En förbättrad modell för presumtionshyra

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU5

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. jordabalken, hyresförhandlingslagen och lagen om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar. Lagändringarna syftar framför allt till att skapa bättre förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

Lagändringarna innebär till att börja med utökade möjligheter att löpande justera hyror för nyproducerade bostäder, s.k. presumtionshyror. Sådana hyror ska som huvudregel kunna ändras med ett belopp som motsvarar den allmänna hyresutvecklingen på orten, om det inte finns särskilda skäl för att ändra hyran med ett annat belopp.

Tvister om inledande presumtionshyror och tvister om löpande justering av sådana hyror ska vidare kunna lösas genom ett nytt tvistlösningsförfarande. De kollektivt förhandlande parterna på hyres­marknaden ska kunna avtala om att sådana tvister ska prövas av en särskild skiljeman, som utses av hyresnämnden.

Slutligen ska hyran kunna ändras i fler fall än tidigare. Hyran ska kunna ändras på grund av hyresgästens individuella önskemål om tillval eller frånval eller om det är skäligt med hänsyn till ett väsentligt intresse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fyra reservationer (V, C, MP) och ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyra.

Fem yrkanden i följdmotioner.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser som ingåtts efter Svea hovrätts avgöranden

Möjligheten att ändra hyran med hänsyn till ett väsentligt intresse

Tidsfristen för skiljemannens rekommendation

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, MP)

2. Hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser som ingåtts efter Svea hovrätts avgöranden, punkt 2 (V)

3. Möjligheten att ändra hyran med hänsyn till ett väsentligt intresse, punkt 3 (C)

4. Tidsfristen för skiljemannens rekommendation, punkt 4 (C)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:192 En förbättrad modell för presumtionshyra. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Tre motioner med totalt fem yrkanden har väckts med anledning av propositionen.

 

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag tillsammans med motionsyrkanden som innehåller motförslag. Därefter behandlar utskottet motionsyrkanden som innehåller förslag till tillkännagivanden till regeringen i vissa av de frågor som berörs i propositionen.

Bakgrund

Reglerna om presumtionshyra infördes 2006. Syftet med reglerna är bl.a. att förbättra förutsättningarna för att bygga nya bostadslägenheter och säkerställa att fastighetsägaren vid nyproduktion har möjlighet att ta ut en hyra som täcker kostnaderna och ger en rimlig avkastning. Presumtionshyresmodellen bygger på att parterna ingår en förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) och med stöd av denna träffar en förhandlingsöverenskommelse om presumtionshyra. En fastighetsägare och en hyresgästorganisation kan, vid nyproduktion, komma överens om en hyra som ska anses skälig under 15 år. Den närmare regleringen återfinns i 12 kap. jordabalken (härefter hyreslagen). Om hyran har bestämts på det sättet ska den presumeras vara skälig vid en prövning av hyran.

Propositionen

Utökade möjligheter att löpande justera presumtionshyror

I propositionen föreslår regeringen att reglerna om hur presumtionshyror får justeras ändras och att hyran ska kunna höjas under presumtionstiden i större utsträckning än tidigare. Det övergripande syftet med förslaget är att skapa bättre förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder. Regeringen bedömer dessutom att ökade möjligheter att löpande justera presumtionshyrorna kan leda till att inflyttningshyrorna kan sättas lägre.

Enligt nuvarande lagstiftning får hyran ändras under presumtionstiden i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten (55 c § fjärde stycket hyreslagen). Syftet med regeln är bl.a. att möjlig­göra en anpassning av hyran efter förändringar i kostnadsläget. Om de förhandlande parterna inte kan komma överens, har hyresvärden och hyresgästen rätt att begära en prövning av hyran i hyresnämnden. Hyresnämnden tillämpar då bestämmelsen om att hyran får ändras i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen. Med den allmänna hyres­utvecklingen avses den genomsnittliga procentuella förändringen av de kollektivt förhandlade bruksvärdeshyrorna på orten. Regeringen föreslår att löpande justeringar av presumtionshyror, i likhet med tidigare reglering, ska vara knutna till den allmänna hyresutvecklingen. Regeringen anför att en sådan lösning även fortsättningsvis ger fastighetsägare rimliga möjligheter att kompensera för kostnadsökningar under presumtions­tiden och att en sådan ordning är tillräckligt förutsebar. Regeringen föreslår dock att huvudregeln ska vara att presumtionshyror får höjas med ett belopp som fullt ut motsvarar den allmänna hyresutvecklingen. Ändringen innebär att presumtionshyrorna som utgångs­punkt ska få höjas med samma procentsats som genomsnittet av de kollektivt förhandlande bruksvärdeshyrorna på orten.

Regeringen föreslår vidare att det ska finnas ett visst utrymme att frångå huvudregeln om att presumtionshyrorna får följa den allmänna hyres­utvecklingen fullt ut, bl.a. om hyran tidigare har justerats eller om nivån på de inledande presumtionshyrorna har bestämts utifrån vissa förutsättningar om hur hyran ska justeras. Regeringen konstaterar att det inte är lämpligt att uttömmande ange i lagtexten vilka situationer som kan bli aktuella. Istället föreslår regeringen att det ska framgå av regleringen att det krävs särskilda skäl för att bestämma hyresjusteringen till ett annat belopp.

En mer flexibel presumtionshyresmodell

Regeringen konstaterar att det vid presumtionshyra i dag inte finns någon möjlighet att ändra hyran på grund av tillval eller frånval som hyresgästen efterfrågar. Regeringen föreslår därför att det ska införas en möjlighet för förhandlingsordningens parter att träffa en förhandlingsöverenskommelse om tillägg eller avdrag på hyran på grund av tillval eller frånval som hyresgästen efterfrågat. Regeringen anser att det även för lägenheter med presumtionshyra finns ett praktiskt behov av lösningar som gör det möjligt för hyresgästen att påverka lägenhetens utformning i olika avseenden, särskilt mot bakgrund av att presumtionstiden är relativt lång. Hyran i en sådan förhandlings­överenskommelse ska presumeras vara skälig på samma sätt som den ursprungliga hyran. Vidare föreslås att förhandlingsordningens parter också ska ha möjlighet att komma överens om en skälig ändring av hyran som motiveras av ett väsentligt intresse.

Nya möjligheter att lösa tvister om presumtionshyror

För tvister om de årliga justeringarna av bruksvärdeshyror gäller sedan den 1 januari 2023 ett nytt tvistlösningsförfarande. Det nuvarande tvistlösnings­förfarandet omfattar i dagsläget inte presumtionshyror. I propositionen anför regeringen bl.a. att tvister i hyresnämnden är mycket resurskrävande och kan bli utdragna. Regeringen bedömer därför att det finns ett behov av ett mer ändamålsenligt sätt att lösa tvister om löpande justering av presumtionshyror. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att det ska införas en möjlighet för förhandlings­ordningens parter att avtala om att sådana tvister får prövas av en särskild skiljeman, i likhet med vad som gäller för tvister om de årliga justeringarna av bruksvärdeshyror. Skiljemannen ska utses av hyresnämnden. Handläggningen i hyresnämnden ska motsvara det som gäller i ärenden om att utse en skiljeman i tvister om löpande justering av bruksvärdeshyror. Även förfarandet vid skiljemannens prövning av tvisten ska vara detsamma som för tvister om bruksvärdeshyror. Skiljemannen ska avgöra tvisten genom en skriftlig rekommendation. Vid en tvist om löpande justering av presumtions­hyrorna ska rekommendationen lämnas inom sex veckor från det att skiljemannen utsågs.

Regeringen föreslår även att det ska införas en möjlighet för parter som vill ingå en förhandlingsöverenskommelse om presumtionshyra att få frågan om storleken på inflyttningshyrorna prövad av en särskild skiljeman. För att tvistlösningsförfarandet ska kunna användas måste parterna ha avtalat om det. Även i dessa fall ska skiljemannen utses av hyresnämnden och hand­läggningen ska motsvara det som gäller för ärenden om att utse en skiljeman i tvister om löpande hyresjusteringar. Skiljemannen ska även i dessa fall avgöra tvisten genom en skriftlig rekommendation. I tvister om inledande presumtions­hyror ska skiljemannen lämna sin rekommendation inom tio veckor från det att skiljemannen utsågs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen föreslår i övergångsbestämmelser att de nya reglerna om hur presumtionshyror får justeras ska gälla för redan ingångna överenskommelser om presumtionshyra och hyresavtal. Av detta följer att de nya bestämmelserna alltså ska gälla retroaktivt för redan ingångna hyresavtal och förhandlings­överenskommelser. Äldre bestämmelser i hyreslagen ska dock gälla för hyrestvister som inletts i hyresnämnden före ikraftträdandet. Regeringen anser att det finns flera skäl som talar för att de föreslagna ändringarna bör gälla för redan ingångna förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra och för hyresavtal som ingåtts före ikraftträdandet. Regeringen framhåller bl.a. att en annan ordning skulle innebära att två parallella regelverk för hyresjustering skulle gälla under en så lång tid som upp till 15 år, vilket skulle innebära att hyressättnings­systemet blir ännu mer svåröverskådligt än det redan är. Det kan vidare vara komplicerat för parterna att behöva förhålla sig till två parallella regelverk för hyresjustering under lång tid. Regeringen bedömer vidare att den retroaktiva tillämpningen på redan ingångna avtal kan bidra till att förbättra investerares förtroende för presumtionshyresmodellen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:175 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 föreslås en ändring av ikraftträdande- och övergångs­bestämmelserna i regeringens lagförslag som innebär att äldre bestämmelser ska gälla för hyresavtal och förhandlings­överenskommelser om presumtions­hyra som ingåtts före ikraftträdandet. Samma förslag lämnas i kommittémotion 2025/26:201 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP). Motionärerna motsätter sig att lagändringarna ska gälla för redan ingångna hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser. Enligt motionärerna saknas det tillräckliga skäl för att göra avsteg från huvudregeln om att civilrättslig lagstiftning inte ska ges retroaktiv verkan, särskilt mot bakgrund av att det inte finns något stöd för att en retroaktiv tillämpning skulle ha en positiv inverkan på nyproduktionen.

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska gälla för redan ingångna överenskommelser om presumtionshyra och hyresavtal, med andra ord att lagändringarna ska gälla retroaktivt. Som skäl anför regeringen bl.a. att en annan ordning skulle innebära att två parallella regelverk för hyresjustering skulle gälla under en så lång tid som upp till 15 år, vilket skulle göra hyressättningssystemet ännu mer svåröverskådligt än det redan är. Det kan vidare vara komplicerat för de förhandlande parterna att behöva förhålla sig till två parallella regelverk för hyresjustering under lång tid. Av de skäl som regeringen anför i propositionen anser utskottet att förslagen till övergångs­bestämmelser är lämpligt utformade och väl avvägda. Riksdagen bör därför anta regeringens förslag i den delen och avslå motionsyrkandena om att lagstiftningen inte ska gälla retroaktivt. När det gäller lagförslagen i övriga delar har det inte väckts några motioner som går emot regeringens förslag. Av de skäl som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta lagförslagen.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden med förslag om tillkännagivanden i frågor som berörs i propositionen.

Bakgrund

Svea hovrätt har i två avgöranden från juni 2022 tagit ställning till hur man ska tillämpa regeln om att hyran under presumtionstiden får ändras i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen (se Svea hovrätts beslut den 8 juni 2022 i mål nr ÖH 14593-20 och ÖH 1854-21). Hovrätten kom fram till att bestämmelsen ska tolkas så att presumtionshyror som huvud­regel får höjas med hälften av den allmänna hyresutvecklingen på orten om den är högst 3 procent. Om hyresutvecklingen är högre än så, får hyran därutöver höjas med tre fjärdedelar av den del som överstiger 3 procent. Beroende på omständigheterna kan det enligt hovrätten i undantagsfall finnas skäl att avvika från den uppställda modellen.[1]

Motionen

I kommittémotion 2025/26:175 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag till riksdagen om ytterligare övergångsbestämmelser som innebär att de lagändringar som föreslås i propositionen inte ska tillämpas på de förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts efter det att rättsläget klargjordes av Svea hovrätt.

Propositionen

Som tidigare redovisats införs övergångs­bestämmelser som innebär att de nya reglerna om hur presumtionshyror får justeras ska gälla för hyresavtal och förhandlingsöverenskommelser som ingåtts före ikraftträdandet. Regeringen anför bl.a. följande när det gäller förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts efter Svea hovrätts avgöranden (s. 47):

För de förhandlingsöverenskommelser om presumtionshyra som ingåtts efter det att rättsläget klargjordes är skälen mot en retroaktiv tillämpning starkare. Sveriges advokatsamfund anser att övergångsregler bör införas för hyresavtal som ingåtts under denna period. Organisationen pekar på att det annars finns en risk för negativa konsekvenser för en hyresgäst som ingått ett hyresavtal mot bakgrund av hovrättens avgöranden och accepterat en högre hyra än vad som annars skulle ha varit fallet. Även Hyresgästföreningen pekar på att en retroaktiv tillämpning skulle kunna bli kostsam för befintliga hyresgäster.

Som utredningen konstaterar är det dock inte känt i hur hög grad inflyttningshyrorna har påverkats av det klargörande av hur hyran får justeras som skett i rättstillämpningen. Nivån på inflyttningshyrorna påverkas även av andra faktorer.

Enligt regeringens uppfattning skulle också en ordning som innebär att de nya reglerna ska gälla för överenskommelser om presumtionshyra och hyresavtal som ingåtts före hovrättens avgöranden, medan äldre regler ska tillämpas på avtal som ingåtts därefter och fram till ikraftträdandet, komplicera regelverket i alltför stor utsträckning.

– – –

Sammantaget bedömer regeringen att det finns tillräckligt starka skäl för att den ändrade bestämmelsen i hyreslagen om hur presumtionshyror får justeras löpande ska gälla för redan ingångna överenskommelser om presumtionshyra och hyresavtal. Det bör framgå av en övergångs­bestämmelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag när det gäller utformningen av övergångsbestämmelserna. I likhet med regeringen anser utskottet att ytterligare övergångsbestämmelser skulle komplicera regelverket i alltför stor utsträckning. Motions­yrkandet bör därför avslås.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:274 yrkande 2 föreslår Alireza Akhondi m.fl. (C) i ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som förtydligar innebörden av ett väsentligt intresse. Enligt motionärerna framgår det inte helt tydligt av lagförslaget vad som betraktas som ett väsentligt intresse.

Propositionen

Som nämnts ovan införs möjligheter för förhandlingsordningens parter att träffa en förhandlingsöverenskommelse om tillägg eller avdrag på hyran på grund av tillval eller frånval och även att komma överens om att ändra hyran på grund av ett väsentligt intresse. Som skäl för att presumtionshyror ska kunna ändras om det är motiverat av ett väsentligt intresse anför regeringen bl.a. följande (s. 42):

Eftersom presumtionstiden om 15 år är relativt lång kan det under den tiden uppstå ytterligare situationer, där det finns ett behov av att ändra hyran. Ett exempel, som lyfts av Sveriges Allmännytta, är införandet av modernare bredbandslösningar. Ett annat exempel är att en fastighetsägare genomför förändringar för att följa nya miljökrav eller annars minska påverkan på miljön. Som Hyresgästföreningen påpekar kommer det framöver att behöva göras stora omställningar i bostadssektorn på klimat-och miljöområdet.

Regeringen anser att det är rimligt att det finns en möjlighet att justera hyran i sådana situationer. Annars finns en risk för att angelägna modernise­ringar inte genomförs. Det får stöd av det som Riksbyggen framhåller om att avsaknaden av sådana möjligheter har lett till att lägenheter inte har moder­niserats i den takt som hyresavtalets parter önskat och att nya lagkrav, exempelvis på miljöområdet, drabbat hyresvärden ekonomiskt.

– – –

Det som talar mot att utöka möjligheterna att justera presumtionshyror är framför allt att det minskar förutsebarheten för den enskilde hyresgästen. Att det finns en förutsebarhet om hyran är en av presumtions­hyresmodellens fördelar. Som Hyresgästföreningen framhåller tillvaratas dock hyresgäst­ernas intressen genom att en överenskommelse om ändring av hyran måste godkännas av hyresgästorganisationen.

En hyresgäst bör vidare ha möjlighet att angripa en förhandlings­överens­kommelse om ändring av hyran, på samma sätt som i dag gäller för andra förhandlingsöverenskommelser (22 § hyres­förhandling­s­lagen). Enligt reg­eringens bedömning finns det därmed ett tillräckligt skydd för hyresgästen i de aktuella situationerna.

Det bör krävas att det intresse som motiverar en ändring av hyran har viss tyngd. Om möjligheterna att ändra hyran blir alltför generösa, riskerar det att urholka grunderna för presumtionshyresmodellen, som bygger på att hyran ska anses som skälig under 15 år.

Regleringen bör utformas så att förhandlingsordningens parter i en för­handlingsöverenskommelse får ändra en presumtionshyra med ett belopp som är skäligt med hänsyn till ett väsentligt intresse. Med det bör avses främst att fastigheten i något avseende inte längre motsvarar det som i allmänhet kan förväntas. Varje behov av modernisering eller anpassning bör inte vara tillräckligt utan det bör krävas att det finns ett starkt intresse för fastighetsägaren, eller hyresgästerna, att förändringarna kan genom­föras utan att presumtionstidens slut behöver inväntas. Typiskt sett bör det vara fråga om ett behov som parterna inte förutsett när den ursprungliga förhand­lingsöverenskommelsen om presumtionshyra ingicks.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag när det gäller nya möjligheter för förhandlingsordningens parter att träffa förhandlingsöverenskommelser om ändringar av hyran som motiveras av ett väsentligt intresse. Utskottet ser inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:274 yrkande 1 föreslår Alireza Akhondi m.fl. (C) i ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skiljemannens avgörande om tvister om inledande presumtionshyror ska lämnas inom sex veckor från det att hyresnämnden utsåg skiljemannen. Enligt motionärerna är det av vikt för parterna på bostadsmarknaden att tvister avgörs snabbt.

Propositionen

Som nämnts ovan införs det ett nytt tvistlösningsförfarande för att lösa tvister om inledande presumtionshyror och tvister om löpande justering av presumtionshyror, och sådana tvister ska prövas av en skiljeman. Skiljemannen ska avgöra tvisten genom en skriftlig rekommendation. I tvister om inledande presumtionshyror ska skilje­mannen lämna sin rekommendation inom tio veckor. Som skäl för en tidsfrist om tio veckor anför regeringen följande (s. 39):

Den tidsfrist som gäller i tvister om löpande hyresjusteringar motiveras bland annat av intresset att undvika retroaktiva hyreshöjningar. Som Hyresgästföreningen påpekar gör sig det intresset inte gällande i en tvist om inledande presumtionshyror, när det inte ännu ingåtts några hyresavtal. Att avgöra vilken inflyttningshyra som ska gälla kan vidare innefatta mer omfattande och komplicerade bedömningar än att bedöma storleken på löpande hyresjusteringar. En tidsfrist om tio veckor bedöms vara välavvägd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag som bl.a. innebär att skilje­mannen, i tvister om inledande presumtionshyror, ska lämna sin rekommendation inom tio veckor. Enligt regeringen framstår en tidsfrist om tio veckor som väl avvägd. Regeringen pekar på att det i en tvist om inledande presumtionshyror inte finns någon risk för retroaktiva hyres­höjningar och att det kan vara mer komplicerat att avgöra inflyttningshyran än att bedöma storleken på löpande hyresjusteringar. Utskottet delar regeringens bedömning och är därför inte berett att ställa sig bakom förslaget om ett tillkännagivande om en kortare tidsfrist. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

Reservationer

Ställningstagande

Det är en grundläggande princip att ny civilrättslig lagstiftning inte ska gälla för avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Trots detta föreslår regeringen att lagändringarna ska tillämpas retroaktivt på redan ingångna hyresavtal och förhandlings­överenskommelser. Flera remiss­instanser, bl.a. Hyresgäst­föreningen och Konsumentverket, har motsatt sig regeringens förslag i denna del och bedömt att det inte finns tillräckliga skäl för en retroaktiv tillämpning. Vi delar den bedömningen. Vi anser således inte att de skäl som regeringen anför – att det annars skulle finnas två parallella regelverk under upp till 15 år, vilket skulle vara svårt för parterna att hantera – är tillräckliga för att låta lagändringarna gälla retroaktivt. Det har dessutom inte framkommit något stöd för att en retroaktiv tillämpning skulle ha en positiv inverkan på nyproduk­tionen. Riksdagen bör därför besluta att äldre bestämmelser ska gälla för de hyresavtal och förhandlings­överenskommelser om presumtionshyra som har ingåtts före ikraftträdandet av de lagändringar som nu införs.

Ställningstagande

Svea hovrätt klargjorde 2022 hur presumtionshyror får höjas årligen och specificerade även hur mycket hyran får höjas. I två överklagade mål klargjorde hovrätten bl.a. att presumtionshyressystemet medger en lägre hyres­höjning än vad som tidigare hade ansetts möjligt. Bland annat Sveriges advokatsamfund menar att regeringens förslag om retroaktiv tillämpning riskerar att få negativa konsekvenser för den hyresgäst som ingått ett hyresavtal mot bakgrund av Svea hovrätts avgöranden och accepterat en högre hyra än vad som annars varit fallet. Som framgår av reservation 1 föreslår jag i första hand att äldre bestämmelser ska gälla för alla hyresavtal och förhandlings­överenskommelser om presumtionshyra som ingåtts före ikraftträdandet. I andra hand anser jag att lagändringarna åtminstone inte ska tillämpas på de förhandlings­överenskommelser och hyresavtal som har ingåtts efter Svea hovrätts avgöranden. Det är en uppgift för regeringen att ta fram ett förslag till övergångsbestämmelse med den innebörden och återkomma till riksdagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag har tidigare i betänkandet ställt mig bakom regeringens lagförslag och välkomnar möjligheten för parterna att avtala om ett tillägg eller avdrag på hyran på grund av tillval eller frånval som hyresgästen efterfrågat. Jag anser dock att lagstiftningen när det gäller vad som ska betraktas som ett ”väsentligt intresse” inte är tillräckligt tydlig. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag där det framgår tydligt vad som avses med ett ”väsentligt intresse” som kan motivera en ändring av hyran i en förhandlingsöverenskommelse. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Hur snabbt en tvist kan nå ett avgörande är av väsentlig betydelse för samtliga parter på bostadsmarknaden. När det gäller skiljemannens avgörande om inledande presumtionshyror anser jag att en sådan tvist bör avgöras inom sex veckor från det att hyresnämnden utsåg skiljemannen. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag av den innebörden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilt yttrande

Vi vill för egen del tillägga följande. Några remissinstanser har motsatt sig att lagändringarna ska tillämpas retroaktivt. Vår grundläggande inställning är att lagstiftning inte bör vara retroaktiv. Det kan dock finnas undantag och i detta fall handlar det om att undvika flera parallella system för hyressättning. Efter noggrant övervägande har vi kommit fram till att vi anser att en retroaktiv tillämpning är befogad i detta fall, och vi har därför valt att inte väcka någon följdmotion med anledning av propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

[1]I propositionen (s. 56) konstaterar regeringen att en följd av de föreslagna lagändringarna innebär att avgörandena inte längre kommer att vara vägledande.