Ett likvärdigt betygssystem

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU26

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen, men med vissa lagtekniska anpassningar och ändringar av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Förslagen innebär bl.a. att en ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. Det ska vidare införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet. Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motions­yrkanden. 

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP). I fem av reser­vationerna (S, V, C, MP) föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden till regeringen om bl.a. betygssystemet och nationella slutprov.

 

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem.

15 yrkanden i följdmotioner.

Del av proposition 2025/26:194 (lagteknisk behandling).

Del av proposition 2025/26:195 (lagteknisk behandling).

Del av proposition 2025/26:196 (lagteknisk behandling).

Del av proposition 2025/26:198 (lagteknisk behandling).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Urval till vidare studier

Utskottets ställningstagande

Digitala nationella slutprov

Utskottets ställningstagande

Genomförande, uppföljning och utvärdering

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Urval till vidare studier, punkt 2 (C)

2. Urval till vidare studier, punkt 2 (MP)

3. Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler, punkt 3 (S, V, C, MP)

4. Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart, punkt 4 (C, MP)

5. Digitala nationella slutprov, punkt 5 (S, V, C, MP)

6. Genomförande, uppföljning och utvärdering, punkt 6 (S, V, C, MP)

7. Processen för kalibrering av betygsvärden, punkt 7 (S, V, C, MP)

8. Betygssystemets anpassning till komvux, punkt 8 (S, V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2025/26:194

Proposition 2025/26:195

Proposition 2025/26:196

Proposition 2025/26:197

Proposition 2025/26:198

Följdmotioner till proposition 2025/26:197

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:194

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:195

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:196

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:197

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:198

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197). En förteckning över förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och utskottets lagförslag finns i bilaga 3.  

Fyra motioner med sammanlagt 15 yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens lagförslag har granskats av Lagrådet.

I ärendet behandlar utskottet även lagförslag 1 och 2 i proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola, lagförslaget i proposition 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan, lagförslag 2 och 3 i proposition 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning och lagförslag 3 i proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget.

Utbildningsutskottet har i sina betänkanden 2025/26:UbU23 Nya läro­planer – för en stark kunskapsskola, 2025/26:UbU24 Förbättrat stöd i skolan, UbU25 Tid för undervisningsuppdraget och 2025/26:27 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning i sak ställt sig bakom de ovannämnda ändringarna som föreslås i propositionerna. För att uppnå en lagteknisk samordning av de nämnda lagförslagen i dessa propositioner med lagförslagen i proposition 2025/26:197 har utskottet överlämnat den formella behandlingen av lagförslagen för beredning i detta ärende.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att ett nytt mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Förslagen innebär bl.a. följande:

•       En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. 

•       Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet. 

•       Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasie­skolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

•       För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande. 

•       Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.

•       Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.

Ändringarna i skollagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning föreslås ändringarna dock träda i kraft den 1 januari 2031.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens förslag. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

 

Propositionen

Ett nytt betygssystem med ett nytt sätt att beräkna meritvärdet ska införas för att öka likvärdigheten

Regeringens bedömning

Regeringen bedömer att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärden som ökar jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till gymnasieskolan och högre utbildning. 

Beräkningen av meritvärden bör som huvudregel utgå från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov. 

 

Skälen för regeringens bedömning

Meritvärden bör beräknas på ett nytt sätt

De betyg som lärare sätter fyller flera viktiga funktioner. Bland annat fungerar de som återkoppling på elevernas kunskapsutveckling och de används även vid urval och antagning till gymnasieskolan och högre utbildning. I det nuvarande systemet är det den sökandes betygsvärden, dvs. de samlade betyg som lärare sätter på en elevs kunskaper, som används som grund för antagning till vidare studier.

Regeringen konstaterar i propositionen att lärare på skolor i hela landet inte har möjlighet att göra samstämmiga tolkningar av betygskriterierna, vilket leder till att betygen inte alltid är rättvisande och inte heller nationellt likvärdiga. Dessutom skapar dagens betygssystem delvis incitament för lärare att sätta omotiverat höga betyg. För att antagningen och urvalet till gymnasieskolan och högre utbildning ska bli mer rättvist behöver meritvärden bli jämförbara mellan skolor. Meritvärdet, som bygger på betygsvärdet, är det numeriska värde för elevens samlade betyg som används vid antagning till gymnasieskolan och till högre studier.

I dagens system baseras meritvärdet uteslutande på de betyg lärare sätter. Regeringen anser dock att ansvaret för att betygen ska bli nationellt likvärdiga inte kan läggas på lärarna, eftersom det är en omöjlig uppgift. I stället bedömer regeringen att det finns stora behov av en större systemförändring när det gäller beräkningen av meritvärdet. Regeringen bedömer att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärdet som ökar jämförbarheten och likvärdigheten vid antagningen till gymnasieskolan och högre utbildning. 

En del av elevens meritvärde bör bestå av kalibrerade betygsvärden

Regeringen bedömer att det framstår som rimligt, och t.o.m. nödvändigt, att införa en modell för att säkerställa att elevers betygsvärden blir jämförbara. Regeringen förordar en modell för beräkning av meritvärden som innefattar två delar, där den ena delen består av elevers kalibrerade betygsvärden. Utgångspunkten för en sådan kalibrering är att en skolenhets genomsnittliga betygsvärde för samtliga elever jämförs med det genomsnittliga resultatet på centralt rättade prov för samma elever. Detta förutsätter alltså ett nytt system med centralt rättade nationella slutprov som kan fungera som ett externt, objektivt mått på kunskaper. Varje elevs betygsvärde justeras, eller kalibreras, sedan utifrån avvikelsen mellan det genomsnittliga betygsvärdet och det genomsnittliga resultatet på slutproven. Om det genomsnittliga betygsvärdet på skolenheten överstiger det genomsnittliga provresultatet på skolenheten, kalibreras varje enskild elevs betygsvärde ned. Är förhållandet det omvända, kalibreras varje elevs betygsvärde upp. För gymnasieskolan bör kalibreringen göras på programnivå för varje skolenhet.

I praktiken innebär ett system med kalibrering att lärare sätter betyg utifrån sina egna betygsunderlag. En statlig myndighet genomför sedan själva kalibrer­ingen som utgår dels från de betyg som lärare satt, dels från resultaten på de nationella slutproven (se nedan). Det betyder att elever på avslutnings­dagen i vanlig ordning får sina betyg som utgör lärarnas åter­koppling på elevernas kunskapsutveckling. Själva meritvärdet, alltså det värde som används när elever söker till nästa utbildningsnivå och som består av både betyg och resultat på nationella slutprov (se senare i detta avsnitt), fastställs i efterhand när kalibreringen är genomförd. För grundskolans del bör elevens individuella betygsvärde i de avslutande årskurserna i grundskolan utgöras av samma antal ämnen för alla elever. Det bör därmed inte längre vara möjligt att lägga till ett betyg som eleven läst i moderna språk, som i det nuvarande systemet. Regeringen anser att det är viktigt att elever i Sverige fortsätter att läsa moderna språk och anger att konsekvenserna av förändringen behöver analyseras vidare. 

Regeringen bedömer, liksom Utredningen om likvärdiga betyg och merit­värden (nedan utredningen), att kalibreringen även bör hantera spridningen av resultat mellan eleverna på skolenheten, så att fördelningen av elevers betygsvärden mot­svarar fördelningen av provresultaten mellan eleverna på samma skola. Det innebär bl.a. att elever som har mycket höga betyg och mycket goda resultat på nationella slutprov kan få ett mycket högt meritvärde även om betygs­värdena kalibreras ned på skolenheten. Genom att använda kalibrerade betygsvärden blir meritvärdena nationellt likvärdiga och jämförbara även om de enskilda betyg som lärarna sätter inte är helt likvärdiga. Det innebär att elever som går på skolor där lärarna är generösa respektive strikta i sin betygssättning inte kommer att gynnas eller missgynnas. Regeringen bedömer också att incitamenten för att sätta omotiverat generösa betyg tydligt minskar när betygsvärdena kalibreras. Sammantaget bedömer regeringen därför att elevers betygsvärden som huvudregel bör kalibreras och att dessa kalibrerade betygsvärden bör utgöra en del av meritvärdet. 

Den andra delen av elevens meritvärde bör bestå av elevens resultat på nationella slutprov 

Regeringen anger att elevens resultat på nationella slutprov bör utgöra den andra delen i elevens meritvärde. Regeringen konstaterar att en väsentlig fördel med att resultatet på proven även vägs in i meritvärdet, är att det skapar incitament för elever att genomföra proven och anstränga sig vid provtillfället, vilket förbättrar förutsättningarna för att använda provresultaten för kalibreringssyfte. Vidare skulle ett sådant sätt att beräkna meritvärdet, enligt regeringen, kunna stärka systemets legitimitet eftersom centralt rättade prov skulle utgöra en oberoende mätning av elevers kunskaper.

Regeringen bedömer att det är ändamålsenligt att ange den enskilda elevens meritvärde på en skala från 1 till 10.

Det bör fastställas hur stor andel av meritvärdet som ska utgöras av kalibrerade betygsvärden respektive resultat på nationella slutprov

Regeringen gör, som framgår ovan, bedömningen att meritvärdet ska bestå av två delar eller komponenter: elevens betyg (som sedan kalibreras) och ett genomsnittligt resultat från elevens nationella slutprov.

En utgångspunkt för kalibreringen är att de nationella slutproven speglar elevernas faktiska kunskapsnivå. För att proven ska ge korrekt information om elevernas kunskaper krävs att eleverna är motiverade att prestera väl vid provtillfället. Regeringen bedömer därför att viktningen mellan elevens kalibrerade betygsvärde och elevens resultat på de nationella slutproven bör skapa incitament för eleverna att genomföra proven och anstränga sig vid provtillfället. Samtidigt bör betygsvärdena ges så stor vikt att den prognos­förmåga för att klara vidare studier som betyg har bibehålls. Det bör dessutom, enligt regeringen, beaktas i vilken utsträckning olika ämnen påverkas av viktningen mellan de två komponenterna.

Regeringen bedömer, enligt utredningens förslag, att det kalibrerade betygsvärdet, vid en samman­räkning, bör ges 70 procents vikt, medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov bör ges 30 procents vikt. Enligt regeringens bedömning är dessa proportioner väl avvägda. Samtidigt bedömer regeringen att det kan finnas anledning att framöver överväga justeringar av förhållandet mellan betygsvärde och resultat på nationella slutprov, om erfarenheter skulle visa att proportionerna inte på bästa sätt främjar likvärdighet och rättssäkerhet i betygssystemet.

Betygen inom anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan används inte för att räkna ut ett meritvärde. Det är därför inte aktuellt med någon kalibrering i dessa skolformer.

Sammantaget bedömer regeringen att elevers meritvärde i grundskolan eller motsvarande utbildning och gymnasieskolan som huvudregel bör utgöras av en kombination av kalibrerade betygsvärden och resultat på nationella slutprov.

En numerisk betygsskala med betygsstegen 1–10 ska införas utan någon skarp gräns för godkänt

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska införas en ny betygsskala i grundskolan, anpas­sade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I betygssättningen ska tio betygs­steg användas. Betygsskalan ska betecknas med heltal på skalan 1–10, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Det ska inte finnas någon skarp gräns för godkänt.

Regeringens bedömning

Betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas på följande sätt:

•       10 utmärkta kunskaper

•       8–9 mycket goda kunskaper

•       6–7 goda kunskaper

•       4–5 godtagbara kunskaper

•       1–3 begränsade kunskaper.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Kalibreringen av betygsvärden förutsätter en symmetrisk skala, alltså en skala med jämna steg, eftersom en sådan skala innebär att inga betygsnivåer får oproportionerligt stor påverkan på det kalibrerade värdet. Kalibreringen blir vidare mer noggrann och rättvisande med en mer fingradig skala, eftersom fler steg ger ökad precision i bedömningarna. Med en mer fingradig skala bevaras också mer information om elevernas kunskapsnivåer. En betygsskala med fler och jämna steg är därmed en förutsättning för ett likvärdigt och rättssäkert betygssystem. En symmetrisk skala med fler steg innebär vidare att elever kan få information om sin progression även vid lägre kunskapsnivåer. Eftersom det i dagens system bara finns ett betygssteg under den nuvarande gränsen för godkänt och detta betygssteg (F) ger 0 poäng, följer att kunskaper som inte bedöms tillräckliga för att generera betyget E i dag över huvud taget inte bidrar till en elevs meritvärde. Regeringen anser att det är problematiskt att det saknas en möjlighet att synliggöra progressionen av kunskaper som inte bedöms som godkända i det nuvarande systemet. Det kan också uppfattas som orättvist, inte minst av de elever vars kunskapsnivå bedöms vara strax under betyget E. Elever måste kunna få betyg som speglar de kunskaper som de faktiskt har och inte bara information om att de inte når målet.

Regeringen anser att bristen på differentiering i dagens betygsskala leder till att viktiga skillnader i elevers kunskapsnivåer inte synliggörs. Regeringen bedömer att en mer fingradig skala skulle underlätta lärares arbete med att sätta betyg. Regeringen bedömer också att en mer fingradig betygsskala kan dämpa effekten av avvikelser i enskilda bedömningar. Dessutom bör en statlig myndighet tillhandahålla ett gediget stöd för att underlätta över­gången till ett nytt betygssystem, enligt regeringen.

Regeringen bedömer också att fler betygssteg främjar ett mer rättvist urval till nästa utbildningsnivå. Datasimuleringar som utredningen har genomfört visar att en mer fingradig skala i sig ökar betygens likvärdighet, alltså oavsett vilken modell som används för att beräkna meritvärdet. 

Betygskriterierna bör ge information om nivån på elevers kunskaper

Enligt regeringens förslag ska betygsskalan bestå av tio steg där 1 är det lägsta och 10 är det högsta betyget. Att definiera samtliga tio steg riskerar dock enligt regeringen att bli överdrivet detaljerat och skulle knappast ge något verkligt stöd för lärare och elever. En potentiell konsekvens av att beskriva varje steg med språkliga definitioner är att skillnaderna mellan de enskilda betygs­nivåerna skulle framstå som marginella och därmed svårtolkade både för lärare, elever och vårdnadshavare. Betygs­kriterierna skulle då förlora sin funktion som pedagogiskt verktyg och i stället skapa osäkerhet över vad som faktiskt skiljer de olika betygsstegen åt. Regeringen anser att det inte är lämpligt med betygskriterier för alla betygs­steg. Regeringen anser att beskrivningar av fem kriterier, där varje kriterium betecknar ett eller flera betygssteg, är ett väl avvägt antal kriterier som gör det möjligt att särskilja de olika stegen. Att de flesta kriterier har flera steg lämnar enligt regeringen utrymme för nyansering.

Vidare bedömer regeringen att de ord som används för de olika betygs­kriterierna behöver vara tydliga och lätta att förstå för både elever, vårdnads­havare och lärare. Det får inte heller råda något tvivel om kriteriernas inbördes ordning, utan hierarkin behöver vara begriplig för alla som berörs av betygs­systemet.

En betygsskala med stegen 1–10 är ändamålsenlig för de flesta utbildningsformer

Regeringen anser att det finns klara fördelar med att samma betygsskala tillämpas i såväl anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan som i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Det finns i dag en möjlighet för rektorn att besluta om att elever, som har förutsättningar för det, ska läsa en kombination av grundskolans ämnen och anpassade grund­skolans ämnen. På motsvarande sätt kan elever i anpassad gymnasieskola läsa ämnen enligt grundskolans eller gymnasieskolans kurs- eller ämnesplaner och få betyg enligt dessa.

När det gäller utbildning inom komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används i dag en förenklad betygsskala i form av Godkänt och Icke godkänt och betygen används inte som urvalsinstrument till vidare utbildning. Det finns heller inga andra skäl som talar för att dessa delar av komvux bör omfattas av den föreslagna betygsskalan. Inte heller i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå föreslås någon ändring.

Bedömningssamråd ska genomföras för att stärka likvärdigheten inom skolenheter och program

Regeringens förslag

Det ska införas obligatoriska bedömningssamråd i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan.

Vid betygssättning ska det inom varje skolenhet genom­föras bedömnings­samråd mellan lärare som undervisar i samma ämne i årskurs 10 i grundskolan eller årskurs 11 i specialskolan. Om ett ämne avslutas tidigare ska bedöm­nings­­samråd genomföras i den årskurs då ämnet avslutas.

I gymna­sie­skolan ska bedömningssamråd vid betygssättning på en avslutande nivå genom­föras mellan lärare som undervisar och sätter betyg i ett ämne inom ett program på en skolenhet.

Syftet med bedömningssamråden ska vara att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ska ansvara för att bedömningssamråd genomförs.

Skälen för regeringens förslag

Lärare ska genomföra bedömningssamråd inför betygssättning

Regeringen framhåller att den föreslagna kalibreringen av betygsvärden förväntas fungera tillfreds­ställande för att göra betygsvärden och därmed meritvärden mer likvärdiga mellan skolenheter. Kalibreringen kommer dock inte att påverka likvärdig­heten i betygssättningen inom en skolenhet eller inom ett program på en skolenhet. Det är därför viktigt att rektorn och lärarna aktivt verkar för att det finns samsyn om betygssättning inom respektive ämne och, i gymnasieskolan, på nivåer i ämnen. Regeringen bedömer att lärares förut­sättningar att sätta likvärdiga betyg i den egna verksamheten behöver stärkas. Ett sätt att öka bedömaröverensstämmelsen mellan lärare är enligt regeringen att organisera strukturerade tillfällen där lärare kan analysera och värdera betygsunderlag tillsammans. Lärare kan exempelvis behöva diskutera olika betygsunderlag och samråda om riktlinjer för bedömning. Det kan också vara värdefullt för lärare att tillsammans bedöma eller väga ihop betygs­underlag där det är mer osäkert vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.

Regeringen anser att det är väsentligt att det i skollagen regleras vilka som ska delta i bedömningssamråden. Att berörda lärare deltar är viktigt för att modellen för kalibrering ska fungera som avsett och det förefaller därmed inte rimligt att lämna detta oreglerat. Syftet med samråden föreslås vara att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Det innebär att de lärare som undervisar elever i t.ex. årskurs 10 i grundskolan, i samma ämne på en skol­enhet, behöver delta i bedömningssamråden medan lärare som undervisar i samma ämne men endast har elever i exempelvis årskurs 8 vid tidpunkten för samrådet inte behöver delta. Motsvarande bör gälla för samtliga skolformer för vilka bedömningssamråd föreslås.

Rektorn ska ansvara för att bedömningssamråd genomförs

För att de föreslagna bedömningssamråden ska kunna genomföras behöver lärare få förutsättningar för det arbetet. Det är också viktigt att tiden för bedömningssamråd planeras på ett sätt som garanterar att lärare som under­visar i flera ämnen kan delta i aktuella bedömningssamråd.

I propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) påpekar regeringen att en reglering av lärares tid för undervisning samt lärares och förskollärares tid för planering och uppföljning behöver beakta rektorns möjlighet att fördela arbete och roller utifrån organisationens behov så att barn och elever erbjuds en god utbildning i sin helhet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det i skollagen ska anges att rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.

Det behöver införas ett nytt system med nationella slutprov

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det bemyndigande som finns i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov ska utvidgas till att även omfatta nationella slutprov.

Regeringens bedömning

Regeringen gör bedömningen att det bör införas nationella slutprov i grundskolan och specialskolan samt i gymnasieskolan och kommunal vuxen­utbildning (komvux) på gymnasial nivå. De nationella slutproven bör bedömas centralt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det bör införas nationella slutprov i grundskolan, specialskolan, gymnasie­skolan och komvux

Modellen för kalibrering av elevers betygsvärden förutsätter enligt regeringen att det införs någon form av slutprov som kan fungera som ett externt, objektivt mått. Det är viktigt att dessa prov ger ett så mätsäkert värde som möjligt på elevens genomsnittliga kunskapsnivå. Proven behöver vara enhetliga och jämförbara med varandra samt ha en stabil svårighetsgrad mellan olika provutgåvor. Stabiliteten kan åstadkommas genom en årsvis standardisering. Det innebär att ett specifikt nationellt genomsnitt och en specifik nationell spridning, eller fördelning, av provresultatet fastställs på förhand, så att resultaten blir jämförbara även när provutgåvorna är olika svåra. Elevens standardiserade provresultat kommer därmed inte att bli summan av de poäng eleven fått från alla svar på uppgifterna utan provresultatet skalas om så att det blir jämförbart med andra elevers resultat på tidigare utgåvor av provet.

Syftet med de nationella slutproven bör vara att ge oberoende information om elevers kunskapsnivå så att resultaten kan användas för att kalibrera betygsvärden och utgöra en komponent i enskilda elevers meritvärden. Proven behöver därför genomföras av de elever som ska få ett meritvärde eller en examen som kan användas för antagning till gymnasieutbildning eller högre studier.

Regeringen bedömer sammantaget att nationella slutprov bör införas och att dessa bör bedömas centralt. Proven bör genomföras i grundskolan och specialskolan samt i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

Det behöver tas fram föreskrifter om skyldighet att använda nationella slutprov

En förutsättning för att elevers meritvärden ska beräknas enligt förslag och bedömningar i propositionen är att huvudmännen genomför nationella slutprov i skolorna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm­mer får enligt 29 kap. 28 § skollagen meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov. Regeringen föreslår att bemyndigandet utökas så att det även gäller de föreslagna nationella slutproven.

Antalet prov behöver vara så stort att kalibreringen fungerar tillförlitligt, men det är samtidigt enligt regeringen viktigt att själva provgenomförandet inte tar orimligt mycket tid i anspråk för elever och lärare. Regeringen avser därför att på förordningsnivå reglera vilka ämnen det ska genomföras nationella slutprov i när det gäller grundskolan, specialskolan, gymnasie­skolan och komvux på gymnasial nivå. I grundskolan och specialskolan bedöms antalet prov bli detsamma som i det nuvarande systemet, medan det i gymnasieskolan blir något fler prov än i dag.

I sällsynta fall och under särskilda omständigheter kan proven vara svåra att genomföra. Det förekommer t.ex. att elever vistas i låsta institutioner, antingen i särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis) eller inom Kriminalvården. Regeringen framför i propositionen att den avser att analysera frågan om deltagande i nationella slutprov för elever i de särskilda utbildningsformerna utbildning vid särskilda ungdomshem och utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt vidare.

Det ska vara möjligt att göra de nationella slutproven efter avslutad utbildning

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om rätt att efter avslutad utbildning göra om eller för första gången genomföra ett eller flera nationella slutprov. Regeringen ska trots bestämmelser i skollagen om avgiftsfrihet få meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

Skälen för regeringens förslag

Elever ska kunna genomföra och göra om nationella slutprov efter avslutad utbildning

Den modell för hur elevers meritvärde ska beräknas som beskrivs i avsnitt 6.1 i propositionen innebär att resultat på de nationella slutproven kan vara avgörande för elevens möjligheter att söka sig vidare till nästa utbildningsnivå. Regeringen anger därför att det bör finnas ett omprovstillfälle senare under terminen för elever som exempelvis på grund av sjukdom inte kunnat delta vid det ordinarie provtillfället. Möjligheterna att genomföra omprov bör dock vara begränsade så att det inte kan uppfattas som alternativa provtillfällen som man kan välja i stället för det ordinarie prov­tillfället. Det finns emellertid en risk att elever inte heller vid omprovstillfället har möjlighet att skriva provet. Regeringen anser att det är rimligt att elever som inte gjort ett slutprov, varken vid det ordinarie tillfället eller omprovstillfället, bör ges möjligt att göra det efter avslutad utbildning. Enligt regeringens bedömning bör det dock endast anordnas ett fåtal provtillfällen per läsår. Ett begränsat antal provtillfällen är viktigt dels för att möjligheten att skriva om prov inte ska överutnyttjas, dels för att resurser ska används effektivt. Samma prov kan inte återanvändas eftersom det alltid finns en risk för spridning och det vore ineffektivt att ta fram fler prov än nödvändigt. Organisationen av provtillfällena blir också mer resurseffektiv om omprov samordnas med provtillfällena för elever som genomför provet under sin ordinarie utbildning.

Regeringen anser att starka skäl talar för att även i Sverige ge elever möjlig­het att göra om ett nationellt slutprov efter att de avslutat sin utbildning. En sådan ordning skulle ge elever viss möjlighet att i efterhand påverka sitt meritvärde, vilket bedöms särskilt värdefullt eftersom det inte kommer att vara möjligt att ändra det kalibrerande betygsvärdet efter avslutad utbildning. Regeringen föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som efter avslutad utbildning vill göra om eller för första gången göra ett eller flera nationella slutprov ska ha rätt att göra det.

 

Det ska under vissa omständigheter kunna tas ut en avgift för genomförande av nationella slutprov

Regeringen bedömer inte att dessa omprov ska bekostas av det allmänna, eftersom omproven är ett frivilligt alternativ som erbjuds för att förbättra resultat efter avslutad utbildning och inte ett obligatoriskt inslag i utbild­ningen. Vidare är möjligheten, som framgår ovan, att göra om nationella slutprov efter avslutad utbildning ett ineffektivt sätt att höja sitt meritvärde jämfört med att göra högskoleprovet. Det kommer därmed sannolikt inte att vara särskilt vanligt att individer gör om slutproven efter den ordinarie utbildningen, och därför bedöms en avgift för att genomföra omprov endast medföra begränsade konsekvenser för den enskilde. Regeringen anser att det är viktigt att kostnaden för den individ som ska göra om provet hålls på en rimlig nivå. En alltför hög avgift skulle kunna leda till att personer inte genomför proven av ekonomiska skäl.

De nationella proven ska inte längre särskilt beaktas när lärare sätter betyg

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att bestämmelserna i skollagen om lärares skyldighet att särskilt beakta elevens resultat på nationella prov vid betygssättning ska tas bort i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kom­munal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Skälen för regeringens förslag

Det ska inte längre vara en skyldighet för lärarna att beakta resultat på nationella prov vid betygssättning. Det finns i det nuvarande utbildnings­systemet ett flertal nationella prov som genomförs i olika ämnen i grund­skolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Syftet med dessa prov är att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning. Det anges därför i skollagen att resultatet från elevernas nationella prov särskilt ska beaktas när lärare sätter betyg i de ämnen som det finns prov i. Regeringen noterar att denna bestämmelse inte är ändamålsenlig, eftersom det saknas både förutsättningar och en gemensam syn på hur proven ska beaktas, vilket gör att skillnader uppstår både mellan skolor och mellan lärare. Med förslagen om ett nytt sätt att beräkna elevers meritvärde kommer likvärdig­heten att säkerställas bl.a. genom kalibrering av betygsvärden. Det medför att en stor andel av de nationella prov som finns i dagens utbild­ningssystem i princip kan betraktas som obehövliga och därmed bör avskaffas.

Huvudmän ska rapportera in uppgifter om betyg

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att huvudmän för grundskolan, specialskolan, gymna­sie­­skolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå ska vara skyldiga att till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana upp­­gifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

Skälen för regeringens förslag

Uppgifter om betyg behöver samlas in för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och för att kalibrera betygsvärden

För att kalibreringen av betygsvärden ska kunna genomföras behövs tillgång till betygsdata. För att kunna göra de analyser som det nya systemet med nationella slutprov kräver, är det exempelvis viktigt att den aktuella myndig­heten har tillgång till betygsdata från avslutande årskurser i grund­skolan och special­skolan samt från de avslutade nivåerna i gymnasieskolan varje år och inte endast när eleven avslutat sina gymnasiestudier. Myndigheten behöver även få möjlighet att precisera vilken tillgång till uppgifter som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och för att kalibrera betygs­värden inför beräkning av meritvärden. Det är enligt regeringen viktigt att de nationella slutproven standardiseras så att de är stabila över tid. En sådan stabilitet bidrar till att garantera meritvärdenas jämförbarhet mellan olika årskohorter och är därför central främst för att antagningen till högre studier ska vara likvärdig.

Regeringen anser att betygsdata behöver samlas in på ett sätt som är såväl samhällsekonomiskt som ändamålsenligt och effektivt för huvud­männen och skolenheterna. Uppgifterna om betygsdata behöver dock finnas tillgängliga för den myndighet som ska beräkna merit­värden och ansvara för de nationella slutproven. Regeringen anser att det i skollagen inte bör anges vilken myndighet som huvudmän ska lämna uppgifter om betyg till. Exakt hur informationen bör rapporteras och delas är en fråga som behöver hanteras i samråd med berörda myndigheter och som därmed är lämpligast att reglera på förordningsnivå.

Nya behörighetsregler ska införas för tillträde till gymnasieskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det för att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, special­­skolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav ska gälla såväl högskoleförberedande program som yrkes­program.

Meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer och resultaten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan, special­skolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer.

Det ska införas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om beräkning av meritvärdet. Av upplysningsbestämmelsen ska det även framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om undantag från att meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultat från nationella slutprov.

Det ska vidare införas en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till nationella program för den sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvar­ande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som behövs för behörighet enligt 29 §.

Skälen för regeringens förslag

Det krävs ändrade behörighetskrav för mer likvärdig antagning till nationella program i gymnasieskolan

Dagens behörighetskrav till de nationella programmen är skarpa genom att de består dels av krav på godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk, dels av krav på ett visst antal godkända betyg därutöver. Därtill är gränsen skarp genom att det för betyget E krävs att samtliga betygskriterier är uppfyllda.

För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen, utöver engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk, och för högskoleförberedande program i ytterligare nio ämnen. För vissa av de högskoleförberedande programmen ställs även krav på att vissa specificerade ämnen ingår bland de nio ämnen som det krävs godkända betyg för. Den skarpa gränsen för godkända betyg gäller således totalt åtta ämnen för behörighet till ett yrkesprogram och tolv ämnen för behörighet till ett högskoleförberedande program. Regeringen framhåller att dagens behörig­hets­krav stänger ett stort antal elever ute från nationella program i gymnasieskolan i onödan.

Regeringen anser att dagens behörighetskrav till gymnasieskolan, som utgörs av krav på godkända betyg i vissa ämnen, bör ersättas av krav på ett visst meritvärde (på den föreslagna skalan 1–10). Skälet är att meritvärdet ger en samlad bild av elevens sammantagna kunnande och förutsättningar som eleven har för att kunna fullfölja och slutföra ett nationellt program i gymnasieskolan. Om behörighetskraven skulle ändras enbart genom att byta ut krav på godkända betyg till krav på betyg 4 i vissa ämnen skulle det inte ta bort den skarpa gränsen för att vara behörig som finns i dagens system. Det skulle inte heller lösa de följder den skarpa gränsen får för elever som stängs ute från gymnasieskolan. Antagningen skulle inte heller bli mer likvärdig eftersom den bygger på betyg, och lärare tolkar betygskriterier på olika sätt.

Regeringen bedömer att meritvärde 4 är på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasie­skolan. Detta gör regeringen utifrån utredningens antaganden och beräkningar om betygssättning, spridning och standardiserade nationella slutprov där det framgår att elever som har lägre meritvärde än 4 skulle ha svårt att klara dagens nationella program.

Regeringen överväger att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar.

Det ska vara samma behörighetskrav till yrkesprogram och högskoleförberedande program

Dagens behörighetskrav skiljer sig delvis åt mellan program och program­typer. De består av krav på godkända betyg i vissa specificerade ämnen och även i ett visst antal ämnen. Regeringen ser ett behov av att ändra behörig­hetskraven så att antagningen kan genomföras mer likvärdigt. Regeringen konstaterar att dessa regler utestänger ett stort antal elever från nationella program i gymnasieskolan i onödan. Ett behörighetskrav med ett visst betyg i enstaka ämnen medför att antagningen fortsatt kommer att vara beroende av vilken grundskola eleven har gått i, snarare än visa vilka kunskaper eleven faktiskt har. Regeringen anser att det är angeläget att både högskole­förberedande program och yrkesprogram uppfattas som viktiga och att behörighetsreglerna inte späder på fördomar om att yrkesprogram är ett sämre val och endast ett alternativ för dem som inte klarar av högskole­förberedande program. Regeringens uppfattning är därför att det är väsentligt att yrkes­program ses som attraktiva utbildningar och att ställa samma behörighetskrav för både högskoleförberedande program och yrkesprogram är ett sätt att uppvärdera de senare. 

Regeringen är medveten om att det kan finnas risker med att elever med låga förkunskaper i vissa ämnen som är centrala för vidare studier kan bli behöriga. Regeringen hänvisar till att utredningen har skattat att endast ca 2,6 procent av eleverna med F i matematik i dag beräknas klara av att få minst 4 i meritvärde i grundskolan med det föreslagna betygssystemet. Regeringen bedömer därför att sannolikheten för att elever med låga kunskaper i t.ex. matematik skulle söka till exempelvis det naturvetenskapliga programmet och sedan misslyckas på grund av svaga matematikkunskaper är låg. Regeringen anser att fördelarna med att fler elever kan antas till ett nationellt program i gymnasieskolan med de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan över­väger nackdelarna.

Meritvärdet ska bestå av betyg och resultat från de nationella slutproven

Som framgår ovan gör regeringen bedömningen att det behövs ett nytt system för att beräkna meritvärden för att de ska bli mer jämförbara och likvärdiga inför antagning och urval till gymnasieskolan. Det framgår vidare att meritvärden bör bestå av elevernas betygsvärden och resultat från centralt rättade prov samt att det kalibrerade betygsvärdet bör ges 70 procents vikt, medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov bör ges 30 procents vikt. Regeringen gör bedömningen att förslagen på ett konstruktivt sätt kombinerar de lärarsatta betygens och de centralt rättade slutprovens fördelar. Meritvärden behöver ibland beräknas på ett annat sätt, t.ex. när det gäller specialskolan. De fördelar som finns med att kombinera betyg med centralt rättade slutprov kan delvis även uppnås när meritvärden beräknas på betygsvärden som inte kalibrerats.

Lovskola ska inte längre erbjudas elever som avslutat grundskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att huvudmannen inte längre ska vara skyldig att erbjuda lovskola till elever som avslutat grundskolan. Även huvudmannens skyldighet att i anslutning till lovskola efter avslutad grundskoleutbildning erbjuda prövning för betyg i de ämnen som undervisningen har avsett ska tas bort.

Skälen för regeringens förslag

I skollagen finns bestämmelser om prövning för betyg. Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan har rätt att genomgå sådan prövning. Rätten att genomgå prövning gäller även om man avslutat ämnet och fått betyg eller om man har ett slutbetyg (10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen). Av skollagen framgår också att erbjudande om lovskola ska ges till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska också erbjudas elever som avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet (10 kap. 23 a och 23 b §§ skollagen). Som framgår av avsnitt 5.1 i propositionen kommer nuvarande årskurs 9 att utgöra årskurs 10 när den tioåriga grundskolan införs läsåret 2028/29.

Regeringen konstaterar att förslaget om meritvärden ovan innebär att betyg som eleven får efter det att meritvärdet är beräknat, dvs. efter avslutad grundskoleutbildning respektive utbildning i specialskolan, inte kommer att kunna ersätta ett tidigare betyg. Regeringen föreslår således att skollagen ska ändras så att skyldigheten att erbjuda lovskola efter avslutad grundskola tas bort. Även den nuvarande bestämmelsen om huvudmannens skyldighet att, i anslutning till lovskola efter avslutad grundskoleutbildning, erbjuda prövning för betyg i de ämnen undervisningen har avsett, blir därmed obehövligt och föreslås tas bort.

Elever ska få betyget 1, 2, 3 eller 4 i gymnasiearbetet eller examensarbetet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att gymnasiearbetet i gymnasieskolan och gymnasie­arbetet i anpassad gymnasieskola samt examensarbetet för gymnasie­ingenjörsexamen ska betygssättas med betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet i gymnasieskolan, programmålen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola eller examens­­målen för examensarbetet för gymnasieingenjörsexamen. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Skälen för regeringens förslag

Med dagens bestämmelser betygssätts gymnasiearbetet i gymnasieskolan enbart med E eller F. Detsamma gäller examensarbetet inom vidareutbild­ningen i form av ett fjärde tekniskt år som leder till gymnasieingenjörsexamen. I anpassad gymnasieskola betygssätts ett godkänt gymnasiearbete med E. För den elev som inte har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ska betyg inte sättas. Regeringen bedömer i propositionen att det finns flera fördelar med att samma betygsskala tillämpas i anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan. I propositionen framgår att regeringen anser att det är rimligt att betyget 4 ska motsvara dagens godkända betyg och att de tre betygsstegen 1–3 ska användas för resultat på gymnasie­arbetet som innebär att eleven har begränsade kunskaper i ett ämne. Det föreslås alltså inte någon skarp gräns för godkänt när det gäller gymnasiearbetet och examensarbetet. Grunden är i likhet med den föreslagna betygsskalan ovan att kunskaper går att skilja i flera steg och eleven ska visa att hon eller han har det sammantagna kunnande som framgår av examensmålet i gymnasieskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller programmålet i anpassade gymnasieskolan. Regeringen anser att det för utfärdande av gymnasieexamen, gymnasiebevis eller gymna­sieingenjörsexamen ska krävas betyget 4 på gymnasie­arbetet i gymnasie­skolan eller anpassade gymnasieskolan eller examensarbetet för gymnasie­ingenjörsexamen. Återkoppling i flera betygs­steg under betyget 4 kan dock vara viktig för eleven. Eleven har nämligen möjlighet att göra om arbetet en gång (9 kap. 1 § gymnasieförordningen [2010:2039] och 8 kap. 2 § förord­ningen [2014:854] om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning). En elev som har genomfört ett gymna­siearbete, ett gymnasiearbete i anpassad gymnasie­skola eller ett examens­arbete, men sammantaget visar begränsade kunskaper kan därför ges något av betygen 1–3. Regeringen anser att den föreslagna betygsskalan kan bidra till elevers motivation. Ett större antal steg som betecknar begränsade kunskaper kan bidra till att fler elever inspireras att fortsätta att anstränga sig.

Gymnasieexamen ska utfärdas om eleven har betyget 4 i genomsnitt samt betyget 4 i gymnasiearbetet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att en gymnasieexamen ska utfärdas om en elev, förutom betyg i 2 500 gymnasiepoäng, i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av dessa poäng inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet.

Det ska inte längre ställas krav på godkänt betyg i vissa ämnen.

Av en upplysningsbestämmelse ska det framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka ämnen i ett yrkesprogram som ska ingå i de betyg som genomsnittet för en yrkesexamen ska beräknas på.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anser att ett genomsnittligt betyg om 4, på 90 procent, eller 2 250 poäng, av elevens 2 500 betygsatta poäng i de olika ämnena, på ett bättre sätt än enskilda betyg i vissa ämnen speglar en elevs sammantagna kunskaper i relation till examensmålet. Att utgå från ett genomsnittligt betyg i stället för krav på godkänt betyg i vissa ämnen innebär att en kompensatorisk princip införs. Det finns dock en begränsning med en sådan kompensatorisk princip eftersom den kan leda till att elever får en examen utan att kunna det som beskrivs i examensmålet. En elev kan få ett genomsnittligt betyg om 4 trots att hon eller han har betyget 1–3 i mer än hälften av ämnena. För yrkespro­grammen skulle det kunna innebära att elever får examen även om de, till skillnad från dagens reglering, har uppvisat mindre än godtagbara kunskaper i alla de 400 poäng i programgemensamma ämnen som framgår av gymnasie­förordningen. Regeringen anser därför att en gymnasieexamen också ska innefatta att eleven fått betyget 4 i gymnasiearbetet, vilket då ska inkluderas i de 2 250 gymnasiepoängen för vilka det i genomsnitt krävs betyget 4 för utfärdande av gymnasieexamen, och att samma krav på betyget 4 ska ställas på de yrkesprov som föreslås i propositionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop. 2025/26:198).

Genom att det är examensmålen som ska styra vad gymnasiearbetet innehåller ska det för de högskoleförberedande programmen spegla de sammantagna kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå inom högskolan. Eleven ska kunna visa att han eller hon har nått examensmålen för det aktuella programmet.

Regeringen gör bedömningen att kraven för gymnasieexamen inte behöver sammanfalla med kraven för behörighet till högre utbildning. Regeringen konstaterar att en elev på gymnasieskolan som klarar de krav som föreslås gälla för en gymnasieexamen – på motsvarande sätt som en elev på grundskolan kommer att få dels betyg, dels ett meritvärde som kan användas för att söka till gymnasieskolan – kommer att få dels en gymnasieexamen, dels ett meritvärde som kan användas för att söka till högre utbildning.

Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har genomgått en fullständig utbildning med betyget 4

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att en gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst betyget 4 på samtliga avslutade nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet. Den upplysningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasie­ingenjörsexamen ska ändras så att det anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt 8 kap. 7 § kan meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

Skälen för regeringens förslag

Enligt gällande reglering ska gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg (17 a kap. 15 § skollagen). Till följd av den föreslagna betygsskalan (se ovan) skulle det kunna vara rimligt att eleven för en gymnasieingenjörsexamen sammantaget ska ha betyget 4 eller högre i ämnen som ingår i utbildningen, precis som för övriga gymnasiala utbildningar. Regeringen anser dock att den nuvarande regleringen ligger mer i linje med att gymnasieingenjörsexamen, trots att den organisatoriskt är en del av gymnasieskolan, är en eftergymnasial kvalifika­tion. Det fjärde tekniska året är endast öppet för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet och har en examen från detta program eller har likvärdiga kunskaper (t.ex. komplettering som gjorts på komvux, studier utomlands eller den som läst på ett annat nationellt program men som kompletterat med andra studier). Regeringen anser därför att det är rimligt att även i det nya systemet ställa högre krav för gymnasieingenjörsexamen än för gymnasieexamen. För att kunna avlägga en gymnasieingenjörsexamen bör eleven, liksom hittills, visa att han eller hon har klarat av samtliga delar av utbildningen, dvs. för samtliga nivåer i de ämnen som ingår i utbildningen bör det krävas betyget 4.

Regeringen föreslår vidare att kravet på betyget 4 även ska gälla examens­arbetet. Det kan jämföras med att regeringen föreslår i propositionen att det ska krävas betyget 4 på ett gymnasiearbete för att få en gymnasieexamen oavsett program, eftersom gymnasiearbetet syftar till att eleven ska visa att han eller hon har uppnått programmets examensmål. Det finns enligt regeringen inte skäl att lämna något annat förslag när det gäller examens­arbetet inför en gymnasieingenjörsexamen än att motsvarande krav bör gälla som på övriga gymnasieutbildningar.

Meritvärde ska vara en urvalsgrund vid ansökan till högskolan

Regeringens förslag

Regeringen föreslår med ändring av tidigare riksdagsbindning när det gäller urvalsgrunder till utbildning på högskola (prop. 2017/18:204, bet. 2017/18:UbU25, rskr. 2017/18:331) att meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.

Skälen för regeringens förslag

Riksdagen har, genom beslut med anledning av förslagen i propositionen Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande, fastställt ramar för högskoleutbildning (prop. 2017/18:204, bet. 2017/18:UbU25, rskr. 2017/18:331). Det inkluderar vad som ska gälla när urval behöver göras. När antalet sökande till en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare är fler än antalet platser ska urvalsgrunderna vid urval vara betyg, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder, enligt beslutet. Som huvudregel ska minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat på högskole­provet. Högst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av urvals­grunder som har bestämts av högskolan. Regeringen bedömer som framgår ovan, att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärden som ökar jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till gymnasieskola och högre utbildning. Regeringen anser att betyg ska ersättas av meritvärden som urvalsgrund vid antagning till högskolan. Regeringen föreslår därför att den riksdagsbindning som gäller urval till utbildning som påbörjas på grund­nivå och som vänder sig till nybörjare ska ändras, så att urvalsgrunderna ska vara meritvärde, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder. Liksom nu gäller för betyg, ska minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av meritvärde. I övrigt föreslås i propositionen inte någon förändring i fråga om platsfördelningen.

Språkintroduktion ska stå öppen för nyanlända som inte har tillräckliga kunskaper i svenska

Regeringens förslag

Språkintroduktion ska stå öppen för nyanlända ungdomar som inte har lägst betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk.

Skälen för regeringens förslag

Introduktionsprogrammet språkintroduktion i gymnasieskolan står enligt gällande bestämmelser öppet för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Regeringen föreslår en ändring som innebär att språkintroduktion ska stå öppet för nyanlända ungdomar som inte har uppnått betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk. Ändringen följer bl.a. av att behörighetskraven till de nationella programmen i gymnasieskolan ändras (se ovan). Kraven innebär att en elev i genomsnitt ska ha meritvärdet 4 eller högre för att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. De blir alltså desamma för högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Rent teoretiskt kan en nyanländ elev med bristande svenskkunskaper vara behörig till gymnasieskolans nationella program med de föreslagna behörig­hetsreglerna (om meritvärdet 4 eller högre uppnås i genomsnitt). Det är dock enligt regeringen osannolikt, eftersom det svenska språket är avgörande för lärandet i samtliga ämnen. Regeringen anser dock att sådana ungdomar, om de finns, också bör ha rätt att gå språkintroduktion. Det är enligt regeringen mycket viktigt med tillräckliga kunskaper i svenska, dels för att klara utbildningen, dels för att så småningom kunna gå vidare till andra studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen anser också att man bör undvika att icke svensktalande elever som annars har goda akademiska förutsättningar hänvisas till yrkesprogram på grund av bristande kunskaper i svenska. Dessa individer bör ges förutsättningar att tillskansa sig funktionella kunskaper i svenska språket.

Programinriktat val ska tas bort

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att introduktionsprogrammet programinriktat val ska tas bort. Till följd av att programinriktat val tas bort ska ett flertal bestämmelser i skollagen ändras eller upphävas.

Skälen för regeringens förslag

Syftet med programinriktat val är att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet (17 kap. 3 § skollagen). Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program men från grundskolan har godkända betyg i sex ämnen. Bland dessa godkända ämnen ska svenska eller svenska som andra­språk och matematik eller engelska ingå. Regeringen hänvisar till att det framgår av beräkningar som presenteras i utredningens betänkande att andelen elever som kommer att vara obehöriga till ett nationellt program ungefärligen kommer att halveras (till 8–10 procent av en årskull) om de kompensatoriska behörighetsregler som regeringen föreslår införs. Regeringen bedömer därför att de elever som enligt gällande regler tillhör målgruppen för programinriktat val, genom att de i dag är nära behörighet, har goda möjligheter att bli behöriga enbart utifrån de föreslagna behörighetsreglerna. Regeringen framhåller att som en följd av att mål­gruppen för programinriktat val sannolikt kommer att antas till ett nationellt program om de föreslagna behörighetsreglerna införs, kommer programinriktat val att bli överflödigt. Regeringens uppfattning är att programinriktat val inte behövs och att de elever som i dag går utbildningen bedöms ha goda möjligheter att uppnå meritvärde 4 och ta del av utbildningen på ett nationellt program. Regeringen anser dock att det kan finnas behov av en alternativ utbildningsväg för elever som inte kommer att bli behöriga till nationella program med de föreslagna behörighetsreglerna och kommer att analysera detta närmare.

Följdändringar i skollagen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska göras följdändringar i skollagen på grund av att ett nytt betygssystem införs. Betyget E ska bytas ut mot betyget 4 i flera bestämmelser. Bestämmelser som innehåller begreppen godkänt och icke godkänt ska ändras. Det ska också göras nödvändiga följdändringar i skollagen med anledning av ändrade behörighetskrav för antagning och urval till gymnasieskolan.

Skälen för regeringens förslag

I propositionen finns en redogörelse för vilka bestämmelser som är föremål för de följdändringar som behöver göras med anledning av förslagen i propositionen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

De ändringar i skollagen som rör grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Ändringarna i de obligatoriska skolformerna ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 när det gäller grundskolan och anpassade grundskolan och i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan.

För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslås bestäm­melser­na tillämpas första gången på utbildning som påbörjas första året höstterminen 2028. Gällande introduktionsprogrammen samt vidare utbildning i form av ett fjärde tekniskt år föreslås att ändringarna ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Bestämmelserna om behörighet och beräkning av meritvärde vid antagning till nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan ska dock tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.

Ändringarna i skollagen som rör borttagande av introduktionsprogrammet programinriktat val ska träda i kraft den 1 juli 2030 och tillämpas första gången för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.

De ändringar i skollagen som rör kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska träda i kraft den 1 januari 2031 och tillämpas på utbildning som påbörjas fr.o.m. samma datum.

Äldre bestämmelser ska fortsatt gälla för årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 10 och 11 i specialskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 11 i specialskolan för läsåret 2029/30. Vidare ska äldre bestäm­melser gälla för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

Äldre bestämmelser ska fortsatt även gälla för elever som påbörjat introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

Äldre bestämmelser ska vidare gälla för utbildning på komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 januari 2031.

Äldre bestämmelser om introduktionsprogrammet programinriktat val ska fortsätta att gälla för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2031.

De upphävda bestämmelserna om behörighet till gymnasieskolans natio­nella program ska fortsatt gälla för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2031.

Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymna­sieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts enligt äldre bestämmelser inom de årskurser och läsår som anges för grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan eller inom de år och läsår som anges för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska i stället fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

För elever som har påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan före höstterminen 2028 och som fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller anpassade grundskolan, eller tionde året, när det gäller specialskolan, efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, eller som avslutat grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan enligt äldre bestämmelser men ansöker till utbildning på gymnasieskolan som påbörjas höstterminen 2031 eller senare, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

För elever som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före höstterminen 2028 och som fullföljer den senare än tre år från det att den påbörjades får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela

1. föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter höstterminen 2028 och
2. övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats höstterminen 2028.

I propositionen avsnitt 8 finns en närmare beskrivning av de skäl som regeringen anger för när lagändringarna ska träda ikraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag till ändringar i skollagen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den svenska skolan har stora problem med olikvärdig betygssättning. Det får konsekvenser bl.a. för elevers möjligheter att studera vidare. Utskottet anser, liksom regeringen, att förslagen till ett nytt mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärden kan öka jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till både gymnasieskola och högre studier. Modellen utgår från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov och förutsätter bl.a. ett nytt nationellt slutprovsystem och en symmetrisk betygsskala utan skarp gräns för godkänt. Förutom att bidra till likvärdighet kan dessa förändringar också bidra till att minska incitamenten för att sätta omotiverat generösa betyg. För att stärka lärares förutsättningar att sätta likvärdiga betyg är det enligt utskottet också viktigt med de lokala och obligatoriska bedöm­ningssamråd som regeringen föreslår ska införas.

Utskottet anser vidare att regeringens förslag om nya behörighets- och examensbestämmelser för gymnasieskolan samt de föreslagna ändringarna för vissa introduktionsprogram är rimliga och väl avvägda.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändringar i skollagen av de skäl som anges i propositionen.

Utskottet ställer sig även bakom förslaget om att ändra en tidigare riksdagsbindning när det gäller urvalsgrunder till utbildning på högskola så att meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.

I propositionerna 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola, punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan delpunkt 2, 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget punkt 3.2 och 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning punkterna 2.2 och 3.2 föreslår reger­ingen ändringar i skollagen som utskottet i sak har ställt sig bakom i betänkandena 2025/26:UbU23, 2025/26:UbU24, 2025/26:UbU25 och 2025/26:UbU27. Av samordningsskäl har utskottet överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen av vissa delar till det nu aktuella betänkandet.

I denna lagtekniska samordning har utskottet funnit behov av att göra vissa justeringar av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Till följd av ett förbi­seende saknades övergångsbestämmelser i regeringens lagförslag i proposition 2025/26:196 och i samordningen görs även vissa andra justeringar av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser av lagtekniska skäl. Det innebär att utskottet föreslår att samordningen av lagstiftningen sker i en lag som träder i kraft den 1 juli 2028 och saknar övergångsbestämmelser, en lag som träder i kraft den 2 juli 2028 och har ett flertal övergångsbestämmelser samt en lag som träder i kraft den 1 januari 2031 och har en övergångsbestämmelse. Dessutom har utskottet funnit behov av ett par mindre rättelser i regeringens förslag. I regeringens förslag till ändring i skollagen i proposition 2025/26:195 saknades 3 kap. 11 a § i tredje delssatsen i ingressen och i regeringens förslag till ändring i skollagen i proposition 2025/26:197 lagförslag 1 utgick 29 kap. 1 § från en felaktig lydelse. De ändringar som utskottet föreslår har enligt utskottets bedömning inte någon betydelse i sak.  Utskottet bedömer att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse på grund av frågornas beskaffenhet.

För att riksdagen ska kunna samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag till lagarna i bilaga 3. Utskottet anser således att propositionerna 2025/26:194 punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 delpunkt 2, 2025/26:196 punkt 3.2, 2025/26:197 punkterna 1–4 och 2025/26:198 punkterna 2.2 och 3.2. bör bifallas.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäran om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

 

Motionerna

Urval till vidare studier

I kommittémotion 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) anförs att det bör införas övergångsbestämmelser för de elever som går ut grund­skolan innan betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031, i syfte att möjliggöra för obehöriga elever att utifrån nuvarande betygssystem läsa vidare på ett yrkesprogram på gymnasieskolan. En modell i väntan på det nya merit­värdessystemet är enligt motionärerna att tillåta antagning till yrkes­program för elever som trots ett F i ett kärnämne uppvisar tillräckliga kunskaper i övriga ämnen för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

I kommittémotion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 anser motionärerna att det behövs resurser till information om det nya betygs­systemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.

I yrkande 4 i samma motion vill motionärerna att regeringen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grund­skola och gymnasium.

Behovet av att samordna betygssystemet med behörighetsregler

I kommittémotion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 anför motionärerna att det behöver säkerställas att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen ska återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasieskolan. Motionärerna anser att den exakta utform­ningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare.

Värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart

I kommittémotion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 anförs att motionärerna särskilt vill värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart. Det är enligt motionärerna viktigt att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasieskolan och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands.

Propositionen

Ny modell för att beräkna meritvärden till gymnasieskolan och högre utbildning

Regeringen framhåller i propositionen att det i det nuvarande systemet är den sökandes betygsvärden, dvs. de samlade betyg som lärare sätter på en elevs kunskaper, som används som grund för antagning till vidare studier. För att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs som huvudregel minst E i betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt därutöver godkända betyg i minst fem respektive nio ytterligare ämnen för att bli antagen till ett yrkesprogram respektive ett hög­skoleförberedande program.

Regeringen konstaterar att lärare på skolor i hela landet inte har möjlighet att göra samstämmiga tolkningar av betygskriterierna, vilket leder till att betygen inte alltid är rättvisande och inte heller nationellt likvärdiga. Reger­ingen anser att dagens behörighetskrav till gymnasieskolan, som alltså utgörs av krav på godkända betyg i vissa ämnen, bör ersättas av krav på ett visst meritvärde. Skälet är att meritvärdet ger en samlad bild av elevens samman­tagna kunnande och förutsättningar som eleven har för att kunna fullfölja och slutföra ett nationellt program i gymnasieskolan.

Beräkningen av meritvärden bör som huvudregel utgå från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov. Utgångs­punkten för en sådan kalibrering är att en skolenhets genomsnittliga betygsvärde för samtliga elever jämförs med det genomsnittliga resultatet på centralt rättade prov för samma elever. Varje elevs betygsvärde justeras, eller kalibreras, sedan utifrån avvikelsen mellan det genomsnittliga betygsvärdet och det genomsnittliga resultatet på slutproven. Kalibreringen innebär att antagningen till högre utbildning blir likvärdig och rättssäker, vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna. 

Behörighetskrav

Vidare föreslår regeringen att det för att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grund­skolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav ska gälla såväl högskoleförberedande program som yrkes­program. Meritvärde 4 har av regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Bedömningen har gjorts utifrån de antaganden och beräkningar utredningen gjort om betygs­sättning, spridning och standardi­serade nationella slutprov där det framgår att elever som har lägre meritvärde än 4 skulle ha svårt att klara dagens nationella program. Regeringen hänvisar till att utredningens bedömning är att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan skulle komma att uppgå till 8–10 procent av en årskull, dvs. ungefär halveras mot i dag.

I propositionen behandlar regeringen även frågan om vilka utbildningar som kan möta behoven hos de elever som fortsatt kommer att vara obehöriga till nationella program. Regeringen anser att elever som har ett lägre merit­värde och därför inte bedöms klara av att fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan bör, liksom i dag, hänvisas till introduktionsprogrammen. Regeringen framhåller i propositionen att det finns behov av en alternativ utbildningsväg för dessa elever och aviserar i propositionen att den kommer att analysera detta närmare. Regeringen överväger även att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar (se avsnitt 6.6 i propositionen).

Eftersom regeringen anser att betyg ska ersättas av meritvärden som urvalsgrund vid antagning till högskolan föreslår regeringen att den riksdags­bindning som gäller urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ska ändras, så att urvalsgrunderna ska vara merit­värde, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder. Liksom nu gäller för betyg, ska minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av meritvärde. I övrigt föreslås i propositionen inte någon förändring i fråga om platsfördelningen.

Effekter av regeringens förslag

Regeringen anser att förslagen om nya regler för behörighet till gymnasie­skolan kommer att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan, men som på grund av den skarpa F-gränsen hänvisas till introduktionsprogrammet programinriktat val. Genom att införa en kompensatorisk reglering där högre betyg i vissa ämnen väger upp lägre betyg i andra ämnen, dvs. en reglering där elevens sammantagna kunnande avgör behörighet till vidare studier, bedömer regeringen att elever som i dag är nära att vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan kommer att ha goda möjligheter att antas till ett sådant. Programinriktat val föreslås därför tas bort. Förslagen bedöms vara för barnets bästa genom att fler unga får bättre förutsättningar att bli behöriga till nationella program samt att antagning och urval kommer att bli mer likvärdigt. Regeringen framhåller att det förslag som regeringen lägger fram är positivt för eleverna, eftersom eleverna genom betyget 4 på gymnasiearbetet kan uppvisa, t.ex. för framtida arbets­givare, att de har det sammantagna kunnande som framgår av examens­målen för respektive gymnasieprogram. Regeringen konstaterar att redan i dag får över 97 procent av eleverna ett godkänt betyg (E) i gymnasiearbetet, vilket leder regeringen till att bedöma att förslaget är rimligt och nåbart för den elev som har slutfört ett fullständigt nationellt gymnasie­program.

Regeringen konstaterar att de nationella slutproven och vetskapen om att meritvärdet kan komma att ändras jämfört med betygsvärdet genom kalibrer­ingen kommer att upplevas som stressande för vissa elever. Regeringen fram­håller dock att provstress bör ställas i relation till den stress som ett olikvärdigt betygssystem innebär och anser att fördelarna med den föreslagna modellen för beräkning av meritvärden uppväger de nackdelar som är inbyggda i dagens system. Regeringen framhåller vidare att den har gjort en samlad bedömning av konsekvenserna av de sammantagna förslagen och bedömer att förslagen i propositionen är förenliga med de skyldigheter som följer av barn­kon­ventio­nen och att förslagen sammantaget förväntas leda till positiva effekter för elever i samtliga skolformer som berörs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den nya modellen för att beräkna meritvärden till gymnasieskolan och högre utbildning innebär en systemförändring som ökar jämför­barheten och likvärdigheten i systemet. Kalibreringen av elevers betygsvärden innebär att antagningen blir mer likvärdig och rättssäker vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna. För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan föreslår regeringen att det ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav föreslås gälla såväl högskole­förberedande program som yrkes­program. Meritvärdet 4 har av regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen hänvisar till att utredningens bedömning är att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan ungefär skulle halveras mot i dag. Utskottet noterar också att enligt regeringens konsekvensbedömning kommer de nya reglerna för behörighet till gymnasieskolan att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Med den föreslagna regleringen kan högre betyg i vissa ämnen kompensera för lägre betyg i andra ämnen, vilket gör att vissa elever som i dag är hänvisade till introduktionsprogram, trots att de skulle klara att gå ett nationellt program, kan antas till ett nationellt program.

Förslagen i propositionen innebär stora förändringar för huvudmän och skolor. Med ett samlat och successivt införande, såsom regeringen föreslår, kan förändringsarbetet i skolorna ske i ett sammanhang. Utskottet instämmer i att det behövs tid för implementeringsinsatser och andra förberedande åtgärder och bedömer att regeringen vinnlagt sig om detta. Utskottet konstaterar också att regeringen överväger att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar. Utskottet noterar bl.a. även att regeringen uppmärksammar att det kan finnas behov av en alternativ utbildningsväg vid sidan om introduktionsprogram för elever som har ett lägre meritvärde och som inte bedöms klara av att fullfölja ett av dagens yrkesprogram och aviserar i propositionen att frågan kommer att analyseras närmare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är rimliga och väl avvägda och ser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om urval till vidare studier och en samordning av betygssystemet med behörighetsregler och övergångar till gymnasieskolan.

Utskottet ser heller inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandet om att värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart. Förslagen i denna proposition bör, enligt utskottets bedömning, inte påverka elevers möjligheter att välja estetiska ämnen eller gå estetiska utbildningar.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4025 (S) yrkande 1, 2025/26:4044 (C), 2025/26:4058 (MP) yrkandena 2–4.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen ska följa upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ett större fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov. Enligt motionärerna finns det en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan.

I yrkande 4 i samma motion vill motionärerna att det säkerställs att genom­förandet av digitala nationella prov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut. Motionärerna framhåller att den föreslagna betygs­reformen i hög grad bygger på att digitala och centralt rättade nationella prov fungerar i praktiken och att införandet av proven har präglats av återkommande tekniska problem.

I kommittémotion 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 anser motionärerna att regeringen bör ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov. Motionärerna hänvisar till de problem som förekommit med att digitalisera de nationella proven och det faktum att de digitala nationella slutproven som regeringen föreslår ska införas behöver kunna genomföras för att betygssystemet ska fungera.

I kommittémotion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 framhåller motionärerna riskerna med nationella slutprov. Motionärerna anser att eleverna riskerar att lära sig för provet, snarare än för livet. Det står enligt motionärerna i motsats till regeringens intention att det nya betygssystemet ska fokusera mer på kunskaper än betyg.

I yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att man ytterligare vill utreda tillgängligheten till slutprov och översättning till teckenspråk.

Propositionen

Tillhandahållandet av digitala nationella slutprov

Regeringen framhåller i propositionen att det beskrivna systemet med en modell för meritvärdesberäkning bedöms få stora konsekvenser för Skol­verket. I sitt remissvar anger Skolverket att det i arbetet bl.a. kommer att ingå att ta fram nationella slutprov inklusive nya ramverk och en provplattform samt tekniska system för meritvärdesberäkningar. Regeringen bedömer att myndigheten sammantaget står inför en omfattande administrativ utmaning och att det därför är angeläget att myndigheten ges förutsättningar att med kvalitet tillhandahålla digitala nationella slutprov, central rättning och en modell för meritvärdesberäkning.

Regeringen anser att Skolverket ska tilldelas tillräckliga resurser för att ges förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt arbeta med de nationella slut­proven och med införande och administration av det nya betygssystemet. Regeringens beräkningar utgår från utredningens som innebär ett successivt införande av digitala nationella slutprov där nya prov ska konstrueras och provas ut parallellt med att dagens nationella prov fortfarande ges. De största kostnaderna gäller framtagandet och central rättning av nationella slutprov. Kostnaderna beräknas kulminera 2030 för att sedan sjunka och stabiliseras efter det att dagens nationella prov fasas ut. Regeringens bedömning utgår från utredningens resonemang att kostnaden kommer att minska med 25 procent till följd av det nya systemet, bl.a. till följd av minskade overheadkostnader för lärosätenas tjänster när Skolverket själva hanterar fler delar av arbetet med proven samt minskade kostnader för utprövning.

Regeringen hänvisar till att den i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 anslaget 1:1 Statens skolverk) beräknar 24,9 miljoner kronor för 2026. För 2027 och 2028 beräknas 39,2 miljoner kronor respektive 147,4 miljoner kronor. För 2029 och 2030 beräknas kostnaden uppgå till 188,4 miljoner kronor respektive 357,9 miljoner kronor. För 2031 beräknas kost­naden uppgå till 349,9 miljoner kronor och fr.o.m. 2032 beräknas kostnaden uppgå till 307,5 miljoner kronor. Dessa medel fördelas enligt regeringen på ett flertal kostnads­poster. Den största posten utgör kostnader för central och automatiserad rättning som när systemet är fullt utbyggt 2030 beräknas uppgå till 308,6 miljoner kronor. Under 2028 och 2029 beräknas kostnader om 44,4 miljoner kronor för konstruktion av parallella nationella prov under en övergångs­period samt för 2030 respektive 2031 kostnader om 25,4 miljoner kronor för konstruktion av nya prov. Från 2032 beräknas en permanent besparing om 13,5 miljoner kronor per år. Andra poster som totalt uppgår till 15,35 miljoner kronor under 2026 för att öka till 26,3 miljoner kronor 2029 för att sedan minska gäller bl.a. utveckling och drift av databas för betyg och nationella prov, kalibrering och meritvärdering, arbete med undantag av att genomföra nationella slutprov, administration och kommunikation.

Nationella slutprovens påverkan på undervisningen

I propositionen behandlas frågan om de nationella slutprovens utformning kan få en viss styrande effekt på undervisningen och att annat väsentligt innehåll i undervisningen, som är svårare att pröva i slutprovet, trängs undan. Reger­ingen hänvisar till propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) där det föreslås att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska ha en tydlig kunskapsinriktning, där kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas. En central utgångs­punkt ska vara att tyngd­punkten ska ligga på grundläggande kunskaper och färdigheter. De kunskaper som ska förmedlas och förankras hos eleverna genom undervisningen ska klart framgå av de delar av kursplanerna som avser mål och innehåll. Kursplanerna föreslås också innehålla undervisnings­strategier som ska ge lärare vägledning vid planering och genomförande av undervisningen. Dessa förslag förväntas, enligt regeringen, minimera eventu­ella risker med att de nationella slutproven skulle styra undervisningen på ett negativt sätt. Därtill finns det enligt regeringen uppenbara fördelar med att resultatet på de nationella slutproven utgör en egen avgränsad del av elevers meritvärde. En sådan förändring skulle innebära att elevers möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet inte längre endast är beroende av de betyg som lärare sätter, utan betygen skulle kompletteras med en mer oberoende mätning av elevers kunskaper. Detta skulle kunna bidra till ökad rättssäkerhet och mer likvärdiga meritvärden.

Uppdrag till Skolverket

I februari 2026 fick Skolverket en ändring i sitt uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå (U2026/00283) enligt följande. 

Skolverket ska senarelägga införandet av digitala prov och tills vidare ska nationella prov genomföras i pappersform. Arbetet med att införa central rättning av digitala prov ska fortgå, men genomförandet behöver anpassas. Skolverket ska föreslå en genomförandeplan, inklusive en tidsplan, för att införa digitaliserade och centralt rättade nationella slutprov vid den tidpunkt som krävs för att möjliggöra det planerade införandet av ett nytt betygssystem. Genomförandeplanen ska innehålla en beskrivning av de förändringar av arbetet med digitalisering av proven och central rättning som krävs för att åstadkomma ett kvalitetssäkrat införande. Skolverket ska vid framtagandet av planen bl.a. ta till vara erfarenheter och insikter av de organisatoriska, tekniska och andra vägval som tidigare har gjorts och hur dessa behöver förändras och inhämta kunskap och erfarenheter från andra myndigheter och relevanta aktörer.

Uppdraget redovisades den 8 maj 2026. Skolverket konstaterar bl.a. att det behövs förändringar i arbetet med de digitala nationella slutproven. Myndigheten behöver bl.a. stärka sin styrning av arbetet, tydliggöra ansvaret, förbättra kommunikationen och främja samverkan med externa aktörer. En av Skolverkets viktigaste erfarenheter är att dra lärdom av de utmaningar myndigheten har mött när det gäller att implementera en digital provtjänst. För att skapa ett säkert och robust införande krävs ett mer långsiktigt arbete där digitaliseringen av proven sker stegvis. Genomförandeplanen utgår från att den tidsplan som presenteras i regeringens proposition Ett likvärdigt betygssystem ska kunna genomföras. Det innebär att meritvärdering ska kunna göras sommaren 2031 i grund- och gymnasieskolan samt att de första nationella slutproven ska kunna genomföras i gymnasieskolan våren 2029. För mer detaljer se Skolverkets redovisning (Skolverket, dnr 2026:941).

Skolverket har också i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att förbereda för ändringar i betygssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att systemet med en modell för meritvärdesberäkning bedöms få stora konsekvenser för Skolverket. I arbetet kommer det bl.a. att ingå att ta fram nationella slutprov inklusive nya ramverk och en provplattform samt tekniska system för meritvärdesberäkningar. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det är angeläget att Skolverket tilldelas tillräckliga resurser och ges goda förutsättningar att med kvalitet tillhandahålla digitala nationella slutprov, central rättning och en modell för meritvärdesberäkning. Utskottet noterar att de nya nationella slutproven ska införas successivt och nya prov ska konstrueras och provas ut parallellt med att dagens nationella prov fortfarande ges. Riksdagen har beslutat om medel till Skolver­ket för att göra det möjligt att genomföra förslagen (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 anslaget 1:1 Statens skolverk, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Som framgår ovan har Skolverket nyligen på uppdrag av regeringen redovisat ett regeringsuppdrag med en plan för genomförande (U2026/00283).

När det gäller yrkanden om att de nationella slutproven kan innebära en försämring av undervisningen och att proven riskerar att bli för styrande noterar utskottet att förslagen i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), som också behandlas i utskottet under våren 2026, innebär att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska ha en tydlig kunskapsinriktning. De kunskaper som ska förmedlas och förankras hos eleverna genom undervisningen ska enligt regeringens förslag klart framgå av de delar av de nya kursplanerna som avser mål och innehåll. Det förväntas minimera eventuella risker med att de nationella slutproven skulle styra undervisningen på ett negativt sätt. Utskottet anser att förändringarna sammantaget kan bidra till att undervisningen och elevernas energi riktas mot lärande och kunskap, i stället för som i dag mot betygskriterier och ständig bedömning, så att eleverna har en stabil kunskapsgrund när det är dags för slutprov. Utskottet delar också regeringens uppfattning att provstress bör ställas i relation till den stress som ett olikvärdigt betygssystem innebär och anser att den föreslagna modellen uppväger de nackdelar som är inbyggda i dagens system. Utskottet noterar vidare att regeringen anger att proven bör kunna utformas så att elever får visa både bredd och djup i sina kunskaper och att de styrkor som en elev besitter, som eventuellt inte kommer till sin rätt på de nationella slutproven, kan fångas upp i lärares betygssättning som också den utgör en del av meritvärdet.

När det gäller yrkandet om att regeringen bör utreda tillgängligheten till slutprov konstaterar utskottet att meritvärdet för specialskolan kommer att beräknas på ett annat sätt än genom kalibrerade betygsvärden och resultat på nationella slutprov. Utskottet noterar att regeringen avser att på förordnings­nivå reglera vilken modell som kommer att användas för att beräkna det meritvärdet. Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet.

Utskottet avstyrker med det anförda och mot bakgrund av de skäl som fram­förs i propositionen motionerna 2025/26:4001 (V) yrkande 2, 2025/26:4025 (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 (MP) yrkandena 1 och 5.

Motionerna

Genomförande, uppföljning och utvärdering

I kommittémotion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 anser motionärerna att det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté för att följa genomförandet av betygssystemet. Det är enligt motionärerna olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamentarisk förankring eftersom ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt och att det utan en bred politisk förankring riskerar att förlora i både kvalitet och legitimitet.

I kommittémotion 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6 framhåller motionärerna behovet av en kontinuerlig uppföljning och utvär­dering. Det är enligt motionärerna viktigt att förändringar förbereds, att komp­letterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. Det gäller både innehåll och tidsplan.

Processen för kalibrering av betygsvärden

I kommittémotion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 anser motionärerna att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet. Enligt motionärerna behöver kalibreringen vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att det skapar ökad administration eller otydlighet.

Betygssystemets anpassning till komvux

I kommittémotion 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 före­slår motionärerna att regeringen ska utreda och åter­komma med förslag om hur det nya betygs­systemet ska anpassas till komvux, med hänsyn till vuxen­utbildningens särskilda förutsättningar. Motionärerna påpekar att vuxen­utbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elev­grupp.

I kommittémotion 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 föreslår motionärerna att regeringen bör tillsätta en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxen­utbildningen. Enligt motionärerna finns det fortsatt frågor om det nya betygs­systemets implementering på den kommunala vuxenutbildningen.

Propositionen

Uppföljning och utvärdering

Behörighetskravet

I propositionen behandlar regeringen frågan om de nya behörighetskraven till gymnasieskolan kan leda till att elever med låga förkunskaper i specifika ämnen som exempelvis matematik kommer in på gymnasieprogram som de inte har förutsättningar att fullfölja. Regeringen är medveten om att det kan finnas risker med att elever med låga förkunskaper i vissa ämnen som är centrala för vidare studier kan bli behöriga. Regeringen bedömer att sannolik­heten för att elever med låga kunskaper i t.ex. matematik skulle söka till exempelvis det naturvetenskapliga programmet och sedan misslyckas på grund av svaga matematikkunskaper är låg. Regeringen anser att fördelarna med att fler elever kan antas till ett nationellt program i gymnasieskolan med de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan överväger nackdelarna. Som nämnts ovan överväger regeringen att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar.

Beräkningen av meritvärdet bör utgöras av samma antal ämnen för alla elever

I propositionen gör regeringen bedömningen att beräkningen av meritvärden som huvudregel bör utgå från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov. Regeringen bedömer i propositionen att elevers individu­ella betygsvärde i de avslutande årskurserna i grundskolan bör utgöras av samma antal ämnen för alla elever. Det bör därmed enligt regeringen inte längre vara möjligt att, som i det nuvarande systemet, lägga till ett betyg om eleven läst ett modernt språk. I dag beräknas meritvärdet i grundskolan som summan av elevens 16 bästa betyg och ett 17:e betyg om eleven har läst moderna språk som språkval. Möjligheten att räkna med ett 17:e betyg infördes tidigare som ett incitament för elever att läsa moderna språk i grund­skolan. Regeringen anser att beräkningen av betygsvärdet bör utgå från lika många ämnen för alla elever, eftersom det säkerställer att kalibreringen av betygsvärdena blir så likartad som möjligt. Att antalet ämnen behöver vara detsamma för alla elever kan enligt regeringen få effekten att färre elever kommer att välja att läsa moderna språk, vilket i förlängningen kan få negativa konsekvenser för svenska elevers kunskaper i språk. Regeringen anser att det är viktigt att elever i Sverige fortsätter att läsa moderna språk. Frågan behöver därför enligt regeringen analyseras men faller utanför det område som propositionen behandlar. Regeringen överväger därför att utreda detta vidare.

Till skillnad från betyg i moderna språk, kan ett betyg i ämnet modersmål inte räknas in som ett 17:e betyg i elevens meritvärde. Ett betyg i modersmål kan dock ersätta ett lägre betyg i ett annat ämne vid beräkning av meritvärdet. Detta omfattar dock inte alla elever eftersom tillgången till modersmåls­undervisning varierar mellan kommuner och skolor (se avsnitt 4.1 i proposi­tionen) och det kan därmed ifrågasättas om regelverket är helt ändamåls­enligt. Regeringen överväger därför att se över denna fråga. 

Förändrad betygsskala med fler betygssteg (1–10)

Regeringen föreslår att det ska införas en betygsskala med fler steg än i dag. Skalan föreslås gå från 1 till 10, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att genomföra omfattande implementeringsinsatser inför och i samband med att det nya betygssystemet införs.

Konsekvenser för lärare

Samtliga förslag väntas enligt regeringen förbättra lärares arbetssituation genom att förslagen och bedömningarna avser att underlätta hantering av nationella slutprov, bl.a. genom central rättning. Påtryckningar från elever, föräldrar och rektorer för att sätta mer generösa betyg i förhållande till de nationella proven som har rapporterats av bl.a. Skolverket kommer enligt regeringen att minska. Sammantaget bedöms dessa förbättringar underlätta för lärarna under betygssättningen. Hänsyn har också tagits till lärares autonomi och professionalism. 

Regeringen bedömer att förslagen kommer att gynna lärare eftersom de sammantaget kan leda till minskad administration och samtidigt öka det professionella utrymmet vid bedömning och betygssättning. Med förslaget om fler betygssteg (1–10) kan lärarna enligt regeringen sätta mer precisa betyg utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Genom att finansiera det utökade åtagandet för huvudmännen att organisera obligatoriska bedömningssamråd ger regeringen förutsättningar för strukturerat samarbete mellan kollegor när det gäller bedömning och betygssättning. Regeringen anser att förslagen kommer att innebära en stor förändring som kräver implemen­terings­insatser och bedömer att bl.a. stödinsatser från Skolverket kan bidra till att det nya betygssystemet kommer att användas på ett likvärdigt sätt mellan skolor och mellan lärare, som i sin tur också gynnar arbetet med eleverna.

I propositionen behandlar regeringen frågan om det finns en risk för att rektorns arbetsbelastning inledningsvis kommer att öka eftersom det nya systemet behöver förklaras för såväl elever som vårdnadshavare. Regeringen anser dock att gedigna implementeringsinsatser, samt att det redan i dag ingår i både rektorers och lärares uppdrag att informera elever och vårdnadshavare om nyheter och förändringar i elevens skolsituation, borgar för att förändringen blir liten. Regeringen anser att förutsättningar behöver skapas så att rektorer och lärare under en tid kan planera för och prioritera detta arbete. Samman­taget bedömer regeringen, även om regeringens förslag och bedöm­ningar initialt kan kräva prioriteringar och förändrad organisering av arbetet, att förslagen kommer att underlätta för lärares och rektorers arbete med betyg och bedömning.

Konsekvenser för elever

Regeringen framhåller att med förslaget om en ny betygsskala kommer betygen att ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper. Det är dock enbart elever i grundskolan och gymnasieskolan som kommer att beröras av den nya modellen för beräkning av meritvärden som innehåller kalibrering av betygsvärden eftersom syftet är att urvalet till nästa utbildningsnivå ska vara rättvist. Det nya sättet att beräkna meritvärden kommer att få konsekvenser för elevernas incitament att genomgå prövning för att höja meritvärdet vid ansökan till gymnasieskolan eller högre utbildning.

Förslagen om nya regler för behörighet till gymnasieskolan kommer enligt regeringen att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan, men som på grund av den skarpa F-gränsen hänvisas till introduktionsprogrammet programinriktat val. Förslagen bedöms vara för barnets bästa genom att fler unga får bättre förutsättningar att bli behöriga till nationella program samt att antagning och urval kommer att bli mer likvärdigt. Även när det gäller förslaget att det för en gymnasieexamen ska krävas att betyget 4 är uppnått i gymnasiearbetet framhåller regeringen att det är positivt för eleverna, eftersom eleverna genom betyget 4 på gymnasie­arbetet kan uppvisa, t.ex. för framtida arbetsgivare, att de har det sammantagna kunnande som framgår av examensmålen för respektive gymnasieprogram.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen i propositionen är förenliga med de skyldigheter som följer av barnkonventionen och att förslagen samman­taget förväntas leda till positiva effekter för elever i samtliga skol­former som berörs.

Kalibrerade betygsvärden

De ändringar som föreslås och behandlas i propositionen syftar till att göra urval och antagning till gymnasieskolan och högre utbildning likvärdig och rättssäker genom ett nytt sätt att beräkna meritvärden. Dessa föreslås som huvudregel bestå av kalibrerade betygsvärden och resultat från nationella slutprov. En del av elevens meritvärde bör således bestå av kalibrerade betygsvärden.

I praktiken innebär ett system med kalibrering att lärare sätter betyg utifrån sina egna betygsunderlag. En statlig myndighet genomför sedan själva kalibrer­ingen som utgår dels från de betyg som lärare satt, dels från resultaten på de nationella slutproven, som har till syfte att ge oberoende information om elevers kunskapsnivå. Det betyder att elever på avslutningsdagen i vanlig ordning får sina betyg som utgör lärarnas återkoppling på elevernas kunskaps­utveckling. Själva meritvärdet, alltså det värde som används när elever söker till nästa utbildningsnivå och som består av både betyg och resultat på natio­nella slutprov, fastställs i efterhand när kalibrer­ingen är genomförd. Reger­ingen bedömer att kalibreringen även bör hantera spridningen av resultat mellan eleverna på skolenheten, så att fördelningen av elevers betygsvärden motsvarar fördelningen av provresultaten mellan eleverna på samma skola. Det innebär bl.a. att elever som har mycket höga betyg och mycket goda resultat på nationella slutprov kan få ett mycket högt meritvärde även om betygsvärdena kalibreras ned på skolenheten. Genom att använda kalibrerade betygsvärden blir meritvärdena nationellt likvärdiga och jämförbara även om de enskilda betyg som lärarna sätter inte är helt likvärdiga. Det innebär att elever som går på skolor där lärarna är generösa respektive strikta i sin betygssättning inte kommer att gynnas eller missgynnas. Regeringen bedömer också att incitamenten för att sätta omotiverat generösa betyg tydligt minskar när betygsvärdena kalibreras.

Kommunala vuxenutbildningen

I propositionen lägger regeringen bl.a. fram dessa förslag och gör följande bedömningar i fråga om komvux. 

Inom komvux är utbildningen inte styrd av programstrukturen för nationella program utan utbildningen är i stället mer individanpassad. Det är möjligt att läsa allt från en enstaka nivå i ett ämne till en fullständig gymnasie­utbildning eller anpassad gymnasieutbildning. Detta innebär att studerande inom komvux kan läsa tillsammans på en nivå i ett ämne trots att de har påbörjat sina studier i komvux vid helt olika tidpunkter.

Regeringen gör bedömningen i propositionen att beräkningen av merit­värden som huvudregel bör utgå från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov. Regeringen framhåller i propositionen att en modell som innefattar kalibrering i vissa sammanhang inte är tillämplig. För kommunal vuxenutbildning (komvux) kan det enligt regeringen finnas behov av ett annat sätt att beräkna meritvärden, bl.a. eftersom skolformen känne­tecknas av flexibilitet med kontinuerlig antagning. Kalibreringen utgår från att det finns samman­hållna undervisningsgrupper som har genomfört nationella slutprov samtidigt och därmed har jämförbara provresultat att kalibrera betygs­värden mot, vilket inte alltid är fallet inom komvux. Regeringen framhåller att frågan om hur meritvärdet för deltagare i komvux ska beräknas inte föreslås regleras i lag och hanteras inte i propositionen. Regeringen konstaterar dock att kalibrering på gruppnivå inte är ett realistiskt alternativ inom komvux.

I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en ny betygsskala i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasie­skolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I betygs­sättningen ska tio betygssteg användas.

Regeringen har övervägt om undantag från den tiogradiga betygsskalan bör göras för bl.a. komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I skol­formen finns i dag inga betygsnivåer under nivån E, dvs. elever i dessa skol­former kan i dag inte få F i betyg. Regeringen föreslår i propositionen att den nya betygsskalan inte ska innehålla något betyg för icke godkänt resultat, utan bedömer att betygsstegen 4 och 5 ska motsvara godtagbara kunskaper och betygsstegen 1–3 ska motsvara begränsade kunskaper. Regeringen framhåller att när en och samma skala tillämpas i de olika skolformerna minskar risken för att elever i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning upplever sina betyg som mindre värda. Det kan därutöver underlätta för huvudmän och myndigheter som följer upp kunskapsresultat och analyserar skillnader i måluppfyllelse att de allra flesta skolformer använder samma betygsskala.

När det gäller utbildning inom komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används betygen inte som urvalsinstrument till vidare utbildning. Det finns heller inga andra skäl som talar för att dessa delar av komvux bör omfattas av den föreslagna betygsskalan. Därför föreslår regeringen ingen ändring, utan beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt ska fortsätta användas på samma sätt som i dag.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkanden som berör frågor om genomförande, uppföljning och utvärdering av regeringens förslag vill utskottet inledningsvis framföra att regeringen i sin konsekvensbeskrivning i propositionen gjort bedömningen att förslagen sammantaget förväntas leda till positiva effekter för elever i samtliga skolformer som berörs. Förslagen förväntas också underlätta för lärares och rektorers arbete med betyg och bedömning. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att genomföra omfattande implementeringsinsatser inför och i samband med att det nya betygssystemet införs. Regeringen överväger också att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighets­kravet fungerar.

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om det system för kalibrer­ing av betygsvärden som regeringen föreslår. Genom att använda kalibrerade betygsvärden blir meritvärdena nationellt likvärdiga och jämförbara. I praktiken innebär ett system med kalibrering att lärare sätter betyg utifrån sina egna betygsunderlag. En statlig myndighet genomför sedan själva kalibrer­ingen som utgår dels från de betyg som lärare satt, dels från resultaten på de nationella slutproven, som har till syfte att ge oberoende information om elevers kunskapsnivå. När det gäller beräkningen av betygsvärdet noterar utskottet att det bör utgå från lika många ämnen för alla elever, eftersom det säkerställer att kalibreringen av betygsvärdena blir så likartad som möjligt.

Utskottet anser även att regeringens avvägningar om hur det likvärdiga betygssystemet ska införas inom komvux är rimliga. Enligt förslaget ska bestämmelserna i skollagen om en ny betygsskala i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå träda i kraft den 1 januari 2031 med vissa övergångsbestämmelser. Utskottet vill uppmärk­samma att bestämmelser om hur meritvärden ska beräknas inom komvux inte behandlas i propositionen eftersom det inte föreslås regleras i lag. Liksom regeringen anser dock utskottet att det finns skäl att beräkna meritvärden på ett annat sätt inom komvux än inom gymnasieskolan, bl.a. med tanke på skolformens flexibla karaktär med kontinuerlig antagning.

Av de skäl som framförs ovan och som framgår av propositionen avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4025 (S) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:4001 (V) yrkande 1 och 2025/26:4058 (MP) yrkande 6.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

En av de främsta orsakerna till den stora utslagningen är dagens betygssystem. Regeringens proposition Ett likvärdigt betygssystem är ett steg i rätt riktning. Genom att man tar bort den skarpa godkäntgränsen och i stället inför ett merit­värde baserat på en tiogradig betygsskala skapas ett mer kompensa­toriskt system där elevers samlade kunskaper värderas.

Problemet är att detta nya, bättre system inte föreslås tillämpas fullt ut för antagning till gymnasieskolan förrän höstterminen 2031. Om 20 000 elever per år fortsätter att slås ut under denna övergångsperiod, innebär det att uppemot 100 000 unga människor riskerar att hamna i utanförskap innan reformen får effekt. Det vore en katastrof för dessa individer och för Sverige. Vi kan inte passivt se på när ytterligare en hel generation ungdomar nekas chansen att bygga sin framtid. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av den stora kompetensbrist som råder i hela landet. Företag skriker efter yrkes­utbildad personal, inte minst inom den gröna omställningen. Samtidigt stänger vi ute tusentals praktiskt lagda ungdomar från att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet. Studier har visat att även elever med låga teoretiska betyg från grundskolan har goda förutsättningar att klara ett yrkesprogram. De nuvarande behörighetsreglerna har lett till att dörren för detta har förblivit stängd.

För att överbrygga denna period och förhindra en fortsatt massutslagning är det nödvändigt att införa särskilda övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan det nya betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031. Dessa bestäm­melser bör syfta till att, i linje med andan i den nya lagen, öppna upp gymnasie­skolans yrkesprogram för elever som i dag stängs ute, t.ex. att tillåta antagning till yrkesprogram för elever som trots ett F i ett kärnämne uppvisar tillräckliga kunskaper i övriga ämnen för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att man arbetar för att kulturen får en stark roll i skolan. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är även viktigt att elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, att stress minskar och att de får en mer positiv inställning till skola och lärande.

Jag ser med oro på hur det nya systemet påverkar konstnärliga ämnen dels vad gäller bedömning, dels vad gäller antagning till vidare studier. Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildningssystemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbildning i Sverige och utomlands. Det är därför viktigt att regeringen vid genomförandet av reformen finansierar större behov av alternativa urvalsmetoder för vidare studier efter både grundskola och gymnasium. Det behöver också göras stora informations­insatser om det nya betygssystemets tiogradiga betygsskala och beräkning av meritvärde för att undvika onödig stress hos både lärare och elever.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill ha ett rättvist och pålitligt betygssystem som varken bidrar till utslagning från skolan eller korrumperas av vinstjakt och betygsfiffel. Dagens betygssystem är ett historiskt misslyckande som många skolelever har tvingats att betala dyrt för. År 1994 infördes en gräns för godkänt och 2011 drev den moderatledda regeringen igenom det underkända betygssteget F som bidragit till massutslagning av unga mellan grundskolan och gymnasiet.

Vi välkomnar att regeringen efter en lång tids förnekelse av problemet är beredd att avskaffa betyget F som spärrgräns till gymnasiet. Det krävs dock mer för att säkerställa att utslagningen mellan grundskolan och gymnasiet inte består. Det krävs att det nya betygssystemet samordnas med rimliga behörig­hetsregler till gymnasiala utbildningar. I grunden vill vi se att gymnasieskolan blir obligatorisk och att skolplikten förlängs. Den exakta utformningen av detta och hur det samverkar med behörighetsregler till olika utbildningar behöver utredas vidare. Vi vill att det säkerställs att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen återkommer med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighets­regler och övergångar till gymnasiet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar till att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Estetiska kunskaper bör ges en större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Estetiska lärprocesser ska värnas genom hela utbildningskedjan, från förskola till lärarutbildning och konstnärliga högre utbildningar.

Det är viktigt med hög kvalitet på undervisningen genom hela utbildnings­systemet och att de som är intresserade har goda möjligheter att välja och antas till estetiska utbildningar på gymnasiet och folkhögskolor och högre utbild­ning i Sverige och utomlands. Det är viktigt för rekrytering av musiklärare och yrkesmusiker, och i förlängningen för svensk kultur. Därför bör regeringen i genomförandet av reformen särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det finns risker med nationella slutprov.

Den föreslagna betygsreformen bygger i hög grad på att digitala och centralt rättade nationella slutprov fungerar i praktiken. Här har regeringen uppvisat betydande brister. Införandet av digitala nationella prov har präglats av återkommande tekniska problem, inställda prov och omfattande kritik från professionen. Regeringen har till slut tvingats att skjuta upp införandet efter att systemet inte fungerat som avsett, trots långvarigt utvecklingsarbete. Det finns alltså betydande risker som inte får underskattas. När centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig riskerar hela reformens legitimitet att undergrävas. Det är därför nödvändigt att säkerställa att genomförandet av digitala nationella slutprov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut.

Det är oklart om Skolverket har förmåga att säkerställa de digitala systemen för att hantera det stora antalet elever som ska göra många olika prov vid samma tid. Det finns därför behov av att utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att införa de digitala nationella slut­prov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har till­räckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov.

Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan komma att påverka lärares undervisningsmetoder och leda till att undervisningen utformas för att prestera goda resultat på provet, i stället för att hålla fokus på hela ämnets bredd och olika sätt att visa kunskap på. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att regeringen följer upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov.

Av likvärdighets- och legitimitetsskäl är det viktigt att elever i special­skolan kan genomföra de nationella slutproven och att proven konstrueras så att de är tillgängliga för alla elever. Ett sätt att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade elever är att slutproven översätts till svenskt teckenspråk. Regeringen bör därför i förordningsarbetet utreda förutsättningarna för tillgängliga slutprov och översättning till teckenspråk.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Regeringen sjösätter nu en mängd stora reformer som kommer att påverka svensk skola under lång tid. Det är av stor vikt att förändringar förbereds, att kompletterande utredningar görs och att genomförandet följs upp, utvärderas och vid behov justeras. De elever som berörs av de här förändringarna får inte andra chanser till slutprov och meritvärden; det är viktigt att det är ett välfungerande system som sjösätts och det behöver fungera även för första kullen elever. Det behövs en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det är olyckligt att regeringen valde att genomföra reformen utan bred parlamen­tarisk förankring. Ett betygssystem behöver vara långsiktigt stabilt. Utan bred politisk förankring riskerar systemet att förlora i både kvalitet och legitimitet. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

Ställningstagande

Vi instämmer med regeringen att betygsinflationen måste motverkas. Men de åtgärder som nu föreslås riskerar att skapa nya problem. Processen för kalibrering behöver vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa i praktiken utan att skapa ökad administration eller otydlighet. Lärarens samlade bedömning bygger på ett brett underlag över tid och fångar fler dimensioner av elevernas kunskaper än enskilda prov. Om lärarens betygssättning får minskat genomslag till förmån för standardiserade prov riskerar det inte bara att försämra bedömningens kvalitet, utan också att undergräva lärarens roll och auktoritet i klassrummet.

Det finns också en tydlig risk att nationella prov får en så styrande roll att undervisningen anpassas efter proven. Det kan leda till ökad stress och att viktiga delar av kunskapsuppdraget trängs undan. Det är därför nödvändigt att följa upp hur provens betydelse påverkar undervisningen och elevernas arbetsmiljö. Vi ser dock att delar av det föreslagna betygssystemet kommer att kunna justeras; det kan exempelvis handla om att justera processen för kalibrering och i vilken grad nationella prov styr meritvärden i takt med att betygsinflationen av strukturella skäl minskar.

Vi anser mot denna bakgrund att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En viktig fråga som inte har behandlats tillräckligt är hur betygssystemet ska fungera inom den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en mycket heterogen elevgrupp.

Flera remissinstanser, däribland Vuxenutbildning i Samverkan, har pekat på att förslagen riskerar att fungera sämre i denna kontext. Särskilt problematiskt är att meritvärderingen i hög grad ska bygga på nationella slutprov. Det riskerar att tränga undan lärarens bedömning, minska motiva­tionen och missgynna vuxna studerande. Förslaget om att genomföra slutprov vid samma tidpunkter som i gymnasieskolan riskerar dessutom att minska flexibiliteten, skapa väntetider och fungera som en flaskhals i utbildningar som är avgörande för kompetensförsörjningen. Det finns alltså fortsatt frågor om det nya betygssystemets genomförande på den kommunala vuxen­utbildningen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2025/26:194

Proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola:

1.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

2.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

Proposition 2025/26:195

Proposition 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan:

Del 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

Proposition 2025/26:196

Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget:

3.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

Proposition 2025/26:197

Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

4. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11).

Proposition 2025/26:198

Proposition 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning:

2.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

3.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser det lagtekniska antagandet.

 

 

 

Följdmotioner till proposition 2025/26:197

2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas på den kommunala vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Skolverket i uppgift att kartlägga om myndigheten har tillräckliga resurser för att ta fram och administrera digitala nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen ska återkomma med en samlad plan för hur betygssystemet ska samordnas med behörighetsregler och övergångar till gymnasiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp att det nya betygssystemet inte leder till att de nationella provens ökade betydelse leder till försämrad undervisning när ökat fokus läggs på att förbereda elever för att prestera på prov och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen för kalibrering av betyg behöver förenklas och ses över före införandet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att genomförandet av digitala nationella prov är robust och fungerande innan systemet införs fullt ut och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag om hur det nya betygssystemet ska anpassas till komvux, med hänsyn till vuxenutbildningens särskilda förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att följa genomförandet av betygssystemet och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas övergångsbestämmelser för de elever som går ut grundskolan innan betygssystemet är på plats i sin helhet, dvs. 2031, i syfte att möjliggöra för obehöriga elever att utifrån nuvarande betygssystem läsa vidare på ett yrkesprogram på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riskerna med nationella slutprov och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resurser till information om det nya betygssystemet och meritvärdena och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt värna de konstnärliga och övriga praktisk-estetiska ämnenas särart och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av alternativa urvalsmetoder och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare utreda tillgängligheten till slutprov och översättning till teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontinuerlig uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:194

 

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:195

 

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:196

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:197

Förslag som lagts fram i proposition 2025/26:198

 

Bilaga 3

Utskottets lagförslag