Integritet och ny teknik 2020–2024

Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU36

Sammanfattning

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. 

Utskottet värdesätter att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år över­lämnar en redovisning till regeringen av utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Utskottet framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och att enskildas personliga integritet värnas.

Behandlade förslag

Skrivelse 2025/26:208 Integritet och ny teknik 2020–2024.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Integritet och ny teknik 2020–2024

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2025/26:208 Integritet och ny teknik 2020–2024. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 17 mars 2026. I skrivelsen kommenterar regeringen innehållet i Integritetsskydds­myndighetens (IMY) rapport Integritet och ny teknik 2020–2024 (IMY-2024-2570). Genom skrivelsen överlämnar regeringen IMY:s rapport till riksdagen. I och med skrivelsen anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Sedan september 2019 är en av IMY:s uppgifter att följa, analysera och beskriva utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik. En redovisning av utvecklingen på området ska lämnas till regeringen senast den 1 oktober vart fjärde år.[1] IMY lämnade sin första redovisning till regeringen i januari 2021 (IMY Rapport 2021:1). I mars 2022 överlämnade regeringen skrivelse 2021/22:203 Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik, till riksdagen. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna (bet. 2021/22:KU43, rskr. 2021/22:361).

Skrivelsen

Integritetsskyddsmyndighetens rapport

I sin andra rapport redogör IMY i stora drag för utvecklingen när det gäller teknik och integritetsskydd under perioden 2020–2024. När det gäller den tekniska utvecklingen görs nedslag om artificiell intelligens, webbskrapning, ökad användning av biometriska data och integritetshöjande teknik. Rapporten beskriver hur utvecklingen inom dessa områden kan påverka integritets­skyddet. Rapporten behandlar också ny lagstiftning med betydelse för skyddet av den personliga integriteten. Bland annat finns ett särskilt avsnitt med en sammanfattning av nya EU-rättsakter på området.

IMY lyfter fram fokusområden där myndigheten bedömer att det skett stora förändringar kopplade till teknik och integritetsskydd. Det gäller brotts­bekämpning, övervakning i arbetslivet, ökad insamling och användning av hälsodata samt barns och ungas personliga integritet. I skrivelsen sammanfattas IMY:s slutsatser i följande tre punkter:

–      Sverige bör främja integritetsvänlig teknikutveckling och minska regulatorisk osäkerhet genom tydlig vägledning.

–      Det bör skapas mer kunskap och bättre beslutsunderlag om integritets­skydd. IMY framhåller särskilt behovet av att utreda hur integritetsskyddet påverkas av övervakningen på brotts­bekämpningsområdet och i arbetslivet.

–      Det finns behov av en översyn av EU:s dataskyddsförordning i syfte att säkerställa att regleringen uppfattas som legitim och ger ett robust integritetsskydd där riskerna är som störst.

I rapporten finns förslag på hur integritetsrisker kan hanteras. I skrivelsen nämns IMY:s rekommendationer under följande rubriker:

–      Sverige bör satsa på forskning och utveckling av integritetshöjande teknik

–      Bättre beslutsunderlag om integritetsskyddet

–      En översyn av EU:s dataskyddsförordning[2] och myndigheternas register­författningar

–      Barns och ungas integritet.

Regeringens kommentarer med anledning av rapporten

Regeringen instämmer inledningsvis i IMY:s bedömning att det går att öka integritetsskyddet i samhället utan att det hämmar teknisk och ekonomisk utveckling eller utgör ett hinder mot ökad effektivitet. För att steg i den riktningen ska kunna tas är det enligt regeringen nödvändigt att den tekniska utvecklingen följs och att integritetsrisker identifieras. För att upprätthålla integritetsskyddet i samhället måste de nya riskerna beaktas. Samtidigt får regler till skydd för personlig integritet inte lägga onödiga hinder i vägen för innovation, tillväxt och åtgärder som behövs för att komma till rätta med allvarliga samhällsproblem såsom den grova organiserade brottsligheten. Regeringen ser det som centralt att eftersträva rätt balans mellan dessa viktiga intressen.

Enligt regeringen är IMY:s rapport ett betydelsefullt bidrag till det fortsatta arbetet med de aktuella frågorna.

Regeringens kommentarer med anledning av de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som IMY lämnar i rapporten redovisas under särskilda rubriker nedan.

Integritetshöjande teknik

Regeringen bedömer att satsningar på integritetshöjande teknik kan vara ett sätt att främja användandet av AI och annan ny teknik med ett bibehållet skydd för den personliga integriteten.

Enligt regeringens bedömning behöver behovet av vägledning om integritetsvänlig teknikutveckling tillgodoses löpande och samordnat mellan flera aktörer i takt med att tekniken utvecklas och regelverken förändras. Regeringen anser att behovet behöver beaktas på nationell nivå och EU-nivå.

Integritetsskyddet inom brottsbekämpning och i arbetslivet

Enligt IMY behöver det göras en samlad översyn av de lagstiftningsåtgärder som vidtagits på brottsbekämpningsområdet, innefattande åtgärdernas effekter på den personliga integriteten.

Regeringen noterar att kriminalpolitiken har lagts om och att en central del av reformarbetet består av att förse brottsbekämpande myndigheter med effektivare verktyg. Regeringen konstaterar, i likhet med IMY, att åtgärder mot brottslighet kan medföra intrång i den personliga integriteten. När respektive lagstiftningsärende bereds gör man enligt regeringen en noggrann analys av de effekter som lagstiftningsåtgärder för brottsbekämpning får för den personliga integriteten.

Regeringen hänvisar till pågående och genomförda utredningar samt bedömer sammantaget att behovet av att utreda konsekvenserna för den personliga integriteten av lagstiftningsåtgärder inom brottsbekämpning tillgodoses av dessa utredningar. Regeringen nämner bl.a. Utredningen om hemliga och preventiva tvångsmedel (Ju 2025:04, dir. 2025:12 och 2026:20) som bl.a. ska göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2027.

Regeringen anser att det för närvarande saknas skäl att tillsätta en utredning med uppdrag att kartlägga, analysera och beskriva hur övervakningen i arbetslivet har förändrats de senaste åren. Regeringen hänvisar härvid till Utredningen om bakgrundskontroller (Ju 2025:19, dir. 2025:83). Utredning­ens uppdrag ska redovisas senast den 11 mars 2027.

Regelförenklingar

I likhet med IMY är regeringen av uppfattningen att EU:s dataskyddsför­ordning bör ses över och regeringen arbetar aktivt inom ramen för EU-samarbetet för att ytterligare steg i den riktningen ska tas. Regeringen hänvisar till att det pågår ett arbete med regelförenklingar inom unionen och bedömer att reglerna om dataskydd bör förenklas i syfte att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter.

Regeringen konstaterar att dataskyddsregelverket behöver vara flexibelt och möjligt att tillämpa i takt med samhällsutvecklingen, men att nuvarande regelverk är utformat på ett sådant sätt att det kan medföra begränsningar som innebär att myndigheter är förhindrade att behandla personuppgifter i önskvärd utsträckning. Regeringen avser därför att i närtid överväga om en utredning bör tillsättas för att se över om reglerna för personuppgifts­behandling hos vissa myndigheter kan förenklas. 

Barns och ungas integritet

Regeringen noterar att det finns betydande risker kopplade till barns och ungas användning av internet. Regeringen hänvisar till pågående och genomförda utredningar samt anför att det har vidtagits ett flertal åtgärder för att stärka skyddet för barns och ungas integritet på internet.

Regeringen bedömer att barns och ungas integritet även fortsättningsvis bör vara en prioriterad fråga. Enligt regeringen bör vidtagna åtgärder för att stärka barns och ungas integritetsskydd och utvecklingen på området följas noga. Regeringen anför att IMY:s rapport är ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet.

Utskottets tidigare behandling

Konstitutionsutskottet behandlade våren 2022 regeringens skrivelse 2021/22:203 Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik (bet. 2021/22:KU43). I sitt ställningstagande uttalade utskottet att det värdesätter den nya ordningen att IMY vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen av utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Utskottet framhöll också att det är viktigt att frågorna bevakas och noterade att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

I betänkandet 2025/26:KU26 Offentlighet, sekretess och integritet avstyrkte konstitutionsutskottet ett motionsyrkande om översyn av nya lagars konsekvenser för enskildas integritet. Utskottet uttalade följande (s. 47 f.):

Utskottet vill i likhet med vad utskottet tidigare uttalat framhålla vikten av att den enskildes personliga integritet värnas. Varje lagförslag måste föregås av noggranna överväganden av förslagets konsekvenser för den enskildes integritet, och en avvägning måste alltid göras mellan intresset av att skydda den enskildes integritet och det intresse som motiverar lagförslaget. Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla ett intrång i den personliga integriteten måste också bedömas med beaktande av det samlade integritetsintrång som den enskilde kan utsättas för. En inskränkning av skyddet för den personliga integriteten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som gett anledning till den. 

Utskottet noterar att det, när det gäller regleringen om hemliga och preventiva tvångsmedel, för närvarande pågår arbete med att bl.a. göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Vidare noterar utskottet Integritetsskyddsmyndighetens skrivelse om utvecklingen på integritetsområdet och regeringens aviserade behandling av den. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något sådant initiativ som efterfrågas i motionen. Motionen avstyrks. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet värdesätter att IMY vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen av utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen.

I likhet med sina tidigare uttalanden framhåller utskottet vikten av att frågorna bevakas och att enskildas personliga integritet värnas. Härvid noterar utskottet särskilt att det, när det gäller regleringen om hemliga och preventiva tvångsmedel, för närvarande pågår en utredning som har i uppdrag att bl.a. göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Vidare noterar utskottet att det pågår en utredning om bakgrunds­kontroller.

Utskottet anser liksom regeringen att IMY:s rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handling­arna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

 

 

[1] Se 1 § andra stycket förordningen (2007:975) med instruktion för Integritetsskydds­myndigheten.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsför­ordning).