterar utskottet att beslutade lagändringar innebär att biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning, och att ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter möjliggörs genom en ny sekretessbrytande bestämmelse. Beslut har även fattats om en subventions­brottslag och en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar samt en utvidgning av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Alla dessa beslut syftar till att i större omfattning än i dag förstärka skyddet mot felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt företagsstöd.

Utskottet konstaterar också att regeringen har fattat beslut om ett uttryckligt rättsligt stöd för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten att använda dataanalyser och urval för en ännu mer effektiv kontrollverksamhet.

Regeringen har gett ett antal nya uppdrag till myndigheter av vilka några redovisats under 2025 och andra kommer att redovisas under 2026. Det handlar bl.a. om uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar, att utveckla det operativa samarbetet för att upptäcka identitetsmissbruk, att dela information om misstänkt missbruk och fel när det gäller identitetsuppgifter med varandra samt åtgärda upptäckta fel i myndigheternas register. Det handlar också om att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens om fastställande av identitet och andra identitetsfrågor, att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om samordnings­nummer används ändamålsenligt samt att samordna utvecklingen av effektiv informa­tionsdelning för att stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt har regeringen tillsatt ett antal utredningar, och andra utredningar har överlämnat sitt resultat till regeringen. Bland annat överlämnade Delegationen mot arbetslivskriminalitet sitt betänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg – verktyg och åtgärder – fortsatt arbete i mars 2025, och i juni 2025 överlämnades betänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning. I mars 2025 tillsattes en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller (dir. 2025:22).

Utskottet noterar att betänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare har överlämnats till regeringen. Utredningen har när det gäller regelverken för skattereduktion lämnat förslag för att komma till rätta med missbruk av regelverken genom fusk och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningens arbete som görs i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att det av regleringsbreven för 2026 både för Skatteverket och Utbetalningsmyndigeten framgår att myndigheterna ska arbeta med kunskapshöjande insatser gentemot användare av individ­uppgifter i arbetsgivardeklarationer. De ska också stödja myndigheter i deras arbete med att motverka felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av stöd och bidrag till företag och även främja samverkan mellan myndigheter när det gäller felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande som myndigheter har svårt att upptäcka var för sig.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 19, 2025/26:1088 (S) yrkande 1, 2025/26:1657, 2025/26:2365, 2025/26:3200 (M) yrkande 1, 2025/26:3553 (S) yrkandena 18, 19 och 23, 2025/26:3554 (S) yrkande 2, 2025/26:3586 (S) yrkande 37 och 2025/26:3590 (S) yrkande 75.

Utskottet finner inte skäl att förorda förändringar i inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe och avstyrker därför motion 2025/26:307 (V) yrkande 15.

Det är viktigt att avgifter är ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå individer och företag att lämna deklaration och andra uppgifter till Skatte­verket. Utskottet vill även framhålla att Skatteverket har möjlighet att helt eller delvis befria någon från förseningsavgiften om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp. Utskottet ser inga skäl att förändra regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter på det sätt som föreslås. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:855 (S), 2025/26:1972 (M), 2025/26:1994 (M) och 2025/26:2450 (M).

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att se över ersättningen för processkostnader i skatte­mål.

I kommittémotion 2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar för att förenkla administrationen.

I motion 2025/26:1879 av Laila Naraghi (S) föreslås ett tillkännagivande om att Skatteverket ska få i uppdrag att utforma deklarationen så att det blir möjligt att samtidigt som man lämnar deklarationen ska få information om bostadstillägg för pensionärer och kunna ansöka om bostadstillägg.

I motion 2025/26:1973 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att få göra en frivillig extra skatteinbetalning till specifika projekt.

I motion 2025/26:1995 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att det ska införas en möjlighet för den som vill att betala in mer i skatt än vad som behövs.

I motion 2025/26:2126 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor på skatte­kontot inte vare sig betalas ut eller betalas in under året.

I motion 2025/26:2189 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att införa en möjlighet att förlänga tiden för anstånd och dispenserna för skatter och arbetsgivaravgifter orsakade av covid-19.

I motion 2025/26:2319 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att skynda på handläggningstiden hos Skatteverket för en normal bouppteckning.

I motion 2025/26:2478 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att Skatteverket ska få i uppdrag att stärka informationen om jobbskatteavdragens positiva effekter.

I motion 2025/26:3755 av Patrik Karlson (L) föreslås ett tillkännagivande om att utreda nödvändiga lagändringar för att införa en särskild skattsedel för UF-företag.

Bakgrund och gällande rätt

Mål för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Riksdagen har tidigare beslutat om nuvarande mål för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78). Regeringen uppgav i resultatredovisningen för utgifts­område 3 i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att det efter flera års negativ resultatutveckling gällande registrering av bouppteckningar inom nio veckor uppnåddes ett tillfredsställande resultat under 2024.

Ersättning för ombudskostnader

En skattskyldig kan beviljas ersättning för kostnader för ombud, biträde och utredning i ett ärende. Även om utbetalningen av ersättningen dröjer kan ränta inte beviljas. En ansökan om ersättning för den sortens kostnader ska göras hos den myndighet där kostnaderna har uppkommit. Ansökan om ersättning ska ha kommit in till myndigheten innan ärendet eller målet avgörs (43 kap. 6 § skatteförfarandelagen).

Pågående arbete

Skatteverkets regleringsbrev för 2025

Av Skatteverkets regleringsbrev för 2025 framgår att Skatteverket fått i upp­drag att fortsätta förenklingsarbetet med att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Det uppdraget ska redovisas den 13 mars 2026.

Förenkla regelverk för att minska regelbördan för företag

Den 10 mars 2025 överlämnade Skatteverket sin delredovisning av uppdraget från Klimat- och näringslivsdepartementet att förenkla regelverk i syfte att minska regelbördan för företag (KN2024/01546). Av delredovisningen framgår att Skatteverket bl.a. sett över sina föreskrifter och allmänna råd, haft dialog med branschorganisationer och inom Skatteverket, samverkat med andra myndigheter och sett över inlämnade hemställningar till Regerings­kansliet. I dialogen med branschorganisationer har Skatteverket fått informa­tion om vilka regelverk som de anser är mest betungande och var man anser att behovet av förenklingsåtgärder är störst. Av dialogen framgår samtidigt att flera branschorganisationer är nöjda med Skatteverkets för­enklingsarbete men att det finns utmaningar och utrymme för att göra mer. Det arbete som har genomförts har gett Skatteverket ett gediget underlag att analysera och arbeta vidare med. För att kunna prioritera mellan olika förenklingsförslag har Skatteverket tagit fram utgångspunkter och avgräns­ningar. Av redovisningen framgår att fokus framöver är att fortsätta med kartläggning och analys samt att arbeta med olika förenklingsåtgärder. Skatteverket kommer att ha dialog med berörda branschorganisationer i det fortsatta arbetet med regel­förenklingar och kommer att fortsätta med samverkan med andra myndigheter.

Uppdraget slutredovisas den 15 mars 2026.

Riksrevisionens rapport Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd. Riksrevisionen lämnade sin rapport den 31 januari 2025 (RiR 2025:1).

Den övergripande slutsatsen är att de tillfälliga anstånden har varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Åtgärden har snabbt förbättrat likviditeten i näringslivet och förbättrat företagens ekonomiska situation. Däremot finner Riksrevisionen inget stöd för att åtgärden har förhindrat konkurser. Riks­revisionen bedömer att statens kostnad för åtgärden kommer att bli högre än vad regeringen har räknat med. Skatteverkets kontroll för att förhindra miss­bruk av anståndsmöjligheten har varit förhållandevis effektiv.

Skattekredit utan normal kreditprövning har haft konsekvenser som regeringen inte har beaktat.

Stora anståndsbelopp ger stora uppbördsförluster och har öppnat för miss­bruk.

Retroaktiva anstånd har gjort det möjligt för oseriösa företag att få pengar utbetalda.

I början av pandemin var kreditkostnaden för anstånd lägre än den genom­snittliga marknadsräntan vilket medförde att anstånd delvis trängde ut finans­iering med banklån. Det är en oönskad effekt av anstånden.

Företagen har inte behövt betala ränta och avgift för anstånden innan dessa har upphört. Detta kan ha fått anstånden att framstå som mer förmånliga än banklån och har också ökat kreditrisken för staten. Med löpande betalningar av avgift och ränta hade Skatteverket kunnat få en signal från företag som inte kunnat eller haft för avsikt att betala tillbaka skattekrediten.

Regeringen har underskattat anståndens effekt på uppbördsförlusterna.

Riksrevisionen anser att det är tveksamt om det var lämpligt att utöka möjligheten till anstånd när kreditmarknaden började fungera normalt och det inte längre var likviditetsbrist i bankerna.

Riksrevisionens rapport hanteras i regeringens skrivelse 2024/25:184 Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Skatteutskottet beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna den 16 oktober 2025 (bet. 2025/26:7).

Ökade möjligheter att driva UF-företag

Regeringen vill öka möjligheterna för unga att driva företag inom ramen för Ung Företagsamhet (UF) driva UF-företag och utveckla sitt entreprenörskap. Regeringskansliet ger därför en utredare i uppdrag att analysera hur hanteringen av skatten för UF-företag och andra övningsföretag kan förbättras.

I ett pressmeddelande den 10 december 2025 meddelade regeringen tillsättningen av en bokstavsutredning (utredning som bedrivs internt på Finansdepartementet) om UF-företag. Uppdraget är att analysera hur skatte­reglerna för UF-företag kan förbättras. Utredaren ska bl.a.

•       föreslå ett enklare sätt för den som driver ett UF-företag och eventuellt andra övningsföretag att betala skatt

•       analysera hur vinster från UF-företag och eventuellt andra övningsföretag ska beskattas

•       jämföra med hur reglerna ser ut i andra jämförbara länder

•       ta hänsyn till risken för missbruk och säkerställa att förslagen inte kan missbrukas av oseriösa aktörer.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Målet för Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens verksamhet behand­lades i betänkande 2025/26:SkU1. När det gäller de redovisade resultaten för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution delade utskottet regeringens samlade bedömning att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SkU1, rskr. 2025/26:64–65).

Motionsyrkanden om deklaration m.m. behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Skatteverket ska bevilja anstånd med betalningen av en skatt eller avgift om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas. Vidare finns det rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den utsträckning sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:2835 (C) yrkande 8.

Utskottet noterar att Skatteverket i regleringsbrevet för 2025 fick i uppdrag att fortsätta förenklingsarbetet med att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Utskottet ser därför inte skäl att förorda förändringar av systemet för kontrolluppgifter för föreningar och avstyrker därmed motion 2025/26:3180 (C) yrkande 9.

Vidare konstaterar utskottet att den preliminära skatt som betalas in ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt och att det finns möjlighet att jämka skatten under beskattningsåret. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1973 (M), 2025/26:1995 (M) och 2025/26:2126 (M).

Efter flera års negativ resultatutveckling när det gäller registrering av boupp­teckningar inom nio veckor uppnåddes ett tillfredsställande resultat under 2024. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2319 (M).

Utskottet ser inget behov av att lämna ett tillkännagivande till regeringen om ett uppdrag om information och ansökan av bostadstillägg i deklarationen. Inte heller ser utskottet något behov av ett tillkännagivande om att ge Skatteverket i uppdrag att stärka informa­tionen om jobbskatteavdragets effekter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:1879 (S) och 2025/26:2478 (M) yrkande 1.

Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionens rapport om gällande tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt finner inte utskottet anledning att införa en möjlighet att förlänga tiden för anstånd och dispenserna för skatter och arbets­givaravgifter orsakade av covid-19. Utskottet avstyrker motion 2025/26:2189 (M).

Det är viktigt att unga uppmuntras till att starta företag. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vill öka möjligheterna för unga att driva s.k. UF-företag och utveckla sitt entreprenörskap. Utskottet konstaterar att regeringen har gett en utredare i uppdrag att analysera hur hanteringen av skatten för UF-företag och andra övningsföretag kan förbättras. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3755 (L).

Motionerna

I partimotion 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att Sverige ska motverka kapital- och skatteflykt. I yrkande 34 föreslås ett tillkännagivande om att ge Skatteverket i uppdrag att analysera hur Sveriges skatteintäkter skulle påverkas av en FN-konvention om internationellt skattesamarbete.

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 22 föreslås ett tillkännagivande om en effektutvärdering av rådets direktiv (EU) 2021/514 om ändring av direktiv 2011/16/EU när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar för digitala plattformar i fråga om beskattning (DAC 7).

I kommittémotion 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande. De som ägnar sig åt skattefusk och aggressiv skatte­planering söker ständigt nya vägar och jämna steg från statens sida krävs för att minska skatteundandragande. När skatteflykten är internationell måste arbetet för att motverka den också bedrivas globalt.

I kommittémotion 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att kriminalisera grov skatteflykt och medhjälp till grov skatte­flykt. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen inom EU bör driva på för att den offentliga land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen inom EU bör driva på för att alla multinationella företag vars omsättning överstiger 40 miljoner euro ska omfattas av den offentliga land-för-land-rapporteringen. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att företag inte ska ha möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i sin inkomstskatterapport. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen inom ramen för EU ska verka för att kriterierna för att hamna på den svarta listan över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner bör inkludera nollskatter eller mycket låga skattesatser. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska lämna ett förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang. I yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands och i yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att Sverige inom ramen för FN bör driva på för att FN ska anta en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt.

I kommittémotion 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

I motion 2025/26:740 av Kjell-Arne Ottosson (KD) föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen ska verka för en översyn och eventuell revidering av det nordiska skatteavtalet, för att förenkla reglerna och förbättra rätts­säkerheten för gränspendlare samt främja den nordiska arbetsmarknadens integration.

I motion 2025/26:1088 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att komma med initiativ för att öka transparensen kring multinationella företags skattebetalningar, och i yrkande 3 föreslås ett till­kännagivande om att Sverige bör ta en mer aktiv roll i EU och OECD för att stoppa skatteparadis och säkerställa en rättvis beskattning av digitala företag.

I motion 2025/26:1537 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4 föreslås att skattesituationen för arbetspendlare över landsgränser efter covid-19 för­enklas. Under coronapandemin arbetade många pendlare hemifrån på begäran av sina arbetsgivare, vilket innebar att pendlarna skulle betala skatt i det land där de bodde för varje dag de arbetade hemifrån. I Öresundsavtalet finns särskilda regler som innebär att de vanliga reglerna inte gäller om hemarbetet utgjort mer än 50 procent av arbetet under en period på tre månader, utan då ska skatten betalas i det land där man bor. I yrkande 8 föreslås att dubbel­beskattning av pensioner stoppas. Flera personer i Öresundsregionen får problem med pensionen. Ett exempel är en person som bor i Sverige och har avsatt pengar till sin pension genom sitt företag i Danmark. Det svenska skatteverket anser att dessa pengar ska beskattas det år som pengarna betalats in. Den danska skatteförvaltningen anser att de ska beskattas vid uttag. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligen inte är tillåtet med dubbelbeskattning vid gränsöverskridande arbete. Orsaken till att det ändå sker i denna situation är att Skatteverket inte anser att det rör sig om dubbelbeskattning eftersom skatten tas ut vid två olika tillfällen.

I motion 2025/26:3192 av Kjell-Arne Ottosson (KD) föreslås att det s.k. gränsgångaravtalet mellan Sverige och Norge ses över för att förenkla regelverket, minska skattemässig orättvisa och främja rörligheten på arbets­marknaden. Ett särskilt problem är att den svenska inkomstskatten i dessa fall ska betalas direkt av individen och inte dras automatiskt av arbetsgivaren, vilket avviker från normala rutiner och skapar förvirring.

I motion 2025/26:3402 av Lars Püss (M) föreslås ett tillkännagivande om benämningen av Republiken Kina (Taiwan).

Bakgrund och gällande rätt

Skatteavtal

När två stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån kan man säga att internationell dubbelbeskattning uppkommer. En sådan dubbelbeskattning kan lindras eller undanröjas genom ensidiga åtgärder, t.ex. genom bestäm­melser om rätt till avdrag för utländsk skatt eller bestämmelser om avräkning av utländsk skatt. Internationell dubbelbeskattning kan även undvikas genom skatteavtal. Ett skatteavtal är ett folkrättsligt avtal som ingåtts mellan Sverige och en annan stat (eller jurisdiktion). Ett skatteavtal är ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Att undvika dubbelbeskattning med hjälp av avtal är oftast mer effektivt än att enbart tillämpa interna regler. I avtalet finns gemensamma definitioner, och det är anpassat så att det ska fungera i förhåll­ande till de aktuella skattelagstiftningarna.

Nordiska rådet

Sverige var under 2025 ordförande i Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Nordiska rådet hade sin 77:e session i Stockholm den 27–30 oktober 2025. Vid mötet framkom att Nordiska rådet vill att arbetet med ett gemensamt skatteavtal tar fart. Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden menar att det nordiska skatteavtalet behöver förenklas om man på allvar vill främja den fria rörligheten för arbets­kraft och kräver att regeringarna går vidare med ett gemensamt skatteavtal.

Land-för-land-rapportering

Multinationella koncerner med sammanlagda intäkter som uppgår till minst 7 miljarder kronor ska i en land-för-land-rapport lämna vissa uppgifter för varje land där koncernen bedriver verksamhet och andra uppgifter per företag. Bestämmelserna genomför dels det multilaterala avtalet från den 27 januari 2016 mellan behöriga myndigheter om utbyte av land-för-land-rapporter, dels rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2016/881.

Med multinationell koncern avses en koncern där det ingår minst två företag som hör hemma i olika länder eller minst ett företag som hör hemma i ett land och som har ett fast driftställe i ett annat land (33 a kap. 2 § skatteförfarandelagen). Så kallade oäkta koncerner där en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer omfattas inte av reglerna om land-för land-rapportering.

Med koncern menas en sådan grupp av företag där det antingen finns en skyldighet att upprätta koncernredovisning enligt tillämpliga årsredovisnings­regler eller skulle finnas en sådan skyldighet om andelarna i något av företagen vore föremål för handel på en reglerad marknad (33 a kap. 2 § skatteförfarandelagen). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har förtydligat att det är redovisningsprinciperna som styr vilka företag som anses ingå i den multinationella koncernen.

Regelverket bygger på att ett företag inom koncernen ska lämna en land-för-land-rapport i ett land och att skattemyndigheterna i övriga länder där koncernen har verksamhet får tillgång till uppgifterna genom automatiskt informationsutbyte. Men eftersom inte alla berörda länder är med i EU eller har skrivit under OECD:s multilaterala avtal finns det ett antal olika alternativ när det gäller vilka företag som är rapporteringsskyldiga för att berörda länder ska vara säkra på att få in uppgifterna. Varje land reglerar vilka företag som är rapporteringsskyldiga i det landet. Den svenska lagstiftningen anger vilka svenska företag som är rapporteringsskyldiga.

Rapporterna utbyts automatiskt mellan berörda skattemyndigheter. Reglerna bygger på OECD:s standard och EU-direktiv (DAC 4). De uppgifter som kommer in till Skatteverket i land-för-land-rapporter får bara användas för vissa angivna ändamål. De får användas för övergripande analys av risker på internprissättningsområdet och andra risker som gäller erodering av skatte­basen och flyttning av vinster. Uppgifterna i rapporterna får även användas för ekonomisk och statistisk analys.

Offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter

Enligt lagen (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomst­skatterapporter ska multinationella koncerner och företag offentliggöra inkomstskatteuppgifter. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer.

Ett företag får utelämna en uppgift från en inkomstskatterapport om det skulle skada marknadspositionen allvarligt för de företag som rapporten avser att offentliggöra uppgifterna. Företaget ska i rapporten ange att uppgiften utelämnas och ange skälen för detta. En uppgift som har utelämnats ska offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter det att utelämnandet gjordes.

Uppgifterna ska lämnas till Bolagsverket i en rapport som även ska göras tillgänglig på företagets webbplats. Bestämmelserna gäller koncerner och företag med årliga intäkter som överstiger 8 miljarder kronor. Dessutom ska revisorn i de företag som kategoriseras som större företag enligt årsredo­visningslagen (1995:1554) i revisionsberättelsen ange om det företaget är skyldigt att offentliggöra en inkomstskatterapport och om det i så fall har gjort det. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 22 juni 2023 och tillämpades första gången för det räkenskapsår som inleddes närmast efter den 31 maj 2024.

Ändringsdirektiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Den 22 mars 2021 antogs rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 7). Genom DAC 7 infördes bl.a. bestämmelser som innebär att svenska plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har hemvist. Uppgifterna ska lämnas om säljare som både har sin hemvist i den medlemsstat där uppgifterna ska rapporteras och i andra medlemsstater. Om en operatör i ett land utanför EU bedriver verksamhet med viss anknytning till EU måste den registrera sig i en medlemsstat (t.ex. Sverige) i EU och lämna uppgifter till den behöriga myndigheten i det landet. Genomförandet innebar bl.a. att två nya lagar infördes i svensk rätt, lag (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och lag (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

De nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Den 13 december 2023 fattade riksdagen beslut om propositionen Tilläggs­skatt för företag i stora koncerner (prop. 2023/24:32, bet. 2023/24:SkU6, rskr. 2023/24:89). Den 1 januari 2024 infördes lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lagen syftar till att säkerställa att multinationella och nationella koncerner betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslagen motiveras av rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Direktivet bygger på de modellregler med tillhörande kommentar som OECD och G20 arbetat fram inom det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Den nationella tilläggsskatten syftar till att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Enligt förslaget ska sådana koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas.

Den 4 december 2024 fattade riksdagen beslut om propositionen Kompl­etteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora kon­cerner (prop. 2024/25:7, bet. 2024/25:SkU6, rskr. 2024/25:69). Propositionen inne­bär att kompletteringar av bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner görs i lagen om tilläggsskatt och att ändringar görs i lagen om avräkning av utländsk skatt och i skatteförfarandelagen.

Genom lagen om tilläggsskatt genomfördes rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler om en global minimibeskattning som arbetats fram av OECD och G20:s inkluderande ramverk. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i den s.k. kommentaren, som godkänts av det inkluderande ramverket. Kommentaren syftar till att klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna. Vidare har det inkluderande ramverket antagit administrativa riktlinjer med kompletteringar till kommentaren som syftar till att ytterligare klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna.

Med anledning av riktlinjerna från 2023 behövde lagen kompletteras med ytterligare bestämmelser och vissa bestämmelser behövde ändras. I propositionen föreslår regeringen därför bl.a. bestämmelser för att regelverket ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt och därmed kunna omfattas av andra staters förenklingsregler. Regeringen föreslår vidare bestämmelser bl.a. om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräk­ning enligt den tillfälliga förenklingsregeln, om uppskjuten tillämpning av kompletteringsregeln och om valuta. Därutöver föreslår regeringen att lagen om avräkning av utländsk skatt ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas vid beskattning av utländska företag med lågbeskattade inkomster, s.k. CFC-beskattning, och vid beskattning av ett fast driftställe i utlandet.

I skatteförfarandelagen föreslår regeringen en övergångsbestämmelse som innebär att ingen tilläggsskatterapport behöver lämnas före den 30 juni 2026. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Den 9 oktober 2025 överlämnade regeringen propositionen Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:22). I propositionen föreslås ytterligare komplett­eringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Genom lagen om tilläggsskatt genomfördes direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler om en global minimibeskattning som arbetats fram inom ramen för OECD och G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i kommentaren till modellreglerna. Vidare har ramverket antagit administrativa rikt­linjer med kompletteringar till kommentaren som syftar till att ytterligare klar­göra tolkning och tillämpning av reglerna. Den 24 maj 2024 antogs ytterligare sådana administrativa riktlinjer som publicerades i juni 2024. I den utsträckning det är fråga om förtydliganden och exempel omfattas rikt­linjerna redan av de bestämmelser som finns i lagen om tilläggsskatt. Lagen behöver dock kompletteras med ytterligare eller ändrade bestämmelser.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026. Riksdagen fattade den 3 december 2025 beslut om propositionen (prop. 2025/26:22, bet. 2025/26:SkU5, rskr. 2025/26:95).

Rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Den 30 januari 2020 lämnade regeringen propositionen Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapport­eringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. I propositionen lämnades de förslag som krävdes för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Direktivet innebar att det infördes gemensamma EU-regler om uppgiftsskyldighet i fråga om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att arrange­manget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de s.k. kännetecknen, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Uppgiftsskyldigheten riktar sig primärt till rådgivare som bl.a. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrange­mang. Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang kan bli uppgifts­skyldiga i vissa fall. Syftet med direktivet är bl.a. att ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används.

Riksdagen biföll propositionens förslag och bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2020.

Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (Öresundsavtalet)

Riksdagen beslutade den 27 november 2024 om propositionen Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (prop. 2024/25:15, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Avtalet ersätter det nu gällande avtalet från 2003 och innebär vissa nya eller ändrade bestämmelser som påverkar fördelningen av beskattningsrätt för löneinkomster och vissa andra inkomster vid tillämpning av det nordiska multilaterala skatteavtalet. Det innehåller även bestämmelser om arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som omfattas av avtalet. Avtalet från 2003 innehåller även bestämmelser om utjämning av skatteintäkter mellan länderna, vilka genom det nya avtalet utvidgas när det gäller de inkomster som omfattas. Ett antal bestämmelser har inte ändrats utan har överförts med samma lydelse till det nya avtalet; bl.a. gäller det bestämmelser om avdrag för inbetalningar till pensionsordningar och avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron. Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har ändrats så att de till viss del ändrade förutsättningarna för svensk beskattningsrätt för löneinkomster som följer av det nya avtalet motsvaras av en skattskyldighet i Sverige. Ändringarna i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Ändringarna i lagen om särskild inkomstskatt trädde i kraft den 1 januari 2025.

Taiwan

Den 29 april 2024 besvarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) interpellation 2023/24:591 av Mathias Tegnér (S) om huruvida finans­ministern avsåg att vidta några generella åtgärder med anledning av Skatteverkets nuvarande benämning på Taiwan. Ministern anförde bl.a. att Skatteverkets registrering av uppgifter i folkbokföringen följer svensk namnstandard och att Skatteverket tillämpar standarden ISO 3166 för koder och namn på svenska. Vidare anförde ministern att hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen är något som Skatteverket avgör i sin tillämpning. Ministern anförde vidare att hon inte avsåg att vidta några generella åtgärder och även om hon har ansvaret för Skatteverket avsåg hon inte att lägga sig i hur myndigheten benämner olika länder. Vidare anförde hon att regeringen är väldigt tydlig med att den sedan länge använder benämningen Taiwan på regeringens webbplats och att också EU genomgående använder benämningen Taiwan, medan Skatteverket tillämpar en standard som även många andra använder.

Gemensamt åtagande att utbyta lättillgängliga upplysningar om fast egendom

Sverige har tillsammans med ett stort antal andra länder anslutit sig till en avsiktsförklaring om införandet av ett gemensamt avtal för informationsutbyte kring fast egendom, t.ex. fastigheter. Syftet är att stärka kontrollerna och motverka skattefusk och skattebrott.

Avsiktsförklaringen innebär i praktiken att Sverige och ett stort antal andra länder ska arbeta för att genomföra OECD:s standard för rapportering och informationsutbyte för beskattningsändamål när det gäller fast egendom. Inom EU finns redan ett direktiv för informationsutbyte om fast egendom (DAC 1). Överenskommelsen innebär att de andra länderna ska kunna informera om personer med hemvist i Sverige har innehav av eller inkomst från fast egendom i landet och i sådana fall hur mycket pengar det handlar om. Skatteverket ska sedan kunna använda den informationen i sina kontroller.

Pågående arbete

Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier

Regeringen lämnade den 6 november 2025 propositionen Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier (prop. 2025/26:43). Propositionen innebär att undantaget för muntligt lämnade uppgifter i skattebrottslagen och skatteförfarandelagen tas bort. Regeringen föreslår även att muntliga uppgifter ska kunna ligga till grund för skattetillägg. Vidare föreslås att begreppet oriktig uppgift ändras för att omfatta en lämnad uppgift gällande mervärdesskatt som avser en transaktion som ingick som ett led i ett undandragande av mervärdesskatt om den som lämnade uppgifter kände till eller borde ha känt till detta. Förslagen lämnas bl.a. mot bakgrund av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse i februari 2022 har anfört att Sverige inte korrekt har genomfört vissa artiklar i Europa­parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (SEFI-direktivet). Det förfarande som åsyftas är mervärdesskattebedrägerier som begås i form av s.k. karusellhandel, via skenföretag eller inom ramen för en kriminell organisation.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Ändringsdirektiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Kommissionen har lämnat ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2024) 497). Förslaget är nära kopplat till minimibeskattningsdirektivet från 2022, som syftar till att säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper och vissa storskaliga (nationella) koncerner. Förslaget inne­håller i huvudsak de bestämmelser som krävs för att företag ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet enligt minimibeskattningsdirektivet och för att skattemyndigheter ska kunna utbyta information om tilläggsskatterapporter. Förslaget innebär också att det införs regler om samarbete och krav på nationella sanktioner vid brister i uppgiftslämnandet och informations­inhämtningen.

Den 22 januari 2026 överlämnades propositionen Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:102). Propositionen innehåller förslag till genomförande av rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (kallat DAC 9). Direktivet är nära sammankopplat med direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EU) 2022/2523 (minimi­beskattningsdirektivet). Minimibeskattningsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom lagen om tilläggsskatt och kompletterande bestäm­melser i skatteförfarandelagen.

Därutöver innehåller propositionen förslag på ändringar som är en följd av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om tilläggsskatterapporten som antagits av OECD och G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. I propositionen föreslås även flera ändringar som syftar till att förbättra och komplettera skatteförfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i stora koncerner samt ändringar som är en följd av nya administrativa riktlinjer och ändringar av den globala tilläggsskatterapport som antagits av det inkluderande ramverket. Dessa ändringar innebär bl.a. en tillfällig sanktions­lättnad.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om det nordiska skatteavtalet, skatteflykt och multinatio­nella företags skatteinbetalningar och skatterapportering behandlades i betänk­ande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskott­ets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig bakom ett flertal förslag från regeringen om att stärka det internationella ramverket mot skatteflykt och skatteundandragande. För att genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga koncerner i unionen och därigenom förhindra skatteflykt och aggressiv skatte­planering ställde sig utskottet bakom regeringens förslag om tilläggsskatt som ska säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats om minst 15 procent. Vidare konstaterar utskottet att regeringen den 22 januari 2026 lämnade propositionen Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:102). Propositionen innehåller förslag till genomförande av rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9). Direktivet är nära sammankopplat med direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EU) 2022/2523 som genomfördes i svensk rätt den 1 januari 2024. Därutöver innehåller pro­positionen förslag på ändringar som är en följd av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggs­skatterapport som antagits av OECD och G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Förslaget innebär bl.a. att skattemyndigheter ska kunna utbyta information om tilläggsskatterapporter och att det införs regler om samarbete och krav på nationella sanktioner vid brister i uppgiftslämnandet och informationsinhämtningen. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår, och därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:177 (V) yrkandena 1, 5, 6, 11 och 12, 2025/26:1088 (S) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3509 (MP) yrkandena 33 och 34 samt 2025/26:3554 (S) yrkande 1.

Land-för-land-rapporteringen har sitt ursprung i en global respons på utmaningarna med skatteflykt och vinstförflyttning. Rapporteringen bygger på standarder, riktlinjer och ett multilateralt avtal framtagna av OECD, som ett stort antal länder har ställt sig bakom. För att genomföra OECD:s standard för land-för-land-rapportering i EU-rätten antog EU ett direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, DAC 4). EU:s arbete med offentlig land-för-land-rapportering syftar inte bara till att stärka transparensen inom unionen utan fungerar också som ett verktyg för att sätta press på länder utanför EU att höja sina standarder. Genom att inkludera jurisdiktioner som EU bedömer som icke-samarbetsvilliga skapas incitament för dessa länder att anpassa sig och förbättra sina skattesystem. Dessutom sker samarbeten via internationella forum, t.ex. OECD, för att främja en global standard för skatteinformation och därigenom få andra länder att gå med på liknande transparenskrav. När det gäller frågan om beloppsgränsen för rapporteringsskyldighet gjorde OECD i samband med utarbetandet av standarder för rapporteringsskyldighet bedömningen att en majoritet av multinationella koncerner (ca 85–90 procent) kommer att undantas från rapporteringsskyldighet, medan de rapporterings­skyldiga koncernerna kommer att stå för omkring 90 procent av intäkterna (punkt 53 i OECD:s slutrapport, s. 21).

Utskottet konstaterar också att beloppsgränsen för när en koncern ska göra en land-för-land-rapportering är utformad i enlighet med OECD:s internationella standard och i linje med övriga gränsvärden och beloppsgränser för rapporteringsskyldighet inom EU. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:177 (V) yrkandena 2 och 3.

I samband med utskottets yttrande till civilutskottet om proposition 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar delade utskottet regeringens bedömning att en avsaknad av möjligheten att utelämna uppgifter i rapporten skulle kunna innebära att företag som är rapporterings­skyldiga i Sverige behöver offentliggöra konkurrenskänslig information och att de på så sätt kan lida en konkurrensnackdel i förhållande till företag i länder som har möjlighet att utelämna uppgifter. Skälen för att företag bör ha möjlighet att tillfälligt få utelämna uppgifter i inkomstskatterapporten ansågs därför väga tyngre än skälen emot (yttr. 2022/23:SkU7y). Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:177 (V) yrkande 4.

Enligt artikel 27 i direktivet om administrativt samarbete ska Europeiska kommissionen lämna en rapport om tillämpningen av direktivet till Europa­parlamentet och rådet vart femte år från och med den 1 januari 2013. Den senaste utvärderingsrapporten omfattar perioden 2018–2023 och omfattar alla ändringar av direktivet fram till och med DAC6 och kvalitativa uppgifter anges för DAC7. Det beror på att de första relevanta utbytena ägde rum först i februari 2024 och det därför ännu inte finns fullständiga statistiska uppgifter tillgängliga. Vidare noterar utskottet att regeringen vid införandet av det s.k. plattformsdirektivet (DAC 7) anförde att den avsåg att följa hur tillämpningen av regelverket fungerade. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därmed motion 2025/26:3553 yrkande 22.

Det är viktigt med en gemensam välfungerande nordisk arbetsmarknad och utskottet är därför positivt till att det reviderade avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor nu är på plats. Utskottet noterar även att det under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet slöts andra viktiga bilaterala överenskommelser mellan de nordiska länderna. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionerna 2025/26:740 (KD), 2025/26:1537 (C) yrkandena 4 och 8, 2025/26:2817 (V) yrkande 14 samt 2025/26:3192 (KD).

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att regeringen på sin webbplats använder benämningen Taiwan. Vidare konstaterar utskottet att Skatteverkets registrering av uppgifter i folkbokföringen följer svensk namnstandard och att det är Skatteverket och inte regeringen som i sin tillämpning avgör hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3402 (M).

Motionerna

Folkbokföring

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande om en förstärkt folkbokföring och brottsbekämp­ning. I yrkande 25 föreslås ett tillkännagivande om att kriminalisera främjande av oriktig folkbokföring.

I motion 2025/26:263 av Martin Westmont (SD) föreslås ett tillkänna­givande om att Skatteverket i sin årliga sammanställning över de populäraste namnen på nyfödda barn i Sverige bör redovisa namn med likartad stavning i samma grupp.

I motion 2025/26:484 av Monica Haider (S) föreslås ett tillkännagivande om att göra det möjligt att ändra civilstånd.

I motion 2025/26:1756 av Jan Ericson (M) föreslås ett tillkännagivande om behovet av myndighetssamarbete och en samlad strategi mot identitetsfusk.

I motion 2025/26:2443 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över hur ett system kan tas fram för att pausa bank- och myndighetskontakter under pågående skilsmässa.

I motion 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om en kvalitetshöjning av folkbokföringen.

Delårsboende

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av hur utmaningar hos kommuner med en stor andel icke folkbokförda deltidsboende kan mötas.

I motion 2025/26:695 av Cecilia Rönn och Elin Nilsson (båda L) föreslås ett tillkännagivande om att möjligheterna till delårsskatt bör ses över.

I motion 2025/26:3439 av Jennie Wernäng (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att vara folkbokförd och skattskyldig i mer än en kommun för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

I kommittémotion 2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 29 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att utlänningar med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras i Sverige så snart ett uppehållstillstånd har beviljats.

I kommittémotion 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om folkbokföring vid beviljande av ettåriga uppehållstillstånd.

Folkbokföring av barn

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 34 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten för barn att vara folkbokförda på två adresser.

I kommittémotion 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om att myndighetspost och information ska skickas till båda vårdnadshavarna till ett barn utan att barnet måste folk­bokföras på två adresser.

Bakgrund och gällande rätt

Folkbokföring

De materiella bestämmelserna om folkbokföring finns i folkbokföringslagen och i folkbokföringsförordningen (1991:749). Med folkbokföring avses fast­ställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (folkbokföringsdatabaslagen) får förekomma i folkbokföringsdatabasen (se 1 § första stycket folkbokförings­lagen). I folkbokföringsärenden registreras alltså flera uppgifter i folkbok­föringsdatabasen. Till dessa uppgifter hör personnummer, namn, adress, lägenhetsnummer, folkbokföringsort, civilstånd och familjeförhållanden. Skatte­verket ansvarar för folkbokföring.

Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen ska spegla enskildas bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

För att bli folkbokförd i Sverige efter inflyttning krävs att personen anses vara bosatt i landet i folkbokföringslagens mening. En person ska anses bosatt här om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa dygnsvilan i landet under minst ett år. Även den som har regelmässig dygnsvila både i Sverige och utomlands under minst ett år (dubbel bosättning) ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här i landet. Med regelmässig dygnsvila avses att en person under sin normala livsföring tillbringar sin dygnsvila här i landet minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden. Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folk­bokföras om det har sådan anknytning till landet som anges ovan.

En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska folkbokföras (se 4 § första stycket folkbokföringslagen). Vissa grupper av personer som flyttar in i landet ska inte folkbokföras trots att de uppfyller nämnda krav. Det gäller en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716), om utlänningen kan antas komma att vistas i landet med stöd av det beviljade tillståndet under kortare tid än tre år. Undantaget från folkbokföring omfattar dock inte en utlänning som har beviljats en flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Av 2 § lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall framgår att 4 § andra stycket folkbokföringslagen inte gäller för den som omfattas av den lagen. Vidare ska i vissa fall bl.a. den som tillhör en främ­mande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning samt den som tillhör en främmandes stats militära styrka eller ett Natohögkvarter som huvudregel inte folkbokföras trots att kraven enligt 3 och 4 §§ första stycket folkbokföringslagen är uppfyllda (se 4 § andra stycket och 5 och 5 a §§ folkbokföringslagen).

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitets­beteckning.

En person ska som regel folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon är att anse som bosatt. Den kommun där en person är folkbokförd är hans eller hennes folkbokföringsort. En person som bor på en fastighet med mer än en bostadslägenhet ska även folkbokföras på lägenheten. En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.

Den 1 september 2022 trädde lagändringar om folkbokföring i kraft som syftar till att stärka kvaliteten i folkbokföringen (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372). Skatteverket fick då utökade möjligheter att göra kontrollbesök. Skatteverket ska under vissa förutsättningar kunna besluta om att en person i stället ska folkbokföras i den kommun där han eller hon tidigare var folkbokförd men inte på en viss fastighet, till dess att något annat har beslutats. Åtgärder för att stärka identitetskontrollen infördes som bl.a. innebär att en person ska inställa sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll t.ex. när han eller hon anmäler flytt till Sverige och ska bli folkbokförd. Vid identitetskontrollen ska pass, identitetskort eller en mot­svarande handling överlämnas för kontroll. Den som har ett uppehålls­tillståndskort ska på begäran överlämna detta. Den 1 september 2023 trädde lagändringar om folkbokföring i kraft som gav Skatteverket möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och en ansiktsbild.

Folkbokföring av barn

Om ett barn har två vårdnadshavare som inte bor tillsammans och barnet tillbringar dygnsvilan hos var och en av dem i ungefär samma omfattning får barnet folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som båda kommer överens om (se 7 a § folkbokföringslagen). Ett barn som har sin egentliga hemvist hos föräldrarna eller andra anhöriga anses bosatt där även om han eller hon tillbringar dygnsvilan på en annan fastighet till följd av t.ex. skolgång. Det gäller så länge barnet går i grundskola eller gymnasieskola eller jämförlig grundutbildning, dock längst till dess att barnet fyller 21 år (se 11 § folkbok­föringslagen).

Samordningsnummer

Den 1 september 2023 trädde lagändringar i kraft som innebär att bestäm­melser om samordningsnummer för den som inte är eller har varit folkbokförd utmönstrades ur folkbokföringslagen (1991:481) och fördes in i en ny lag, lagen (2022:1697) om samordningsnummer. Behandling av personuppgifter om personer med samordningsnummer kommer dock alltjämt att omfattas av folkbokföringsverksamheten och regleras även i fortsättningen i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Bestämmelserna om samordningsnummer innebär bl.a. att Skatteverket har tagit över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordnings­nummer. Samordningsnummer kan tilldelas i tre nivåer beroende på vilken identitetskontroll som föregått tilldelningen, och den som tar emot uppgifter om samordningsnummer ska få tydlig information om vilken bedömning av identiteten som har gjorts. Den högsta nivån ska tilldelas den som har styrkt sin identitet och identitetskontrollen ska i dessa fall göras vid personlig inställelse. Den som har ett pass, identitetskort eller en motsvarande handling ska på begäran överlämna handlingen för kontroll. För att ytterligare stärka identitetskontrollen ska den myndighet som utför identitetskontrollen få möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de hand­lingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitets­kontroll ska vara skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och en ansiktsbild.

Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten

Den 1 september 2023 trädde lagändringar i kraft som ger Skatteverket bättre möjligheter att minska mängden fel i folkbokföringsverksamheten. Skatte­verket får genom lagändringarna behandla personuppgifter för att göra data­analyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. De uppgifter som samlas in för ana­lys och urval utgör en särskild uppgiftssamling i analys- och urvalsdata­basen.

Budgetpropositionen för 2026

Av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) inom utgiftsområde 3 framgår det att identitetskontrollen för­bättrades och fler personer avregistrerades från folkbokföringen. Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet ökade med ca 25 000 personer. Mer än hälften av individerna hade en felaktig adress. Övriga delar av folk­bokföringsfelet avsåg individer som är folkbokförda men inte ska vara det och individer som inte är folkbokförda men ska vara det. Det var främst personer med samordningsnummer som haft inkomster under två efterföljande år, och därmed sannolikt ska vara folkbokförda, som ökat sett över tid. I Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattade Skatteverket att nästan 80 000 folkbokförda personer borde avregistreras som utflyttade eftersom de inte längre kan antas bo i Sverige och att ca 116 000 personer är folkbokförda på fel adress (Fi2025/01379).

Resultatutvecklingen inom folkbokföringen var fortsatt positiv under 2024. Riskbaserat arbete var underlag för prioritering i större omfattning och många fler kontroller utfördes. Kontrollerna resulterade i att nästan 20 000 personer avregistrerades som utflyttade utan att de själva anmält detta.

Under året lanserade Skatteverket en tjänst som innebär att en person som är folkbokförd aviseras om att någon anmält flytt till hans eller hennes adress och får möjlighet att verifiera uppgiften.

Vidare framgår det att identitetskontrollerna inför folkbokföring eller tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet stärktes när Skatte­verket i juni 2024 började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid identitetskontroll. Den tekniska utrustningen finns vid 58 servicekontor. Allt fler samordningsnummer tilldelades efter att identi­teten styrkts vid ett personligt besök där biometri kontrollerades.

Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen

Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att årligen ta fram en nationell lägesbild över befolkningen. Den 16 juni 2025 överlämnade Skatteverket sin rapport Nationell lägesbild över befolkningen till regeringen. Årets nationella lägesbild innehåller en ny uppskattning av antalet folkbokförda personer, personer med samordningsnummer samt personer som vistas i Sverige utan att vara folkbokförda eller ha någon identitetsbeteckning. Enligt rapporten borde nästan 80 000 folkbokförda personer avregistreras som utflyttade eftersom de inte längre kan antas bo i Sverige, och ca 116 000 personer är folkbokförda på fel adress. Det kan innebära en risk för bidragsfusk. Jämfört med föregående år har Skatteverket avregistrerat ca 9 000 fler personer som utflyttade från Sverige. I årets lägesbild beskrivs också de risker och konsekvenser som är kopplade till dessa grupper mer detaljerat än tidigare år.

Riksrevisionens rapport Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter

Riksrevisionen konstaterar bl.a. i sin rapport Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter (RiR 2024:12) att regelverk och processer inte säkerställer att korrekta grundidentiteter fastställs, att det finns risk för felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen på grund av utnyttjade identiteter och att myndigheterna inte säkerställer tillräckligt med kompetens och expertstöd för att säkerställa att de fastställer identitet korrekt. Vidare konstateras brister i myndigheternas informationsutbyte, bristande förutsätt­ningar att lagra, dela och söka på biometrisk information och bristande genomförande av nya regler om samordningsnummer och kontroller vid folkbokföring. Riksrevisionen lämnar därefter rekommendationer till både regeringen och de granskade myndigheterna.

Riksrevisionens rapport hanteras i regeringens skrivelse 2024/25:56 Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Skatteutskottet beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna den 27 februari 2025 (bet. 2024/25:SkU10).

Namn på nyfödda

Skatteverket publicerar sedan 2024 statistik över tilltalsnamn på nyfödda i sin statistikportal. Siffrorna avser barn födda under året, vars namn registrerats hos Skatteverket. I statistiken kan man bl.a. söka fram namn som har liknande stavning genom att ange tecknet ~ före namnet.

Folkbokföringsregler för personer från Ukraina

Den som har flyttat till Sverige från Ukraina och har haft ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst ett år ska anmäla sin flytt till Skatteverket och boka tid för identitetskontroll på ett servicekontor. Personen kan då bli folkbokförd i Sverige om följande tre villkor är uppfyllda:

•       Personen har ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

•       Personen har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst ett år. (Barn födda i Sverige kan vara undantagna villkoret om att ha haft tillstånd i ett år.)

•       Det är troligt att personen kommer att vistas i Sverige med uppehålls­tillstånd i minst 18 månader från den dag då uppehållstillstånd med tillfälligt skydd beviljades.

Anmälan ska lämnas in inom fyra veckor från det att kraven för folk­bokföring uppfylls.

Det är Skatteverket som beslutar om kraven för folkbokföring är uppfyllda. En person som blir folkbokförd i Sverige får ett personnummer.

För personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd beviljade den 5 september 2025 eller senare gäller att de i regel inte kan bli folkbokförda, eftersom Europeiska unionens råd har beslutat att det tillfälliga skyddet gäller t.o.m. den 4 mars 2027. Ett barn som är fött i Sverige och har fått sitt tillstånd den 5 september 2025 eller senare kan folkbokföras i samband med att en förälder och vårdnadshavare folkbokförs.

Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

Fysiska personer ska betala kommunal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, vilket kallas för skatt på för­värvsinkomster. Dessutom ska fysiska personer betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital samt statlig inkomstskatt på avsättningar till expansionsfonder (1 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och regionskatt till den region där hemortskommunen ingår (1 kap. 4 § IL).

Med hemortskommun menas den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret (65 kap. 3 § andra stycket IL). Definitionen i inkomstskattelagen avgör vilken skattesats för kommunal inkomstskatt som är tillämplig.

Pågående arbete

Sammanhållen identitetsförvaltning

I regeringens och myndigheternas pågående arbete mot målet att svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet, ingår bl.a. att få till stånd en mer sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter (skr. 2023/24:67).

Regeringsuppdrag

Den 14 november 2024 gav regeringen Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pen­sionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säker­ställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordnings­nummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar (Fi2024/02213). Skatteverket lämnade den 13 juni 2025 en gemensam redovisning av uppdraget till Finansdepartementet.

Den 3 december 2024 gav regeringen Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppdrag att utveckla det operativa samarbetet för att identifiera identitetsmissbruk, dela information om misstänkt missbruk och fel när det gäller identitetsuppgifter med varandra samt åtgärda upptäckta fel i myndigheternas register (dnr Fi2024/02214). Uppdraget redovisades den 13 juni 2025.

Vidare gav regeringen den 3 december 2024 Migrationsverket, Polis­myndigheten, Skatteverket och Statens servicecenter i uppdrag att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens i fastställande av identitet och andra identitetsfrågor (dnr. Fi2024/02215). Uppdraget redovisades den 30 september 2025.

I juni 2025 redovisades ett regeringsuppdrag till nio myndigheter att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om samordningsnummer används ändamålsenligt (Fi2024/02213 och Fi2025/01361).

Ny utredning för stärkta identitetskontroller

Regeringen beslutade den 10 mars 2025 att tillsätta en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller. Utredningen är en del av arbetet för att stoppa identitetsmissbruk och är viktig för att information om biometriuppgifter ska kunna stärka fler myndigheters arbete med identitets­kontroller. Syftet är att skapa en effektivare och säkrare process vid verifiering av identitet som utgår från biometriska uppgifter. Förslagen ska bidra till en effektiv, tillförlitlig och ändamålsenlig identitetsförvaltning i Sverige. Upp­draget ska redovisas senast den 31 augusti 2026.

Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning

Den 17 juni 2025 tog finansminister Elisabeth Svantesson (M) emot betänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75).

För mer information se avsnittet Skatte- och avgiftskontroll.

Skatteverkets regleringsbrev för 2026

Av Skatteverkets regleringsbrev 2026 framgår att myndigheten ska öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer. I uppdraget ingår att upptäcka, omhänderta och utreda fler indikationer om fel gällande folkbokföring och samordningsnummer samt initiera egna kontroller på ett systematiskt sätt. Skatteverket ska göra dataanalyser och urval för att upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten och inrikta sin kontroll mot områden där det finns hög risk för fel och fusk och där kontrollen kan ha bästa möjliga effekt. Skatteverket ska även stärka arbetet med identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer, inklusive kontrollen av biometriska uppgifter, samt verka för att samordningsnummer efter styrkt identitet blir det som används brett i samhället. Skatteverket ska även öka medvetenhet, kunskap, förståelse och ansvarstagande när det gäller folkbokföringsuppgifter. Informations­insatser ska riktas både brett i samhället och till målgrupper som är relevanta för att uppnå bättre kvalitet i folkbokföringen.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om folkbokföring, delårsboende och uppehållstillstånd med tillfälligt skydd behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet konstaterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 framgår att identitets­kontrollen förbättrades bl.a. genom användningen av teknisk utrustning som möjliggjorde biometrisk jämförelse vid tilldelning av samordningsnummer och inför folkbokföring. Vidare infördes en tjänst som innebär att en folk­bokförd person aviseras om någon anmält flytt till hans eller hennes adress. 

Utskottet noterar att flera myndigheter under 2025 har redovisat regeringsuppdrag som syftar till att motverka identitetsmissbruk bl.a. när det gäller att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföring och om samordningsnummer används i verksamheten, utveckla operativt samarbete, dela information och åtgärda fel i register och förstärka myndighetssamarbetet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller.

Vidare noterar utskottet att Skatteverket i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer.

Utskottet konstaterar att utredningen Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning innehåller flera förslag som syftar till att stärka folk­bokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämp­ande arbetet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:484 (S), 2025/26:1756 (M), 2025/26:2443 (M), 2025/26:3553 (S) yrkande 24 och 25 och 2025/26:3584 (S) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 29 och 2025/26:3362 (MP) yrkande 18.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2025/26:2835 (C) yrkande 10, 2025/26:695 (L) och 2025/26:3439 (M).

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2025/26:263 (SD).

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen vid flera tillfällen, senast i betänkande 2024/25:SkU12. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för och avstyrker därför motionerna 2025/26:3188 (C) yrkande 20 och 2025/26:3553 (S) yrkande 34.

Motionerna

Skyddade personuppgifter

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 33 före­slås ett tillkännagivande om att förstärka skyddet för skyddade uppgifter.

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 66 föreslås ett tillkännagivande om stöd till kvinnor med skyddade person­uppgifter.

I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 36 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka skyddet för skyddade uppgifter.

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att se över och stärka systemet för personer med skyddade personuppgifter och andra skyddsåtgärder för att öka trygg­heten och dessa personers frihet. I yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna till utbetalning av skadestånd när en myndighet röjer skyddade personuppgifter.

I motion 2025/26:847 av Mikael Larsson (C) föreslås ett tillkännagivande om att snarast utreda möjligheten att skydda personnummer så att kriminella inte kan använda dem för att genomföra ett brott.

I motion 2025/26:907 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om behovet av att kartlägga hur ofta personer som lever med skyddade uppgifter får sina uppgifter röjda och hur det ska förhindras.

I motion 2025/26:1975 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att överväga sekretess för folkbokföring för poliser.

I motion 2025/26:2513 av Jesper Skalberg Karlsson (M) föreslås ett till­kännagivande om att överväga att utreda hur vardagen för de som lever med skyddad identitet kan underlättas.

I motion 2025/26:3401 av Lars Püss (M) yrkande 2 föreslås ett tillkänna­givande om att införa tydligare sekretessmöjligheter, särskilt för utsatta grupper och personer med särskilt integritetsbehov, t.ex. genom enklare skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering.

Driva företag med skyddad identitet

I kommittémotion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 39 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag. Samma förslag finns också i kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 54.

Bakgrund och gällande rätt

Skyddade personuppgifter

Personuppgifter kan skyddas genom olika åtgärder, bl.a. skyddad folk­bokföring, fingerade personuppgifter och sekretessmarkering. Skatteverket fattar beslut om skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Polis­myndigheten fattar beslut om fingerade personuppgifter. Skyddad folkbok­föring och fingerade personuppgifter regleras i lag och innebär särskilda rätts­verkningar.

En sekretessmarkering innebär inga särskilda rättsverkningar utan är endast en anteckning om att det kan antas att uppgifter om den sekretessmarkerade personen inte får lämnas ut på grund av sekretess.

Skyddad folkbokföring

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än den där personen är bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd.

Vid en bedömning av om Skatteverket ska medge en person skyddad folkbokföring ska hänsyn tas till personens förmåga och övriga förutsätt­ningar. Vid prövningen av om skyddad folkbokföring kan förväntas ge ett tillräckligt skydd måste Skatteverket ta hänsyn till personens förmåga att leva med de krav som åtgärden medför. En person som inte är beredd, eller som saknar förmåga, att anpassa sig till vad som krävs för att skyddad folk­bokföring ska få avsedd effekt bör alltså inte medges denna skyddsåtgärd. Skatteverket måste också ta hänsyn till förutsättningarna för familje­medlemmar och andra i personens närhet att respektera de inskränkningar som skyddad folkbokföring innebär (prop. 2017/18:145 s. 129).

För att behovet av skydd ska kunna tillgodoses krävs bl.a. att personens adress eller andra uppgifter som kan bidra till att avslöja var personen bor, t.ex. medlemskap i lokala föreningar, inte kan hittas via internet eller på annat sätt (prop. 2017/18:145 s. 129).

Olika åtgärder som kan vidtas för att skydda en hotad eller förföljd person ska kunna kombineras så att skyddet är utformat efter vars och ens specifika situation. Det finns därmed inte något hinder för den som har exempelvis kontaktförbud eller personlarm att också ansöka om skyddad folkbokföring (prop. 2017/18:145 s. 53).

Sekretessmarkering

Under vissa förutsättningar kan Skatteverket besluta att registrera en sekretess­markering för en enskild persons uppgifter i folkbokföringsdatabasen. Registreringen innebär att en noggrann skadeprövning alltid måste göras för att avgöra om en sekretessmarkerad uppgift kan lämnas ut. Sekretess­markeringen har ingen egen självständig betydelse.

Det finns inga formella krav eller andra materiella bestämmelser i lag om vad som krävs för att få en sekretessmarkering. Detta beror på att ett beslut om sekretessmarkering enbart innebär att det görs en särskild anteckning i folk­bokföringsdatabasen.

Skatteverket prövar om det finns en tillämplig sekretessbestämmelse och om det finns uppgifter eller omständigheter som ger Skatteverket skäl att införa en sekretessmarkering. Det föreligger sekretess för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden i folkbok­föringen, om det av någon särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denna person lider men om uppgiften röjs.

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter innebär att en person blir registrerad i folkbok­föringsdatabasen med andra personuppgifter än de verkliga. Någon koppling mellan de gamla och nya uppgifterna finns inte i databasen.

Den som är folkbokförd och riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet mot sitt liv, sin hälsa, sin frihet eller frid kan få medgivande att använda fin­gerade personuppgifter. Åtgärden kan medges om det med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar antas tillgodose behovet av skydd. Ett medgivande får begränsas till viss tid.

När någon har anmält flytt till din adress

Under 2024 lanserade Skatteverket en tjänst som innebär att en person som är folkbokförd aviseras om att någon anmält flytt till personens adress och ges möjlighet att verifiera uppgiften.

Stärkt skydd för vissa polisanställda

Den 24 april 2024 biföll riksdagen propositionen 2023/24:102 Stärkt skydd för vissa polisanställda. Ändringar har gjorts i polislagen (1984:387) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa fall kunna använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Uppgifter som kan bidra till att identiteten röjs för den anställda vid Polismyndigheten har sekretessbelagts. De lagändringar som gör det möjligt att använda en annan uppgift än namn gäller den 30 april 2024–29 april 2029.

Pågående arbete

Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Den 16 december 2025 fattade regeringen beslut om propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (prop. 2025/26:88). Regeringen föreslår bl.a. att de registerlagar som i dag tillämpas av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska ersättas med varsin ny lag om personuppgiftsbehandling. De nya lagarna har i huvudsak samma materiella tillämpningsområden som de nu gällande lagarna. De kompletterar EU:s dataskyddsförordning. De nya lagarna syftar till att ge berörda myndigheter möjlighet att behandla personuppgifter på ett modernt och ändamålsenligt sätt. Lagarna skyddar samtidigt enskilda mot att deras personliga integritet kränks.

Regeringen föreslår även att Skatteverket, Tullverket och Krono­fogdemyndigheten ska få ett uttryckligt rättsligt stöd för att använda data­analyser och urval för en ännu mer effektiv kontrollverksamhet. Detta innebär att de aktuella myndigheterna får behandla personuppgifter om det är nöd­vändigt för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Detta gäller i den verksamhet som omfattas av de föreslagna dataskyddslagarnas tillämpningsområden. 

De personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval är uppgifter som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten förfogar över eller samlar in i de verksamheter som omfattas av de föreslagna dataskyddslagarna. Även uppgifter som lämnas till myndigheterna för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning får behandlas för dataanalyser och urval. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Förslagen föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Utredningen om Skatteverkets postförmedling

Den 27 augusti 2025 överlämnade Utredningen om Skatteverkets postför­medling sitt betänkande Utredningen Förmedling av post till personer med skydd i folkbokföringen (SOU 2025:90). Utredningen lämnar förslag som innebär att skyddet för personer med skyddad folkbokföring eller sekretess­markering i folkbokföringen stärks. Utredningen föreslår att Skatteverket ska få i uppgift att tillhandahålla en säker och effektiv postförmedling. Det föreslås en ny lag som ska innehålla de övergripande krav som ska gälla för förmedlingsverksamheten. Förmedlingen ska i första hand omfatta brev som be­fordras genom postverksamhet men kan utökas om det visar sig att det finns behov av att förmedla även andra försändelser. Skatteverket föreslås få befog­enheter att kontrollera så att postförsändelserna uppfyller angivna säkerhets­krav, och för att skapa ett tillräckligt skydd vid hanteringen av den enskildes uppgifter föreslås sekretessregler som ska gälla inom förmedlingsverk­samheten.

Utredningens förslag ska bidra till en ökad säkerhet för personer med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen. Förslagen innebär också ökad förutsägbarhet för myndigheter, företag, organisationer och enskilda som använder förmedlingen av postförsändelser.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Betänkandet är ute på remiss och remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 13 februari 2026.

Skatteverkets promemoria Stärkt sekretesskydd för hotade personer i Skatteverkets verksamhet som avser äktenskapsregister och bouppteckning

I promemorian föreslås att sekretessen för uppgifter om hotade personer och deras anhöriga i 21 kap. 3 och 3 a §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) även ska gälla uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt i Skatteverkets verksamhet som avser äktenskapsregister eller bouppteckning eller hos en domstol efter att Skatte­verkets beslut i sådan verksamhet överklagats. Förslaget syftar till att stärka skyddet för personer som lever med en hotbild, genom att motverka röjande av uppgift om var en person bor. Ett stärkt skydd ligger även i linje med att sträva mot en mer säker hantering av skyddade personuppgifter och att sätta hotade personers behov av skydd i centrum. Med skyddade personuppgifter avses både personer med sekretessmarkering och personer som har beviljats skyddad folkbokföring. Ett starkare sekretesskydd för personer som lever med en hotbild bör även kunna bidra till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra genom att förebygga mäns våld mot kvinnor samt ha en positiv inverkan på jämställdheten.

Promemorian har varit ute på remiss och remissvaren skulle komma in till Finansdepartementet senast den 8 januari 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skyddade personuppgifter och om att driva företag med skyddad identitet behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkan­dena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Samhällets skydd av utsatta personer är viktigt. Det är viktigt att se till så att utsatta personer kan leva ett så normalt liv som möjligt. Hoten och våldet drabbar enskilda hårt, men riskerar också att få stora konsekvenser för samhället i stort. Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demo­kratiska statsskick. För att skydda enskilda personer eller tjänstemän mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheters personuppgiftsbehandling kan det dock vara motiverat med inskränkningar i denna princip. Det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utvecklingen och undanröjer rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner. Samtidigt måste integritetsskyddet för privatpersoner bibe­hållas.

Utskottet noterar att Utredningen om Skatteverkets postförmedling i sitt betänkande lämnar förslag som innebär att skyddet för personer med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen stärks. Utredningen föreslår att Skatteverket ska få befogenheter att kontrollera så att post­försändelserna uppfyller angivna säkerhetskrav, och för att skapa ett tillräck­ligt skydd vid hanteringen av den enskildes uppgifter föreslås sekretessregler som ska gälla inom förmedlingsverksamheten.

Vidare noterar utskottet att Skatteverkets promemoria om stärkt sekretesskydd för hotade personer i Skatteverkets verksamhet varit ute på remiss. I promemorian föreslås en utvidgning av sekretessen för uppgifter om hotade personer och deras anhöriga för att stärka skyddet för personer som lever med en hotbild, genom att motverka röjande av uppgift om var en person bor. Vidare uppges ett stärkt skydd även ligga i linje med strävan mot en mer säker hantering av skyddade personuppgifter och att sätta hotade personers behov av skydd i centrum. Ett starkare sekretesskydd för personer som lever med en hotbild uppges även kunna bidra till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Utskottet noterar att regeringen har lämnat propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten där den föreslår en modern och mer flexibel dataskyddsreglering som bl.a. syftar till att ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamåls­enligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver rikta något till­kännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionerna 2025/26:847 (C), 2025/26:907 (S) yrkande 7, 2025/26:2513 (M), 2025/26:2831 (C) yrkande 39 och 2025/26:2834 (C) yrkandena 12, 15 och 54, 2025/26:3401 (M) yrkande 2, 2025/26:3553 (S) yrkande 33, 2025/26:3586 (S) yrkande 66 och 2025/26:3591 (S) yrkande 36.

Utskottet konstaterar vidare att lagändringar har genomförts som innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brotts­ligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:1975 (M).

Motionerna

Tullverkets befogenheter

I kommittémotion 2025/26:3555 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om inköp av kroppskameror, vapen och annan skyddsutrustning och om att utbilda Tullverkets personal i användningen av detta. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att undanröja hinder som uppstår till följd av otydliga eller oförenliga regelverk mellan länder, särskilt när det gäller tulltjänstemäns befogenheter i gränsnära områden.

I kommittémotion 2025/26:3314 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ge Tullverket ökade befogenheter vid Sveriges inre gräns när det gäller arter som skyddas mot utrotning genom Citeskonventionen.

I motion 2025/26:2182 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenheter för att ge Tullverket möjlighet att vid behov utföra polisiära uppdrag.

I motion 2025/26:2690 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2 föreslås att Tullverket förstärks och får nödvändiga förutsättningar för att kunna använda sina nya befogenheter.

I motion 2025/26:3388 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att ge Tullverket utökade befog­enheter att ingripa mot utförsel av misstänkt stöldgods.

Tullverkets verksamhet

I kommittémotion 2025/26:3555 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om utökat tullsamarbete med våra grannländer och inom EU för att stoppa utförseln av stöldgods. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att implementering av EU-lagstiftning inte ska leda till konkurrensnackdelar.

I motion 2025/26:251 av Johnny Svedin (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda möjligheten för Tullverket att stationeras på postcentraler.

I motion 2025/26:733 av Lili André (KD) föreslås ett tillkännagivande om att förenkla tullförfaranden mellan Åland och Sverige för att underlätta handeln och främja ekonomiskt samarbete i Östersjöregionen.

I motion 2025/26:843 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att flytta Tullverket till Skåne.

I motion 2025/26:2679 av Anna Wallentheim (S) föreslås ett tillkännagivande om en förstärkning av Tullverkets verksamhet i Skåne.

I motion 2025/26:2690 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att ge Tullverket i uppdrag att utveckla samarbetet med våra grannländer.

I motion 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa kravet på att hamnar ska kontrollera innehållet i samtliga containrar.

Bakgrund och gällande rätt

Tullbefogenhetslagen

Den 7 november 2024 trädde en ny lag, tullbefogenhetslagen (2024:710), i kraft. Den innebär att Tullverkets och tulltjänstemäns befogenheter har samlats i en ny lag. Tulltjänstemän har fått nya eller utvidgade befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. Den nya lagen innebär bl.a. att

•       tulltjänstemän får rätt att använda våld i fler situationer

•       tulltjänstemän får en utökad rätt att stoppa fordon

•       tulltjänstemän får ökade möjligheter att skyddsvisitera i kontroll­verksamheten

•       tulltjänstemän får rätt att avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats

•       tulltjänstemän får öppna försändelser i fler fall än i dag

•       tulltjänstemän får stänga av områden vid den inre gränsen

•       tulltjänstemän får större möjligheter att leda en förundersökning

•       tullåklagare får föra talan om fler brott

•       tulltjänstemän får ökade möjligheter att biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter

•       Tullverket får ökade möjligheter till revision utan att informera om revisionen i förväg

•       Tullverket får ökad tillgång till bokningsuppgifter.

Utförsel av stöldgods

Den 4 juni 2025 beslutade riksdagen om propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (prop. 2024/25:129, bet. 2024/25:SkU21, rskr. 2024/25:228). Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2025 och innebar bl.a. att brottet utförselhäleri infördes. Straffet för utförselhäleri är fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförsel­häleri kriminaliserades. Utförselhäleri ingår numera i Tullverkets huvud­uppdrag. Vidare beslutades bl.a. att anställda vid Tullverket som myndigheten utsett ska kunna biträda åklagare vid utredningar om själv­ständigt förverk­ande. En tulltjänsteman ska, i likhet med en polis, få inleda en sådan utredning.

Tullverkets årsredovisning för 2024

Tullverkets internationella samverkan

För att stärka den internationella samverkan mot organiserad brottslighet såg Tullverket under 2024 över och omarbetade inriktningarna för underrättelse inom myndigheten. Inriktningarna följer numera de prioriterade brotts­områden som framgår av EU:s hotbildsanalys. Tullverket har också ändrat sitt arbetssätt för att i högre utsträckning involvera alla sina operativa avdelningar. Tullverket fortsätter att engagera sig i Europeiska sektorsövergripande platt­formen mot brottshot (Empact).

Under 2024 deltog Tullverket i totalt 22 internationella och nationella kontrolloperationer. Av de 19 internationella kontrolloperationerna var 9 operationer inom EU:s samarbete mot organiserad brottslighet, Empact. Inriktningen var mot internationella brottsnätverk, vapen, punktskatter och narkotika.

Tullverket deltog även i kontrolloperationer initierade av Världstull­organisationen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, rådets arbets­grupp för brottsbekämpning (tullfrågor) och Interpol. Operationerna var inriktade på narkotika, falska läkemedel, farliga ämnen, farligt avfall, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, kulturföremål, immaterialrätt, produktsäkerhet samt penningtvätt och terrorfinansiering. I flera av dessa kontrolloperationer har Tullverket samverkat med berörda marknadskontrollmyndigheter och andra aktörer med specialkunskap inom särskilda områden.

Samverkan mot organiserad brottslighet

Under 2024 prioriterade Tullverket att utöka och fördjupa samverkan med andra aktörer, t.ex. genom det nystartade initiativet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB), som syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten med fokus på den kriminella ekonomin. SMOB ska fungera som ett forum för återkoppling och stöd till samhällsaktörer i genomförandet av lämpliga metoder som försvårar för och förhindrar för den organiserade brottsligheten att verka. Bland de deltagande aktörerna finns såväl mynd­igheter som representanter från näringslivet, arbetsmarknaden och akademin.

Under 2023 och 2024 ledde Tullverket en insats i svenska hamnar. Tull­verket genomför tillsammans med de andra myndigheterna i samverkansrådet syd olika åtgärder för att långsiktigt försvåra för kriminella att utnyttja svenska hamnar.

Tullverket och Polismyndigheten har genom samverkan i Nationellt skjutvapencenter ingripit mot svenska kunder som beställt start- och gasvapen från internationella leverantörer.

Ett viktigt verktyg för bilateral samverkan, både nationellt och inter­nationellt, är placering av sambandsmän vid andra myndigheter. Nationellt har Tullverket sambandsmän placerade vid Polismyndigheten. Hos Nationella operativa avdelningen (Noa) vid Polismyndigheten finns Tullverkets tjänstemän på både internationella enheten och gränspolisenheten för en permanent samverkan. Tullverket ingår i Sveriges nationella samordnings­central, som fungerar som kontaktpunkt gentemot Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och andra EU-medlemsstater i frågor som rör gränsförvaltning.

Genom placeringen av sambandsmän vid Europol får Tullverket tillgång till ett nätverk av sambandsmän från 41 andra länder. Tullverket har två tjänstemän placerade på Europol: en sekonderad nationell expert inom Euro­pols operativa verksamhet och en ordinarie sambandsman som är placerad vid det svenska sambandskontoret tillsammans med sambandsmän från Polis­myndigheten och Säkerhetspolisen.

Tillsammans med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polis­myndigheten har Tullverket också en sambandsman med inriktning mot ekonomisk och finansiell brottslighet som är placerad på det svenska sambandskontoret vid Europol.

Inom det nordiska polis- och tullsamarbetet utstationerar myndigheterna gemensamma nordiska sambandsmän och driver gemensamma projekt för att bekämpa organiserad internationell brottslighet. Sambandsmännen represen­terar samtliga fem nordiska länder i stationeringslandet. Tullverket bemannar placeringar i Belgrad, Warszawa och Berlin. Utöver det finns även en kontaktman i Danmark. Tullverket är också sedan flera år värd för en norsk tullsambandsman.

Skyddsutrustningsuppdraget

Tullverket har en central roll i det intensifierade arbetet mot den organiserade brottsligheten, som under de senaste åren har ökat sitt våldsutövande. I november 2023 gav regeringen Tullverket i uppdrag att, mot bakgrund av det rådande säkerhetsläget, se över och redovisa de avvägningar myndigheten gjort i fråga om medarbetarnas utrustning, inklusive beväpning. Tullverket redovisade uppdraget den 15 januari 2024. Tullverkets bedömning var att det var motiverat att stärka skyddet för medarbetare med ytterligare skyddsutrustning. Under 2024 fattades beslut om att beväpna uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol.

 

Under 2024 fortsatte Tullverket internt arbetet för att successivt kunna utöka beväpningen av personal i yttre tjänst i kontrollverksamheten. Tullverket har utökat sin kapacitet eller prioriterat om för att kunna köpa material, hitta övningslokaler och utbilda och förbereda tulltjänstemän inför beväpningen. De vapenutbildade uniformerade medarbetarna gjorde sin första arbetsdag beväpnade med tjänstepistol den 1 november 2024.

Utbildningsinsatsen för skyddsutrustningsuppdraget är uppdelad i tre faser för olika målgrupper. I första fasen, som pågår till mars 2025, utbildar Tullverket tjänstemän som redan är tilldelade tjänstepistol. I den andra utbildningsfasen utbildas medarbetare som inte burit tjänstepistol tidigare men där de flesta har genomgått utbildning i konflikthantering och bär annan skyddsutrustning. Den tredje fasen innebär att skjutvapenutbildning införs som en del i aspirantutbildningen där alla i målgruppen är nyanställda.

Tullverkets resurser för fysiska kontroller

Tullverkets resurser för fysiska kontroller är fördelade över landet, bl.a. baserat på de olika transportflödena. Längs norska gränsen, vid flygplatser och i vissa hamnar kommer trafik direkt från ett land utanför EU, medan många varor kommer in i landet via trafiken från EU, främst i södra Sverige.

Tullverkets kontroller vid gränsen innebär att smugglarna ändrar tillvägagångssätt för att försvåra upptäckt. Tullverket behöver därför vara flexibla, och under 2024 ökade Tullverket sina kontroller på platser där de saknar fast bemanning.

För att använda resurserna så effektivt som möjligt behöver Tullverkets urval av kontrollobjekt och vilka kontroller som genomförs vara riktade mot de flöden och objekt där det finns störst risk för fel och brott. Tullverkets kontroller ska därför primärt vara baserade på underrättelse- och riskinfor­mation.

Förutsättningarna för att selektera och göra underrättelsebaserade kontroller skiljer sig mycket åt i de olika trafikflödena. Detta beror huvud­sakligen på att Tullverket har olika tillgång till information i olika flöden. För kontroll av transportmedel som lastbilar och containrar är underrättelser ett avgörande verktyg eftersom flödet är så stort.

En enda kontaktpunkt för tullen

Den 24 oktober 2022 antog rådet en förordning om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen. Det övergripande syftet med förordningen är att förbättra samarbetet och samordningen mellan tullmyndigheterna och de partnermyndigheter som ansvarar för olika icke tullrelaterade unions­formaliteter, och samtidigt underlätta för handeln. Detta ska uppnås genom att det skapas ett system med en enda kontaktpunkt för tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX). Med intyg avses de olika intyg, licenser och certifikat som behövs vid import och export till och från EU. Vidare ska medlemsstaterna inrätta en miljö med en enda nationell kontaktpunkt för tullen som ska kopplas samman med EU-systemet. Avsikten är att den som importerar eller exporterar varor bara ska behöva lämna uppgifter som behövs för tullhanteringen och de icke tullrelaterade formaliteterna vid ett enda tillfälle via kontaktpunkten. Tidsgränsen för att ha integrationen med det nya systemet på plats är senast mars 2025 och förordningen ska tillämpas fullt ut fr.o.m. december 2031.

De nya reglerna förväntas främja ett smidigt flöde av gränsöverskridande handel och kommer enligt rådet att bidra till att minska den administrativa bördan för näringsidkare, särskilt genom tidsbesparingar och enklare och mer automatiserad klarering. Rådet konstaterar att en effektiv tullklarering och tullkontroll är mycket viktigt inte bara för en välfungerande handel utan också för skyddet av EU:s medborgare, företag och miljö.

Programmet för inre marknaden och tullen

Den 3 september 2025 presenterade Europeiska kommissionen, som en del av den fleråriga budgetramen, ett förslag om att inrätta programmet för den inre marknaden och tullen för perioden 2028–2034. Ett program utgör en samlad plan med mål, reglering och finansiering för att utveckla ett område som t. ex. tull eller inre marknad, och får sin budget från den fleråriga budgetramen. Förslaget bygger på en sammanslagning av de nuvarande programmen programmet för den inre marknaden, tullprogrammet, Fiscalisprogrammet, unionsprogrammet för bedrägeribekämpning samt instrumentet för inköp av tullkontrollutrustning.

Fördelarna med sammanslagningen är enligt kommissionen ökade synergier samt ökad flexibilitet och förenkling inom flera politikområden. Enligt kommissionen kommer programmet inom ramen för EU-budgeten samla åtgärder för att bl.a. ta bort gräns- och landsöverskridande hinder, främja samarbete mellan nationella förvaltningar, gynna medborgare och företag genom att driva på fullbordandet av den inre marknaden och en stark tullunion, säkerställa ett starkare konsumentskydd samt driva standardiseringsåtgärder och minska den administrativa bördan inom områdena tull, beskattning och bedrägeribekämpning.

Pågående arbete

Reform av EU:s tullagstiftning

Europeiska kommissionen presenterade den 17 maj 2023 ett omfattande förslag om en reform av tullunionen. Reformen består av dels ett förslag om en ny unionstullkodex, dels två förslag för att å ena sidan ändra direktiv 2006/112/EG om mervärdesskatt och å andra sidan ändra förordning (EG) nr 1186/2009 om tullbefrielse och förordning (EEG) nr 2658/87 om den kombinerade nomenklaturen. Dessa ändringar kompletterar den nya unions­tullkodexen genom att tullfrihetsgränsen för lågvärdeförsändelser från tredje­länder tas bort och genom att det införs ett förenklat tullförfarande med en enhetlig tullsats för vissa varukategorier som säljs via distansförsäljning (e‑handel). Den främsta nyheten i förslaget om en ny unionstullkodex är inrättandet av en europeisk tullbyrå. Tullbyrån ska bl.a. ge stöd till tullmyndigheterna i deras arbete med att uppnå ett enhetligt genom­förande av tullagstiftningen, särskilt för att säkerställa att tullkontroller och riskhantering utförs på ett harmoniserat sätt. Tullbyrån föreslås inrättas stegvis från 2026 och vara helt i drift fr.o.m. 2028. Ekonomiska aktörer får börja fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt förordningen genom att använda EU:s tulldatacentral fr.o.m. den 1 mars 2032. Tulldatacentralen ska vara i full drift senast år 2037.

I förslaget ingår även en förteckning över tullrättsliga överträdelser och minimibestämmelser om icke-straffrättsliga påföljder för dessa över­trädelser. Enligt förslaget ska detta inte hindra medlemsstaterna från att vidta strängare åtgärder genom att föreskriva administrativa eller straffrättsliga påföljder i enlighet med sin nationella lagstiftning.

Vid Ekofinrådet den 13 november 2025 nåddes en politisk överenskom­melse om ändring av förordning (EG) nr 1186/2009 för att avskaffa tröskel­värdet för tullbefrielse. Vid mötet antogs också ett gemensamt uttalande från rådet och kommissionen med innebörden att en enkel tillfällig lösning för att möjliggöra ett tidigare avskaffande av tröskelvärdet för tullbefrielse (150 euro) så snart som möjligt under 2026 skulle tas fram med målet att presentera det för Ekofin den 12 december 2025. En lösning som innebär att tullfriheten tas bort för paket under 150 euro från länder utanför EU beslutades på Ekofinrådet den 12 december 2025. Detta innebär att tull och moms på 10 procent kommer tas ut fr.o.m. den 1 juli 2026.

Kontroll av kontanta medel vid den inre gränsen

Finansdepartementet har remitterat promemorian Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering m.m. I pro­memorian föreslås bl.a. en reglering som möjliggör för Tullverket att kontrollera in- och utförsel av kontanta medel vid gränsen mot andra EU­länder. Förslaget innebär en anmälnings- och redovisningsskyldighet för kontanta medel till ett värde av minst 10 000 euro som förs över gränsen mot ett annat EU-land. Vidare föreslås att Tullverket ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att kontrollera anmälnings- och redovisningsskyldigheten och tillfälligt hålla kvar kontanta medel för vidare kontroll. Regeringen lämnade den 16 december 2025 propositionen Kontroll av kontanta medel vid den inre gränsen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Utredningen om en ny organisation av en effektiv ekobrottsbekämpning

Den 18 juni 2025 överlämnade utredningen om en ny organisation av en effektiv ekobrottsbekämpning sitt betänkande (SOU 2025:81). Utredningen lämnar bl.a. förslag om att Tullverket ska få biträda Kronofogdemyndigheten vid utmätning på distans. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Betänkandet har remitterats.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om Tullverkets befogenheter och verksamhet behandlades i betänkande 2024/25:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Tullverket och tulltjänstemän fick genom den nya tullbefogenhetslagen, som trädde i kraft den 7 november 2024 nya eller utvidgade befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. Det är viktigt att Tullverket får förutsättningar att använda sina nya befogenheter. Utskottet var därför positivt till den förstärkning som Tullverket fick i budget­propositionen för 2026.

Utskottet konstaterar att skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods trädde i kraft den 1 september 2025, bl.a. infördes brottet utförselhäleri som numera ingår i Tullverkets huvuduppdrag. Samtidigt fick vissa anställda vid Tullverket möjlighet att biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande som innebär att en tulltjänsteman, i likhet med en polis, ska få inleda en sådan utredning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2182 (M), 2025/26:2690 (S) yrkande 2 och 2025/26:3388 (M).

Utskottet konstaterar att Europeiska kommissionens förslag om en reform av tullunionen bl.a. består av ett förslag om en ny unionstullkodex och inrät­tandet av en europeisk tullbyrå. Utskottet noterar vidare att Tullverket deltar i flera internationella samarbeten, bl.a. Empact och det nordiska polis- och tullsamarbetet. Tullverket har även deltagit i kontrolloperationer initierade av Världstullorganisationen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, rådets arbetsgrupp för brottsbekämpning (tullfrågor) och Interpol. Operationerna var inriktade på narkotika, falska läkemedel, farliga ämnen, farligt avfall, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, kulturföremål, immaterialrätt, produktsäkerhet samt penning­tvätt och terrorfinansiering. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3314 (MP) yrkande 2 och 2025/26:3555 (S) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att Tullverket har stärkt skyddet för sina medarbetare med ytterligare skyddsutrustning bl.a. genom att fatta beslut om att beväpna uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3555 (S) yrkande 3.

En europeisk tullbyrå ska inrättas stegvis från 2026. Tullbyråns uppdrag ska vara att bidra till att fullgöra tullmyndigheternas uppdrag. Den ska bl.a. ge stöd till tullmyndigheterna i deras arbete med att uppnå ett enhetligt genom­förande av tullagstiftningen, särskilt för att säkerställa att tullkontroller och riskhantering utförs på ett harmoniserat sätt. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:733 (KD), 2025/26:2690 (S) yrkande 1 och 2025/26:3555 (S) yrkandena 1 och 4.

Tullverkets resurser för fysiska kontroller är fördelade över landet, bl.a. i förhållande till de olika transportflödena. Enligt Tullverkets egna uppgifter ska kontroller primärt vara baserade på underrättelse- och riskinformation och för kontroll av transportmedel som lastbilar och containrar är underrättelser ett avgörande verktyg eftersom flödet är så stort. Utskottet är positivt till att Tullverket samarbetat med operatörer i Sveriges hamnar när det gäller brottsförebyggande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:251 (SD) yrkande 1, 2025/26:843 (C) yrkande 3, 2025/26:2679 (S) och 2025/26:3561 (C) yrkande 11.

 

Reservationer

Ställningstagande

Det ska vara tydligt för både företag och privatpersoner vilka skatter de betalar. Skattesystemet ska vara så enkelt och transparent som möjligt. Arbets­givaravgiften bör därför synliggöras genom att den allmänna löneavgiften tas bort från arbetsgivaravgiften. Genom att göra den till en egen skattesats blir de skatter som företagen betalar tydliga.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. Där­igenom värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett uttryckligt krav på fler än en arbetsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart för att sänka arbetsgivarens arbetskrafts­kostnad.

Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas för att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande för F-skatt tills vidare. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande för F-skatt införas.

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Det gäller dock inte de underentreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva arbetet med rot. Detta skapar utrymme för missbruk och fusk. Reglerna bör ändras så att det ställs krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F-skatt för att rotavdrag ska utbetalas.

Egenanställning är en relativt ny företeelse på den svenska arbets­marknaden. Egenanställningsföretagens affärsidé är att ”bereda möjligheter och skapa trygghet för personer att verka som egenföretagare utan att de behöver skaffa F-skattsedel och sköta den administration som är förenad med egenföretagande” (SOU 2017:24). Egenanställningsföretaget fungerar som en form av ”arbetsgivarmålvakt” åt plattformsföretaget och bidrar därmed till att plattformsföretaget inte behöver ta något arbetsgivaransvar. Egenanställnings­företagen tar inte heller något arbetsgivaransvar för den egenanställda plattformsarbetaren utan är bara att betrakta som en administrativ lösning. Många av de plattformsarbetare som har en egenanställning saknar F-skatt samtidigt som de löpande utför arbete för plattformsföretaget under anställ­ningsliknande förhållanden. Plattformsarbetare bör därför betraktas som falska egenanställda eller falska egenföretagare och det bör införas ett krav på godkännande för F-skatt för att få en egenanställning. Man ska inte kunna bli egenanställd om man samtidigt inte kvalificerar sig för ett godkännande för F-skatt. Det bör ställas krav på F-skatt vid egenanställning.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

De skatter som tas ut ska vara lätta att förstå, uppmuntra till arbete, göra det enkelt att starta och driva företag och vara styrmedel för att bygga ett mer hållbart och klimatsmart samhälle. Sverige har i dag en modell med pre­liminärskatt för företag, både för aktiebolag och enskilda firmor, som bl.a. innebär att nystartade företag under det första året måste uppge en förväntad vinst, redan innan de börjat tjäna pengar. Det är självklart svårt att uppskatta vad vinsten kommer att uppgå till när verksamheten inte har kommit igång. Många företagare uppskattar vinsten till ett felaktigt belopp eftersom intäkt­erna och utgifterna kan fördela sig väldigt olika över året. Preliminärskatten kan innebära att företagaren tvingas betala skatt med redan beskattade medel, vilket hämmar likviditeten i bolaget och minskar utrymmet för investeringar. Systemet behöver ses över så att företag inte ska behöva betala skatt i förskott.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas för att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande för F-skatt tills vidare. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande för F-skatt införas.

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Detta krav gäller dock inte de underentreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva arbetet, vilket skapar utrymme för missbruk och fusk. Reglerna bör ändras genom att det ställs krav på att även underentre­prenörer ska ha ett godkännande för F-skatt för att rotavdrag ska utbetalas.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten behöver växlas upp. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, gynnar organiserad brottslighet och minskar förtroendet för ekonomin. Informationsdelning bör utvecklas och sekretesshinder för informationsdelning mellan myndigheter, kommuner och regioner och mellan parter måste minska. Vi anser också att användningen av AI-teknik och ny teknik i arbetet med att bekämpa brott bör utökas. Vidare vill vi utreda ett större statligt ansvar för system för identifiering av personal och för personalliggare i riskbranscher. Det ska samtidigt vara möjligt med realtidsrapportering mellan relevanta databaser. Vi vill också skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Det finns i dag krav på elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser. Den småskaliga byggverksamheten i form av rotföretag omfattas dock inte av kravet. Byggmarknadskommissionen föreslår att det införs krav på att elek­troniska personalliggare används vid en byggtjänst för vilken man ansöker om rotavdrag. Det är ett bra förslag. Krav på elektroniska personalliggare bör införas för företag som utför byggtjänster med rotavdrag.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Systemet med personalliggare är ett regelverk som är problematiskt för många företag och särskilt för företag verksamma inom besöksnäringen och lantbruket. Sedan 2018 måste alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet registrera sig om de på något sätt bidrar till verk­samheten. Systemet har redan utvärderats vid flera tillfällen och nu är det dags för förändring. Regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras både för att förenkla för företagen och för att färre ska omfattas av systemet. I ett första steg behöver utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Varje år försvinner mångmiljardbelopp genom skatteundandragande och skattefusk. Arbetet mot skatteundandragande och skattefusk måste växlas upp.

Den växande arbetslivskriminaliteten måste stoppas. Det offentliga ska skapa spelregler som gynnar ett rättvist företagande. Fusk och missbruk vid användande av rut- och rottjänster ska motverkas. Hårdare krav ska ställas på företag som tar emot lönesubventioner eller erbjuder skattesubventionerade tjänster och entreprenörsansvaret ska stärkas.

Fler sanktionsavgifter ska kopplas till omsättning och breddas till att gälla fler områden. Informationsdelning mellan myndigheter bör utvecklas och därför bör sekretesshinder för informationsdelning minskas. Användningen av ny teknik i arbetet med att bekämpa brott bör utökas.

Skatteverket behöver få ett tydligare uppdrag att motverka fusk och kriminalitet. En bransch som kräver särskilda åtgärder är taxibranschen, där förare för olika appbolag vittnar om jobb under slavliknande villkor samtidigt som det fuskas med skatter och körtider på ett sätt som kan leda till trafikfara. Detta snedvrider konkurrensen på taximarknaden. Det behövs en total översyn av taxibranschen, med inrättande av en yrkes­trafikinspektion som tar ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransporter och bussbranschen. Det finns också anledning att utvärdera effekten av rapporteringsplikt för plattsforms­operatörer på taximarknaden.

Företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet och återkommande fuskar bör kunna svartlistas. Vidare är det viktigt att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem. Arbetsmiljöverket bör få i uppgift att föra register över företag som fått förbud, vite eller sanktion utdömt.

För att komma åt den organiserade brottslighetens allt mer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. En del i det arbetet är att straffen för ekonomisk brottslighet måste höjas. Det behöver införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, som ska gälla för skattebrott, bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring, bidragsbrott och penningtvätt. Det maximala straffet bör höjas från dagens 6 år till 10 år.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Reglerna om fast driftställe är ett problem när det gäller utländska företag som är verksamma i Sverige. Reglerna avgör om ett utländskt företag ska betala inkomstskatt i Sverige eller inte. Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan, trots att de bedriver omfattande verksamhet i Sverige, undvika skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands. Det öppnar för osund konkurrens och social dumpning. Bestämmelserna om fast driftställe bör ses över för att omfatta utländska företag som i stor omfattning är verk­samma i Sverige.

Företag som utför arbete med rotavdrag ska anmäla avdraget för utbetal­ning till Skatteverket. Anmälan innehåller bara uppgifter om omfattningen på avdraget, vem som varit uppdragsgivare samt vilken fastighet det gäller. Byggföretaget behöver inte uppge vem eller vilka som har utfört arbetet. Byggmarknadskommissionen föreslår att ett företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet. Det skulle ge Skatteverket bättre förutsättningar att upptäcka fall där svart arbetskraft använts i samband med en rottjänst. Kunden ska kunna drabbas av utebliven subvention om svart arbetskraft har använts när kunden inte har gjort tillräckligt för att kontrollera att företaget följer gällande regelverk.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Företrädaransvar innebär att en person som är legal eller faktisk företrädare för ett bolag kan bli personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter och avgifter. Tillämpningen av dagens regelverk har fått omfattande kritik från såväl akademi och näringslivsorganisationer som företagare. Kärnan i kritiken är att tillämpningen av reglerna i stort sett innebär ett närmast strikt ansvar, och att bedömningen av de subjektiva rekvisiten, framför allt grov oaktsamhet, är alltför mekanisk. Detta riskerar att leda till att livsdugliga företag försätts i konkurs i onödan och innebär samtidigt försämrade möjligheter att rekrytera styrelseledamöter till mindre bolag. Den utredning om företrädaransvaret som överlämnades till regeringen 2020 (SOU 2020:60) lyfte fram bra förslag, men de går som helhet inte tillräckligt långt. Betänkandet måste därför ses som en utgångspunkt att bygga vidare på. Regeringen bör ta fram ett förslag på ny lagstiftning som fokuserar på särskilt allvarliga fall, utökar rådrumsregeln och ger ett större utrymme för att tillämpa befrielsereglerna.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Varje år försvinner mångmiljardbelopp genom skatteundandragande och skattefusk. Arbetet mot skatteundandragande och skattefusk måste växlas upp.

Den växande arbetslivskriminaliteten måste stoppas. Det offentliga ska skapa spelregler som gynnar ett rättvist företagande. Fusk och missbruk vid användande av rut- och rottjänster ska motverkas. Hårdare krav ska ställas på företag som tar emot lönesubventioner eller erbjuder skattesubventionerade tjänster och entreprenörsansvaret ska stärkas.

Fler sanktionsavgifter ska kopplas till omsättning och breddas till att gälla fler områden. Informationsdelning mellan myndigheter bör utvecklas och därför bör sekretesshinder för informationsdelning minskas. Användningen av ny teknik i arbetet med att bekämpa brott bör utökas.

Skatteverket behöver få ett tydligare uppdrag att motverka fusk och kriminalitet. En bransch som kräver särskilda åtgärder är taxibranschen, där förare för olika appbolag vittnar om jobb under slavliknande villkor samtidigt som det fuskas med skatter och körtider på ett sätt som kan leda till trafikfara. Detta snedvrider konkurrensen på taximarknaden. Det behövs en total översyn av taxibranschen, med inrättande av en yrkestrafikinspektion som tar ansvar för att öka inspektionerna inom taxi, godstransporter och bussbranschen. Det finns också anledning att utvärdera effekten av rapporteringsplikt för plattsformsoperatörer på taximarknaden.

Företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet och återkommande fuskar bör kunna svartlistas. Vidare är det viktigt att se över reglerna för att utesluta leverantörer från att delta i valfrihetssystem. Arbetsmiljöverket bör få i uppgift att föra register över företag som fått förbud, vite eller sanktion utdömt.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Alla har rätt att få sin sak prövad i domstol när ett myndighetsbeslut har gått dem emot. När det kommer till bl.a. skattemål är dock processkostnaden en faktor som inte minst små företag behöver överväga innan de fattar beslut om att överklaga ett betungande beslut. Företagare kan inte anses vara jämbördiga med Skatteverket och enskilda företagare ska inte behöva avstå att överklaga för att en kostnadskalkyl visar att det till slut inte är värt processen. Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en utredning med uppdrag att återkomma med förslag på en rättvisare och rättssäkrare reglering av ersättning för processkostnader i skattemål.

Allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet har sedan lång tid tillbaka haft en gynnad ställning när det gäller skatter och avgifter. Det måste vara lätt att göra rätt även för en kassör i en ideell förening. Många föreningar är små och många av de som är kassörer i ideella föreningar har inte någon professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi. Föreningar är precis som alla andra utbetalare skyldiga att lämna kontroll­uppgifter om ersättning till personer uppgår till 100 kronor eller mer. Denna beloppsgräns fastställdes redan 1938. En översyn av gränsen för kontroll­uppgiftsskyldighet behövs för att minska onödig administration och underlätta för de ideella föreningskassörerna.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet har sedan lång tid tillbaka haft en gynnad ställning när det gäller skatter och avgifter. Det måste vara lätt att göra rätt även för en kassör i en ideell förening. Många föreningar är små och många av de som är kassörer i ideella föreningar har inte någon professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi. Föreningar är precis som alla andra utbetalare skyldiga att lämna kontroll­uppgifter om ersättning till personer uppgår till 100 kronor eller mer. Denna beloppsgräns fastställdes redan 1938. En översyn av gränsen för kontroll­uppgiftsskyldighet behövs för att minska onödig administration och underlätta för de ideella föreningskassörerna.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

De som ägnar sig åt skattefusk och aggressiv skatteplanering söker ständigt nya vägar och det gäller att hålla jämna steg för att minska skatteundan­dragande. När skatteflykten är internationell måste arbetet för att motverka den också bedrivas på global nivå. Det EU-gemensamma arbetet för att minska skatte­flykt och skatteundandragande bör fortsättningsvis stärkas. För att motverka skattekonkurrens mellan länder är det angeläget att G20-ländernas och OECD:s överenskommelse om global minimibeskattning för företag i stora koncerner genomförs. Sverige bör vara ledande i det arbetet, och överenskommelsen bör genomföras på ett sätt som upprätthåller dess syfte och inte urholkar det genom särlösningar.

Det är viktigt att det EU-gemensamma arbetet för att sätta press på jurisdiktioner med skadliga skattesystem fortsätter.

De globala techjättarna ska inte kunna undvika att betala skatt utan ska bidra utifrån sin bärkraft och beskattas där värdena skapas i stället för där skatten är lägst. Beskattningsrätten bör dock inte flyttas från innovationsländer till marknadsländer. Det skulle urholka skatteintäkterna för länder som liksom Sverige bygger sitt välstånd på att investera i människor och kunskap istället för att konkurrera med lägre skatter och löner.

Skatteverket behöver få ett tydligare uppdrag att motverka fusk och kriminalitet. En bransch som kräver särskilda åtgärder är taxibranschen. Det finns också anledning att utvärdera effekten av direktivet om rapporterings­plikt för plattformsoperatörer på taximarknaden. I en sådan översyn bör fokus ligga på om genomförandet av direktivet har minskat skatteundandragandet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

När skatteflyktslagen tillämpas blir konsekvensen som huvudregel att beskattningsunderlaget fastställs som om rättshandlingen aldrig företagits, vilket innebär att ett skattebeslut inte är en bestraffning. Den nuvarande ut­formningen av skatteflyktslagen kan ifrågasättas och grov skatteflykt borde vara kriminaliserat. En utredning bör titta närmare på hur ”grov skatteflykt” kan definieras.

Det är bra att EU infört en offentlig land-för-land-rapportering efter att bl.a. Sverige förhalat och förhindrat införandet. EU-direktivet har dock flera brister. Regeringen bör inom EU driva på för att land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet. Regeringen bör också inom EU driva på för att alla multinationella företag vars omsättning överstiger 40 miljoner euro ska omfattas av rapporteringen.

Sverige har valt att använda möjligheten för företag att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten. För att effektivt bidra till kampen mot skatteplanering och skatteflykt behöver rapporteringsskyldigheten för storföretag vara heltäckande.

Vid utformningen av kriterierna för den s.k. svarta listan EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner saknas nollskatter eller mycket låga bolagsskatter som ett eget kriterium för bedömningen av ”rättvis beskattning”. Kriterierna för svarta listan bör inkludera nollskatter eller mycket låga skattesatser.

Informationsplikten inom obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrange­mang borde omfatta även inhemska arrangemang. Det finns inget som hindrar medlemsländerna att införa rapporteringsplikt också för inhemska arrange­mang vilket skulle kunna bidra väsentligt till kampen mot skatteflykt och skatteundandragande.

Det är svårt för svenska myndigheter att ha någon närmare kunskap om svenska tillgångar utomlands. Detta beror bl.a. på att vissa stater, främst de som vi saknar avtal om informationsutbyte med, ”lever på” att gömma pengar åt utländska personer. För att motverka denna skatteflykt bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands.

Det finns en utbredd kritik mot hur arbetet mot skatteflykt har bedrivits och implementerats inom OECD:s ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Denna kritik har resulterat i att många länder nu driver på för att få till stånd en global överenskommelse inom ramen för FN. Sverige bör inom ramen för FN driva på för att FN antar en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt.

Det behöver bli lättare och tryggare för arbetstagare i Norden att bo i ett land men arbeta i ett annat. Därför bör det tillsättas en utredning som bl.a. ser över gemensamma avtal mellan de nordiska länderna som berör detta område. Regeringen bör tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Nordiska gränspendlare som arbetade hemifrån under coronapandemin kan tvingas betala skatt i två länder. Enligt det nordiska skatteavtalet ska en gränspendlare betala skatt i det land där personen arbetar. Under pandemin arbetade många pendlare på uppmaning av sina arbetsgivare hemifrån, vilket innebär att pendlarna ska betala skatt i det land där de bor för varje dag som arbetet genomförs hemifrån. Öresundsavtalet innebär att de vanliga reglerna inte gäller om hemarbetet pågått mer än 50 procent under en period på tre månader, utan då ska skatten betalas i det land där man bor. Det betyder att de pendlare som berörs av detta måste deklarera och betala skatt både i bosättningslandet och i det land där de arbetar. Inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har man hittat en lösning på denna problematik genom att arbetstagaren kvarstår i arbetslandets försäkring. En liknande lösning bör införas på skatteområdet. Den svenska regeringen har i enhällighet med de övriga nordiska regeringarna betonat att de inte i nuläget avser att vidta åtgärder som ger dispens från det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet. Regeringen bör se över sin position och förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser.

Flera personer i Öresundsregionen får problem med pensionen. En person som bor i Sverige och har avsatt pengar till sin pension genom sitt företag i Danmark beskattas i Sverige det år som pengarna betalats in. I Danmark ska beskattning göras vid uttag. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligen inte är tillåtet med dubbelbeskattning vid gränsöverskridande arbete. Orsaken till att det ändå händer är att Skatteverket inte anser att det rör sig om dubbelbeskattning eftersom inkomsterna beskattas vid två olika tillfällen. Dubbelbeskattning i denna form måste stoppas.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Skatteintäkter är avgörande för att bygga välfärd och förverkliga de globala målen. Trots detta förlorar många utvecklingsländer stora summor varje år till följd av skatteflykt, skadlig skattekonkurrens och andra olagliga kapitalflöden. FN uppskattar att Afrika förlorar 89 miljarder dollar årligen genom olagliga kapitalflöden vilket är mer än vad kontinenten får i bistånd. Flera av skatte­paradisen finns i Europa, och EU har därmed ett särskilt stort ansvar för att ta itu med denna problematik. I detta sammanhang behöver Sverige driva på för att bredda EU:s lagstiftning för land-för-land-rapportering, där företag måste redovisa sina intäkter och skatter i varje land där de verkar.

Sverige bör verka för ett stärkt internationellt skattesamarbete inom FN och aktivt stödja den pågående förhandlingen om en FN-konvention om internationellt skattesamarbete. Skatteverket bör få i uppdrag att analysera vilka effekter en sådan konvention skulle ha på Sveriges skatteintäkter. Ett fungerande skattesystem där både företag och människor gör rätt för sig är nödvändigt för att bekämpa fattigdomen.

De som ägnar sig åt skattefusk och aggressiv skatteplanering söker ständigt nya vägar och det gäller att hålla jämna steg för att minska skatteundan­dragande. När skatteflykten är internationell måste arbetet för att motverka den också bedrivas på global nivå. Det EU-gemensamma arbetet för att minska skatte­flykt och skatteundandragande bör fortsättningsvis stärkas. För att motverka skattekonkurrens mellan länder är det angeläget att G20-ländernas och OECD:s överenskommelse om global minimibeskattning för företag i stora koncerner genomförs. Sverige bör vara ledande i det arbetet, och överenskommelsen bör genomföras på ett sätt som upprätthåller dess syfte och inte urholkar det genom särlösningar.

Det är viktigt att det EU-gemensamma arbetet för att sätta press på jurisdiktioner med skadliga skattesystem fortsätter.

De globala techjättarna ska inte kunna undvika att betala skatt utan ska bidra utifrån sin bärkraft och beskattas där värdena skapas i stället för där skatten är lägst. Beskattningsrätten bör dock inte flyttas från innovationsländer till marknadsländer. Det skulle urholka skatteintäkterna för länder som liksom Sverige bygger sitt välstånd på att investera i människor och kunskap istället för att konkurrera med lägre skatter och löner.

Skatteverket behöver få ett tydligare uppdrag att motverka fusk och kriminalitet. En bransch som kräver särskilda åtgärder är taxibranschen. Det finns också anledning att utvärdera effekten av direktivet om rapporterings­plikt för plattformsoperatörer på taximarknaden. I en sådan översyn bör fokus ligga på om genomförandet av direktivet har minskat skatteundandragandet.

När skatteflyktslagen tillämpas blir konsekvensen som huvudregel att beskattningsunderlaget fastställs som om rättshandlingen aldrig företagits, vilket innebär att ett skattebeslut inte är en bestraffning. Den nuvarande ut­formningen av skatteflyktslagen kan ifrågasättas och grov skatteflykt borde vara kriminaliserat. En utredning bör titta närmare på hur ”grov skatteflykt” kan definieras.

Det är bra att EU infört en offentlig land-för-land-rapportering efter att bl.a. Sverige förhalat och förhindrat införandet. EU-direktivet har dock flera brister. Regeringen bör inom EU driva på för att land-för-land-rapporteringen ska gälla i samtliga länder där företagen har verksamhet. Regeringen bör också inom EU driva på för att alla multinationella företag vars omsättning överstiger 40 miljoner euro ska omfattas av rapporteringen.

Sverige har valt att använda möjligheten för företag att tillfälligt utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporten. För att effektivt bidra till kampen mot skatteplanering och skatteflykt behöver rapporteringsskyldigheten för storföretag vara heltäckande.

Vid utformningen av kriterierna för den s.k. svarta listan EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner saknas nollskatter eller mycket låga bolagsskatter som ett eget kriterium för bedömningen av ”rättvis beskattning”. Kriterierna för svarta listan bör inkludera nollskatter eller mycket låga skattesatser.

Informationsplikten inom obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrange­mang borde omfatta även inhemska arrangemang. Det finns inget som hindrar medlemsländerna att införa rapporteringsplikt också för inhemska arrange­mang vilket skulle kunna bidra väsentligt till kampen mot skatteflykt och skatteundandragande.

Det är svårt för svenska myndigheter att ha någon närmare kunskap om svenska tillgångar utomlands. Detta beror bl.a. på att vissa stater, främst de som vi saknar avtal om informationsutbyte med, ”lever på” att gömma pengar åt utländska personer. För att motverka denna skatteflykt bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands.

Det finns en utbredd kritik mot hur arbetet mot skatteflykt har bedrivits och implementerats inom OECD:s ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Denna kritik har resulterat i att många länder nu driver på för att få till stånd en global överenskommelse inom ramen för FN. Sverige bör inom ramen för FN driva på för att FN antar en heltäckande skattekonvention mot skatteflykt.

Det behöver bli lättare och tryggare för arbetstagare i Norden att bo i ett land men arbeta i ett annat. Därför bör det tillsättas en utredning som bl.a. ser över gemensamma avtal mellan de nordiska länderna som berör detta område. Regeringen bör tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Det ska vara ordning och reda i registren över vilka som bor i Sverige. Vårt välfärdssystem kräver att det finns korrekta uppgifter om de människor som lever i landet. Det är en förutsättning för att bekämpa brott och arbetslivs­kriminalitet. Viktiga verktyg för att motverka utnyttjande av människor eller vår välfärd är en ändamålsenlig folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde en lång rad åtgärder för att stärka kontrollen och förbättra kvali­teten i folkbokföringen. Det arbetet måste fortsätta. Det är viktigt att Skatte­verket får bättre verktyg och större befogenheter för att stärka folkbokföringen och brottsbekämpningen. Det är mycket allvarligt att felaktig folkbokföring och identitetsstölder i dag används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsfusk. Vi anser att en del i arbetet för att motverka främjande av oriktig folkbokföring, t.ex. adresshandel är att kriminalisera det.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Den 1 november varje år sätts den kommunala skattebasen inför följande år utifrån hur många som är folkbokförda i kommunen vid det datumet. Många kommuner har en stor utmaning med en relativt hög andel deltidsboende, som aldrig folkbokför sig i kommunen men bor där under stora delar av året. Både en hög andel säsongsanställda och övriga deltidsboende under året innebär en belastning på såväl infrastruktur som välfärdstjänster som skatteuttaget baserat på permanentboende ska bära. För kommunen kan det innebära en annan allokering av skatteresurser till verksamheter och tjänster än vad som skulle ha varit fallet om skatteuttaget hade motsvarat antalet invånare under helåret, t.ex. när det gäller investeringar i vägar, vatten och avlopp och vård. Efter pandemin finns tecken på vad vissa kallar en ruralisering, dvs. en flytt från stad till land, men ingen vet ännu hur det kommer att påverka valet av företags- och affärsmodeller eller val av arbets- och bostadsort. I övergången till ett mer digitalt samhälle ökar möjligheterna till nya företagsetableringar och val av boende, vilket ökar behovet av att se över vilka utmaningar ett ökat antal deltidsboende kan innebära för kommuner. Utmaningen som vissa kommuner möter i och med en hög andel deltidsboende som inte betalar inkomstskatt i kommunen är konkret och måste tas på allvar.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Vänsterpartiet har länge arbetat för att förbättra levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. I propositionen Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd föreslås bl.a. att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande bestämmelser medger. Därmed ges de bl.a. möjlighet att delta i sfi och Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Vidare föreslås att en utlänning som har beviljats uppe­hållstillstånd med tillfälligt skydd och som arbetar ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vänsterpartiet välkomnar regeringens ambition att förbättra levnadsvillkoren för personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Regeringens förslag för­bättrar dock inte levnadsvillkoren för de ukrainska flyktingarna i någon större utsträckning. De får förvisso del av vissa ersättningar m.m., men nekas genom särlagstiftning rätten till andra ersättningar.

Ukrainska flyktingar ska få samma villkor som andra som får uppehålls­tillstånd i Sverige. Möjligheten att folkbokföra sig är en nyckelfråga i sammanhanget. De nya reglerna som innebär folkbokföring efter ett år i Sverige är ett steg i rätt riktning, men personer borde folkbokföras redan när de beviljas ett minst ett år långt uppehållstillstånd. Fyra år in i Rysslands fullskaliga invasion är det ohållbart att bara bevilja tillfälligt skydd för ett år i taget. De ukrainska flyktingarna måste få trygghet för att de ska kunna rota sig i Sverige.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Möjligheten för barn att vara folkbokförda på två adresser bör ses över. Frågan om att införa en sådan möjlighet behandlades i Folkbokföringsutredningen som överlämnades till regeringen 2009. Det är 16 år sedan frågan utreddes och mycket har hänt sedan dess vilket motiverar att en översyn görs.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Om vårdnadshavarna inte delar bostadsadress bör myndighetspost och med­delanden från t.ex. förskolan och skolan alltid skickas till båda vårdnads­havarna för att säkerställa insyn. I dag skickas sådan post bara till den förälder hos vilken barnet bor trots att båda föräldrarna är vårdnadshavare. Det är inte rimligt att en vårdnadshavare ska vara beroende av att den andra vårdnads­havaren lämnar information.

Detta bör regeringen se över.

 

Ställningstagande

Över 27 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man. Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Samhällets stöd till familjer som lever med skyddade personuppgifter behöver stärkas. Det handlar om allt från att socialtjänsten i dag bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att man inte kan besöka läkare eller skaffa telefon­abonnemang för att det krävs personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Olika typer av bedrägerier blir allt vanligare. Kriminella grupper kommer på nya sätt att genomföra stölder och bedrägerier där oskyldiga medborgare blir lidande. Det är en utveckling som kan drabba många olika grupper i samhället, inte minst äldre personer. Det är positivt att vi lever i ett öppet samhälle men det är mindre positivt att det går att på ett enkelt sätt komma över person­nummer som inkluderar även de fyra sista siffrorna i personnumret. Den möjlighet att genomföra bedrägerier och stölder som detta bidrar till är inget positivt. Att skydda sina medborgare från denna typ av brott är oerhört viktigt. Regeringen bör därför snarast utreda möjligheten att skydda personnumren så att kriminella inte kan komma åt dem och använda dem för att genomföra ett brott.

Om det är klarlagt att en förälder utsatt personer i familjen för våld eller andra kränkningar, är det en brist i omsorgs- och föräldraförmågan. Delad vårdnad, umgängesrätt och medling är bra men förutsätter ett jämlikt maktförhållande och någon delad vårdnad, umgängesrätt eller medling bör inte beviljas när det förekommer våld i relationen. I de fall där det finns en risk för framtida våld, hot eller fridskränkningar ska den person som riskerar att göra sig skyldig till sådana handlingar inte heller ha del i vårdnaden. Myndigheterna ska inte medverka till våld efter det att den våldsamma relationen tagit slut. I återkommande processer om vårdnad och prövning om umgänge utan slut, kan makt och kontroll fortsätta att utövas mot den våldsutsatta med hjälp av myndigheterna. Det är särskilt besvärande för de som lever gömda med skyddade personuppgifter eftersom varje prövningstillfälle ökar risken att myndigheterna röjer personuppgifterna – något som är alldeles för vanligt enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport och ofta beror på bristande rutiner hos myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten bör få i uppdrag att kartlägga risken för kränkande eller våldsamma handlingar efter det att en relation har upphört. Jämställdhetsmyndigheten ska tillsammans med andra myndigheter upprätta åtgärdsprogram men också öka medvetenheten om risken för våld efter att relationen har upphört. En utredning bör tillsättas för att se över hur skadestånd kan betalas ut till de personer vars skyddade personuppgifter röjs av myndigheter.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Över 27 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man. Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Samhällets stöd till familjer som lever med skyddade personuppgifter behöver stärkas. Det handlar om allt från att socialtjänsten i dag bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att man inte kan besöka läkare eller skaffa telefon­abonnemang för att det krävs personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs.

Om det är klarlagt att en förälder utsatt personer i familjen för våld eller andra kränkningar, är det en brist i omsorgs- och föräldraförmågan. Delad vårdnad, umgängesrätt och medling är bra men förutsätter ett jämlikt maktförhållande, och någon delad vårdnad, umgängesrätt eller medling bör inte beviljas när det förekommer våld i relationen. I de fall där det finns en risk för framtida våld, hot eller fridskränkningar ska den person som riskerar att göra sig skyldig till sådana handlingar inte heller ha del i vårdnaden. Myndigheterna ska inte medverka till våld efter det att den våldsamma relationen tagit slut. I återkommande processer om vårdnad och prövning om umgänge utan slut, kan makt och kontroll fortsätta att utövas mot den våldsutsatta med hjälp av myndigheterna. Det är särskilt besvärande för de som lever gömda med skyddade personuppgifter eftersom varje prövningstillfälle ökar risken att myndigheterna röjer personuppgifterna – något som är alldeles för vanligt enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport och ofta beror på bristande rutiner hos myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten bör få i uppdrag att kartlägga risken för kränkande eller våldsamma handlingar efter det att en relation har upphört. Jämställdhetsmyndigheten ska tillsammans med andra myndigheter upprätta åtgärdsprogram men också öka medvetenheten om risken för våld efter att relationen har upphört. En utredning bör tillsättas för att se över hur skadestånd kan betalas ut till de personer vars skyddade personuppgifter röjs av myndigheter.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

En person som lever med skyddad identitet bör också ha möjlighet att driva företag och engagera sig i näringslivet. Det finns många exempel på personer, t.ex. våldsutsatta kvinnor, som med stöd både i lag och från myndigheter har skyddad identitet. Dessa personer kan inte vara utestängda från möjligheten att driva företag eller sitta i bolagsstyrelser. I dag finns dock hinder för detta. Enligt sekretessgruppen hos Skatteverket kan man inte ha sekretess hos Bolagsverket. Det gör det möjligt att söka på personnummer och få info­rmation om i vilka bolag en person har styrelseuppdrag. Bolagens adresser kan då avslöja i vilken region personen med skyddad identitet befinner sig, vilket innebär stora risker för den enskilde. Det är motiverat med dessa regler, men olika möjligheter bör utredas så att inte t.ex. våldsutsatta kvinnor utestängs från en karriär i näringslivet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Ställningstagande

Utvecklingen inom Tullverket när det gäller möjligheten att bära tjänstepistol är en viktig del i att stärka Sveriges gränskontroll. Det är därför viktigt att effekten av genomförda åtgärder utvärderas kontinuerligt och att myndigheten får tillräckliga resurser för att investera i nödvändig utrustning såsom vapen och kroppskameror samt för att utbilda personal.

För att tullens arbete ska bli mer träffsäkert krävs också att regeringen verkar för att undanröja hinder som uppstår till följd av otydliga eller ofören­liga regelverk mellan länder, särskilt när det gäller tulltjänstemäns befogen­heter i gränsnära områden. Sådana hinder riskerar att försvaga det gränsöver­skridande samarbetet och försvåra bekämpningen av internationell brotts­lighet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

 

Ställningstagande

Handeln med hotade arter är världens fjärde största illegala handel och omsätter ofantliga summor som göder kriminella nätverk. År 1973 kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas genom konventionen om internationell handel med utrotnings­hotade arter av vilda djur och växter (Cites).

En utmaning för att förverkliga målet om att stoppa handeln och lagföra de som bedriver den är riktade resurser och uttalade mål om att prioritera detta område tillräckligt. Den lönsamma illegala handeln med djur och djurdelar måste stoppas och en viktig del i det arbetet är att ge Tullverket resurser, kompetens, utökade befogenheter och tydliga direktiv för att säker­ställa att Sverige uppfyller sina åtaganden.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Tullverket måste ha möjligheter att stoppa gränsöverskridande brottslighet och att det förs in vapen, narkotika och pengar i Sverige och förs ut bl.a. stöldgods. Det är avgörande för att knäcka den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i vårt land.

Vi välkomnar åtgärder för att försvåra för internationella stöldligor och stärka Tullverkets direkta brottsbekämpning. Även om stöldgodsproble­matiken i grunden handlar om att polisen inte har tillräckliga resurser för att jaga de stöldligor som härjar i Sverige, anser vi att det är av stor vikt att arbetet mot stöldgods fortsätter att förstärkas. Som ett led i detta är det av stor vikt att Sverige får till stånd tullsamverkan med motsvarande myndigheter i våra grannländer och även verkar för detta inom EU. I en sådan tullsamverkan bör system för kontroll av misstänkt stöldgods kunna upprättas. Den som vill föra ut t.ex. cyklar, båtmotorer och bildelar i stor omfattning ska kunna uppvisa kontrollerbara köpehandlingar i samband med utförseln. Särskild kontroll av misstänkta kriminella säljare och transportföretag som hanterar misstänkt stöldgods ska kunna genomföras av polisen genom anmälan från Tullverket.

Vidare bör kontrollerna vid EU:s yttre gräns skärpas genom att man inrättar ett europeiskt expertcentrum mot narkotika- och vapensmuggling. Möjlig­heterna att få ytterligare stordriftsfördelar genom samordnade upphandlingar mellan olika EU-länders tullmyndigheter ska utredas. Det handlar t.ex. om röntgenapparater och vapen- och sprängämneshundar för att stoppa införsel av vapen och narkotika. Därtill är det av stor vikt att genomföra EU­regelverk på ett sätt som säkerställer harmonisering mellan medlems­staterna och därmed förhindrar konkurrensnackdelar.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag