Interpellation 2025/26:502 Grundläggande fysisk förmåga av Erik Ezelius (S) till Försvarsminister Pål Jonson (M) Upprustningen av totalförsvaret påverkar samhället på olika sätt. Konkret för unga svenskar är att fler kallas till mönstring och sedermera att fler genomför värnplikt. I slutet av 2024 fattade riksdagen beslut om den framtida inriktningen för totalförsvaret, ett beslut som innebär att
<p>Fru talman! Erik Ezelius har frågat mig om jag och regeringen har gjort någon analys av en förändrad fysisk grundförmåga bland våra värnpliktiga och vad det innebär för bland annat Försvarsmakten, och, om så är gjort, om jag och regeringen har vidtagit några åtgärder med anledning av resultatet.</p><p>Jag välkomnar frågorna och det bredare samhällsperspektiv som Erik Ezelius synliggör i interpellationen. De utmaningar som finns i samhället i dag kring fysisk inaktivitet, ökat stillasittande och psykisk ohälsa speglas också hos våra ungdomar som mönstrar till grundutbildning med värnplikt.</p><p>Brist på fysisk aktivitet är en starkt bidragande orsak till många utmaningar för folkhälsan. Regeringen arbetar aktivt med det breda folkhälsoperspektivet för att bidra till förbättrade förutsättningar för välbefinnande hos befolkningen.</p><p>Värnplikten kommer fortsatt att utgöra grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning. Det är en förutsättning för att utveckla och upprätthålla ett försvar med en sådan volym att det är dimensionerat för att försvara Sverige och våra allierade vid ett väpnat angrepp.</p><p>Totalförsvarets plikt- och prövningsverk är den myndighet som genomför verksamhet och uppdrag inom bemanningsstöd och personalförsörjning för Försvarsmakten. Varje år skickar myndigheten ut en webbaserad enkät till alla totalförsvarspliktiga ungdomar som ska fylla 18 år det året. Detta mönstringsunderlag innehåller frågor om bland annat hälsa, fysiska förutsättningar, skolgång, personlighet och inställning till att genomföra grundutbildning med värnplikt. Utifrån ungdomarnas självskattning gör sedan Plikt- och prövningsverket ett urval av vilka som har bäst förutsättningar att genomföra en grundutbildning med värn- eller civilplikt. Dessa kallas sedan till mönstring.</p><p>Enligt myndighetens regleringsbrev för 2026 har de i uppgift att redovisa analys och resultat från sitt arbete med mönstring och inskrivning av totalförsvarspliktiga. Detta är ett viktigt ingångsvärde i myndigheternas fortsatta arbete.</p>
<p>Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!</p><p>När vi tänker på krig är det lätt att vi fokuserar på strider, vapen och militära operationer. Men krig handlar också om människor och om hur de påverkas när samhället utsätts för stora påfrestningar. Under ett krig förändras vardagen snabbt, och människor måste kunna hantera både fysiska och psykiska utmaningar samtidigt som de fattar viktiga beslut under osäkra förhållanden.</p><p>För soldater innebär krig stora krav på fysisk uthållighet, disciplin och mod. En soldat kan behöva arbeta under långa perioder med begränsad sömn, hård fysisk belastning och en ständig risk för fara. Det krävs också förmåga att samarbeta med andra, följa order och behålla lugnet i stressade situationer. Det handlar dock inte bara om fysisk styrka. Den mentala styrkan är minst lika viktig eftersom soldater ofta ställs inför svåra etiska och känslomässiga utmaningar.</p><p>Samtidigt påverkas även civilbefolkningen starkt av krig. Civilister kan behöva klara sig med begränsad tillgång till mat, vatten, el och sjukvård. Många tvingas anpassa sig till en osäker vardag där information kan vara svår att lita på och där hot mot säkerheten förekommer. Därför krävs ansvarstagande, beredskap och förmåga att samarbeta med andra människor. Dessutom behöver många fortsätta att arbeta inom samhällsviktiga verksamheter som sjukvård, transporter, energi och kommunikation för att samhället ska fungera.</p><p>Något som är gemensamt för både soldater och civilister är behovet av en stark fysisk och psykisk hälsa. God fysisk hälsa ger bättre uthållighet, styrka och förmåga att klara långvariga ansträngningar, sömnbrist och stress. Samtidigt är den psykiska hälsan avgörande för att kunna fatta genomtänkta beslut, hantera rädsla och osäkerhet och fortsätta att agera under pressade förhållanden. Därför är det viktigt att utveckla sin motståndskraft genom fysisk aktivitet, goda levnadsvanor och förmågan att hantera stress.</p><p>Ett lands försvar bygger inte bara på militär styrka utan också på människors vilja att hjälpa varandra, följa viktiga instruktioner och bidra till att samhället fungerar. Därför spelar både soldater och civilister en avgörande roll för ett lands försvar och överlevnad i en krigssituation. Det handlar till syvende och sist om Sveriges totalförsvar.</p><p>När vi i dag bygger ut det militära och civila försvaret talar vi ofta om materiell ammunition, logistik och försörjningstrygghet. Det är naturligt och nödvändigt, men ytterst bygger totalförsvaret på människor – människor som ska kunna utbildas, leda, samarbeta, fatta beslut under press och uthärda påfrestningar.</p><p>Sverige har återinfört värnplikten och utbildar successivt fler unga för tjänstgöring i Försvarsmakten. Samtidigt ställs höga krav på fysisk och psykisk robusthet. Om en växande andel av ungdomsgenerationen präglas av en lägre fysisk aktivitet, sämre kondition, ökad övervikt, mer stillasittande och sämre sömnvanor påverkar det också rekryteringsbasen för framtidens försvar.</p><p>Militär utbildning innebär långa dagar, fysisk belastning, fältverksamhet, sömnbrist, kyla, stress och krav på samarbete under krävande förhållanden. Som sagt, det kräver robusthet, och robusthet handlar om betydligt mer än bara muskler.</p><p>Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet stärker stresstålighet, psykisk hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning och återhämtning – förmågor som är avgörande både i militär verksamhet och i samhällskriser. När vi talar om motståndskraft måste vi därför också tala om människors kapacitet att hantera osäkerhet, belastning och långvarig påfrestning.</p><p>Ur det perspektivet blir fysisk aktivitet inte bara en folkhälsofråga utan även en beredskapsfråga. Min fråga till ministern är: Delar ministern mitt anslag när jag adresserar behovet av att ökad fysisk rörelse i samhället inte bara ska belysas som en folkhälsofråga utan ytterst faktiskt som en totalförsvarsfråga?</p>
<p>Fru talman! Jag är i allt väsentligt enig med det allra mesta av vad Erik Ezelius anför och ska försöka ge en bild av hur det ser ut i Försvarsmakten i dag när det kommer till personalförsörjning, inklusive våra värnpliktiga.</p><p>Låt mig säga att i grunden har Sverige i en i…
<p>Fru talman! Tack, ministern, för svaret! </p><p>Det är glädjande att ta del av dessa siffror och att det ändå är en så pass stor andel som fullföljer värnplikten med godkänd utbildning och därmed kan krigsplaceras eller fortsätta inom verksamheten i Försvarsmakten. Det är dock…
<p>Fru talman! Erik Ezelius säger att Försvarsmakten får de värnpliktiga den får. Låt oss vara eniga om – och det tror jag att vi i grunden är – att de värnpliktiga faktiskt är väldigt duktiga. De tar sig igenom grundutbildningen med väldigt fina resultat. </p><p>Jag tror att Eri…
<p>Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag får tacka för den här debatten eller diskussionen. </p><p>Jag tror som sagt att vi i grund och botten har samma ansats, det vill säga att detta är ett gemensamt samhällsansvar. Försvarsministern har rådighet över Försvarsmakten och …
<p>Fru talman! Jag tackar Erik Ezelius för debatten.</p><p>Personalförsörjningen i Sverige går bra i en internationell jämförelse. Det är många länder i Europa som rustar upp. Många länder har stora problem, inte minst när det gäller officersförsörjningen. Vårt behov av officerar…
Interpellation 2025/26:502 Grundläggande fysisk förmåga av Erik Ezelius (S) till Försvarsminister Pål Jonson (M) Upprustningen av totalförsvaret påverkar samhället på olika sätt. Konkret för unga svenskar är att fler kallas till mönstring och sedermera att fler genomför värnplikt. I slutet av 2024 fattade riksdagen beslut om den framtida inriktningen för totalförsvaret, ett beslut som innebär att
av Erik Ezelius (S)
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Upprustningen av totalförsvaret påverkar samhället på olika sätt. Konkret för unga svenskar är att fler kallas till mönstring och sedermera att fler genomför värnplikt. I slutet av 2024 fattade riksdagen beslut om den framtida inriktningen för totalförsvaret, ett beslut som innebär att vi går från att utbilda cirka 5 000 värnpliktiga år 2022 till cirka 10 000 år 2030, det vill säga en ökning på 100 procent på mindre än ett decennium.
Samtidigt som fler kommer att genomföra värnplikt lyfts det i samhällsdebatten fram ett förändrat mönster för barn och unga när det gäller motion och fysisk aktivitet. Såväl inom skolan som bland olika organisationer framhålls behovet av att bryta stillasittandet och satsa på mer rörelse och aktivitet. Men konsekvenserna av minskad fysisk aktivitet stannar inte kvar i låg ålder utan riskerar att följa med och påverka individerna även i vuxen ålder. Det är mot bakgrund av detta som man bör se den allmänna debatten om de utmaningar som Försvarsmakten står inför när en större andel av befolkningen kommer att genomföra värnplikt samtidigt som det finns indikationer på att den fysiska förmågan på ett övergripande plan har försämrats det senaste decenniet.
Med bakgrund av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: