Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU22

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet och till ändringar i tre andra lagar. Den nya lagen ersätter konkurrenslagens nuvarande bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och syftar till att förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Lagändringarna avser bl.a. Konkurrensverkets möjlig­het att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens samt ändringar av reglerna om handläggning och förbud mot företagskoncentrationer.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026, bortsett från den nya lagens bestämmelser om utvärdering och särredovisning, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fyra reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Lag om offentlig säljverksamhet

Utskottets ställningstagande

Lagförslagen i övrigt

Utskottets ställningstagande

Ålägganden om krav på avyttring av egendom

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Lag om offentlig säljverksamhet, punkt 1 (S, V, MP)

2. Lag om offentlig säljverksamhet, punkt 1 – motiveringen (C)

3. Lagförslagen i övrigt, punkt 2 (S, V, MP)

4. Ålägganden om krav på avyttring av egendom, punkt 3 (S, V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Det har väckts tre motioner med anledning av propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

Inledning

Regeringen föreslår i propositionen ändringar som syftar till att förbättra kon­kurrensen i offentlig och privat verksamhet, däribland en ny lag om offentlig säljverksamhet. Förslaget omfattar ett flertal lagändringar som syftar till att ersätta konkurrenslagens nuvarande bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet med en ny reglering. Förslagen är inriktade på aktörer inom den offentliga sektorn och på att skydda privata aktörer från otillbörlig påverkan från offentliga aktörer mer än vad som är fallet med den nuvarande regleringen i konkurrenslagen. Regeringen framhåller att den nya regleringen specifikt bör inriktas på att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Ett sådant skifte i perspektiv kommer enligt regeringen att främja förutsätt­ningarna för att en sund konkurrens ska kunna utvecklas på marknaden. Enligt regeringen kommer en ny lag att tydliggöra detta skifte och även att tydligare särskilja prövningen från en konkurrensrättslig prövning. En ny lag bidrar enligt regeringen dessutom till en ökad tydlighet i fråga om att det finns särskilda regler att förhålla sig till i offentlig säljverksamhet.

Sammantaget föreslår regeringen att de nuvarande bestämmelserna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen ska upp­hävas och att statens, kommunernas och regionernas säljverksamhet ska regleras i en ny lag om offentlig säljverksamhet. Regeringen bedömer att den nya lagen bör utformas med utgångspunkt i att vissa offentliga aktörers säljverksamhet kan bedrivas på andra villkor än privata företags.

Regeringen har begärt Lagrådets yttrande över förslaget till lag om offen­tlig säljverksamhet och följt Lagrådets synpunkter.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelser om utvärdering och särredovisning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2027. För domar och beslut om förbud mot konkurrens­begränsande offentlig säljverksamhet som har meddelats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

Förbud mot otillbörlig offentlig säljverksamhet

Enligt regeringens förslag ska en offentlig aktör inte få bedriva en säljverk­samhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Regeringen framhåller att den nya regleringen bör utformas som en s.k. bakåtriktad förbudsprincip, vilket innebär att en sanktion utlöses för en överträdelse som har gjorts, eller som pågår, av ett ständigt gällande generellt förbud. Vidare anser regeringen att förbudet bör träffa alla offentliga aktörer och att det finns skäl att i lagen tydligare definiera vad som avses med en offentlig aktör.

När det gäller uttrycket otillbörlig påverkan anger regeringen att det tar sikte på att den offentliga aktören bedriver sin verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur ett privat företag skulle ha agerat och att säljverksamheten eller förfarandet därmed, på ett otillbörligt sätt, påverkar de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Som exempel på förfaran­den som kan anses påverka privata företag på ett otillbörligt sätt anges förfaranden som innebär underprissättning, diskriminering vid offentlig upphandling eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel.

Säljverksamhet som inte bör omfattas av förbudet

Regeringen föreslår att en säljverksamhet eller ett förfarande som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen eller i övrigt försvarbart från allmän synpunkt inte ska omfattas av förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksam­het. Regeringen anser vidare att det av lagtexten bör framgå att en säljverksam­het eller ett förfarande som följer av lag eller är en följd av en lagreglering inte ska omfattas av förbudet, även om det innebär en otillbörlig påverkan på de privata företagens möjligheter att bedriva verksamhet. Enligt regeringen bör det i lagen även anges att säljverksamheter eller förfaranden som är förenliga med beslut av regeringen inte ska omfattas av förbudet, exempelvis säljverk­samhet som bedrivs i enlighet med föreskrifter eller uppdrag i regleringsbrev eller särskilda beslut. Vad som i övrigt avses vara försvarbart från allmän synpunkt kan enligt regeringen exempelvis vara det allmännas behov av att en verksamhet bedrivs, åtgärdande av ett marknadsmisslyckande, tillgodoseende av behov kopplade till frågor om beredskap och nationell säkerhet eller tryggande av statsförvaltningens verksamhet i händelse av störningar.

Tillsyn och förelägganden

När det gäller tillsyn anser regeringen att Konkurrensverket även fortsättningsvis ska vara tillsynsmyndighet för frågor om offentlig säljverksamhet och att detta av tydlighetsskäl ska anges i den nya lagen. Eftersom lagförslaget är utformat som ett ständigt gällande förbud föreslår regeringen även att frågor om offentlig säljverksamhet ska prövas av Konkurrensverket i första instans. Konkurrensverket blir därmed såväl tillsyns- som beslutsmyndighet, något som även gäller på andra områden där verket har beslutanderätt.

Om det behövs för att kunna utöva tillsyn föreslår regeringen att Kon­kurrensverket ska få förelägga en offentlig aktör, ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter eller handlingar. Konkurrensverket föreslås även få förelägga den som förväntas kunna lämna uppgifter att inställa sig för förhör samt att få förelägga ett offentligt företag att lämna uppgifter för en särskild redovisning. Vidare föreslås att Konkurrensverket ska få förelägga en offentlig aktör att upphöra med en överträdelse av förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Vid valet mellan åtgärder som är lika effektiva ska den åtgärd som är minst betungande för den offentliga aktören väljas. Ett föreläggande ska gälla omedelbart, om något annat inte beslutas.

Beslut att godta ett åtagande

Regeringen föreslår att Konkurrensverket ska få besluta att godta ett åtagande från en offentlig aktör, om det har uppkommit en fråga om att aktören över­träder förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Beslutet att godta ett åtagande ska få gälla tills vidare eller avse en viss tid. Så länge ett åtagande gäller ska Konkurrensverket inte få besluta om ett föreläggande mot den offentliga aktören i de avseenden som åtagandet omfattar.

Vidare föreslås att Konkurrensverket ska få återkalla ett beslut om att godta ett åtagande om de omständigheter som låg till grund för beslutet har för­ändrats i något väsentligt avseende, om den som beslutet gäller bryter mot något åtagande som har angetts i beslutet eller om beslutet grundades på oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter som den offentliga aktören lämnat.

Övriga bestämmelser

Regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet innehåller även för­slag om vite, om en marknadsstörningsavgift, om utvärdering och redovisning av säljverksamhet, om sekretess för uppgiftslämnare och om överklaganden.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslår motionärerna att riksdagen ska avslå regeringens proposition i de delar som handlar om nya regler för offentlig säljverksamhet. Motionärerna anser att kombinationen av en låg tröskel vid otillbörlighetsbedömningen, ett otydligt marknadsbegrepp och betydande oklarhet kring vad som ryms inom den kommunala kompetensen kommer att skapa stor osäkerhet om vad som kommer att utgöra tillåten säljverksamhet. Enligt motionärerna riskerar det att hämma angelägna offentliga initiativ och få negativ påverkan på det privata näringslivet och konkurrensen.

I kommittémotion 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2 föreslås att riksdagen ska avslå propositionen i de delar som avser nya regler för offentlig säljverksamhet. Motionärerna framhåller bl.a. att det i regeringens förslag är oklart vad som avses med att ett förfarande är otillbörligt, att förslaget kan tolkas som att i princip all offentlig säljverksamhet som kan ha påverkan på en privat aktör är förbjuden och att det finns risk för att det föreslagna regelverket kommer att försvåra för offentliga aktörer att motverka marknadsmisslyckanden. Enligt motionärerna har inte heller den utredning som ligger till grund för propositionen visat att offentlig säljverksamhet är ett problem som inte kan lösas inom ramen för den nuvarande konfliktlösnings­regeln.

I kommittémotion 2025/26:4055 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 föreslår motionärerna att riksdagen ska avslå propositionen i de delar som avser nya regler för offentlig säljverksamhet. Motionärerna instämmer i den kritik som flera remissinstanser har riktat mot regeringens förslag. Motion­ärerna framhåller även bl.a. att de inte instämmer med regeringen om att utgångspunkten för förbudet bör vara de privata företagens perspektiv utan i stället behöver vara samhällsnytta som utgår från kvalitet, pris och säkerhet och när det gäller bolag och infrastruktur som finansierats av skattebetalarna gemensamt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverk­samhet. Utskottet kan konstatera att den föreslagna lagen är inriktad på att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Utskottet noterar att lagen har utformats med utgångspunkt i att vissa offentliga aktörers säljverksamhet kan bedrivas på andra villkor än för privata företag, och utskottet instämmer med regeringen i att det är viktigt att komma till rätta med de problem som s.k. otillbörlig påverkan medför för de privata företagen och att främja förut­sättningarna för en sund konkurrens. Utskottet vill även hänvisa till att uttrycket otillbörlig påverkan tar sikte på att en offentlig aktör bedriver verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur privata företag kan agera, exempelvis genom underprissättning, diskriminering vid offentlig upphandling eller sälj­verksamhet som subventioneras med allmänna medel. I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet.

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet även påminna om vad regeringen anger vara sådan säljverksamhet som inte bör omfattas av förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet, däribland en sådan verksam­het eller ett sådant förfarande som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen, som följer av lag eller som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt. Vad som anses vara försvarbart från allmän synpunkt anger regeringen exempelvis vara det allmännas behov av en viss verksamhet och verksamheter som syftar till att åtgärda ett marknadsmisslyckande. Vidare kan vissa verksamheter vara så angelägna för samhället att de inte helt bör lämnas åt marknaden att tillhandahålla. Även frågor om beredskap, nationell säkerhet och behovet av att trygga statsförvaltningens verksamhet i händelse av störningar kan motivera att en verksamhet bör bedrivas i offentlig regi.

När det sedan gäller frågan om att avgöra vad som faller inom ramen för den kommunala kompetensen i fråga om en offentlig säljverksamhet hänvisar regeringen till att frågan bör prövas i rättstillämpningen, ytterst av domstol, eftersom kompetensen är föränderlig och avgränsas genom annan lagstiftning. Utskottet står bakom denna bedömning.

Utskottet instämmer sammantaget i regeringens förslag och bedömningar och anser därmed att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Därmed tillstyrker utskottet propositionen när det gäller regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet och avstyrker motionsyrkandena i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå den föreslagna nya lagen.

Propositionen

Inledning

Utöver en ny lag om offentlig säljverksamhet föreslår regeringen i proposi­tionen ändringar i konkurrenslagen som dels ger Konkurrensverket möjlighet att utreda och vidta åtgärder mot företag för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens på en eller flera marknader, dels innebär ändringar av reglerna om handläggning och förbud mot företagskoncentrationer. Änd­ringarna syftar till att förbättra Konkurrensverkets möjligheter att upptäcka och vidta åtgärder mot koncentrationer som är ägnade att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens. Vidare föreslås vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (den s.k. transparenslagen).

Regeringen har begärt Lagrådets yttrande över förslagen till ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen gör regeringen även vissa språkliga och redaktionella ändringar. När det gäller förslaget till ändringar i transparenslagen anger regeringen att förslagen är författnings­tekniska och även i övrigt av sådan art att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte begärt Lagrådets yttrande över de förslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. För anmälningar om företagskoncentrationer som kommit in till Konkurrensverket före ikraft­trädandet ska äldre bestämmelser gälla. Äldre bestämmelser ska även gälla för mål och ärenden som inletts i domstol före ikraftträdandet. Regeringen bedömer att det för ändringarna i transparenslagen inte behövs några över­gångsbestämmelser.

Konkurrensfrämjande åtgärder

Regeringen framhåller att allt fler konkurrensproblem ligger utanför konkur­rensrättens direkta tillämpningsområde och att det är tydligt att vissa mark­nadsstrukturer och förhållanden skapar en negativ konkurrenssituation som inte går att åtgärda med stöd av nuvarande reglering. Regeringen anser att det behöver finnas möjlighet till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de konkurrensproblem som finns. Ett nytt konkurrensrättsligt verktyg i form av konkurrensfrämjande åtgärder menar regeringen är den mest effektiva åtgärden. Konkurrensfrämjande åtgärder bedöms även vara den typ av kom­pletterande konkurrenslagstiftning som i minst utsträckning leder till en kom­plex regelmiljö för företagen att förhålla sig till.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det finns behov av att kom­plettera gällande lagstiftning med konkurrensfrämjande åtgärder för att säker­ställa effektiv konkurrens på marknaden. Regeringen föreslår att bestämmelser om konkurrensfrämjande åtgärder ska föras in i ett nytt kapitel i konkurrens­lagen. Regeringen föreslår även att Konkurrensverket ska få besluta om konkurrensfrämjande åtgärder och att verket ska få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hinder för en effektiv kon­kurrens. Vid valet mellan åtgärder som är lika effektiva ska den åtgärd som är minst betungande för företaget väljas. Konkurrensverket bör ha relativt stora valmöjligheter i fråga om vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga och som ska få tillämpas, med undantag för sådana åtgärder som innebär avyttring av egendom för ett företag. Regeringen framhåller att Konkurrensverket bör kunna identifiera de konkurrensproblem som behöver lösas för att få vidta konkurrensfrämjande åtgärder, så att åtgärderna utgår från faktiska förhållan­den.

Vidare föreslår regeringen att Konkurrensverket ska få besluta att godta ett åtagande i stället för att vidta åtgärder mot ett företag i form av ett åläggande, om de identifierade konkurrenshindren kan undanröjas genom de åtgärder som företaget erbjuder. Förslaget innebär även att Konkurrensverket ska få besluta om att inleda en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder om det finns anled­ning att anta att förutsättningarna för ett konkurrensfrämjande åläggande är uppfyllda. Vid tidpunkten för ett sådant beslut bör det även finnas omstän­digheter som tyder på att det finns hinder för en effektiv konkurrens och på att konkurrensfrämjande åtgärder är nödvändiga för att undanröja de hinder som har identifierats.

Regeringens förslag om ny lagstiftning för konkurrensfrämjande åtgärder innehåller även förslag som gäller tidsfrister för beslut om konkurrensfräm­jande åtgärder, förslag om allmänt samråd inför beslut om konkurrensfräm­jande ålägganden eller åtaganden, förslag om omprövning och återkallelse av beslut om åläggande eller åtagande samt förslag om viten och överklaganden.

Nya regler om företagskoncentrationer

Regeringen föreslår i propositionen ändringar av reglerna om handläggning av förbud mot företagskoncentrationer. Ändringarna syftar till att förbättra Kon­kurrensverkets möjligheter att upptäcka och vidta åtgärder mot koncentra­tioner som är ägnade att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknader som är små i förhållande till landet som helhet. Regeringen anser därför att det är angeläget att ge Konkurrensverket effektiva verktyg för sin tillsyn och att öka möjligheterna att ingripa mot företagskoncentrationer som riskerar att leda till sämre konkurrens på lokala marknader.

Enligt regeringen bör Konkurrensverket även ha möjlighet att under vissa omständigheter besluta om en skyldighet för företag att informera om kommande koncentrationer som kan vara skadliga för konkurrensen. Informa­tionsskyldigheten ska skapa förutsättningar för Konkurrensverket att avgöra om en koncentration ska omfattas av ett åläggande om anmälningsplikt. Enligt regeringen bör uppgifter om en koncentration lämnas till Konkurrensverket innan den genomförs och endast omfatta de uppgifter som är nödvändiga för att Konkurrensverket ska kunna avgöra om ett anmälningsförfarande ska meddelas. För att skapa förutsebarhet bör det även regleras att Konkurrens­verket ska meddela ett anmälningsåläggande inom en viss tid från det att verket har fått ta del av fullständig information som lämnats till följd av ett informationsåläggande.

Förslaget till nytt regelverk om företagskoncentrationer innehåller även förslag om omprövning, överklagande, tidsfrister och rättegångskostnader.

Regeringen föreslår även att det införs en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess ska gälla hos Konkurrensverket vid råd­givning inför det att information om en företagskoncentration lämnas. Sekretessen ska motsvara den sekretess som gäller vid rådgivning inför en anmälan av en företagskoncentration.

Utredningsskadeavgift

Regeringen föreslår i propositionen att den befintliga regleringen av utredningsskadeavgifter i tillämpliga delar även ska gälla vid en utrednings­skadeavgift som beslutas vid en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder och prövning av förbud mot företagskoncentrationer. Enligt förslaget ska Konkurrensverket få besluta att ett företag ska betala en utredningsskadeavgift om företaget eller någon som handlar på dess vägnar, vid en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder eller prövningen av ett förbud mot en anmäld företagskoncentration, uppsåtligen eller av oaktsamhet har lämnat oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter som svar på ett informations­åläggande eller inte lämnat begärda uppgifter, handlingar eller annat inom angiven tidsfrist. Regeringen bedömer att bestämmelser om utredningsskade­avgift inte bör införas vid utredningar som gäller offentlig säljverksamhet.

Transparensdirektivet

Det s.k. transparensdirektivet (kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlems­stater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet) syftar till att ge kommissionen tillgång till ekonomisk information som behövs för att kontrollera att företag inte får sådana stöd som strider mot EU:s konkurrensregler. För att minska den administrativa bördan har direktivet ändrats när det gäller rapporteringsskyldigheter (kommissionens direktiv (EU) 2025/1442 av den 18 juli 2025 om ändring av direktiv 2006/111/EG). Ändringen innebär att ett krav på medlemsstaterna att överlämna viss finan­siell information till kommissionen om vissa offentliga företag verksamma inom tillverkningssektorn har tagits bort samt att en definition av sådana företag har tagits bort.

I svensk rätt har rapporteringskravet genomförts i 8 § lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). Till följd av ändringen av transparensdirektivet föreslår regeringen att denna paragraf upphävs. Definitionen i direktivet har genomförts i 2 § första stycket 2 trans­parenslagen och enligt regeringen bör bestämmelsen därför ändras på så sätt att andra punkten tas bort.

Motionerna

Mot bakgrund av förslaget om avslag på regeringens förslag om att införa en ny lag om offentlig säljverksamhet föreslår motionärerna i kommittémotion 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar. Likalydande förslag framförs i kommittémotionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i konkurrenslagen som syftar till att förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Förslaget innebär bl.a. ökade möjligheter för Konkurrensverket att utreda och vidta åtgärder mot företag för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens samt ändringar av reglerna om handläggning och förbud mot företagskoncen­trationer. Vidare föreslås vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och den s.k. transparenslagen. I tre motionsyrkanden föreslås med hänvisning till de yrkanden om avslag på det lagförslag som behandlas i föregående punkt att regeringen återkommer till riksdagen med nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen med hänvisning till vad utskottet anförde i avsnittet Lag om offentlig säljverksamhet.

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens övriga lagför­slag och avstyrker motionsyrkandena.

Propositionen

Som framgår ovan föreslår regeringen i propositionen att det i ett nytt kapitel i konkurrenslagen ska införas bestämmelser om konkurrensfrämjande åtgärder. Förslaget syftar till att vara ett flexibelt verktyg som kompletterar Konkurrensverkets möjligheter att undanröja hinder mot effektiv konkurrens på marknaden. Inom ramen för detta förslag föreslår regeringen att om det finns hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader, ska Konkurrensverket få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Vid valet mellan åtgärder som är lika effektiva ska den åtgärd väljas som är minst betungande för företaget. Ett åläggande ska dock inte få innefatta krav på att avyttra egendom. Därmed undantas sådana åtgärder som egendomsskyddet i regeringsformen primärt är tänkt att skydda. Regeringen framhåller att det därutöver inte är motiverat att ytterligare inskränka möjligheten att vidta konkurrensfrämjande åtgärder. Med undantag för åtgärder som innebär krav på avyttring bör Konkurrensverket därmed ha möjlighet att avgöra vilka åtgärder som är de mest ändamålsenliga för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens på marknaden, anför regeringen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om behovet av ett konkurrensverktyg som även omfattar möjlighet till avyttring. Enligt motionärerna bör strukturella åtgärder ytterst även kunna omfatta ett krav på avyttring. Motionärerna framhåller att det kan finnas omständigheter där strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem samt att krav på avyttring kan vara motiverat ur allmän synpunkt och även skulle kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande.

I kommittémotion 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 före­slås ett tillkännagivande om att det nya konkurrensverktyget bör innefatta möjligheten för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom. Motionärerna menar att denna begränsning är mycket olycklig och att strukturella åtgärder – exempelvis krav på försäljning av delar av ett företag – i vissa fall kan vara det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Enligt motionärerna skulle sådana strukturella åtgärder även minska behovet av reglering över tid.

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår i propositionen att Konkurrensverket ska få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hinder för en effektiv konkurrens. Med anledning av de förslag som lyfts fram i de motioner som behandlas i detta avsnitt, om att det nya konkurrensverktyget även ska omfatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom, vill utskottet hänvisa till vad regeringen anför om att undanta sådana åtgärder som egendomsskyddet i regeringsformen är tänkt att skydda. Utskottet står även bakom regeringens bedömning att det utöver detta inte är motiverat att ytterligare inskränka möjligheten att vidta konkurrensfrämjande åtgärder. Konkurrensverket bör därmed ha möjlighet att avgöra vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga för att undanröja hinder mot en effektiv kon­kurrens på marknaden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Vi motsätter oss regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet. I likhet med vad som framförs i de här aktuella motionerna ser vi flera problem med lagförslaget och dess konsekvenser. Vi menar att förslaget är otydligt när det gäller vilka säljverksamheter som kommer att anses vara otillbörliga och därmed skulle kunna påverka privata aktörers möjligheter att agera på samma marknad. Vidare kommer det att vara svårt att avgöra om offentliga aktörers säljverksamhet faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vi vill vidare lyfta fram att den föreslagna lagen även riskerar att begränsa offentliga aktörers möjligheter att agera och motverka marknads­misslyckanden inom områden där det saknas privata aktörer som tillhanda­håller samhällsviktig verksamhet. Enligt vår mening riskerar detta sammantaget att i förlängningen leda till att samhällsservice uteblir på många mindre orter, till att angelägna offentliga initiativ hämmas och till att samhällets robusthet och beredskap försvagas. Den nya lagen riskerar även att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag till ny lag om offentlig säljverksamhet.

 

Ställningstagande

Jag välkomnar regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den föreslagna lagen är inriktad på att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Jag delar regeringens uppfattning att det är viktigt att komma till rätta med de problem som s.k. otillbörlig påverkan medför för de privata företagen och att främja förutsättningarna för en sund konkurrens på mark­naden. Uttrycket otillbörlig påverkan tar sikte på att en offentlig aktör bedriver verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur privata företag kan agera, exempelvis genom underprissättning, diskriminering vid offentlig upphandling eller säljverksamhet som subventioneras med allmänna medel. I sådana fall påverkar förfarandet på ett otillbörligt sätt de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Enligt min uppfattning är detta något som måste motverkas. Jag vill samtidigt betona vikten av att upprätthålla konkurrensneutralitet på de marknader där privata företag är verksamma.

När det gäller tillämpningen av den nya lagen vill jag göra följande för­tydligande. Enligt 3 § andra stycket i den föreslagna nya lagen ska inte en säljverksamhet eller ett förfarande som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen eller som i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt omfattas av förbudet. Av författningskommentarerna (s. 143) framgår bl.a. att undan­taget innebär att säljverksamheter som bedrivs av kommuner och regioner inte omfattas av förbudet om de bedöms vara kompetensenliga. När det gäller huruvida sådan säljverksamhet eller sådant förfarande som i övrigt är försvar­bart från allmän synpunkt ska omfattas av förbudet ska det göras en prövning i det enskilda fallet för att bedöma om det finns några allmänna intressen som kan anses motivera att verksamheten eller förfarandet är försvarbart.

Jag vill med anledning av ovanstående framföra min uppfattning att offentlig säljverksamhet bör utformas så att den inte tränger undan privata aktörer där sådana finns men att den behöver tillåtas där den fyller ett tydligt och motiverat, ofta bredare, syfte. Det kan exempelvis handla om kommunala energibolag eller om identitetsbärande kommunal verksamhet, exempel­vis nöjesparken Liseberg. Sådan verksamhet bör enligt min uppfattning om­fattas av undantaget.

Därmed tillstyrker jag propositionen när det gäller regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet och avstyrker motionsyrkanden i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå den föreslagna nya lagen.

 

Ställningstagande

Vi har i det föregående förordat att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Som en följd av förslaget till ny lag föreslås i propositionen även ett antal ändringar i konkurrenslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Med anledning av detta och vårt förslag till avslag menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga följdändringar i konkurrenslagen och i offentlighets- och sekretesslagen. I övrigt står vi bakom förslagen i propositionen.

Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen att den bör återkomma med nödvändiga ändringsförslag. Därmed tillstyrker vi propositionen och motionsyrkandena.

 

Ställningstagande

Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens förslag om behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Däremot anser vi, i likhet med vad som föreslogs av den utredning som ligger till grund för propositionen, att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på att avyttra egendom. Vi menar att det kan finnas omständigheter där långtgående strukturella åtgärder är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrensproblem. Krav på avyttring kan också vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Strukturella åtgärder kan dessutom komma att minska behovet av reglering över tid. Det nya konkurrensverktyget bör därför innefatta en möjlighet för Konkurrensverket att ålägga företag att avyttra egendom.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag