Mervärdesskatt

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående beredningar och till att utskottet redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.

I betänkandet finns 13 reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Skattesatser

Mervärdesskatt på begagnade varor, återbruk och reparationstjänster

Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter

Övriga mervärdesskattefrågor

Reservationer

1. Skattesatser, punkt 1 (S)

2. Skattesatser, punkt 1 (C)

3. Skattesatser, punkt 1 (MP)

4. Mervärdesskatt på begagnade varor, återbruk och reparationstjänster, punkt 2 (V)

5. Mervärdesskatt på begagnade varor, återbruk och reparationstjänster, punkt 2 (C)

6. Mervärdesskatt på begagnade varor, återbruk och reparationstjänster, punkt 2 (MP)

7. Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter, punkt 3 (S, MP)

8. Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter, punkt 3 (V)

9. Undantagen för tjänster inom fristående grupper och uthyrning av fastigheter, punkt 3 (C)

10. Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 4 (S)

11. Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 4 (V)

12. Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 4 (C)

13. Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 4 (MP)

Särskilt yttrande

Skattesatser, punkt 1 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 49 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26 om mervärdesskatt (moms). Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. gäller skattesatser och undantag från mervärdesskatt. I många fall har motsvarande förslag behandlats under tidigare riksmöten, senast i betänkande 2024/25:SkU14 om mervärdes­skatt. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

Ett flertal motionärer föreslår ändringar av mervärdesskatten på kultur­området.

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 74 föreslås ett tillkänna­givande om att sänka momsen på biografföreställningar och införa en biografavgift.

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om dansbandsmomsen. Motionärerna anför bl.a. att en sänkning av den orättvisa dansbandsmomsen är ett sätt att bejaka en levande och folklig kultur och låta hela landet ta plats i kulturlivet. I yrkande 62 föreslås ett tillkännagivande om sänkt biografmoms.

I motion 2025/26:184 av Victoria Tiblom (SD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda en sänkning av momsen på privat musikundervisning från 25 procent till 6 procent.

I motion 2025/26:2531 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att sänka momsen för bio och nöjesfält.

I motion 2025/26:2461 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över momsen och om möjligt sänka den för danskonserter från 25 procent till 6 procent.

I motion 2025/26:1128 av Anna Lasses m.fl. (C) föreslås ett tillkänna­givande om att ta bort den s.k. dansbandsmomsen.

Flera motionärer föreslår ändringar eller en översyn av mervärdesskatten på livsmedelsområdet.

I partimotion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 91 föreslås ett tillkännagivande om att främja ekologisk produktion genom att verka för en ändring i EU:s moms­direktiv så att momsen på ekologisk mat kan sänkas.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att se över skatter och avgifter som påverkar lönsamheten i svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling i syfte att stötta inhemsk livsmedelsförsörjning.

I motion 2025/26:2013 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att sänka matmomsen även för restauranger, kaféer och lunchmatställen.

I motion 2025/26:983 av Helena Lindahl (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en snabbutredning av livsmedelskedjans kostnader från jord till bord med fokus på skatter och avgifter.

Ett antal motionärer föreslår att mervärdesskatten inom hela eller delar av besöks- eller turismnäringen ses över.

I motion 2025/26:3716 av Jessica Stegrud (SD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att sänka momsen på gästhamns­avgifter så att de motsvarar momsen för campingplatser på land.

I motion 2025/26:2140 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna till en sänkt och mer enhetlig turistmoms.

I motion 2025/26:2344 av Johanna Rantsi (M) föreslås ett tillkännagivande om sänkt moms för fritidsbåtar i gästhamnar.

I motion 2025/26:698 av Helena Gellerman (L) föreslås ett tillkänna­givande om att utreda den svenska turistmomsen för att göra den mer konkurrenskraftig relativt våra nordiska grannländer.

Några motionärer föreslår att mervärdesskatten på körkortsutbildningar ska sänkas eller slopas.

I motion 2025/26:3716 av Jessica Stegrud (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att momsbefria körkorts­utbildningar.

I motion 2025/26:2036 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att inom EU-samarbetet verka för att momsen på körkortsutbildningar sänks eller avskaffas.

I motion 2025/26:2040 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att sänka momsen på körkorts­utbildningar till 6 procent.

Slutligen föreslår ett antal motionärer andra förändringar av mervärdes­skattesatserna.

I partimotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter får konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum.

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att mervärdesskatten som grundregel ska vara enhetlig. Motionärerna anför att mervärdesskatten har i dag flera undantag från generalitetsprincipen och att en översyn därför är angelägen.

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 47 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheten till en lägre momssats på mensskydd.

I kommittémotion 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 60 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör överväga att sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån och med det höja reduktionsplikten så att utsläppen från transportsektorn minskar.

I motion 2025/26:2551 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga om momsen på skolmaterial kan halveras inför skolstart.

I motion 2025/26:349 av Lars Engsund (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett momstak på elpriset genom att sänka eller ta bort momssatsen på elpriser som överstiger det nationella referenspriset.

I motion 2025/26:2426 av Saila Quicklund och Merit Frost Lindberg (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att sänka momsen på receptfria preventivmedel och digitala preventivmedelstjänster såsom app-baserade algoritmlösningar för naturlig cykelkontroll.

I motion 2025/26:2920 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att inleda en översyn av moms på foder till sällskapsdjur och andra förbättringar för husdjursägare.

Bakgrund och gällande rätt

Bestämmelser om skattesatser i mervärdesskattedirektivet och mervärdesskattelagen

Mervärdesskattereglerna är harmoniserade inom EU, och de svenska reglerna i mervärdesskattelagen (2023:200), förkortad ML, baseras på rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). I artiklarna 93–100 i mervärdes­skattedirektivet behandlas de generella reglerna om skattesatser, och i bilaga III till direktivet anges de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser på. I april 2022 antog rådet vissa ändringar av skattesatsreglerna. Ändringarna innebar bl.a. att bilaga III arbetades om så att fler varor och tjänster omfattas.

Enligt mervärdesskattedirektivet måste medlemsstaterna ha en normal­skattesats som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser som inte får vara lägre än 5 procent. Dessa reducerade skattesatser får, som nämnts ovan, tillämpas på sådana leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som anges i bilaga III till direktivet. De reducerade skattesatserna får dock högst omfatta 24 av punkterna i bilagan. Bilagan omfattar bl.a. livsmedel, farmaceutiska produkter (inklusive sanitärt skydd för kvinnor), persontransport, tillträde till teatrar, konserter, djurparker, restaurangtjänster och hotelltjänster. Medlemsstaterna får utöver dessa två reducerade skattesatser tillämpa en skattesats som understiger 5 procent och ett undantag med avdragsrätt på ett begränsat antal (högst sju) av vissa av varorna och tjänsterna i bilaga III.

I den svenska mervärdesskattelagen är huvudregeln att mervärdesskatt tas ut med 25 procent. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 procent och 6 procent.

Skattesatsen 12 procent tillämpas bl.a. på konstverk, livsmedel, restaurang- och cateringtjänster, hotellrumsuthyrning, upplåtelse av campingplatser och reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Skattesatsen 6 procent tillämpas bl.a. på persontransporter, böcker och tidningar, tillträde till konserter, teater samt opera- och balettföreställningar, tillträde till och förevisningar av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort och av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bild­upptagning och tjänster inom idrottsområdet.

Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att mervärdes­skattesatsen på livsmedel bör sänkas tillfälligt från 12 procent till 6 procent (prop. 2025/26:1).

I proposition 2025/26:55 föreslår regeringen en tillfällig sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 12 procent till 6 procent som föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla t.o.m. den 31 december 2027. Regeringen konstaterar att svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet och att det i detta ekonomiska läge är viktigt att stötta hushållens ekonomi. Regeringen anför att en tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel bedöms vara en lämplig åtgärd för att stötta hushållens ekonomi. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2025/26:SkU9, rskr. 2025/26:158).  

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att mervärdes­skattesatsen på tillträde till danstillställningar bör sänkas från 25 procent till 6 procent. Regeringen anförde att utgångspunkten för mervärdesbeskattningen bör vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent. Regeringen konstaterade vidare att när det gäller tillträde till vissa evenemang och tillställningar inom kulturområdet görs dock sedan lång tid tillbaka avsteg från denna utgångspunkt genom tillämpning av en lägre skattesats i syfte att gynna kulturlivet. Tillträde till kulturella evenemang som konserter, cirkus-, teater-, opera- och balettföreställningar eller liknande före­ställningar beskattas därför med 6 procent mervärdesskatt. Även viss idrottslig verksamhet som innefattar dans beskattas med 6 procent mervärdesskatt. Tillträdet eller entréavgiften till danstillställningar beskattas dock med 25 procent mervärdesskatt. För att främja dans och kultur i Sverige bör skatte­satsen för danstillställningar enligt regeringen sänkas från 25 procent till 6 procent mervärdesskatt. Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:1). Utskottet delade regeringens bedöm­ning (yttr. 2025/26:SkU1y).

Mervärdesskatt på biografföreställningar

Mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjdes fr.o.m. den 1 januari 2017 från 6 procent till 25 procent (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Regeringen anförde att den reducerade skattesatsen som tillämpades för tillträde till biografföreställningar var en del i det då gällande filmavtalet, och att det inte fanns skäl att bibehålla en reducerad skattesats på tillträde till biografföreställningar när filmavtalet som finansieringsmodell skulle upphöra.

Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den nationella filmpolitiken. I mars 2025 lämnade utredningen betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) där utredningen bl.a. föreslog att mervärdesskatten på biografföreställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skattesatser behandlades i betänkande 2024/25:SkU14. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdags­beslut (prot. 2024/25:111).

Regeringens bedömningar om tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel och sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar behandlades i skatteutskottets yttrande 2025/26:SkU1y till finans­utskottet över budget­propositionen för 2026. Utskottet delade regeringens bedömningar. Även ett motionsförslag om att mervärdesskatten på biobiljetter ska sänkas från 25 procent till 6 procent behandlades i samma yttrande. Förslaget avstyrktes av båda utskotten. Riksdagen biföll finansutskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:64–65).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att mervärdesskatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdes­skatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i yttrandet till finansutskottet över budgetpropositionen för 2026 (yttr. 2025/26:SkU1y).

Vidare konstaterar utskottet att bilaga III till mervärdesskattedirektivet med listan över varor och tjänster för vilka medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser på nyligen har ändrats av rådet. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att verka för ytterligare ändringar av bestämmelserna om skattesatser i direktivet.

När det gäller mervärdesskatt på livsmedel har utskottet nyligen tillstyrkt regeringens föreslag om en tillfällig sänkning av mervärdesskatten på livs­medel från 12 till 6 procent (bet. 2025/26:SkU9). Utskottet ser därmed inte skäl att nu ställa sig bakom förslag om ytterligare ändringar av bestämmel­serna om skattesatser inom livsmedelsområdet.

Utskottet konstaterar vidare att betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) med förslag om sänkt mervärdesskatt på biografföreställningar för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning inte ska föregripas.

Slutligen konstaterar utskottet att det nyligen tillstyrkte regeringens förslag till prioriteringar inom skattepolitiken inklusive bedömningar om mervärdes­skatt, bl.a. sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar (yttr. 2025/26:SkU1y). Utskottet ser inte något skäl att ändra dessa ställnings­taganden.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte någon anledning för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden på detta område.

Motionerna

I partimotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23.2 föreslås ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att återinföra sänkt moms för reparationer för att göra återbruk mer gångbart.

I partimotion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv i syfte att gynna en resurssnål och cirkulär ekonomi. Motionärerna anför bl.a. att nuvarande utformning av EU:s momsdirektiv hindrar skattesänkningar på second hand. I yrkande 39 föreslås ett tillkänna­givande om att införa sänkt moms på vissa reparationer och underhåll av produkter. I yrkande 73 föreslås ett tillkännagivande om att sänka momsen för vissa reparationer. I yrkande 92 föreslås ett tillkännagivande om att främja återanvändning av produkter genom att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv så att momsen på secondhand kan sänkas. I yrkande 132 föreslås ett tillkännagivande om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras för att gynna ett ökat återbruk.

I motion 2025/26:1687 av Margareta Cederfelt (M) föreslås ett tillkänna­givande om en översyn av beskattningen av begagnade varor.

I motion 2025/26:1978 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att utreda hur vi genom en sänkt skatt på secondhand kan främja den cirkulära ekonomin.

I motion 2025/26:2016 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkänna­givande om att överväga att sänka momsen på secondhandvaror för privata närings­idkare.

I motion 2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om en momsöversyn för vissa begagnade varor som annars inte cirkuleras.

Bakgrund och gällande rätt

Vinstmarginalbeskattning för begagnade varor

I kapitel 20 i mervärdesskattelagen finns det bestämmelser om s.k. vinst­marginalbeskattning, förkortad VMB, vid handel med begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter. Bestämmelserna baseras på artiklarna 311–325 i mervärdesskattedirektivet. Syftet med bestämmelserna är att undvika dubbelbeskattning och en snedvridning av konkurrensen mellan beskattningsbara personer när det gäller dessa varor.

VMB kan användas när en beskattningsbar återförsäljare köper begagnade varor från någon som inte har haft avdragsrätt för ingående skatt vid sitt förvärv av varorna. Återförsäljaren redovisar då mervärdesskatt endast på vinstmarginalen, som är skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset.

Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel

Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor (dir. 2024:15). Syftet var att utreda om regelverket kan förenklas och bli mer förutsebart för att bl.a. minska den administrativa bördan för berörda företag, vilket i sin tur kan bidra till att produkter används på ett mer effektivt och hållbart sätt.

I februari 2025 lämnade utredningen betänkandet Enklare mervärdesskatte­regler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel (SOU 2025:30). När det gäller försäljning av begagnade varor föreslog utredningen att s.k. förenklad VMB, som enligt nuvarande regler får användas när flera varor köps eller säljs samtidigt utan att de enskilda varornas pris är känt, också ska gälla när varans inköpspris inte överstiger 10 000 kronor.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mervärdesskatt på reparationstjänster

När det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänktes mervärdesskattesatsen från 25 procent till 12 procent den 1 januari 2017. Under 2022 sänktes skattesatsen ytterligare från 12 procent till 6 procent. Syftet var att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskatte­systemet för att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt.

I budgetpropositionen för 2023 konstaterade regeringen att mervärdes­skatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara en enhetlig mervärdesskatt. För att skapa större enhetlighet i mervärdesskattesystemet ansåg regeringen att mervärdes­skattesatsen för reparation av cyklar, skor, kläder etc. borde höjas från 6 procent till 12 procent (prop. 2022/23:1). Skatteutskottet delade regeringens bedömning i sitt yttrande över budgetpropositionen (yttr. 2022/23:SkU1y). Regeringen upprepade sin inställning i propositionen med förslaget om höjd mervärdesskatt på reparationer (prop. 2022/23:35) och riksdagen beslutade om höjningen i februari 2023 (bet. 2022/23:SkU7, rskr. 2022/23:130).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt behandlades i betänkande 2024/25:SkU14. Yrkandena gällde bl.a. sänkt mervärdesskatt på secondhandvaror och att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras. Motions­yrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:111).

Ett motionsförslag om halverad mervärdesskattesats för vissa reparationer behandlades i skatteutskottets yttrande 2025/26:SkU1y till finansutskottet över budgetpropositionen för 2026. Förslaget avstyrktes av båda utskotten. Riksdagen biföll finansutskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:64–65).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att mervärdesskatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför ska vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen.

Vidare konstaterar utskottet att betänkandet Enklare mervärdesskatte­regler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel (SOU 2025:30) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning inte ska föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att föreslå tillkännagivanden till regeringen om en översyn eller förändring av mervärdesskattebestämmelserna om begagnade varor. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 1, 2025/26:1687 (M), 2025/26:1978 (M) och 2025/26:2016 (M).

Utskottet konstaterar också att bilaga III till mervärdesskattedirektivet med listan över varor och tjänster för vilka medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser på nyligen har ändrats av rådet. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv i syfte att gynna en resurssnål och cirkulär ekonomi och möjliggöra sänkt mervärdesskatt på secondhand. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 14 och 92.

När det gäller reparationstjänster tillstyrkte utskottet förslaget om att höja skattesatsen från 6 procent till 12 procent på vissa reparationer den 1 april 2023, och delade då regeringens bedömning att effekten av förslaget är liten när det gäller frågan om förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi (bet. 2022/23:SkU7). Utskottet avstyrkte också nyligen ett motionsförslag om halverad mervärdesskatt för vissa reparationer (2025/26:SkU1y). Utskottet har inte ändrat inställning och är därmed inte berett att föreslå tillkänna­givanden till regeringen om sänkt mervärdesskatt för reparations­tjänster. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkandena 39 och 73 och 2025/26:3596 (C) yrkande 23.2.

Slutligen har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genom­föras. Utskottet gör inte någon annan bedömning nu och ser därmed inte något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 132.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 84 föreslås ett tillkännagivande om internmoms inom idrotten, civilsamhället och folkbildningen. Motionärerna anför att många organisationer i praktiken tvingas betala internmoms när de samordnar administration, ekonomi eller it-funktioner inom sin egen struktur och att regeringen fortsatt måste agera i frågan.

I kommittémotion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet att hyresgästen stadigvarande måste bedriva momspliktig verksam­het i lokalen, den s.k. fastighetsmomsen, tas bort i mervärdesskattelagen.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en översyn av mervärdes­skatten för ideella föreningar. Motionärerna anför bl.a. att det är svårt att få hyra lokaler och att ytterligare ett problem är den s.k. internmomsen.

I kommittémotion 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att införa låg moms på hyran.

Bakgrund

Undantaget för tjänster inom fristående grupper

I artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet finns en bestämmelse om undantag från skatteplikt för tjänster av fristående grupper. Enligt artikeln ska medlems­staterna undanta tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla medlemmarna av dessa grupper tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av sina medlemmar för deras andel av gemensamma utgifter, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen. I den svenska mervärdesskattelagen finns undantaget för tjänster inom fristående grupper i 10 kap. 19 §.

I fråga om konkurrensrekvisitet i artikel 132.1 f (artikel 13 A.1 f i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG) har EU-domstolen i målet C-8/01 Taksatorringen uttalat följande. Det är undantaget från mervärdesskatteplikt i sig som inte får vålla snedvridning av konkurrensen. För att undantaget från skatteplikt ska kunna nekas krävs att det just är den omständigheten att de tjänster som tillhandahålls av en grupp av personer är undantagna från skatteplikt som kan vålla snedvridning av konkurrensen, och inte den omständigheten att gruppen uppfyller de övriga villkoren i bestämmelsen (punkt 58). Om grupperna är garanterade att behålla medlemmarna som kunder – oberoende av om det råder skatteplikt eller undantag från skatteplikt – kan det inte anses att det är det undantag från skatteplikt som de beviljas som utestänger oberoende aktörer från marknaden (punkt 59). Undantaget från mervärdesskatteplikt ska nekas om det finns en verklig risk för att undantaget i sig, för närvarande eller i framtiden, kan vålla snedvridning av konkurrensen (punkt 64).

I betänkande 2021/22:SkU16 tillstyrkte utskottet motionsförslag om att tillkännage för regeringen att den skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:236).

I proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag föreslog regeringen att konkurrensrekvisitet i undantaget för tjänster inom fristående grupper anpassas till mervärdesskattedirektivet. När det gäller tillkännagivandet konstaterade regeringen följande:

Regeringen konstaterar att mervärdesskattedirektivet sätter ramen för utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna och styr vilka tjänster som ska vara skattepliktiga eller skattefria. En lösning av frågan med intern mervärdesskatt måste således vara förenlig med direktivet, något som också framgår av tillkännagivandet.

Regeringen föreslår nu att lydelsen av konkurrensrekvisitet i 10 kap. 19 § NML anpassas så att den blir samma som i direktivet. Den konkreta innebörden i det enskilda fallet av den ändrade lydelsen av konkurrens­rekvisitet i NML får avgöras i rättstillämpningen. Den ändrade utformningen kan, i vissa fall, medföra en annan bedömning än den nuvarande utformningen av rekvisitet i ML (se Högsta förvaltnings­domstolens uttalande i HFD 2014 ref. 20 om att det inte kan uteslutas att utformningen av bestämmelsen i ML skulle kunna visa sig alltför långtgående jämfört med direktivets lydelse). Utformningen av konkurrensrekvisitet i NML följer tillkännagivandets krav på att en lösning av frågan inte ska orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Vid beredningen av proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag tillstyrkte skatteutskottet propositionens lagförslag med en mindre ändring. Utskottet avstyrkte också motionsyrkanden om att konkurrensrekvisitet i undantaget för tjänster inom fristående grupper i den nya mervärdesskattelagen bör utredas vidare. Utskottet ansåg sammantaget att bestämmelsens utformning i regeringens förslag är väl avvägd samt att tillkännagivandet är tillgodosett (bet. 2022/23:SkU10 s. 12).

Högsta förvaltningsdomstolen, förkortad HFD, beslutade den 14 oktober 2024 (mål 1863-24) att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkningen av undantaget från skatteplikt för vissa tillhandahållanden inom fristående grupper. Målet gäller en ideell förening som har ansökt om förhandsbesked för att få veta om tillhanda­hållanden inom områdena redo­visning, löneadministration, personal­frågor och it uppfyller kraven för det undantag från skatteplikt som gäller för fristående grupper. Skatterätts­nämnden ansåg att endast tjänster som är specifika för den skattebefriade verksamheten kan kvalificera för undantaget samt att de nu aktuella tjänsterna inte var av det slaget. Begäran om ett förhandsavgörande från EU-domstolen rör frågan om tjänster som tillhandahålls medlemmarna i en fristående grupp anses vara direkt nödvändiga i den mening som avses i artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet, när tjänsterna inte är specifika för den allmän­nyttiga verksamhet som medlemmarna bedriver utan är av sådant mer allmänt slag som efterfrågas även av företag som inte bedriver sådan allmännyttig verksamhet. I begäran ställs även frågan om vilka kriterier som ska beaktas när det, vid prövningen av om beviljande av undantaget kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen, ska avgöras om en fristående grupp är garanterad att behålla medlemmarna som kunder oberoende av om tjänsterna är skattepliktiga eller inte.

Undantaget för uthyrning av fastigheter

Leverans av fastigheter och upplåtelse av hyresrätter och andra rättigheter till fastigheter är som huvudregel undantagna från skatteplikt enligt mervärdes­skattelagen (10 kap. 35 §). En fastighetsägare som hyr ut en lokal för stadigvarande användning i en verksamhet som medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning kan dock välja att uthyrningen ska omfattas av s.k. frivillig beskattning. Bestämmelserna om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser finns i kapitel 12 i mervärdesskattelagen. Möjligheten för en fastighetsägare att bli frivilligt skattskyldig finns även vid uthyrning till bl.a. staten eller en kommun. Vid uthyrning till andra aktörer som bedriver verksamhet som inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning finns generellt inte någon möjlighet till frivillig beskattning. Detsamma gäller vid uthyrning till aktörer som inte anses bedriva någon ekonomisk verksamhet, exempelvis ideella föreningar. Det innebär att fastighetsägaren inte har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt på kostnader kopplade till fastigheten och att sådan uthyrning i vissa fall kan medföra att tidigare gjorda avdrag behöver justeras.

Utredning om frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler

I maj 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler och föreslå lämpliga författningsändringar (dir. 2024:46). Utredaren ska också bedöma hur mervärdesskattereglerna om justering av avdrag ska bli förenliga med EU-rätten och analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastighet. Syftet är att skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är förenliga med EU-rätten. Utredaren ska bl.a. analysera och bedöma vilka effekter en möjlighet till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler då hyresgästen inte bedriver en verksamhet som medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning skulle få för olika aktörer.

Utredningstiden har förlängts, och uppdraget ska därmed redovisas senast den 31 mars 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om utredning av förutsättningarna för frivillig skatt­skyldighet för verksamhetslokaler, översyn av mervärdesskatten för ideella föreningar och översyn av hanteringen av internmoms mellan föreningar behandlades i betänkande 2024/25:SkU14. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:111).

Utskottets ställningstagande

När det gäller undantaget från mervärdesskatt för tjänster inom fristående grupper konstaterar utskottet inledningsvis att HFD den 14 oktober 2024 (mål 1863-24) beslutade att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkningen av mervärdesskattedirektivets bestämmelse om undantag från skatteplikt för tillhandahållande av tjänster inom fristående grupper. Utskottet vill inte föregripa EU-domstolens och HFD:s behandling. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden till regeringen om s.k. internmoms.

Vidare konstaterar utskottet när det gäller undantaget från mervärdesskatt för uthyrning av fastigheter att regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att bl.a. analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler. Utskottet anser att denna utredning inte ska föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå tillkänna­givanden till regeringen om ändringar av mervärdesskattereglerna för uthyrning av fastigheter.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden på detta område.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att förhindra momsbedrägerier. Motionärerna anför att regeringen sedan maj 2024 har haft en färdig utredning (SOU 2024:32) med konkreta förslag på hur myndigheten kan ges bättre verktyg för att förebygga och stoppa bedrägerier, och de anser att regeringen omgående bör gå vidare med åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.

I kommittémotion 2025/26:325 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning om ersättning för dold mervärdesskatt i syfte att korrigera ersättningen så att den varken gynnar privat drift eller uppmuntrar till bolagisering.

I kommittémotion 2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att underlätta för donation av fler typer av varor. Motionärerna anför att donationer av varor som av olika skäl annars skulle kasseras behöver underlättas av regelverk kring skatter och moms, där det i dag är otydligt när det gäller andra varor än matvaror.

I motion 2025/26:1087 av Anna Wallentheim (S) föreslås ett tillkänna­givande om dold mervärdesskatt. Motionären anför att över­kompensationen i momsersättningen till kommunerna måste bort och ersättningsnivåerna spegla det verkliga kostnaderna så att konkurrens­neutralitet verkligen råder.

I motion 2025/26:386 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en utredning av nuvarande skatte- och avgiftslagstiftning när det gäller donationer av överskottsvaror samt föreslå åtgärder som gör det mer fördelaktigt för företag att skänka i stället för att destruera varor. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utredningen bör beakta och analysera potentiella negativa konsekvenser av sådana åtgärder för att säkerställa att de uppnår avsedda mål utan att skapa oönskade bieffekter.

I motion 2025/26:1517 av Peter Ollén (M) föreslås ett tillkännagivande om att momsen bör hanteras lika oavsett om en offentlig verksamhet bedrivs som aktiebolag eller som stiftelse. Motionären anför att många offentliga verksamheter drivs antingen som aktiebolag eller som stiftelser och att det exempelvis gäller museer. Vidare anför motionären att aktiebolag är en bra verksamhetsform för museerna och föreslår att de bör få samma möjlighet att få återbetald moms som kommunerna har.

I motion 2025/26:1977 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över den nya tolkningen från Skatteverket angående lätta lastbilar. Motionären anför att tolkningen innebär att många företag inte får dra av momsen på leasingbilar som är lätta lastbilar, eftersom Skatteverket tolkar leasingen som avbetalningsköp.

I motion 2025/26:3568 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att ge Skatteverket i uppdrag att se till att ägare av tävlande travhästar även i fortsättningen ska räknas som företagare med rätt att dra av moms.

Bakgrund och gällande rätt

Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Utredningen om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier lämnade i maj 2024 sitt betänkande Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier (SOU 2024:32) till regeringen. I betänkandet föreslogs flera åtgärder som syftar till att hindra mervärdesskattebedrägerier, bl.a. att begränsa tillgången till mervärdesskattesystemet för personer med avsikt att utföra bedrägerier.

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att det bör införas nya regler som ger Skatteverket större möjligheter till kontroll i samband med registrering för mervärdesskatt, möjlighet att neka registrering eller avregistrera en person från mervärdesskatt samt möjlighet att besluta att ett registreringsnummer ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System (VIES). Syftet är att förhindra mervärdesskattebedrägerier och det skatteundandragande som följer med sådana. Vidare bör Skatteverket få möjlighet att besluta att överskjutande ingående mervärdesskatt inte ska tillgodoräknas i vissa fall då risk för skatteundandragande föreligger. De kommande förslagen bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:1). Utskottet delade regeringens bedömning (yttr. 2025/26:SkU1y).

I februari 2026 lämnade regeringen proposition 2025/26:128 Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier till riksdagen med de ovan beskrivna förslagen på åtgärder.

Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier

I november 2025 lämnade regeringen proposition 2025/26:43 Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att undantaget för muntliga uppgifter ska tas bort när det gäller skattebrott, vårdslös skatte­uppgift och skatteredovisningsbrott. Det innebär att även muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Regeringen föreslår även att muntliga uppgifter ska kunna ligga till grund för skattetillägg. Vidare föreslås att definitionen av begreppet oriktig uppgift ändras. Detta för att tydliggöra att den som lämnar en uppgift om mervärdesskatt som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till detta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2025/26:SkU6, rskr. 2025/26:160).

Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel

Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor (dir. 2024:15). Syftet var att utreda om regelverket kan förenklas och bli mer förutsebart för att bl.a. minska den administrativa bördan för berörda företag, vilket i sin tur kan bidra till att produkter används på ett mer effektivt och hållbart sätt.

I februari 2025 lämnade utredningen betänkandet Enklare mervärdesskatte­regler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel (SOU 2025:30). När det gäller beskattningsbara personers gåvor av varor föreslog utredningen att donation av livsmedel ska undantas från skatteplikt genom ett s.k. kvalificerat undantag när donationen görs till en stiftelse, ideell förening eller ett registrerat trossamfund. En förutsättning är att mottagaren är en godkänd gåvomottagare enligt lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva och främjar eller bedriver social hjälpverksamhet.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ersättning till kommuner, regioner m.fl. för mervärdesskatt

Kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund har rätt till avdrag för ingående skatt i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskatte­lagen när de agerar i egenskap av beskattningsbar person. För ingående skatt vilken inte kan dras av enligt mervärdesskattelagen kan kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund få ersättning. Bestämmelserna om ersättning finns i lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund, förkortad LEMK, samt i förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.

Vid upphandling av skattefria tjänster kan kostnaden för tjänsterna innehålla s.k. dold mervärdesskatt, eftersom säljaren inte har avdragsrätt för ingående skatt. Eftersom en kommun har rätt till ersättning för ingående skatt, skulle alternativet att köpa skattefria tjänster från utomstående aktörer miss­gynnas gentemot att driva verksamheten i egen regi eller i egna lokaler, om kommunen inte också fick ersättning vid en upphandling. Kommunen har därför i vissa fall rätt till ersättning även för dold mervärdesskatt (5 § LEMK). Ersättningen för dold mervärdesskatt utgår enligt schablon och uppgår som huvudregel till 6 procent av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet. Om det framgår att en viss andel av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet avser lokalkostnad kan ersättning ges med 18 procent för denna del och med 5 procent för resterande del. Det finns även särskilda ersättningsregler för viss hyra av lokaler för vissa boendeformer.

I november 2015 överlämnade Utredningen för översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt sitt slutbetänkande SOU 2015:93 Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt till regeringen. I betänkandet föreslogs bl.a. att nivån på schablonen enligt huvudregeln skulle sänkas från 6 procent till 5 procent och att nivån på den schablonersättning som ges för andelen lokalkostnad skulle sänkas från 18 procent till 16 procent för den andel som avser lokalkostnad och från 5 procent till 3 procent för resterande del. Regeringen har inte gått vidare med förslaget.

I juni 2021 lämnade utredningen om mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg betänkandet SOU 2021:40 Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg. I betänkandet föreslogs nya alternativa nivåer för ersättning enligt 5 § LEMK. Utredningen gjorde bedömningen att de föreslagna nivåerna innebär ett mer träffsäkert system för ersättning för dold mervärdesskatt som därmed förbättrar förutsättningarna för neutralitet vid kommunens val mellan att bedriva verksamhet i egen regi eller att över­lämna den till privata utförare. Regeringen har inte gått vidare med förslaget.

Ersättning till statliga myndigheter för mervärdesskatt

Ingående skatt är inte avdragsgill för staten (13 kap. 28 § ML). Vissa statliga myndigheter har dock rätt till kompensation för ingående skatt. Vilka myndigheter som kan ha denna rätt framgår av den förteckning som Ekonomi­styrningsverket löpande upprättar över de myndigheter under regeringen som ingår i den statliga redovisningsorganisationen (som bl.a. omfattar ett antal museer). Bestämmelserna om kompensation finns i förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Syftet med kompensationen är att det ska vara konkurrensneutralt för en myndighet vid valet mellan att köpa in varor och tjänster och att bedriva verksamheten i egen regi.

Avdrag för ingående mervärdesskatt vid inköp eller leasing av lätta lastbilar

Enligt 13 kap. 20 § ML är ingående mervärdesskatt vid inköp (inkluderat viss finansiell leasing) av en personbil inte avdragsgill såvida inte inköpet görs för vissa verksamheter som t.ex. återförsäljning, uthyrning eller persontransporter enligt taxitrafik­lagen (2012:211). Enligt mervärdesskattelagen avses med personbil även en lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kg. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt är en separat karosserienhet (2 kap. 17 § ML).

Vid hyra (inkluderat viss leasing) av en personbil är enligt en schablonregel 50 procent av den ingående skatten på hyran avdragsgill (13 kap. 21 och 22 §§ ML). En förutsättning för att avdrag ska få göras är att fordonet används i mer än ringa omfattning för transaktioner som medför avdragsrätt.

Vid finansiell leasing måste det prövas om avtalet faktiskt avser hyra, eller om ett avtal som benämns finansiell leasing innebär ett köp enligt den mervärdesskatterättsliga bedömningen. Skatteverket anger i ett nytt ställnings­tagande från augusti 2025 (Finansiell leasing, mervärdesskatt dnr 8-272671-2025) att ett avtal om finansiell leasing utgör leverans av vara när det framstår som uppenbart att avtalet faktiskt innebär att det är fråga om en leverans av en vara och inte sådan uthyrning som är en tjänst. I det nya ställningstagandet har avsnittet om bedömningen om vad som utgör en leverans utvecklats i jämförelse med det tidigare ställningstagandet från mars 2024, så att det framgår att det finns fler situationer när finansiell leasing är en leverans av vara.

Den 11 mars 2025 lämnade Förenklingsrådet ett förenklingsförslag om mervärdesskatt till regeringen (Avdragsrätt för ingående moms vid inköp och leasing av lätta lastbilar, dnr FR 2025-7). Förslaget innebär att företag ska kunna göra avdrag för ingående mervärdesskatt vid inköp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar, oavsett karosserityp. I dag är avdragsrätten begränsad till lätta lastbilar där förarhytten utgör en separat karosserienhet, vilket enligt förslaget från Förenklingsrådet bland annat innebär att många av de vanligaste skåpbilarna inte medges avdragsrätt. Förslaget har tagits emot av regeringen och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Hästverksamhet

Enligt mervärdesskattelagen avses med beskattningsbar person den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats det sker och oberoende av dess syfte eller resultat (4 kap. 2 § första stycket ML). Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamhet inom fria och därmed jämställda yrken (4 kap. 2 § andra stycket ML). En förutsättning för att en verksamhet ska anses vara en ekonomisk verksamhet är att det ska ske fortlöpande försäljningar av varor eller tjänster.

Enligt huvudregeln för avdragsrätt för ingående mervärdesskatt får en beskattningsbar person dra av ingående mervärdesskatt för bl.a. varor och tjänster som har levererats eller tillhandahållits till den beskattningsbara personen i den utsträckning denne använder varorna och tjänsterna för sina beskattade transaktioner inom landet (13 kap. 6 §). För att t.ex. en hästägare ska ha avdragsrätt för mervärdesskatt på kostnader i verksamheten krävs därmed bl.a. att hästägarens verksamhet anses utgöra en ekonomisk verksamhet som kostnaderna är hänförliga till.

Det finns inte några särskilda regler i mervärdesskattelagen om verksamhet med hästar. Om en hästverksamhet ska anses vara en ekonomisk verksamhet måste därför avgöras i varje enskilt fall utifrån de allmänna bestämmelserna om vad som är en ekonomisk verksamhet.

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked från december 2023 ansett att det, under de förutsättningar som anges i ansökan, utgör en ekonomisk verksamhet när 3–4 travhästar kontinuerligt tillhandahålls för deltagande i tävlingslopp mot ersättning i form av startpeng (dnr 38-23/I). HFD fastställde i dom den 9 september 2024 Skatterättsnämndens förhandsbesked (mål nr 7844-23). Skatteverket anger i ett nytt ställningstagande från juni 2025 (dnr 8‑221312‑2025 Beskattningsbar person – gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet, mervärdesskatt), som ersätter ett tidigare ställningstagande med samma namn (dnr 8‑902676), att med anledning av senare praxis från HFD innebär ställningstagandet ändringar i bedömningen av när verksamheter med tävlingar inom trav- och galoppsport uppfyller kraven för att vara en ekonomisk verksamhet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om förändrad mervärdesskattebehandling av verksamhet inom trav och galopp, donation av varor och översyn av mer­värdesskatteregler för företagsbilar behandlades i betänkande 2024/25:SkU14. Motions­yrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:111).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis noterar utskottet att regeringen i november 2025 lämnade proposition 2025/26:43 till riksdagen med kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier som bl.a. avser mervärdesskattebedrägerier, och att utskottet tillstyrkte förslagen (bet. 2025/26:SkU6). Vidare lämnade regeringen i februari 2026 proposition 2025/26:128 till riksdagen med förslag på åtgärder mot mervärdesskatte­bedrägerier. Förslagen syftar till att förhindra mervärdes­skattebedrägerier och det skatteundandragande som följer med sådana. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att rikta ett tillkänna­givande till regeringen om att gå vidare med åtgärder för att förhindra momsbedrägerier. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3553 (S) yrkande 26.

När det gäller donationer av varor noterar utskottet att betänkandet Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel (SOU 2025:30), som bl.a. har föreslagit att donation av livsmedel ska undantas från skatteplikt i vissa fall, för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning inte ska föregripas och är därmed inte berett att nu föreslå tillkännagivanden till regeringen om den skattemässiga behandlingen av donationer av varor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:386 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2025/26:2823 (C) yrkande 14.

Vidare konstaterar utskottet när det gäller kompensationssystemet för mervärdesskatt för kommuner, regioner m.m. att ersättningen för s.k. dolda mervärdesskattekostnader har utretts flera gånger. Utskottet ser inte skäl att nu föreslå tillkännagivanden till regeringen om att tillsätta en ny utredning om ersättning för dold mervärdesskatt eller om att ändra dessa bestämmelser. Utskottet ser heller inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att mervärdesskatten bör hanteras lika oavsett om en offentlig verksamhet bedrivs som aktiebolag eller som stiftelse. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:325 (V), 2025/26:1087 (S) och 2025/26:1517 (M).

När det gäller avdrag för mervärdesskatt vid inköp eller leasing av lätta lastbilar noterar utskottet att ett förslag från Förenklingsrådet om att företag ska kunna göra avdrag för ingående mervärdesskatt vid inköp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar, oavsett karosserityp, för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning inte ska föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att se över den nya tolkningen från Skatteverket angående lätta lastbilar. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:1977 (M).

Slutligen konstaterar utskottet när det gäller hästverksamhet att det inte finns särskilda regler om denna typ av verksamhet i mervärdesskattelagen utan att de allmänna mervärdesskatte­reglerna gäller. Utskottet har tidigare konstaterat att det är Skatteverkets och domstolarnas uppgift att tillämpa reglerna i mervärdesskattelagen (bet. 2024/25:SkU14). Utskottet noterar också att det nyligen har kommit en dom från HFD om när en hästverksamhet ska anses vara en ekonomisk verksamhet och att Skatteverket har utfärdat ett nytt ställningstagande med ändringar i bedömningen av när verksamheter med tävlingar inom trav- och galoppsport uppfyller kraven för att vara en ekonomisk verksamhet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att ge Skatteverket i uppdrag att se till att ägare av tävlande travhästar även i fortsättningen ska räknas som företagare med rätt att dra av mervärdesskatt. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3568 (C).

Reservationer

Ställningstagande

Biografmomsen snedvrider konkurrensen så att biobesök beskattas högre än annan kultur, som konserter och teater. Detta gör det dyrt för enskilda att ta del av film på bio. Filmutredningen (Ku 2024:01) föreslår i betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) att momsen på biografföreställningar sänks från 25 till 6 procent. Biografägarna borde med sänkt moms kunna bidra till svensk filmpolitik i framtiden så som man gjorde när det svenska filmavtalet fanns, och som en del av den föreslagna filmfondens finansiering åta sig att betala in en särskild biografavgift. Vi vill därmed verka för sänkt biografmoms.

För att bidra till ett legitimt, rättvist och effektivt skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och enhetliga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska ha så få särregler och undantag som möjligt. För att värna momsen som en effektiv intäktskälla för finansieringen av välfärden gäller en särskild varsamhet med att införa nya avvikelser, även om de i sig kan ha ett positivt syfte. Andra insatser än skatteförändringar bör i första hand prövas. Momsområdet har i dag flera undantag från generalitetsprincipen varför en översyn är angelägen. Mervärdesbeskattningen bör vara transparent, effektiv och icke-snedvridande, och som huvudregel enhetlig.

 

Ställningstagande

En förutsättning för att flickor och kvinnor ska kunna vara delaktiga i samhällslivet är att ha fungerande mensskydd. Trots att Sverige klassificeras som det mest jämställda landet i världen har vi fortsatt den högsta momssatsen på mensskydd. Det ska inte vara en socioekonomisk fråga huruvida tjejer och kvinnor känner sig trygga att röra sig i samhället eller fungera i sin vardag – i skolan, på arbetet eller socialt – oavsett ålder. Därför behöver möjligheten att införa en lägre momssats på mensskydd ses över.

Vidare bör skatter och avgifter som påverkar lönsamheten i svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling ses över i syfte att stötta inhemsk livsmedelsförsörjning.

Om vi ska klara våra klimatmål måste de bränslen vi använder bli mer miljövänliga. Det enda realistiska sättet att uppnå detta är genom mer bio­drivmedel. Det krävs därför en tanka svenskt-politik som siktar direkt på att få stora mängder drivmedel producerade av svensk råvara, till så låg kostnad som möjligt för konsumenten. Styrmedel bör utformas så att det globala utbudet av klimatsmarta biodrivmedel ökar, snarare än omfördelas. Styr­medlen bör heller inte i onödan leda till fördyringar som bärs av bilberoende personer på landsbygden. Genom att det införs åtgärder som är bra för klimatet, för landsbygden och för Sverige ska fler ha råd att tanka svenskt grönt biobränsle. Jag föreslår därmed att momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, sänks till ett minimum och att reduktionsplikten höjs så att utsläppen från transportsektorn minskar.

 

Ställningstagande

Ett sätt att verka för ökad cirkularitet i det svenska jordbruket är att främja ekologisk produktion. Sådan produktion bör främjas genom att verka för en ändring i EU:s momsdirektiv så att momsen på ekologisk mat kan sänkas.

När filmpolitiken gjordes om senast höjdes momsen på biobesök för att motsvara nivån på dvd-filmer. Mycket har dock hänt inom branschen sedan dess, och systemet måste ses över igen. Filmutredningen (Ku 2024:01) föreslår i betänkande Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) att momsen på biografföreställningar sänks från 25 till 6 procent men att det samtidigt införs en biografavgift som beräknas till 10 procent av bruttobiljettintäkterna. Jag står bakom utredningens förslag och föreslår därför att momsen på biografföreställningar sänks och att en biografavgift införs.

En förutsättning för att flickor och kvinnor ska kunna vara delaktiga i samhällslivet är att ha fungerande mensskydd. Trots att Sverige klassificeras som det mest jämställda landet i världen har vi fortsatt den högsta momssatsen på mensskydd. Det ska inte vara en socioekonomisk fråga huruvida tjejer och kvinnor känner sig trygga att röra sig i samhället eller fungera i sin vardag – i skolan, på arbetet eller socialt – oavsett ålder. Därför behöver möjligheten att införa en lägre momssats på mensskydd ses över.

 

Ställningstagande

I dag är det i många fall billigare och enklare att köpa nytt jämfört med att underhålla eller reparera redan inköpta saker. Reparationer och underhåll av produkter minskar åtgången av energi och råvaror och minskar utsläppen jämfört med att köpa nytt. Kostnaden för reparationerna behöver sänkas för att få fler att välja att laga i stället för att köpa nyproducerat. Att införa en sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer och underhåll av produkter är därför grundläggande för att stimulera marknaden. Mervärdesskatten på vissa reparationer och underhåll av produkter bör därför sänkas.

 

Ställningstagande

Införandet av en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet är avgörande för att vår klimatpåverkan ska kunna reduceras i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen. Att återbruka i stället för att köpa något nytt är bland det bästa man som enskild individ kan göra för planeten. Jag föreslår därför att möjligheten att återinföra sänkt moms på reparationer för att göra återbruk mer gångbart ska undersökas.

 

Ställningstagande

Den nuvarande utformningen av EU:s mervärdesskattedirektiv hindrar skatte­sänkningar på secondhand. Sverige ska verka för en översyn av mervärdes­skattedirektivet i syfte att gynna en resurssnål och cirkulär ekonomi och verka för en ändring av direktivet så att mervärdesskatten på secondhand kan sänkas. Det bör även göras en översyn av mervärdesskatten för vissa begagnade varor som annars inte cirkuleras, i syfte att öka efterfrågan och premiera återvinning exempelvis genom fördelaktig eller slopad mervärdesskatt.

I dag är det i många fall billigare och enklare att köpa nytt jämfört med att underhålla eller reparera redan inköpta saker. Reparationer och underhåll av produkter minskar åtgången av energi och råvaror och minskar utsläppen jämfört med att köpa nytt. Kostnaden för reparationerna behöver sänkas för att få fler att välja att laga i stället för att köpa nyproducerat. Att införa en sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer och underhåll av produkter är därför grundläggande för att stimulera marknaden. Mervärdesskatten på vissa reparationer och underhåll av produkter bör därför sänkas.

Att minska eller helt slopa mervärdesskatten på återbrukat eller återvunnet byggmaterial skulle kunna vara ett kostnadseffektivt sätt att stötta återbruk och återvinning. Regeringen bör därför utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras för att gynna ett ökat återbruk.

 

Ställningstagande

Dagens regelverk för s.k. internmoms riskerar att urholka förutsättningarna för hela det organiserade föreningslivet i Sverige. Trots att allmännyttig ideell verksamhet i grunden inte ska beskattas, tvingas många organisationer i praktiken betala internmoms när de samordnar administration, ekonomi eller it-funktioner inom sin egen struktur. Efter krav från en enig riksdag har regeringen lagt fram förslag om en ny mervärdesskattelag med målet att vidga de svenska reglerna inom ramen för EU-rätten. Det är ett steg i rätt riktning, men frågan är ännu inte avgjord. Vi menar att regeringen fortsatt måste agera i frågan.

 

Ställningstagande

I dag finns svårigheter för ideella organisationer att få hyra lokaler eftersom regelverket förhindrar vissa fastighetsägare att hyra ut till en icke-momspliktig hyresgäst. Sedan 2016 har det blivit extra svårt för idrottsföreningar att hyra lokaler eftersom Skatteverket då gjorde en ny tolkning av regelverket. Riks­idrottsförbundet ser en risk för att bristen på lokaler kan tvinga fram en bolagisering av idrottsverksamhet för att få ett hyreskontrakt. Det är en mycket olycklig utveckling. Den starka svenska traditionen med medlemsdrivna, demokratiska idrottsföreningar bör bevaras. Regeringen bör därmed återkomma med förslag om att kravet att hyresgästen stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokalen, den så kallade fastighetsmomsen, tas bort i momslagen.

 

Ställningstagande

På senare tid har ett antal frågor aktualiserats som pekar på behov av en större översyn av momssystemet. Problemen som uppstått med idrottslokaler där det på grund av regelverket varit svårt att få hyra lokaler när momsen inte kan dras av är ett särskilt belysande exempel. En konsekvens av regelverket är att aktörer som bedriver undantagen verksamhet har svårt att få tillgång till lokaler, eftersom fastighetsägare många gånger hellre låter sina lokaler stå tomma än att hyra ut dem till verksamheter som är undantagna från moms. Ideella föreningar är särskilt drabbade, och här måste regeringen se till att en bredare översyn av momssystemet genomförs. Ytterligare ett problem är den s.k. internmomsen, som enligt Skatteverkets tolkning leder till att det ideella föreningslivet tvingas betala tillbaka stora summor pengar till staten i form av mervärdesskatt. Trots riksdagens tidigare tillkännagivande och att regeringen nyligen beslutade om en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv gjordes inget för att åtgärda problemen med internmoms. De statliga bidragen till föreningslivet ska gå till verksamhet, inte betalas tillbaka till staten i form av mervärdesskatt. En översyn av mervärdesskatten för ideella föreningar behöver därmed genomföras.

Skattesystemet påverkar både byggandet och människors agerande på bostadsmarknaden. En skatteöversyn som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt behövs. Förutsättningarna för att införa en låg mervärdesskatt på hyran, som kan ge bättre ekonomiska förutsättningar för hyresmarknadens aktörer, bör därmed utredas.

 

Ställningstagande

Organiserade momsbedrägerier, s.k. karusellhandel, orsakar varje år miljard­förluster för staten och hotar både skattesystemets legitimitet och seriösa företags konkurrensvillkor. Skatteverket har nyligen larmat om att internatio­nella nätverk åter är aktiva i Sverige och vädjat om skyndsamma åtgärder. Regeringen har sedan maj 2024 haft en färdig utredning (SOU 2024:32) med konkreta förslag på hur myndigheten kan få bättre verktyg för att förebygga och stoppa bedrägerier. Regeringen bör omgående gå vidare med åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.

 

Ställningstagande

Enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund har kommuner och regioner rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt mervärdes­skattelagen. Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt kom till för att uppnå kostnadsneutralitet mellan egen och upphandlad drift men har kommit att bli en ersättning som gynnar upphandlad eller bolagiserad drift. Den bidrar därmed inte till den kostnadsneutralitet som var tänkt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om ersättning för dold mervärdesskatt i syfte att korrigera ersättningen så att den varken gynnar privat drift eller uppmuntrar till bolagisering.

Organiserade momsbedrägerier, s.k. karusellhandel, orsakar varje år miljardförluster för staten och hotar både skattesystemets legitimitet och seriösa företags konkurrensvillkor. Skatteverket har nyligen larmat om att internationella nätverk åter är aktiva i Sverige och vädjat om skyndsamma åtgärder. Regeringen har sedan maj 2024 haft en färdig utredning (SOU 2024:32) med konkreta förslag på hur myndigheten kan få bättre verktyg för att förebygga och stoppa bedrägerier. Regeringen bör omgående gå vidare med åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.

 

Ställningstagande

Donationer av varor som av olika skäl annars skulle kasseras, exempelvis varor som har gått ut ur sortimentet eller närmar sig utgångsdatum men fortfarande går att använda, bidrar till mindre miljöpåverkan och underlättar livet för de som har behov av dem. Regelverken kring skatter och moms är i dag otydliga när det gäller donationer av andra varor än matvaror. Regel­verken behöver därmed ändras för att underlätta för donationer av fler typer av varor.

 

Ställningstagande

Enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunal förbund och samordningsförbund har kommuner och regioner rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt mervärdes­skattelagen. Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt kom till för att uppnå kostnadsneutralitet mellan egen och upphandlad drift, men har kommit att bli en ersättning som gynnar upphandlad eller bolagiserad drift. Den bidrar därmed inte till den kostnadsneutralitet som var tänkt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om ersättning för dold mervärdesskatt i syfte att korrigera ersättningen så att den varken gynnar privat drift eller uppmuntrar till bolagisering.

Donationer av varor som av olika skäl annars skulle kasseras, exempelvis varor som har gått ut ur sortimentet eller närmar sig utgångsdatum men fortfarande går att använda, bidrar till mindre miljöpåverkan och underlättar livet för de som har behov av dem. Regelverken kring skatter och moms är i dag otydliga när det gäller donationer av andra varor än matvaror. Regel­verken behöver därmed ändras för att underlätta för donationer av fler typer av varor.

Organiserade momsbedrägerier, s.k. karusellhandel, orsakar varje år miljardförluster för staten och hotar både skattesystemets legitimitet och seriösa företags konkurrensvillkor. Skatteverket har nyligen larmat om att internationella nätverk åter är aktiva i Sverige och vädjat om skyndsamma åtgärder. Regeringen har sedan maj 2024 haft en färdig utredning (SOU 2024:32) med konkreta förslag på hur myndigheten kan få bättre verktyg för att förebygga och stoppa bedrägerier. Regeringen bör omgående gå vidare med åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.

Särskilt yttrande

Jag står bakom utskottets ställningstagande, och vill utöver det som utskottet anför för egen del tillägga följande. Skattesystemet ska vara enkelt och rättvist. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skatte­reglerna är generella och enkla och har breda skattebaser. Detta var också utgångspunkten för den stora skattereformen i början av 90-talet. Sedan dess har det gjorts många avsteg från dessa principer. Skattesystemet har utvecklats till att bli ett sammelsurium av olika avdrag, reduktioner och nedsättningar av olika skatter. Detta märks inte minst inom området mervärdesskatt. Mervärdesskatte­satser har sänkts men också höjts utifrån politiska prioriteringar. I många fall har sänkt mervärdesskatt endast resulterat i ökade vinster hos den som säljer varan eller tjänsten. I vissa fall har det också varit syftet, för att rädda en krisande bransch, men i andra fall har syftet varit att göra varan eller tjänsten billigare för köparen.

Huvudregeln för mervärdesskatt borde vara att den är enhetlig med få undantag. Vi kommer noga att följa utvecklingen inom området och åter­komma med förslag om det finns skäl för det.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag