En riksdagsledamot undrar vad regeringen tänker göra efter en undersökning som visar att skolelevers attityder till minoritetsgrupper har blivit sämre, att konspirationsteorier sprids och att otryggheten i skolan har ökat.
Inget beslut – Det här är en fråga (interpellation) från en riksdagsledamot till en minister, som ministern kommer att svara på i riksdagen.
Ministern får svara på frågorna i riksdagen, vilket startar en diskussion om vad som bör göras åt problemet.
<p>Fru talman! Clara Aranda har frågat mig om jag avser att vidta särskilda insatser riktade till de elevgrupper som enligt Forum för levande historias rapport <em>Unga tycker om andra</em> uppvisar mer negativa attityder till minoritetsgrupper, däribland elever som identifierar sig som muslimer, i syfte att motverka intolerans och för att skapa en mer inkluderande skolmiljö. Ledamoten har också frågat mig med vilka åtgärder jag ämnar se till att våra skolor har de verktyg som är nödvändiga för att hantera och förebygga konspirationsteorier, särskilt de som rör minoritetsgruppen judar, då rapporten tydligt visar att den judiska gruppen är väldigt utsatt. Ledamoten har även frågat mig vilka konkreta och långsiktiga insatser jag avser att vidta för att stärka tryggheten i skolan mot bakgrund av den påtagliga ökningen av mobbning, hot och fysiskt våld och hur jag avser att säkerställa att särskilt utsatta elevgrupper ska få det stöd som krävs.</p><p>Först och främst vill jag understryka att jag ser allvarligt på att studien visar att de negativa attityderna mot alla studerade grupper som kan jämföras över tid har ökat och att utsattheten för att bli allvarligt retad, hotad eller slagen har ökat.</p><p>Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera. Att elever är trygga är avgörande för att de ska må bra och lyckas i skolan. </p><p>Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har vi vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att kunna agera vid kränkningar, hot och trakasserier. Det gäller bland annat insatser för att motverka förekomsten av antisemitism i skolväsendet, till exempel utifrån regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. Även regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott omfattar åtgärder mot antisemitism och rasism samt arbete för att ingen elev oavsett bakgrund ska känna sig otrygg i skolan. Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia i uppdrag att genomföra spridningsaktiviteter och följa upp verktyget Demokratistegen för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och annan vuxenutbildning.</p><p>När det gäller att motverka desinformation och konspirationsteorier har Mediemyndigheten under flera år tagit fram kunskap och stöd som rör barns och ungas utsatthet för rasism och intolerans på nätet. Mediemyndigheten har nyligen fått i uppdrag att stärka medie- och informationskunnigheten och öka kunskapen om AI genom insatser under 2026–2028.</p><p>Det behövs en kulturförflyttning i skolan. Skolan måste agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande – både för dessa elevers skull och för andra elevers bästa. Det behöver vara tydligt vilka konsekvenser som följer om någon bryter mot reglerna. Regeringen föreslår därför ändringar i skollagen i lagrådsremissen <em>Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan</em>. Bland annat förtydligas huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero. Regeringen föreslår också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser om en elev bryter mot dessa regler.</p>
<p>Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildnings- och integrationsministern för svaret på min interpellation.</p><p>Jag har ställt interpellationen med anledning av att Forum för levande historia tillsammans med statistikmyndigheten SCB har genomfört en omfattande studie av svenska skolelevers attityder under läsåret 2024/25.</p><p>Resultatet har presenterats i rapporten <em>Unga tycker om andra</em>. Det är en studie av skolelevers attityder, tillit och utsatthet som sammantaget visar att negativa attityder till minoritetsgrupper tydligt har ökat bland högstadie- och gymnasieelever.</p><p>Först och främst visar den här undersökningen på en generell ökning av negativa attityder bland unga. Det handlar inte om enstaka tendenser utan om en bred förskjutning av värderingar. Särskilt tydliga är skillnaderna kopplade till elevernas bakgrund. Av rapporten framgår det alltså att elever med utländsk bakgrund uppvisar en mer negativ inställning till hbt-personer, judar och samer än elever med svensk bakgrund. Bland annat framgår det att elever som identifierar sig som muslimer uppvisar mer negativa attityder till flera minoritetsgrupper än vad kristna och icke-religiösa elever gör.</p><p>Det är nu hög tid att vi börjar värdesätta våra gemensamma värderingar och vågar ställa krav på att dessa ska efterlevas – särskilt i skolans värld, där mycket av detta kan påverkas och formas.</p><p>Fru talman! I den aktuella undersökningen har man även tittat på elevernas benägenhet att tro på konspirationsteorier. Resultaten visar ett tydligt samband mellan konspiratoriskt tänkande och negativa attityder till minoritetsgrupper. Sambandet är särskilt starkt när det gäller attityder till judar. Det konstateras också att det finns en tydlig korrelation mellan konspiratorisk läggning och föreställningar om det som benämns i rapporten som judiskt inflytande i världen. Detta är inget annat än klassiska antisemitiska tankemönster i modern tappning.</p><p>När den här typen av konspirationsteorier får fäste riskerar de att förstärka stereotyper, misstänkliggöra och i förlängningen växa till ett starkt hat. Det är allvarligt och kan inte accepteras.</p><p>Samtidigt visar rapporten på en kraftig försämring av tryggheten i skolan. Andelen elever som uppger att de har blivit retade har ökat från 33 till 51 procent sedan 2013. Förekomsten av hot har ökat från 8 till 13 procent, och fysiskt våld har ökat från 11 till 16 procent.</p><p>Det här är en påtaglig försämring, och särskilt utsatta är judiska elever och elever som identifierar sig som homo- eller bisexuella. För dem är skolmiljön inte en trygg plats utan en plats präglad av otrygghet och risker.</p><p>Fru talman! Det är givetvis viktigt att lärare och rektorer ges bättre förutsättningar att motverka intolerans och otrygghet i skolan. Jag ser även positivt på det faktum att huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero förtydligas. Jag skulle dock vilja fråga statsrådet vad detta mer konkret kan innebära. Kommer det exempelvis att bli lättare att stänga av elever som skapar en otrygg miljö för andra elever på grund av sin antisemitism eller annat oacceptabelt intolerant beteende?</p>
<p>Fru talman! Sverige har sedan 2000-talets början haft en massiv muslimsk invandring från Mellanöstern – invandringen har egentligen börjat minska först under den här regeringen. Resultatet är att cirka 1 miljon personer i Sverige har muslimsk nationell eller kulturell bakgrund…
<p>Fru talman! Tack för möjligheten att debattera de här viktiga frågorna! Jag har också tagit del av rapporten <em>Unga tycker om andra</em> och vill säga några saker.</p><p>För oss som har varit aktiva i rättighetsfrågor under väldigt lång tid kan jag upplysa ledamöterna från S…
<p>Fru talman! Det gläder mig att det är så många som vill delta i en debatt som handlar om skolan och våra barns värderingar!</p><p>Värderingar spelar roll. Sverige har världsunika värderingar som vi behöver försvara och slåss för varje dag. Det är också en helt avgörande del fö…
<p>Fru talman! Tack till statsrådet för svaren!</p><p>Jag tänkte fortsätta prata om det faktum att elever med utländsk bakgrund i större utsträckning uppvisar negativa attityder till sexuella minoriteter jämfört med vad elever med svensk bakgrund gör, eftersom det är ett faktum s…
<p>Fru talman! Det är möjligt att byta destination över en natt, men man byter inte värderingar lika snabbt. Den tolerans som finns i Sverige är inte universell. Sverige är ett land byggt på frihet – frihet att tro eller att inte tro, att älska den man vill och att leva öppet som…
<p>Fru talman! Jag vill vara tydlig med att det finns många krafter i samhället som vill hbtqi-personer illa. Det är islamister, fundamentalister, konservativa och högerextrema. Det är viktigt att markera mot detta och visa att det inte är acceptabelt. Jag tror att det är viktigt…
<p>Fru talman! Jag tycker att det är helt avgörande att samhället gemensamt både markerar och agerar. Därför är det en viktig prioritet för regeringen att se till att skolan är en frizon där elever känner sig trygga och kan fokusera på det som är allra viktigast i skolan, nämlige…
<p>Fru talman! Utifrån de svar jag fått i dagens debatt upplever jag att ministern tar det som framkommer av rapporten på allvar, och det är givetvis väldigt bra. </p><p>Den utveckling vi ser är ett tydligt exempel på att personer som kommer till vårt land inte ändrar sina värder…
<p>Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för att hon lyfter upp denna helt avgörande fråga. </p><p>Jag kommer alltid att säga samma sak: Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Det finns ingenting som är mer avgörande. Det är viktigt för att de ska må bra, men det är också vikt…
Interpellation 2025/26:350 Undersökning om skolelevers attityder och syn på minoritetsgrupper av Clara Aranda (SD) till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Forum för levande historia har genomfört en studie av svenska skolelevers attityder till olika grupper i samhället läsåret 2024/25 och utifrån det tagit fram rapporten Unga tycker om andra. Studien är ett resultat av det
av Clara Aranda (SD)
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Forum för levande historia har genomfört en studie av svenska skolelevers attityder till olika grupper i samhället läsåret 2024/25 och utifrån det tagit fram rapporten Unga tycker om andra. Studien är ett resultat av det uppdrag som Forum för levande historia har givit statistikmyndigheten SCB. Den fokuserar på sju minoritetsgrupper och innefattar även elevernas upplevda utsatthet för mobbning, hot och våld.
Resultatet som presenteras i rapporten är oroväckande i flera avseenden. Förutom att visa på en generell ökning av negativa attityder bland unga blottlägger den tydliga skillnader kopplade till elevernas bakgrund, där det bland annat framgår att elever som identifierar sig som muslimer också uppvisar mer negativa attityder till flera minoritetsgrupper jämfört med kristna och icke-religiösa elever. Sammantaget uppvisar elever med utländsk bakgrund en mer negativ inställning till hbt-personer, judar och samer i jämförelse med elever som har svensk bakgrund.
Av rapporten framkommer det att det finns en tydlig integrationsproblematik där normer, tillit och värderingar skiljer sig markant mellan olika elevgrupper. Skillnaderna i attityder mellan eleverna, baserat på deras bakgrund, visar att integrationen inte endast är en fråga om språk och arbete utan också om värdegrund, tillit och respekt – sådant som i allra högsta grad formas i skolmiljön.
I den aktuella undersökningen ingår även frågor som mäter elevernas konspiratoriska läggning, det vill säga en generell tendens att tolka samhällsutvecklingen i termer av konspirationer och dolda planer. Resultaten tydliggör att elever med en högre grad av konspiratoriskt tänkande också påvisar mer negativa attityder till de minoritetsgrupper som studien omfattar. Sambandet är särskilt starkt när det gäller attityder till judar. I rapporten konstateras dessutom en tydlig korrelation mellan konspiratorisk läggning och elevernas svar på ett påstående om ”judiskt inflytande i världen”, vilket ytterligare understryker hur tron på konspirationsteorier kan förstärka stereotypa och diskriminerande föreställningar.
Vad det gäller elevernas utsatthet för mobbning, hot och våld har förekomsten av detta ökat tydligt sedan 2013. Andelen elever som blivit retade har stigit kraftigt, från 33 procent till 51 procent. Mer allvarliga former av utsatthet har också ökat. Hoten har ökat från 8 till 13 procent, samtidigt som det fysiska våldet har ökat från 11 till 16 procent. Sammantaget visar resultaten generellt sett en påtagligt försämrad trygghet i skolmiljön, där judiska elever och elever som identifierar sig som homo- eller bisexuella är särskilt utsatta.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson följande: