En riksdagsledamot undrar varför regeringen inte har agerat på en utredning om klimatanpassning som föreslog nya lagar och statligt ansvar för skydd mot översvämningar.
Inget beslut – Det är en interpellation, vilket innebär att en minister får svara på frågor från en riksdagsledamot. Det blir ingen omröstning.
Ministern får svara på frågorna i riksdagen, men det leder inte direkt till någon ny lag eller förändring.
<p>Herr talman! Katarina Luhr har frågat mig vad som hänt med betänkandet <em>Bättre förutsättningar för klimatanpassning</em> (SOU: 2025:51) och varför regeringen inte har presenterat någon proposition ännu.</p><p>Hon har också frågat om jag anser att staten bör starta ett arbete för att skydda kustkommuner mot stigande hav och om regeringen kommer att agera i denna fråga.</p><p>Hon har även ställt frågan om vilka klimatanpassningsåtgärder som jag och regeringen anser bör prioriteras i det fortsatta arbetet med att skydda människor och infrastruktur mot pågående och framtida klimatförändringar samt om jag anser att staten bör ta ett större ansvar för klimatanpassningsåtgärder än i dag.</p><p>Låt mig börja med att tacka för frågorna och samtidigt inleda med att konstatera att de senaste årens extrema väderhändelser tydligt visar att hela vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och på alla nivåer i samhället.</p><p>Genom regeringens klimatanpassningsstrategi har behovet av ny lagstiftning för att effektivisera klimatanpassningsarbetet pekats ut, och en statlig utredning har tillsats. Klimatanpassningsutredningen har lämnat ett omfattande betänkande som för närvarande bereds i Regeringskansliet.</p><p>Regeringen konstaterar att det är angeläget att komma till rätta med de risker som stigande havsnivåer medför för samhälle, infrastruktur och näringsliv. Regeringen arbetar därför för en stärkt beredskap i vattensäkerhetsfrågorna.</p><p>En central utgångspunkt i klimatanpassningsarbetet är att sårbarheter och behov ser olika ut runt om i Sverige och att ansvaret för att anpassa samhällen, egendom och verksamhet framför allt ligger på regional och lokal nivå. Staten ska främja goda förutsättningar för klimatanpassning och förse samhällets aktörer med adekvata beslutsunderlag.</p><p>Det finns statliga insatser för klimatanpassning på bred front med åtgärder som fokuserar på att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker. 53 myndigheter ansvarar för att arbeta med klimatanpassning, där flertalet insatser syftar till att ta fram kunskapsunderlag och ge stöd för lokal och regional samverkan i åtgärdsarbetet. Arbetet innefattar inte minst stöd till landets kustkommuner att hantera stigande havsnivåer och översvämningsrisker. Myndigheten för civilt försvar fördelar också årligen cirka 500 miljoner kronor i statsbidrag till förebyggande arbete mot bland annat översvämningsrisker i utsatta kommuner. </p><p>Regeringen beslutade i januari om ett nytt uppdrag till SMHI, Boverket och Trafikverket att ta fram nationella riktlinjer för val av klimatscenarier. Uppdraget syftar till att skapa bättre förutsägbarhet och vägledning för bland annat kustnära planering genom att etablera en gemensam utgångspunkt att förhålla sig till vid planering av infrastruktur och bostäder.</p><p>Slutligen vill jag också lyfta fram att Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI kommer att presentera en klimat- och sårbarhetsanalys för Sverige i juni. Underlaget blir en viktig grund för att regeringen fortsatt ska kunna verka för att skapa förutsättningar för att Sverige ska bli klimatanpassat och motståndskraftigt.</p>
<p>Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr saknar jag fortfarande svar på när och om vi kommer att se något resultat av den klimatanpassningsutredning som presenterades för mer än ett år sedan.</p><p>Vi står just nu i en situation där vi vet att vi har ett antal större beslut att fatta och att det krävs många fler åtgärder för att skydda Sverige och dess invånare från effekterna av ett förändrat klimat. Detta har lyfts fram av många, från myndigheter och försäkringsbolag till Svenskt näringsliv.</p><p>I maj förra året, efter en relativt lång process, presenterades utredningen <em>Bättre förutsättningar för klimatanpassning</em>. Utredningen hade i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektivisera klimatanpassningsåtgärderna och se till att de kan genomföras. Den hade också i uppdrag att hitta möjliga finansieringsmodeller för klimatanpassningsåtgärder.</p><p>Utredningen lämnade elva lagändringsförslag för att skapa bättre förutsättningar att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Trots regeringens direktiv om att åtgärderna inte skulle kosta staten någonting föreslog utredningen ändå att staten bör ta på sig ansvaret för att etablera skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor och lämnade förslag på en process för detta.</p><p>När utredningen presenterades lyfte utredaren bland annat fram riskerna med att vänta med åtgärderna och att man, om man väntar för länge, kan behöva prioritera mellan olika kustsamhällen och verksamheter. Man kommer då inte längre att kunna skydda alla kustsamhällen mot stigande havsnivåer. Detta var en tydlighet som man sällan hör från en statlig utredare, men för alla som har hållit på med klimatanpassning tidigare var det en välbehövlig passning till regeringen.</p><p>De stora klimatanpassningsåtgärderna kommer att vara svåra, dyra och ta lång tid att genomföra, och staten behöver ta ett större ansvar för att ett brett arbete ska kunna komma igång. Betänkandet har varit ute på bred remiss. Slutdatumet för remissen var den 17 oktober 2025. Åtta månader har gått sedan dess, men vi har fortfarande inte hört någonting från regeringen.</p><p>Det är i dag många som väntar på en proposition, inte minst länsstyrelser och kommuner, eftersom flera av åtgärderna är väldigt efterlängtade och behoven är stora. De lagändringar som föreslås i betänkandet förtydligar exempelvis ansvarsfördelningen, något som ministern i den tidigare debatten nämnde var viktigt, och pekar på vem som behöver agera. Det här är någonting som många har efterfrågat länge när det gäller just klimatanpassningsfrågorna.</p><p>Vi vet att det finns ett stort behov av klimatanpassningsutredningens förslag i kommuner och regioner. Jag vill därför igen fråga vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz: Vad har hänt med betänkandet, och varför har vi inte sett någon proposition än? Anser ministern att staten bör starta ett mer omfattande arbete för att skydda kustkommunerna mot de stigande haven, och kommer regeringen att agera i denna fråga?</p>
<p>Herr talman! Klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och på alla nivåer i samhället. Ansvaret ligger därmed såväl hos staten som hos kommunen och den enskilde fastighetsägaren. Regeringen genomför därför ett antal åtgärder för att stärka klimatanpassningen. Jag…
<p>Herr talman och statsrådet! Sverige har hittills varit relativt förskonat från extremväder jämfört med andra länder. Om jag skulle stå och säga det till invånarna i Gävle som för några år sedan drabbades av översvämningar efter de häftiga skyfallen 2021 eller till alla skogsäg…
<p>Herr talman! En viktig del i regeringens klimatanpassningsarbete, som ju pågår även om vi inte har några svar att ge om helheten i den utredning som Katarina Luhr refererar till, är att förse samhällets aktörer med adekvata beslutsunderlag och olika typer av stöd och riktlinje…
<p>Herr talman! Jag tackar ministern för debatten.</p><p>Jag tycker att svaren väl motsvarar det som vi sett från regeringen under mandatperioden när det gäller arbetet med klimat och miljö, inte minst synen på det långsiktiga arbete som behövs för att göra Sverige tryggare: Det …
<p>Herr talman! Regeringen tar mer och mer ansvar för klimatanpassningsarbetet, vilket också sker i kommuner och regioner. I den klimatanpassningsstrategi som regeringen har lagt fram konstaterar vi att stigande havsnivåer är en angelägen klimatutmaning, och vi arbetar för att st…
Interpellation 2025/26:509 Ny lagstiftning för klimatanpassning av Katarina Luhr (MP) till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Under våren 2025 presenterades utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning.Utredningen hade i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder sk
av Katarina Luhr (MP)
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Under våren 2025 presenterades utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning.
Utredningen hade i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras och att hitta möjliga finansieringsmodeller för klimatanpassningsåtgärder.
Utredningen lämnade bland annat elva lagändringsförslag för bättre förutsättningar för genomförandet av klimatanpassningsåtgärder, och trots direktiv som underströk att föreslagna åtgärder inte skulle kosta staten något föreslog utredningen att staten bör ta på sig ansvaret för att etablera skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor och lämnade förslag på en process för detta.
När utredningen presenterades lyfte utredaren bland annat fram riskerna med att vänta med åtgärder och att man, om man väntar för länge, kan behöva prioritera mellan de kustsamhällen och verksamheter man har möjlighet att skydda mot stigande havsnivåer.
Betänkandet har varit ute på bred remiss, med slutdatum den 17 oktober 2025. Sedan dess är det många som väntar på en proposition, då flera av åtgärderna är efterlängtade och behoven är stora.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz: