Ärendet handlar om en extra ändringsbudget som föreslår att vissa regler inom sjukförsäkringen ska ändras för att underlätta för sjuka arbetstagare.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag till lagändringar i socialförsäkringsbalken?
Om förslaget godkänns kommer bedömningen av sjukskrivnas arbetsförmåga att skjutas upp, vilket kan ge dem mer tid att återgå till arbete.
|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget. I propositionen föreslår regeringen ändringar i socialförsäkringsbalkens regler för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Förslaget innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå till arbete hos sin arbetsgivare i samma omfattning som tidigare.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 15 mars 2021.
Förslagen i propositionen innebär att anvisade medel på statens budget ökar med 0,3 miljarder kronor 2021 och att statens utgifter beräknas öka med 0,3 miljarder kronor fr.o.m. 2022. Utgiftsökningen bedöms öka statens lånebehov och försämra statens finansiella sparande med motsvarande belopp.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Utskottet anser också att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning och föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.
I betänkandet finns fyra reservationer (S, M, SD, KD, MP) och två särskilda yttranden (C, V, L).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:78 Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen.
Sex yrkanden i följdmotioner (M, SD, KD).
Utskottet lägger på eget initiativ fram två förslag till tillkännagivanden om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen
Möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning
Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning
1.Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (M)
2.Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (SD)
3.Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (KD)
4.Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning, punkt 3 (S, MP)
1.Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (V)
2.Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning, punkt 3 (C, L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag för 2021
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag för 2021
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Bilaga 5
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU5y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen |
Ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag
Riksdagen godkänner ändrad ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och anvisar ändrat anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:78 punkt 2.
Lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:78 punkt 1 och avslår motion
2020/21:3856 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3847 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3854 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
Möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
|
3. |
Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning och tillkännager detta för regeringen.
Reservation 4 (S, MP)
Stockholm den 25 februari 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Rickard Nordin (C) och Alexander Christiansson (SD).
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2020/21:78 Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen. Propositionen innehåller förslag om ändringar i socialförsäkringsbalkens regler för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Förslagen innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare. Förslagen beräknas medföra att utgifterna för sjukpenning ökar med 250 miljoner kronor 2021 och med 300 miljoner kronor fr.o.m. 2022. Regeringen föreslår i propositionen också ändringar av statens utgifter för 2021 i enlighet med detta. I propositionen finns det även en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut.
I betänkandet behandlar utskottet också sex yrkanden i tre följdmotioner som lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag finns i bilaga 2, och i bilaga 3 finns utskottets förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag. Regeringens lagförslag finns i bilaga 4.
Finansutskottet har gett socialförsäkringsutskottet möjlighet att yttra sig över propositionens och följdmotionernas förslag. Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU5y finns i bilaga 5.
I betänkandet lägger utskottet på eget initiativ fram förslag till tillkännagivanden om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning.
Skäl för ändringar i statens budget
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har medfört mycket stora konsekvenser för enskilda och samhället. Regeringen lämnade under 2020 med anledning av den pågående pandemin sammanlagt tolv propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020 vid sidan av vår- och höständringsbudgetarna. Hittills under 2021 har regeringen, utöver denna proposition, lämnat tre propositioner med förslag till ändringar i statens budget.
Propositionerna har avsett
• stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175−181)
• förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182−184)
• förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205).
Spridningen av sjukdomen covid-19 bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser och har bl.a. lett till långvariga sjukskrivningar. Många patienter rapporteras ha symtom under lång tid efter genomgången covid-19-sjukdom. Detta har ytterligare tydliggjort att regelverket för sjukförsäkringen i vissa fall inte är tillräckligt flexibelt. Personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar, men har goda förutsättningar att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365, riskerar med nuvarande regelverk att nekas fortsatt rätt till sjukpenning. För att hantera den uppkomna situationen bedömer regeringen att det finns anledning att skyndsamt vidta åtgärder för att åstadkomma vissa lättnader i sjukförsäkringen vid prövningen av rätten till sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändring i statens budget för 2021.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och godkänner förslaget om ändrad utgiftsram och anvisar ändrat anslag enligt utskottets förslag. Anvisade medel i statens budget ökar med 0,3 miljarder kronor 2021. Statens finansiella sparande försvagas med 0,3 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp. Från och med 2022 beräknas statens utgifter öka med 0,3 miljarder kronor.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD) och 3 (KD) samt särskilt yttrande 1 (V).
Propositionen
Ändringar i statens budget för 2021
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökar med 250 miljoner kronor 2021. I propositionen lämnas förslag som innebär nya bestämmelser om bedömningen av arbetsförmågan i ärenden om sjukpenning. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 15 mars 2021. Den föreslagna regleringen bedöms öka kostnaderna för sjukpenning. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 250 miljoner kronor 2021. Från och med 2022 beräknas utgifterna öka med 300 miljoner kronor.
Konsekvenser för statens budget
Regeringens förslag innebär att anvisade medel ökar med 0,3 miljarder kronor 2021. Utgiftsökningen ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp. Utgifterna beräknas öka med 0,3 miljarder kronor fr.o.m. 2022.
Ändrade regler för prövning av arbetsförmågan efter dag 180
Sjukpenningens regelverk bygger på fasta tidsgränser som reglerar mot vad den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas, den s.k. rehabiliteringskedjan.
I propositionen föreslår regeringen att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare.
Regeringen konstaterar att
Utveckling de senaste åren är bekymmersam enligt regeringen. Syftet med försäkringen är att ersätta för inkomstbortfall vid sjukdom och ge stöd för återgång i arbete. Det är därför otillfredsställande att regelverket inte tycks bidra till att försäkrade får fullfölja rehabiliteringsåtgärder eller andra åtgärder för att återgå i arbete hos sin arbetsgivare på ett hållbart sätt. Särskilda skäl för att bedömningen av arbetsförmågan mot ett normalt förekommande arbete ska skjutas upp är enligt regeringens mening inte ett tillräckligt undantag för att säkerställa en reell möjlighet för sjukskrivna att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Undantaget är svårare att tillämpa vid vissa typer av diagnoser, vilket kan medföra att sjukskrivna med dessa diagnoser får alltför kort tid på sig för rehabilitering som syftar till att leda tillbaka till ordinarie arbete. Detta problem har förstärkts ytterligare under spridningen av sjukdomen covid-19. Undantaget tycks vidare svårt att tillämpa trots att det pågår en process med planerade eller pågående åtgärder för återgång i arbete. Det nuvarande undantaget kan således leda till en oönskad omställning för både arbetsgivare och arbetstagare, trots att det finns en prognos för att återgå till det ordinarie arbetet.
Regeringen anser därför att undantaget från bedömningen mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan behöver utvidgas i förhållande till dagens regler. Bedömningen bör kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 i rehabiliteringskedjan. Övervägande skäl innebär att det är tillräckligt att mer talar för en återgång i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare än emot, för att bedömningen mot normalt förekommande arbete ska skjutas upp. Övervägande skäl innebär med andra ord att sannolikheten överstiger 50 procent. Inte heller ska någon diagnos undantas vid prövningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 mars 2021. De ska även tillämpas på sjukperioder som har påbörjats före den dagen, dock första gången vid prövning av rätt till ersättning för dagar fr.o.m. ikraftträdandet.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3856 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anför motionärerna att regeringen använder de många långa sjukskrivningarna som covid-19 lett till som motiv för att genomföra permanenta förändringar i sjukförsäkringen. Pandemin orsakar enligt motionärerna ett behov av förändring, men denna bör vara tillfällig. Allvarlig remisskritik har riktats mot regeringens förslag. Motionärerna menar att regeringen gör det väl lätt för sig genom att föreslå förändrade regelverk när mycket talar för att det i själva verket är ledning och styrning av de egna myndigheterna som brister. Mot den bakgrunden anser motionärerna att propositionen ska avslås (yrkande 1).
Vad gäller långtidssjuka i covid-19 konstaterar motionärerna att det råder ett svagt kunskapsläge om sjukdomsförloppet och att det saknas ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Detta försvårar möjligheten till rehabilitering och återgång i arbete. Permanenta avsteg bör inte göras från rehabiliteringskedjan utan regelverken bör tillfälligt anpassas till den extraordinära situation som Sverige just nu befinner sig i till följd av covid-19. Motionärerna anser därför att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en tillfällig undantagsbestämmelse som möjliggör för personer som är eller har varit smittade av covid-19 och vars återgång till arbete därmed försenats att prövas mot ordinarie arbetsgivare även efter dag 180 (yrkande 2).
Julia Kronlid m.fl. (SD) är i kommittémotion 2020/21:3847 kritiska till dagens ordning där den som har sjukpenning förväntas helt byta yrke efter dag 180 och prövas mot normalt förekommande arbete. Vidare riskerar kravet på att den som har sjukpenning måste bedömas kunna återgå i arbete i samma omfattning som tidigare senast dag 366 att avbryta den rehabilitering och återhämtning som regeringen i propositionen bedömer som så viktig. Om personen är inne i en rehabiliteringsprocess där övervägande skäl talar för att personen på sikt kan återgå i arbete på samma nivå som tidigare bör undantag kunna göras från att prövas mot normalt förekommande arbete, även om personen i fråga dag 366 endast kan återgå till sin arbetsgivare på deltid och i lägre omfattning än tidigare. Motionärerna anser därför att regeringen bör utvärdera dels bedömningen av arbetsförmågan efter dag 365 (yrkande 1), dels möjligheten att långsiktigt helt och hållet frångå bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter dag 180 och att den alltid bör begränsas till angivet arbete inom personens kompetensområde (yrkande 2).
I kommittémotion 2020/21:3854 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) framhåller motionärerna att sjukförsäkringens tidsgränser fungerar som avstämningspunkter som historiskt har bidragit till en sjukskrivningsprocess som präglats av aktivitet, tidigare insatser för rehabilitering och en kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan. Motionärerna konstaterar samtidigt att det den senaste tiden har uppdagats att många som bedömts ha goda chanser att återgå i arbete hos sin tidigare arbetsgivare före sjukdag 365 blir av med sin sjukpenning efter dag 180. Det handlar om en situation där ett flertal sjukskrivna, många som redan påbörjat en återgång i arbete på deltid, inte är färdigrehabiliterade vid dag 180 och till följd av detta förlorar sin sjukpenning. Därmed mister dessa − många gånger personer med en psykiatrisk diagnos − chansen att bli färdigrehabiliterade. Motionärerna är därför positiva till regeringens förslag men framhåller att den nya bestämmelsen inte får innebära att rehabiliteringsprocessen försenas. Motionärerna vill därför att processen utvärderas för att säkerställa att den inte försenas (yrkande 1). Vidare anför motionärerna att regeringen bör utvärdera om den nya lagen är tillräckligt flexibel när det gäller personer som lider av covid-19 (yrkande 2). Covid-19 är en ny sjukdom och experterna uppger att de inte vet tillräckligt om vare sig viruset eller om återhämtningen för att kunna ge en prognos för konvalescens och möjligheten att återgå till arbete för personer som blivit långtidssjukskrivna på grund av covid-19. Givet det skrala kunskapsläget är det därför enligt motionärerna ytterst svårt för dem som drabbats av viruset att bli färdigrehabiliterade. Dessa riskerar därmed att bli utförsäkrade, trots att de inte fått adekvat stöd.
Yttrande från socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen (i berörda delar) och avstyrka motionsyrkandena.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i det som regeringen lyfter fram om den viktiga roll som sjukförsäkringen har i den svenska välfärdsmodellen. Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Socialförsäkringsutskottet anser i likhet med regeringen att det är en rimlig ordning att den som inte kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren men som har arbetsförmåga i andra arbeten efter en tid förväntas ställa om till ett sådant arbete i stället för att kvarstå i sjukförsäkringen. Det är dock viktigt att kravet på omställning inte kommer för tidigt i sjukfallet.
Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömning att dagens regelverk medfört vissa nackdelar och att tillämpningen av undantaget ”särskilda skäl” kan bidra till att hämma Försäkringskassan att initiera rehabiliteringsåtgärder för återgång i arbetet. Vidare finns svårigheter att tillämpa det nu gällande undantaget vid symtomdiagnoser, t.ex. psykiatriska diagnoser. Problematiken har ytterligare förstärkts av spridningen av covid-19. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att möjligheten att göra undantag från prövningen mot normalt förekommande arbete ska göras mer flexibel. En prövning mot normalt förekommande arbete vid dag 180 ska kunna anstå om övervägande skäl talar för en återgång i arbete hos arbetsgivaren före dag 365 i samma omfattning som före sjukskrivningen. Det ska således vara tillräckligt att mer talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren än emot för att bedömningen mot normalt förekommande arbete ska kunna skjutas upp. Utskottet vill även understryka att en viktig princip i sjukförsäkringen är att arbetsförmåga, när sådan finns, tas till vara på en bredare arbetsmarknad när arbete hos ordinarie arbetsgivare inte är möjligt i samma omfattning som tidigare.
Vad gäller svårigheten att tillämpa särskilda skäl finns den inte endast i fall med långvariga symtom efter covid-19 utan även i andra symtomdiagnoser och bl.a. psykiatriska diagnoser. Som regeringen anför bör det inte finnas något hinder mot att övervägande skäl kan tala för återgång i arbete även när den försäkrade har en diffus diagnos i meningen symtomdiagnos eller lider av flera sjukdomstillstånd samtidigt, s.k. samsjuklighet. I propositionen anges således att ingen diagnos bör undantas vid prövning om övervägande skäl finns för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete.
Socialförsäkringsutskottet anser mot bakgrund av det anförda att lagförslagen bör tillstyrkas och att yrkanden om att regeringen bör återkomma med förslag på ett tillfälligt undantag från prövningen vid dag 180 för dem som drabbats av långtidscovid, att regeringen bör utvärdera en möjlighet till återgång på deltid och att bedömningen av arbetsförmåga vid dag 180 ska begränsas till angivet arbete inom personens kompetensområde bör avstyrkas. Vidare anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om att regeringen ska utvärdera rehabiliteringsprocessen för att säkerställa dels att den inte försenas, dels att den är tillräckligt flexibel för personer som lider av covid-19.
I yttrandet finns tre avvikande meningar (M, SD, KD) och ett särskilt yttrande (V).
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Utskottet ställer sig också bakom förslaget till ändrad utgiftsram och ändrat anslag. Förslagen i propositionen innebär att anvisade medel i statens budget ökar med 0,3 miljarder kronor 2021. Efter det att propositionen överlämnades har riksdagen beslutat om att anvisa ytterligare medel till anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175−181, prop. 2020/21:83 bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182−184 och prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205). I utskottets förslag till ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag i bilaga 3 är dessa ändringar inkluderade. Förslagen innebär att statens lånebehov ökar med 0,3 miljarder kronor och statens finansiella sparande försämras med motsvarande belopp. Från och med 2022 beräknas utgifterna öka med 0,3 miljarder kronor.
En försäkrad har enligt 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid prövning av rätten till sjukpenning är utgångspunkten för bedömningen nedsättningen av arbetsförmågan och inte sjukdomen eller diagnosen i sig. Sjukpenningens regelverk bygger vidare på fasta tidsgränser som reglerar i förhållande till vad den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas, den s.k. rehabiliteringskedjan. Finansutskottet anser i likhet med socialförsäkringsutskottet att det är en rimlig ordning att arbetsförmågan efter en tids sjukskrivning ska prövas mot ett vidare arbetsbegrepp än det ordinarie arbetet. Den som inte kan återgå till arbete hos sin arbetsgivare men som har arbetsförmåga i andra arbeten förväntas efter en tid ställa om till ett sådant arbete i stället för att kvarstå i sjukförsäkringen.
Samtidigt är det som socialförsäkringsutskottet anför viktigt för sjukförsäkringens legitimitet att kravet på omställning inte kommer för tidigt i sjukfallet. Försäkrade som har goda möjligheter att återgå i sitt vanliga arbete där de har sin yrkesidentitet, utbildning och erfarenhet bör enligt utskottet ges reella förutsättningar att i första hand rehabiliteras åter till arbete hos sin arbetsgivare. Som framgår av propositionen kan det nuvarande regelverket med dess begränsade undantag innebära att vissa sjukskrivna, särskilt de som är sjukskrivna i vissa typer av symtomdiagnoser som exempelvis psykiatriska diagnoser, får alltför kort tid på sig för rehabilitering och således leda till en oönskad omställning för både arbetsgivare och arbetstagare trots att det finns en prognos för att återgå till det ordinarie arbetet. Detta har blivit särskilt tydligt under spridningen av covid-19. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalkens regler om prövning av arbetsförmågan efter dag 180 samt det som anges i propositionen om att ingen diagnos bör undantas vid prövning av om övervägande skäl finns för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete.
Som framgår av propositionen har Försäkringskassan ett ansvar för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds och att dessa åtgärder kan vidtas så tidigt som möjligt i ett sjukfall. Också arbetsgivare och hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar för att stödja människor i deras återgång till arbete. De lagändringar som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom förändrar inte detta ansvar.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till lagändring och ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag samt avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder.
Utskottets ställningstagande
Coronapandemin har slagit hårt mot svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetslösheten är hög och många är hänvisade till arbetslöshetsförsäkringen för att klara sin försörjning. För enskilda näringsidkare gäller delvis andra villkor än för löntagare för rätt till arbetslöshetsersättning. Särskilt inom kultursektorn och närliggande branscher har många som bedriver verksamhet som enskilda näringsidkare hänvisats till att klara sin försörjning genom arbetslöshetsersättning.
Regeringen bereder för närvarande flera förslag baserade på olika initiativ som väckts i finansutskottet och som ska förbättra enskilda näringsidkares möjlighet till stöd under pandemin. Det handlar bl.a. om ökade möjligheter att ta del av stöd för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna under föregående års jämförelsemånader eller som har fått arbetslöshetsersättning. Det är bra men det behövs ytterligare åtgärder. Enskilda näringsidkare som uppbär arbetslöshetsersättning bör under den pågående krisen ha möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder, t.ex. uppdatera verksamhetens webbplats och upprätthålla kundkontakter, utan att det påverkar rätten till arbetslöshetsersättning.
Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning.
Jämför reservation 4 (S, MP) och särskilt yttrande 2 (C, L).
Utskottets ställningstagande
Coronapandemin har slagit hårt mot svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetslösheten är hög och många är hänvisade till arbetslöshetsförsäkringen för att klara sin försörjning. För enskilda näringsidkare gäller delvis andra villkor än för löntagare för rätt till arbetslöshetsersättning. Det är rimligt att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en generell utfyllnad för den som bedriver en icke bärkraftig näringsverksamhet. Den situation som Sverige nu befinner sig i är dock exceptionell. Särskilt inom kultursektorn och närliggande branscher har många som bedriver verksamhet som enskilda näringsidkare hänvisats till att klara sin försörjning genom arbetslöshetsersättning.
Regeringen bereder för närvarande flera förslag baserade på olika initiativ som väckts i finansutskottet och som ska förbättra enskilda näringsidkares möjlighet till stöd under pandemin. Det är bra men inte tillräckligt, utan ytterligare förändringar behövs. Enskilda näringsidkare bör under den pågående krisen ha möjlighet att åta sig enstaka uppdrag som är begränsade i tidsåtgång eller inkomst, trots att de uppbär arbetslöshetsersättning. Härigenom blir verksamheten lättare att återuppta när pandemiläget förändras. En avräkning bör i dessa fall göras mot uppburen arbetslöshetsersättning.
Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (M) |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag
Riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av ändrad ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och anvisande av ändrat anslag.
Därmed avslår riksdagen proposition 2020/21:78 punkt 2.
Lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3856 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
avslår proposition 2020/21:78 punkt 1.
Utvärderingar av regeringens förslag
=utskottet
Ställningstagande
Vi värnar arbetslinjen och principen att sjukförsäkringen måste vara inriktad på att återgång till arbete ska ske så fort som möjligt. Långvarig sjukskrivning riskerar att försvåra återgången i arbete, och det är därför avgörande att alla parter i rehabiliteringskedjan tidigt sätter in insatser. Regeringens politik syftar genomgående till att motarbeta arbetslinjen och riskerar att förhindra en snabb återgång i arbete. Förslaget i propositionen innebär betydande risker för en återgång till de höga sjuktal Sverige hade under början av 2000-talet. Allvarlig remisskritik har vidare riktats mot regeringens förslag. Regeringens proposition bör därför avslås.
Som regeringen framhåller i sin proposition har covid-19 lett till många långa sjukskrivningar. Detta använder regeringen som motiv för att genomföra permanenta förändringar i sjukförsäkringen. Permanenta avsteg bör dock inte göras från rehabiliteringskedjan, utan regelverken bör tillfälligt anpassas till den extraordinära situation som Sverige just nu befinner sig i till följd av covid-19. När det gäller långtidssjuka i covid-19 råder ett svagt kunskapsläge om sjukdomsförloppet och det saknas ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Detta försvårar möjligheten till rehabilitering och återgång i arbete, vilket motiverar att dessa personer även efter dag 180 kan prövas mot sin ordinarie arbetsgivare. Regeringen bör därför snarast återkomma med förslag till en tillfällig undantagsbestämmelse som gör det möjligt för personer som är eller har varit smittade av covid-19 och vars återgång till arbete därmed försenats att prövas mot ordinarie arbetsgivare även efter dag 180.
|
2. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (SD) |
av Oscar Sjöstedt (SD), Charlotte Quensel (SD) och Alexander Christiansson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag
=utskottet
Lag om ändring i socialförsäkringsbalken
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3847 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2020/21:3854 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi har länge ställt oss kritiska till den snäva bedömning som görs vid dag 180 och de inhumana utförsäkringar av sjuka personer som gjorts vid denna tidsgräns. Dagens ordning innebär att den som har sjukpenning förväntas helt byta yrke efter dag 180 och prövas mot normalt förekommande arbete. Det har i praktiken inneburit att sjukskrivna prövas mot fiktiva jobb samtidigt som Arbetsförmedlingen bedömer att dessa personer inte är anställningsbara. Regeringens förslag i propositionen är ett steg i rätt riktning.
Kravet på att den som har sjukpenning måste bedömas kunna återgå i arbete i samma omfattning som tidigare dag 366 riskerar dock att avbryta den rehabilitering och återhämtning som regeringen i propositionen bedömer som så viktig. Om personen är inne i en rehabiliteringsprocess där övervägande skäl talar för att personen på sikt kan återgå i arbete på samma nivå som tidigare bör undantag kunna göras från att prövas mot normalt förekommande arbete även om personen i fråga dag 366 endast kan återgå till sin arbetsgivare på deltid och i lägre omfattning än tidigare. Regeringen bör därför utvärdera bedömningen av arbetsförmågan efter dag 365.
Regeringen bör också utvärdera möjligheten att långsiktigt helt frångå bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter dag 180 och att sådana bedömningar alltid bör begränsas till angivet arbete inom personens kompetensområde. Att personer som genomgått långa utbildningar och har en viktig spetskompetens ska hänvisas till andra jobb bara för att de inte inom ett år kan återgå till samma nivå som tidigare anser vi orsakar onödigt lidande för individen och samtidigt är ett resursslöseri för samhället.
|
3. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (KD) |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag
=utskottet
Lag om ändring i socialförsäkringsbalken
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3854 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2020/21:3847 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Sjukförsäkringen har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkrafter till arbete. Utgångspunkten är att den ska vara trygg för den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom, och samtidigt bidra till stöd för att återkomma i arbete. På så sätt tar vi till vara både mänskliga och samhälleliga resurser.
Sjukförsäkringens tidsgränser fungerar som avstämningspunkter som historiskt har bidragit till en sjukskrivningsprocess som präglats av aktivitet, tidigare insatser för rehabilitering och en kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan. Samtidigt har det den senaste tiden uppdagats att många som bedömts ha goda chanser att återgå i arbete hos sin tidigare arbetsgivare före sjukdag 365 blir av med sin sjukpenning efter dag 180. Det handlar om en situation där ett flertal sjukskrivna, många som redan påbörjat en återgång i arbete på deltid, inte är färdigrehabiliterade vid dag 180 och till följd av detta förlorar sin sjukpenning. Därmed mister dessa − många gånger personer med en psykiatrisk diagnos − chansen att bli färdigrehabiliterade. Jag är därför positiv till regeringens förslag men den nya bestämmelsen får inte innebära att rehabiliteringsprocessen försenas. Regeringen bör därför utvärdera rehabiliteringsprocessen för att säkerställa att den inte försenas.
Regeringen bör vidare utvärdera om den nya lagen är tillräckligt flexibel när det gäller personer som lider av covid-19. Covid-19 är en ny sjukdom och experterna uppger att de inte vet tillräckligt om vare sig viruset eller återhämtningen för att kunna ge en prognos för konvalescens och möjligheten att återgå till arbete för personer som blivit långtidssjukskrivna på grund av covid-19. Givet det skrala kunskapsläget är det ytterst svårt för dem som drabbats av viruset att bli färdigrehabiliterade. Dessa riskerar därmed att bli utförsäkrade trots att de inte fått adekvat stöd.
|
4. |
Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning, punkt 3 (S, MP) |
av Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S) och Karolina Skog (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ställningstagande
Finansutskottet har, med detta betänkande inräknat, hittills behandlat 16 propositioner med förslag till ändringar i statens budget. Förslagen har inneburit direkta kostnader för staten på över 350 miljarder kronor. Sedan krisens inledande skede har vår inställning varit att det är bättre att agera snabbt och bra, än långsamt och perfekt. Flera gånger har därför utskottet i bred enighet kunnat enas om tillkännagivanden till regeringen för att förbättra krisstöden. Just ett sådant initiativ togs i betänkandet Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU38). Ett enigt utskott ansåg att riksdagen skulle uppmana regeringen att förändra reglerna i omsättningsstödet för enskilda näringsidkare så att de som fått arbetslöshetsersättning eller varit föräldralediga eller sjukskrivna också ska kunna få omsättningsstöd.
Vi välkomnar att vi i utskottet för en öppen dialog om hur krisstöden kan förbättras. Så har vi jobbat hittills och det har varit ett bra samarbete. Men att uppmana regeringen att göra en förändring, för att sedan direkt ta initiativ till att uppmana regeringen att göra en helt annan förändring för att lösa i stort sett samma problem är inte seriöst.
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som är till för att ge ett starkt skydd till den som förlorar sin sysselsättning och inkomst. Utskottets majoritet vill här ändra i arbetslöshetsförsäkringens regelverk så att grundkravet att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att uppbära arbetslöshetsersättning tas bort. Det är en omfattande förändring som skulle kräva mycket utredningsarbete för att inte människor ska hamna i kläm mellan olika system. Vi ser därför inte detta som en framkomlig väg för att snabbt underlätta situationen för enskilda näringsidkare. I stället välkomnar vi de förändringar i omställningsstödet som riksdagen och regeringen förespråkat för att snabbt underlätta för enskilda näringsidkare.
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen, punkt 1 (V) |
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Jag välkomnar regeringens förslag och att regeringen återigen väljer att gå vidare med ett av Vänsterpartiets förslag. Det är tydligt att allt fler, regeringen inkluderad, börjar inse bristerna i sjukförsäkringen. Även om de initiativ som regeringen tagit och aviserat att den ämnar ta är välkomna och viktiga steg för att få en sjukförsäkring som fungerar och ger verklig ekonomisk trygghet vid sjukdom behöver mycket mer göras. Jag anser att regeringen snarast bör lägga fram samtliga förslag från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum (S 2018:05) som ett första steg i arbetet med att laga sjukförsäkringen. Förslagen om en mer flexibel bedömning vid dag 365 och att arbetsförmåga ska bedömas mot normalt förekommande angivet arbete bör prioriteras. Vi kommer att fortsätta driva på för en fungerande sjukförsäkring. I motion 2020/21:1306 En ny sjukförsäkring lämnas en närmare beskrivning av min och Vänsterpartiets syn på de förändringar av sjukförsäkringen som behöver göras.
|
2. |
Rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning, punkt 3 (C, L) |
|
|
Mats Persson (L) och Rickard Nordin (C) anför: |
Redan i april 2020, när konsekvenserna av pandemin blev tydliga, genomfördes åtgärder för att säkerställa en arbetslöshetsförsäkring som fungerar i den unika situation som corona inneburit. Dessa åtgärder var centrala för att säkerställa tillgången till försäkringen. Åtgärderna riktades initialt främst till anställda som blivit arbetslösa. För företag infördes ett regelverk som gör det möjligt att få ersättning även när företaget tidigare har varit vilande. Snart ett år efter att pandemin och dess hantering fortsatt drabbar företag i väldigt hög utsträckning är det uppenbart att de befintliga regelverken som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning inte fungerar fullt ut.
Vi stöder förslagen om att företagare ska kunna göra visst arbete trots att de uppbär arbetslöshetsersättning. I vissa branscher har verksamheten i många företag helt upphört. Inte för att det i grunden handlar om företag som inte är livskraftiga utan för att restriktioner och rekommendationer omöjliggör en verksamhet. Samtidigt är det många företag som, så snart lättnader i restriktioner uppstår, kan återgå till sin verksamhet. Men, då måste det vara möjligt att sköta vissa uppgifter av exempelvis administrativ karaktär.
Att förändra denna lagstiftning är tidskrävande och är således ingen snabb lösning. För att inte sända orimliga signaler till företagarna är det viktigt att understryka att denna form av omfattande lagstiftningsfrågor rimligen inte kan vara på plats förrän tidigast i slutet av detta år. Arbetslöshetsförsäkringen ska ge människor en möjlighet att tryggt ställa om i arbetslivet. Samtidigt är det viktigt att försäkringen är just en omställningsförsäkring och att den utformas på ett sätt som uppmuntrar till arbete. Detta ska en tillfällig lagstiftning ta hänsyn till och därför är det viktigt att det är tydligt att förändringar är av tillfällig karaktär.
Sedan coronakrisen inleddes har utskottet i bred enighet kunnat enas om tillkännagivanden för att förbättra krisstöden. Vi välkomnar detta konstruktiva arbete i riksdagen.
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2 och 4).
2.Riksdagen godkänner ändrad ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och anvisar ändrat anslag enligt tabell 1.1.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera bedömningen av arbetsförmågan efter dag 365 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera möjligheten att långsiktigt helt och hållet frångå bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete vid dag 180 och alltid begränsa den till angett arbete inom personens kompetensområde och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera rehabiliteringsprocessen för att säkerställa att den inte försenas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera om den nya lagen är tillräckligt flexibel när det gäller personer som lider av covid-19 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen avslår propositionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på förändrad prövning vid dag 180 i sjukförsäkringen för dem som drabbats av långtidscovid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Regeringens förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag för 2021
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
98 410 400 |
250 000 |
98 660 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
37 798 912 |
250 000 |
38 048 912 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
250 000 |
|
|
Utskottets förslag till ändrad utgiftsram och ändrat anslag för 2021
Förslaget till beslut överensstämmer med regeringens förslag med undantag för de ändringar som följer av riksdagens beslut den 25 februari 2021 efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205).
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
102 580 400 |
250 000 |
102 830 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
39 268 912 |
250 000 |
39 518 912 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
250 000 |
|
|
Bilaga 5
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU5y