Statens budget 2026 - Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Utskottet tillstyrker också de olika delarna i rambeslutet, med en lagteknisk anpassning när det gäller förslag till ändringar i lagen om elcertifikat. Motionärernas alternativa budgetförslag avstyrks.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (S).

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas, bl.a. genom sänkt skatt på arbete och pension, tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, sänkt energiskatt på el, lägre barnomsorgsavgifter inom maxtaxan och ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.

Genom en bidragsreform, med bidragstak, aktivitetskrav och skärpta regler för kvalificering till socialförsäkringsförmåner, ska det bli mer lönsamt att gå från bidrag till egen försörjning. Utanförskapet ska minska bl.a. genom ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända och genom en reformerad etableringsersättning.

Företagens villkor ska förbättras bl.a. genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna, snabbare tillståndsprocesser och förbättrad kompetensförsörjning.

Sverige ska ha en välfärd som går att lita på. En stark kunskapsskola ska återupprättas, bl.a. genom ökade resurser till skolan och förskolan, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet och genom att utöka insynen i och skärpa villkoren för friskolesektorn. Genom ekonomiska incitament ska vårdköerna och väntetiderna inom hälso- och sjukvården kortas och tillgängligheten förbättras.

Arbetet med att bekämpa brottsligheten ska fortsätta och politiken ska inriktas på att skärpa straffen och öka resurserna till bl.a. Kriminalvården, avhopparverksamhet, anstaltsplatser utomlands och fler utbildningsplatser vid polisutbildningen.

Sverige ska ta ett större ansvar för sin säkerhet och nå Natos utgiftsmål om 3,5 procent av BNP senast 2030. Försvaret ska skyndsamt byggas ut genom att nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina, tillfälligt lånefinansieras, dvs. finansieras genom statlig upplåning och ökad statsskuld. Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs och den s.k. Ukrainaramen ska utökas.

Migrationspolitiken ska vara ansvarsfull, restriktiv och hållbar. Politiken ska därför inriktas på att bl.a. ta bort möjligheten till permanent uppehållstillstånd, att redan beviljade tillstånd ska kunna göras tillfälliga, att höja medborgarskapets värde genom att skärpa kraven på försörjning, att öka kunskaperna i svenska och samhällskunskap samt på att skärpa regelverket för anhöriginvandring, t.ex. genom stramare försörjningskrav.

Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik där fossila bränslen ska fasas ut och nettonollutsläpp ska uppnås senast 2045. Omställningen ska genomföras på ett sätt som möjliggör stigande välstånd och acceptans hos både hushåll och företag. Det ska ske bl.a. genom ett statligt stöd för byggande av kärnkraft, ökade resurser till det s.k. Kraftlyftet och det s.k. Klimatklivet samt genom en elbilspremie riktad till glesbygden och en förlängd klimatpremie för lätta lastbilar. Den svenska livsmedelsproduktionen ska också stärkas genom att ökade resurser till jordbruket prioriteras och genom att skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs.

Även om BNP-tillväxten återhämtar sig under 2026 väntas lågkonjunkturen bestå. Prognosen är att BNP växer med 3,1 procent 2026. Under samma år väntas arbetslösheten minska till 8,3 procent.

Finanspolitiken är expansiv 2026, vilket enligt utskottet är motiverat för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2025 och 2026. Utskottet noterar liksom regeringen att avvikelsen delvis är motiverad av stöd till Ukraina och nya försvarsutgifter i enlighet med den parlamentariska överenskommelsen och delvis ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv.

Utskottet påminner om att den handlingsfrihet i form av en låg offentlig skuldsättning, med goda marginaler till stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärden, som nu tas i anspråk genom att under en övergångsperiod lånefinansiera en ökning av utgifterna till försvaret och stödet till Ukraina är möjlig tack vare vårt finanspolitiska ramverk. Därför är det helt centralt att finansieringsåtgärder successivt införs. Utskottet betonar vikten av att regeringen, som aviserat, i varje budgetproposition fr.o.m. 2027 redovisar hur arbetet med finansieringsåtgärderna fortskrider.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att fastställa målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning när det gäller ett oförändrat skuldankare på 35 procent av BNP. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 936, 2 009 respektive 2 105 miljarder kronor för 2026–2028. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till utgiftsramar för 2026, övriga utgifter i statens budget för 2026 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2026. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2026 och regeringens förslag till skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen, med en lagteknisk anpassning när det gäller förslag till ändringar i lagen om elcertifikat. Utgifterna i statens budget uppgår sammantaget till 1 542 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 375 miljarder kronor. Det innebär att statens budgetsaldo försvagas med 167 miljarder kronor och att statens lånebehov ökar med motsvarande belopp.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 utom när det gäller moderniserad beskattning av gaser, som träder i kraft den 1 juli 2026, och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar, som träder i kraft den 1 februari 2026. Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2027 och 2028. Motionärernas alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och motionsyrkandena i motionerna.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 Förslag till statens budget för 2026, finansplan och skattefrågor.

Proposition 2024/25:168 Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk.

Proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten.

Proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet.

Proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Ett yrkande i en följdmotion väckt med anledning av proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten.

Ett yrkande i en följdmotion väckt med anledning av proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet.

Två yrkanden i följdmotioner väckta med anledning av proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Del av proposition 2025/26:16 (lagteknisk behandling).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

1.3 Kompletterande information

1.4 Utskottets ställningstagande

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

2.1 Utgiftstak för staten

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026

2.3 Övriga utgifter i statens budget för 2026

2.4 Beräkning av inkomster i statens budget 2026

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2026

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

2.9 Utskottets ställningstagande

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (MP)

Särskilt yttrande

Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2024/25:168

Proposition 2024/25:188

Följdmotionen

Proposition 2025/26:1

Proposition 2025/26:16

Proposition 2025/26:31

Följdmotionen

Proposition 2025/26:32

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2026

Bilaga 3
Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2027 och 2028

Bilaga 4
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2026

Bilaga 5
Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2027 och 2028

Bilaga 6
Regeringens lagförslag

Bilaga 7
Utskottets lagförslag

Bilaga 8
Konstitutionsutskottets yttrande 2025/26:KU1y

Bilaga 9
Skatteutskottets yttrande 2025/26:SkU1y

Bilaga 10
Skatteutskottets yttrande 2025/26:SkU2y

Bilaga 11
Civilutskottets yttrande 2025/26:CU1y

Bilaga 12
Utrikesutskottets yttrande 2025/26:UU2y

Bilaga 13
Försvarsutskottets yttrande 2025/26:FöU2y

Bilaga 14
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2025/26:SfU1y

Bilaga 15
Socialutskottets yttrande 2025/25:SoU1y

Bilaga 16
Kulturutskottets yttrande 2025/26:KrU1y

Bilaga 17
Utbildningsutskottets yttrande 2025/26:UbU3y

Bilaga 18
Trafikutskottets yttrande 2025/26:TU1y

Bilaga 19
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2025/26:MjU1y

Bilaga 20
Näringsutskottets yttrande 2025/26:NU2y

Bilaga 21
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2025/26:AU1y

Tabeller

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Tabell 1.2 Försörjningsbalansen

Tabell 1.3 Finansiella variabler för Sverige

Tabell 1.4 Jämförelser mellan olika bedömares prognoser över några centrala makroekonomiska variabler 2025 och 2026

Tabell 1.5 Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor

Tabell 1.6 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 1.7 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 1.8 Den offentliga sektorns finanser enligt regeringen

Tabell 1.9 Bedömningar av finansiellt sparande 2025–2028

Tabell 1.10 Bedömningar av strukturellt sparande 2025–2028

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (S)

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (S)

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (S)

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (C)

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (C)

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (C)

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Tabell 1.23 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Tabell 1.24 Kommunsektorns finanser (MP)

Tabell 1.25 Utgiftstak för staten (MP)

Tabell 1.26 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas utgiftstak för staten

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna för 2026

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2027

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2028

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2027

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2028

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:1 Förslag till statens budget för 2026, finansplan och skattefrågor. Den innehåller regeringens förslag till statens budget för 2026 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). I propositionen lämnar regeringen också en redovisning av fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män samt en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen.

Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP).

I betänkandet behandlar utskottet också följande fyra propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler:

•       proposition 2024/25:168 Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

•       proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten

•       proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

•       proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Dessa propositioner har lämnats i anslutning till budgetpropositionen för 2026. Förslagen finns aviserade i budgetpropositionen för 2026 och ingår i budgetpropositionens inkomstberäkning. De följdmotioner som väckts med anledning av dessa propositioner behandlas också i betänkandet.

I ärendet behandlar utskottet även en del av förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat i proposition 2025/26:16 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad, punkt 2.2. Förslaget behandlas i de delar det avser 4 kap. 5 §. Av lagtekniska skäl och för att samordna lagförslaget i proposition 2025/26:16 med förslaget i budgetpropositionen volym 1 om enhetlig energibeskattning vid metallurgiska processer med ändring i samma paragraf har näringsutskottet överfört den formella behandlingen av lagförslaget till finansutskottet för beredning i detta ärende. Övriga lagförslag i proposition 2025/26:16 behandlas av näringsutskottet i betänkande 2025/26:NU8.

 

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget –rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och att fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse 11.18.1 riksdagsordningen fastställs också i rambeslutet preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och de beräknade effekterna av dessa ändringar. Beräkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget är därför sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet, i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kapitel 2 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i riksdagens fortsatta beredning av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider den fastställda ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 6 november 2025 yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena återfinns i bilagorna 8–21 i betänkandet. I avsnitt 2.8 i betänkandet finns en sammanställning av yttrandena.

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I kapitel 2 behandlas rambeslutet, dvs. förslag om utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget och förslag om att ersätta nuvarande överskottsmål med ett balansmål fr.o.m. 2027. De förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2026 och som ligger till grund för inkomstberäkningen behandlas i kapitlet. Utöver det behandlas också de propositioner om ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2026 och som har lämnats till riksdagen i sådan tid att de hinner beredas inför rambeslutet och därför har hänvisats till finansutskottet. I kapitlet tar utskottet också upp två tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen. I kapitel 1 och 2 redovisas också motionärernas alternativa förslag. I kapitel 3 behandlas bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden.

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6 och utskottets lagförslag i bilaga 7.

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Regeringen konstaterar att svensk ekonomi tyngs av en omvärld som är osäker och oförutsägbar. Hot om högre tullar och ett handelskrig avbröt den återhämtning i svensk ekonomi som inleddes i slutet av 2024. Under inledningen av 2025 föll konsumentförtroendet tillbaka. Efterfrågan i ekonomin är fortsatt svag och effekterna av den tidigare höga inflationen dröjer sig kvar. Regeringen fokuserar därför på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas.

Stötta konjunkturen och hårt arbetande svenskars ekonomi

Politiken ska inriktas på att stötta Sveriges återhämtning genom åtgärder som stärker hushållen och minskar både den konjunkturella och strukturella arbetslösheten. Regeringen anser att det är avgörande för svensk tillväxt att drivkrafterna till arbete och utbildning ökar och att det är rättvist att den som arbetar får behålla mer av sin inkomst. Skatteregler ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin. Regeringen föreslår därför en förstärkning av jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare som arbetar heltid. För att pensionärerna ska få motsvarande ekonomiska förbättring föreslår regeringen också sänkt skatt för pensionärer. Regeringen avser även att föreslå en tillfällig sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Vidare avser regeringen att föreslå justeringar av olika förmåner som riktar sig till barnfamiljer, bl.a. en höjd gräns för bostadskostnader i bostadsbidraget och införandet av ett fribelopp för en lägre maxtaxa i barnomsorgen. Regeringen föreslår också att det införs ett högkostnadsskydd för el- och gaspriser samt att energiskatten på el sänks till 2022 års nivå.

Genom de åtgärder som regeringen föreslår för att stötta den ekonomiska återhämtningen ska den konjunkturella arbetslösheten bekämpas. En bidragsreform som omfattar ett bidragstak, ett aktivitetskrav och en kvalificering till vissa försäkringsförmåner väntas komma att minska den strukturella arbetslösheten. För att ytterligare påverka den strukturella arbetslösheten tillförs resurser för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och för arbetsmarknadsutbildningar inom vård samt för att förbättra Arbetsförmedlingens matchningsarbete. Vidare förlängs etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa. Genom att utöka möjligheterna att studera på deltid vill regeringen också underlätta återgång till arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Fler ska komma i arbete och utanförskapet ska minska

Regeringen vill att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. En central del i det arbetet är den bidragsreform som regeringen avser att införa, med bidragstak, aktivitetskrav och skärpta regler för kvalificering till socialförsäkringsförmåner. Regeringen vill också förbättra integrationen och minska utanförskapet genom att införa ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända och reformera etablerings­ersättningen. Incitamenten för frivillig återvandring ska stärkas genom ett höjt återvandringsbidrag, vilket bedöms kunna leda till ett minskat utanförskap på sikt.

Villkoren för företagande ska förbättras

En grundförutsättning för ökad tillväxt är goda villkor för företagande. Regeringen vill därför förenkla reglerna för företag, skapa snabbare tillståndsprocesser och förbättra kompetensförsörjningen. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Små och växande företag ses som särskilt viktiga för svensk ekonomi. Regeringen avser därför att fortsätta arbeta systematiskt med att förenkla reglerna för företag.

För att stärka ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa personal avser regeringen att föreslå en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga. De s.k. 3:12-reglerna föreslås också förenklas.

Snabbare och mer förutsebara tillståndsprocesser ska stärka näringslivets konkurrenskraft och möta klimatomställningens utmaningar. Regeringen avser att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet och föreslår utökade resurser till vissa myndigheter för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser.

Kompetensförsörjningen ska förbättras, bl.a. med fler korta högskolekurser inom strategiska områden som AI och batteriteknik.

En väl fungerande bostadsmarknad bedöms som central för svensk tillväxt. Regeringen avser därför att fortsätta arbeta med att underlätta byggande av bostäder genom att bl.a. förenkla reglerna inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen avser också att höja bolånetaket och slopa det förhöjda amorteringskravet. Den befintliga infrastrukturen i landet ska också fortsätta att stärkas, bl.a. genom utökade resurser till icke-statliga flygplatser, sjö- och flygräddningen samt till godstransporter på järnväg. Utökade resurser ska också avsättas till Norrlandsfonden för att stötta grön industriell utveckling i framför allt norra Sverige. För att underlätta svenska företags handel med Ukraina och bidra till landets återuppbyggnad utökas de särskilda exportkreditgarantierna.

Sverige ska vara ett land med en välfärd som går att lita på

Regeringen avser att fortsätta arbeta med att återupprätta en stark kunskapsskola och med att strukturellt förbättra vården. Utökade resurser prioriteras bl.a. för att införa nya läroplaner, åtgärder för att höja kvaliteten inom förskolan, utöka insynen och skärpa villkoren för friskolesektorn, införa ett nytt betygssystem och för säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet. Genom ekonomiska incitament ska vårdköerna och väntetiderna inom hälso- och sjukvården kortas och tillgängligheten förbättras.

Brottsligheten ska bekämpas

Att bekämpa den organiserade brottsligheten är en av regeringens mest prioriterade uppgifter. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att lägga om rättspolitiken. Regeringen arbetar också med frågan om polistillväxt och avsätter utökade resurser bl.a. för att inrätta en polisutbildning vid ytterligare ett lärosäte. Rekryteringen av barn och unga till den organiserade brottsligheten utgör en stor utmaning för samhället och ska brytas. Regeringens mål är att stärka det tidiga och förebyggande arbetet mot gängkriminalitet genom att besluta om att barn, unga och vårdnadshavare ska delta i öppna insatser utan samtycke. Vidare ska kommunerna ges bättre förutsättningar att placera barn och unga i behov av social barn- och ungdomsvård genom utökade statsbidrag. Utökade resurser prioriteras också till ett flertal myndigheter för att förstärka arbetet mot den kriminella ekonomin och förhindra felaktiga utbetalningar.

Ansvar ska tas för Sveriges och Europas säkerhet och försvar

Regeringen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskriget. Tillsammans med allierade länder behöver Sverige motverka Rysslands förmåga att åsamka skada, genom att stärka avskräckning och försvar och genom att stödja Ukraina. Sverige ska ta ett större ansvar för sin säkerhet och nå Natos utgiftsmål om 3,5 procent av BNP. Utbyggnaden av försvaret ska ske skyndsamt genom att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina, tillfälligt finansieras genom att öka budgetunderskottet. Som mest får dessa utgifter uppgå till 300 miljarder kronor, varav maximalt 50 miljarder kronor får gå till investeringar i infrastruktur och försörjningsberedskap. Politiken inriktas därför på att utöka resurserna till det militära försvaret 2026–2035 som ett steg mot att Sverige ska uppnå Natos utgiftsmål för det militära försvaret senast 2030.

Sverige kommer att stödja Ukraina så länge som det krävs. Regeringen föreslår att den s.k. Ukrainaramen ska utökas till 40 miljarder kronor och att den ska förlängas t.o.m. 2027. Regeringen föreslår också utökade resurser för att fortsätta stärka det civila försvaret.

En hållbar migrationspolitik

Politiken ska fortsätta inriktas på reformer för en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik. Ett ordnat och effektivt mottagande och återvändande bedöms som centralt. Regeringen avser bl.a. att ta bort möjligheten till permanent uppehållstillstånd och att se till att redan beviljade tillstånd ska kunna göras tillfälliga. Regeringen vill även höja medborgarskapets värde genom att skärpa kraven på försörjning, skötsamhet och kunskaper i svenska och samhällskunskap. Ett nytt medborgarskapsprov ska införas, finansierat genom höjda avgifter. Regeringen avser också att skärpa regelverket för anhöriginvandring, bl.a. genom stramare försörjningskrav, som ett led i att strama åt migrationspolitiken. Regeringen avser vidare att föra en integrationspolitik som bygger på att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället ställer krav på och möjligheter till integration. Utökade resurser prioriteras bl.a. för att kartlägga barn i kriminella miljöer, stärka möjligheterna till friluftsliv i utsatta områden och höja språkkunskaperna i det svenska språket.

Lägre utsläpp, fossilfri energiförsörjning och en ren miljö

Politiken ska inriktas på att fasa ut fossila bränslen och på att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045. En fortsatt elektrifiering av industrin och transportsektorn bedöms som nödvändig. Omställningen ska genomföras på ett sätt som möjliggör stigande välstånd och som vinner bred acceptans. Hushåll och företag ska inte drabbas av orimliga kostnader.

Sverige behöver mer fossilfri el till stabila och konkurrenskraftiga priser för att driva på elektrifieringen. En finansieringsmodell för ny kärnkraft har tagits fram och öppnats för ansökningar om statligt stöd. För att kunna teckna avtal med företag om de första projekten med statligt stöd lämnas förslag om de ekonomiska ramarna, bl.a. genom bemyndiganden om att besluta om lån i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 200 miljarder kronor 2026–2045. För att stärka samspelet mellan el-, gas- och fjärrvärmesystem tillsätts ytterligare resurser för ökade investeringar inom ramen för det s.k. Kraftlyftet.

Regeringen konstaterar att transportsektorn är central för att klimatmålen ska nås och avsätter därför resurser bl.a. för en elbilspremie riktad till glesbygden och för en förlängd klimatpremie för lätta lastbilar samt till det s.k. Klimatklivet.

Politiken ska också inriktas på att stärka den hållbara svenska livsmedelsproduktionen genom att prioritera ökade resurser till jordbruket och på att förlänga skattenedsättning på jordbruksdiesel för att på sätt stärka lantbrukets konkurrenskraft och försörjningsförmåga.

Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden 2025–2028, med tyngdpunkt på 2025 och 2026. Prognosen baseras på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade budgetpolitiska åtgärder samt de som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen eller i Höständringsbudget för 2025. I prognosen har omvärldshändelser och statistikutfall t.o.m. den 4 augusti 2025 beaktats.

Utsikterna i omvärlden 2025 och 2026

Regeringen konstaterar att under 2025 har världsekonomin präglats av den amerikanska administrationens tullpolitik och av ökade geopolitiska spänningar. Trots detta har världsekonomin visat på en god motståndskraft, med en förhållandevis stark utveckling för både världshandeln och den globala industriproduktionen. Utvecklingen förklaras delvis av en tillfällig uppgång i USA:s import. Under det andra kvartalet 2025 har världshandeln legat på mer normala nivåer. Under sommaren 2025 slöt USA nya handelsavtal som innebär att de flesta EU-varor nu beläggs med 15 procents tull. Detta har minskat risken för en större handelskonflikt, men väntas samtidigt dämpa den globala tillväxten. Efter oroligheter på finansmarknaderna under våren 2025 har läget stabiliserats och aktiemarknaderna återhämtat sig.

Den amerikanska ekonomin visade stark BNP-tillväxt under andra kvartalet 2025, men regeringen bedömer att högre tullar väntas driva upp inflationen och minska efterfrågan. För att motverka en inbromsning väntas den amerikanska centralbanken sänka räntan under 2025–2026. I euroområdet har tillväxten försvagats, särskilt i Tyskland, men lägre räntor, stigande inkomster och minskad osäkerhet kan enligt regeringen bidra till en viss återhämtning under 2026. Samtidigt väntas högre tullar hämma exporten till USA.

Kinas ekonomi växer i linje med målet på omkring 5 procent under 2025 och 2026, drivet av export och en expansiv politik. Minskad handel med USA har delvis kompenserats av ökad export till andra marknader.

Sammantaget väntas tillväxten för Sveriges viktigaste handelspartner under 2025 och 2026 ligga något under genomsnittet för 2000-talet. Se tabell 1.2 för regeringens prognos för olika nyckeltal.

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Årlig procentuell förändring, utfall 2024 och prognos 2025–2028

	2024	2025	2026	2027	2028
BNP, euroområdet	0,9	1,2	1,0	1,4	1,3
BNP, USA	2,8	1,8	1,7	2,0	2,0
BNP, Kina	5,0	4,8	4,1	3,9	3,9
Inflation, euroområdet (HIKP)	2,4	2,0	1,8	2,0	2,0
Inflation, USA (KPI)	2,9	2,8	2,8	2,3	2,3
Dagslåneräntan, euroområdet	3,6	2,2	1,7	1,8	1,9
Styrränta, USA	5,3	4,4	3,9	3,6	3,1

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Utsikterna i Sverige 2025 och 2026

Regeringen bedömer att svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur som började 2023 till följd av pandemins efterverkningar och Rysslands invasion av Ukraina. De höga priserna och räntorna som följde slog hårt mot hushåll och företag, och även om inflationen nu har sjunkit och räntorna börjat sänkas har återhämtningen gått långsamt. En viss förbättring syntes mot slutet av 2024, men den bröts i början av 2025 på grund av ökad osäkerhet kopplad till handelskonflikter. Både hushållens konsumtion och företagens investeringar har utvecklats svagt. Sammantaget var den inhemska efterfrågan svag under det första halvåret 2025.

Under andra halvåret 2025 väntas den inhemska efterfrågan gradvis stärkas i takt med att hushållens förtroende ökar och konsumtionen försiktigt tar fart. Under 2026 bedömer regeringen att hushållens köpkraft ökar som en följd av stigande reallöner, lägre räntor och finanspolitiska åtgärder som tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel och höjt jobbskatteavdrag. Detta väntas även ge stöd till ökade bostadsinvesteringar.

Den offentliga konsumtionen väntas växa snabbare 2026, särskilt till följd av ökade satsningar på försvaret och ett förbättrat ekonomiskt läge i kommunsektorn. Även investeringarna i bostäder och industri väntas öka, medan exporttillväxten dämpas något på grund av svagare efterfrågan i omvärlden och höjda tullar.

Regeringen bedömer att konjunkturen gradvis förbättras under andra halvåret 2025 och att återhämtningen fortsätter 2026, men att lågkonjunkturen består. Resursutnyttjandet i ekonomin är fortfarande lågt, med ledig kapacitet och svag efterfrågan. Sammantaget väntas återhämtningen bli långsam och lågkonjunkturen liknas vid den situation som rådde efter finanskrisen, men mer utdragen än djup. Regeringens prognos är att BNP växer med 3,1 procent 2026, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring, utfall 2024 och prognos 2025–2028

	2024	2025	2026	2027	2028
BNP	1,0	0,9	3,1	2,6	1,3
BNP-gap	–1,9	–2,2	–0,9	–0,1	0,0
Hushållens konsumtion	0,6	0,9	3,5	3,0	1,9
Offentlig konsumtion	1,3	0,5	1,9	–0,2	0,5
Fasta bruttoinvesteringar	0,2	–2,1	5,0	3,7	1,9
Lagerinvesteringar	0,4	–0,4	0,0	0,0	0,0
Export	2,0	3,9	2,6	3,9	2,9
Import	2,2	1,7	3,3	3,6	3,4

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Regeringen konstaterar att sysselsättningen ökade i åldrarna 15–74 år under det första halvåret 2025, men att arbetslösheten i denna grupp fortfarande är hög till följd av den svaga efterfrågan i ekonomin. Regeringen bedömer att efterfrågan på arbetskraft ökar under 2026 i takt med att ekonomin återhämtar sig, vilket väntas leda till en stigande sysselsättning och en lägre arbetslöshet. Regeringens prognos är att arbetslösheten uppgår till 8,7 procent 2025 och 8,3 procent 2026.

Löneökningarna väntas däremot förbli måttliga. De nya kollektivavtal som slöts under 2025 innebär löneökningar på totalt 6,4 procent över två år, vilket är något lägre än tidigare avtal. Reallönerna, som minskat kraftigt under åren med hög inflation, väntas återhämta sig successivt från 2025, men det bedöms ta flera år innan de åter är på den nivå som de var på före inflationsuppgången.

Regeringen bedömer att inflationen tillfälligt blir något högre än Riksbankens mål 2025, främst på grund av ökade hyror och livsmedelspriser. År 2026 väntas inflationen sjunka tydligt under målnivån till följd av en lägre mervärdesskatt på livsmedelspriser, lägre räntor och en starkare krona, se tabell 1.3.

Regeringens bedömning är att Riksbanken avslutar sina räntesänkningar hösten 2025 när styrräntan nått 1,75 procent och därefter behåller den nivån under 2026.

Tabell 1.3 Finansiella variabler för Sverige

Årlig procentuell förändring, utfall 2024 och prognos 2025–2028

	2024	2025	2026	2027	2028
KPI	2,8	0,7	0,6	2,0	2,7
KPIF	1,9	2,7	1,3	1,9	2,6
KPIF, exkl. energi	2,6	2,8	1,4	1,9	2,6
Styrränta	3,62	2,11	1,75	1,75	1,75

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Regeringen framhåller att prognosen är omgärdad av osäkerhet som bl.a. är kopplad till utvecklingen i omvärlden. De ökade amerikanska importtullarna skapar osäkerhet kring handel, inflation och räntor, och förändringar i globala värdekedjor kan dämpa efterfrågan på europeiska och svenska varor.

Det försämrade säkerhetsläget i Europa kan leda till ökade försvarssatsningar och tillfälligt stärkt tillväxt, men också till högre skuldsättning och högre räntor som kan tvinga fram åtstramningar och en svagare exportefterfrågan. Även USA:s växande statsskuld och finansiella risker kan skapa oro på de globala marknaderna och påverka den svenska ekonomin negativt.

I Sverige finns det en osäkerhet kring hushållens konsumtion. Den kan bli svagare om sysselsättningen försvagas eller om inflationen blir högre än väntat, men också starkare om hushållen minskar sitt sparande eller om reallönerna ökar snabbare.

Utvecklingen i Sverige 2027 och 2028

Regeringen beskriver i propositionen ett scenario där svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig under 2027 och 2028, förutsatt att inga nya störningar uppstår. Scenariot utgår från att endast redan beslutade och aviserade skatte- och utgiftsförändringar genomförs samt att kommunerna bibehåller oförändrade skattenivåer och en hållbar ekonomi.

Enligt regeringens bedömning väntas Sverige nå nära konjunkturell balans 2027, med en inflation i linje med Riksbankens mål på 2 procent. År 2028 beräknas inflationen tillfälligt öka när mervärdesskatten på livsmedel återgår till 12 procent. Styrräntan antas ligga kvar på 1,75 procent båda åren. Hushållens köpkraft väntas stärkas genom positiva reallöneökningar och lägre räntekostnader, vilket i kombination med tidigare sparande leder till ökad konsumtion.

Företagens investeringar, särskilt inom bostadssektorn, bedöms fortsätta växa starkt 2027, samtidigt som exporten gynnas av en starkare internationell tillväxt. År 2028 väntas svensk ekonomi vara i balans.

Tillväxten i potentiell BNP beräknas till 1,5 procent per år, något lägre än genomsnittet under 2000-talet, främst på grund av en långsammare befolkningstillväxt i arbetsför ålder. Sysselsättningen väntas fortsätta öka 2027, men växa i något lugnare takt 2028, medan produktiviteten bedöms stiga med drygt 1 procent per år.

Utvecklingen enligt andra bedömare

Regeringen har jämfört sina prognoser för den svenska ekonomin med bedömningar från Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna mellan prognoserna är enligt regeringen små och beror delvis på att de publicerats vid olika tidpunkter och därmed baseras på olika information, se tabell 1.4.

Tabell 1.4 Jämförelser mellan olika bedömares prognoser över några centrala makroekonomiska variabler 2025 och 2026

Årlig procentuell förändring

	2025	2026
BNP
Regeringen	0,9	3,1
Konjunkturinstitutet	0,9	2,7
Europeiska kommissionen	1,1	1,9
Riksbanken	1,2	2,4
Ekonomistyrningsverket	0,9	2,7
Arbetslöshet
Regeringen	8,7	8,3
Konjunkturinstitutet	8,8	8,4
Europeiska kommissionen	8,7	8,4
Riksbanken	8,5	8,3
Ekonomistyrningsverket	8,7	8,2
Inflation (KPI/HIKP)
Regeringen	0,7/2,5	0,6/1,0
Konjunkturinstitutet	0,5/2,4	0,8/1,5
Europeiska kommissionen	–/2,2	–/1,6
Riksbanken	0,7/2,3	1,6/1,8
Ekonomistyrningsverket	0,5/–	0,9/–
BNP-gap
Regeringen	–2,2	–0,9
Konjunkturinstitutet	–2,1	–0,9
Europeiska kommissionen	–1,9	–1,4
Riksbanken	–1,6	–0,9
Ekonomistyrningsverket	–2,3	–1,1

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2025-09-22, Konjunkturinstitutet 2025-06-17, Europeiska kommissionen 2025-05-19, Riksbanken 2025-06-18 och Ekonomistyrningsverket 2025-09-12.

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

De offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen ska enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Enligt bestämmelsen ska regeringen vid en bedömd avvikelse från målet även redogöra för återgången till målet.

Målet för det finansiella sparandet i offentlig sektor (överskottsmålet) innebär att det finansiella sparandet i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2025 och 2026. Avvikelsen beror delvis på stöd till Ukraina och nya försvarsutgifter, vilket regeringen bedömer är motiverat utifrån den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina. Regeringen konstaterar att även oaktat dessa utgifter avviker det strukturella sparandet från överskottsmålet, vilket bedöms vara motiverat ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv eftersom svensk ekonomi bedöms befinna sig i lågkonjunktur under 2025 och 2026. För att motverka att lågkonjunkturen får långvariga negativa konsekvenser för svensk ekonomi bedömer regeringen att en expansiv finanspolitik är motiverad.

Enligt förslag i budgetpropositionen ska överskottsmålet ersättas med ett balansmål fr.o.m. 2027. Regeringen konstaterar att en återgång mot balansmålet inleds 2027. Det strukturella sparandet, exklusive de utgifter som enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina får lånefinansieras, bedöms uppnå balans 2028.

Några särskilda åtgärder behöver enligt regeringen inte vidtas för att det strukturella sparandet, exklusive de utgifter som enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina får lånefinansieras, ska uppnå balans 2028. Förstärkningen beror på att de offentliga inkomsterna ökar snabbare än utgifterna när ekonomin växer och på att tillfälliga utgifter upphör.

Det bakåtblickande måttet visar att det finansiella sparandet i genomsnitt under perioden 2017–2024 låg under den nuvarande nivån på överskottsmålet, men också under den tidigare nivån på överskottsmålet på 1 procent som gällde t.o.m. 2018. Regeringen konstaterar att genomsnittet framför allt dras ned av det svaga sparandet 2020.

Mot bakgrund av att svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur 2026, bedömer regeringen att det är motiverat med en expansiv finanspolitik som stöder ekonomins återhämtning.

 

 

 

 

 

Tabell 1.5 Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP respektive potentiell BNP, utfall 2024 och prognos 2025–2028

	2024	2025	2026	2027	2028
Finansiellt sparande	–1,5	–1,4	–2,4	–1,8	–0,6
Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt	–0,3
Strukturellt sparande1	–0,5	–0,4	–1,8	–1,6	–0,6
Strukturellt sparande exkl. nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina	–0,3	0,2	–0,5	–0,5	0,0
BNP-gap1	–1,9	–2,2	–0,9	–0,1	0,0

Källa: Budgetpropositionen för 2026. 1 Andel av potentiell BNP.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Regeringen ska enligt 9 kap. 3 § budgetlagen redovisa prognoser över utgifterna och utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen.

I propositionen framhåller regeringen att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2025. Jämfört med prognosen i 2025 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 13 miljarder kronor större och utgör 4,3 procent av takbegränsade utgifter.

Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina ska utgiftstaket anpassas efter sådana utgifter som enligt överenskommelsen medger en avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet. Med anledning av detta föreslår regeringen av finanspolitiska skäl att de redan fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2026 och 2027 höjs med 37 respektive 66 miljarder kronor.

I tabell 1.6 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna och förslag till nivåer på utgiftstaket, se vidare avsnitt 2.1 i detta betänkande om regeringens förslag till utgiftstak 2028 samt förslag om att fastställa nya nivåer på utgiftstaket 2026 och 2027.

Tabell 1.6 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljarder kronor

	2026	2027	2028
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	1 502	1 527	1 512
Minskning av anslagsbehållningar	−16	−8	−8
Utgifter för ålderspensionssystemet	393	409	425
Takbegränsade utgifter	1 895	1 936	1 937
Budgeteringsmarginal	41	73	168
Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter	2,1	3,8	8,7
Utgiftstak för staten	1 936	2 009	2 105
Utgiftstak för staten i procent av BNP	28,1	27,8	28,1

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2026–2028

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.7 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och statsskulden 2026–2028.

Tabell 1.7 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljarder kronor

	2026	2027	2028
Inkomster i statens budget	1 375	1 408	1 506
därav inkomster av försåld egendom	5	5	5
Utgifter i statens budget	1 542	1 589	1 583
därav statsskuldsräntor	27	32	43
Riksgäldskontorets nettoutlåning	17	29	27
Kassamässig korrigering	−2	0	0
Statens budgetsaldo	−167	−181	−76
Statsskuld vid årets slut	1 333	1 501	1 560
Statsskuld i procent av BNP	19,3	20,8	20,8
Maastrichtskulden i procent av BNP	35,8	36,8	36,5

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Statens budget beräknas uppvisa ett underskott på 111 miljarder kronor 2025. Det är en försämring jämfört med bedömningarna både i budgetpropositionen för 2025 och 2025 års ekonomiska vårproposition. Försämringen förklaras i båda fallen framför allt av nedreviderade inkomster. Statens budget beräknas enligt regeringen uppvisa ett underskott på i genomsnitt 141 miljarder kronor per år 2026–2028. De beräknade underskotten dessa år förklaras i huvudsak av reformer på inkomst- och utgiftssidan som lämnas i budgetpropositionen, vilket även inkluderar de satsningar på försvaret och stöd till Ukraina som medger en avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet. Under 2025 och 2026 beräknas budgetsaldot uppgå till i genomsnitt –2,1 procent av BNP. Regeringen konstaterar i propositionen att ekonomin bedöms vara i lågkonjunktur dessa år. År 2027 och 2028, när regeringen bedömer att konjunkturen är i balans, bedöms budgetsaldot i genomsnitt uppgå till –1,8 procent av BNP.

Ränteutgifterna beräknas öka 2027 och 2028 jämfört med 2026. De högre nivåerna förklaras enligt regeringen framför allt av högre inhemska räntor till följd av en växande statsskuld.

Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas i huvudsak av Affärsverket svenska kraftnäts flaskhalsintäkter. Från och med 2026 påverkas Riksgäldskontorets nettoutlåning även av lån till ny kärnkraft. I propositionen (utg.omr. 21 avsnitt 2.9.13) föreslås en låneram om 220 miljarder kronor i 2026 års prisnivå för investeringskostnader i ny kärnkraft under perioden 2026–2045.

Statsskulden som andel av BNP har trendmässigt minskat sedan 1990-talet. Den beräknade utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas öka till 21 procent av BNP vid utgången av 2028.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld väntas enligt regeringen öka kraftigt, räknat i miljarder kronor, under hela prognosperioden. Som andel av BNP väntas dock skulden öka relativt långsamt, vilket bl.a. beror på att prognoserna baseras på antagandet om att endast inkludera aviserad eller beslutad finanspolitik. Regeringen bedömer att skuldkvoten ligger inom skuldankarets övre intervall under hela prognosperioden. Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet väntas minska som andel av BNP under prognosperioden och beräknas till 25 procent av BNP 2028.

I tabell 1.8 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på delsektorer.

Regeringen konstaterar att svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Den väntas fortsätta tynga de offentliga finanserna 2026, bl.a. bedöms konsumtionsskatter växa i relativt svag takt. Samtidigt bedöms den offentliga sektorns utgifter också fortsätta att växa, däribland till följd av stora satsningar för att stödja Ukraina och stärka Sveriges försvarsförmåga. Både staten och kommunsektorn väntas redovisa underskott under hela prognosperioden, medan ålderspensionssystemet bedöms redovisa ett överskott.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas stärkas under prognosåren till följd av den s.k. riktåldersreformen som bl.a. innebär att den lägsta åldern som ger rätt till allmän inkomstgrundad pension höjs 2026. Regeringen har vidare för avsikt att lämna förslag om regler om automatisk utdelning av överskott i pensionssystemet, en s.k. gas. Reglerna förväntas träda i kraft den 1 januari 2027. Reformen försvagar det finansiella sparandet, men regeringen bedömer att effekten blir liten de första åren efter införandet (utg.omr. 11 avsnitt 2.8).

Tabell 1.8 Den offentliga sektorns finanser enligt regeringen

Miljarder kronor

	2026	2027	2028
Offentlig sektors inkomster	3 246	3 394	3 575
Offentlig sektors utgifter	3 413	3 527	3 619
Finansiellt sparande i offentlig sektor	−167	−133	−44
	Staten	−176	−144	−44
	Ålderspensionssystemet	35	38	37
	Kommunsektorn	−25	−26	−37
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−2,4	−1,8	−0,6

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2025

Statens budgetsaldo 2025 har reviderats ned med 56 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget 2025. Jämfört med 2025 års ekonomiska vårproposition har prognosen reviderats ned med 26 miljarder kronor. Nedrevideringarna förklaras i huvudsak av lägre inkomster.

Regeringen har reviderat ned prognosen för det finansiella sparandet 2025 med 6 miljarder kronor eller 0,1 procent av BNP i förhållande till den prognos som redovisades i 2025 års ekonomiska vårproposition. Både inkomster och utgifter har reviderats ned i förhållande till föregående prognos, men inkomsterna har reviderats ned i en något större utsträckning. På inkomstsidan avser revideringarna huvudsakligen intäkter från kapitalskatter och mervärdesskatt. Utgiftsrevideringen avser förväntat lägre konsumtionsutgifter i framför allt kommunsektorn.

Finansiellt sparande och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.9 och tabell 1.10.

Regeringen inleder med att framhålla att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör Konjunkturinstitutet (KI) prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret, medan Ekonomistyrningsverket (ESV) endast inkluderar beslutade och aviserade åtgärder.

Tabell 1.9 Bedömningar av finansiellt sparande 2025–2028

Procent av BNP

	2025	2026	2027	2028
Regeringen	–1,4	–2,4	–1,8	–0,6
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder	–1,2	–0,8	–0,1	0,1
Ekonomistyrningsverket	–1,3	–0,6	0,2	0,4
Riksbanken	–1,2	–1,0	–0,7
Europeiska kommissionen	–1,5	–0,8

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2025-09-22, Konjunkturinstitutet 2025-06-17 och uppdatering 2025-08-06 som omfattar 2025 och 2026, Ekonomistyrningsverket 2025-09-12, Riksbanken 2025-06-18 och Europeiska kommissionen 2025-05-19.

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Regeringen konstaterar att prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande 2025 är relativt samstämmig mellan samtliga bedömare. Avvikelsen är något större mellan KI:s och regeringens prognoser, vilket bl.a. beror på att myndigheten gör en försiktigare bedömning av hur statens utgifter utvecklas. De olika antagandena om den aktiva finanspolitiken medför betydande skillnader av prognoser 2026–2028. I övrigt är prognoserna av det finansiella sparandet, enligt regeringen, relativt lika.

Tabell 1.10 Bedömningar av strukturellt sparande 2025–2028

Procent av potentiell BNP

	2025	2026	2027	2028
Regeringen	–0,4	–1,8	–1,6	–0,6
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder	0,2	–0,1	0,0	0,0
Ekonomistyrningsverket	–0,7	–0,3	0,3	0,4
Europeiska kommissionen	–0,4	0,0

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2025-09-22, Konjunkturinstitutet 2025-06-17 och uppdatering 2025-08-06 som omfattar 2025 och 2026, Ekonomistyrningsverket 2025-09-12 och Europeiska kommissionen 2025-05-19.

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Skillnaderna mellan regeringens och andra bedömares prognoser för det strukturella sparande kan, utöver skillnader i prognoserna för det finansiella sparandet, bero på skillnader i bedömningen av ekonomins potentiella BNP-nivå och i beräkningsmetoder. Regeringen lyfter fram att en skillnad som framför allt kan få effekt på prognoserna enskilda år är att regeringen, till skillnad från övriga bedömare, vid bedömningen av potentiell BNP i löpande priser även justerar för eventuella konjunktureffekter av prisnivån i ekonomin. Vid en jämförelse mellan KI:s och regeringens beräkningar av det strukturella sparandet 2025 förklaras skillnaden delvis av hur just denna priskomponent behandlas. Denna skillnad minskar dock i betydelse fr.o.m. 2026.

Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

I budgetpropositionen bedömer regeringen att finanspolitiken är långsiktigt hållbar, även om vissa faktorer pekar på att riskerna har ökat något jämfört med bedömningen i 2025 års ekonomiska proposition.

De långsiktiga framskrivningar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter som ligger till grund för regeringens bedömning inkluderar att överskottsutdelning, s.k. gas, införs i pensionssystemet.

Vidare antas att utgifterna för Sveriges försvar ökar så att det motsvarar 3,5 procent av BNP 2030 och att de därefter stiger i takt med BNP i löpande priser. Utgiftsökningen antas i beräkningarna finansieras på två olika sätt. I ett första alternativ förstärks sparandet gradvis så att hela ökningen av försvars­satsningen fr.o.m. 2035 finansieras på annat sätt än genom upplåning. I det andra alternativet förstärks inte sparandet, utan de högre försvarsutgifterna finansieras genom statlig upplåning även på lång sikt.

I framskrivningen har ett eventuellt framtida statligt engagemang i byggandet av nya kärnkraftverk inte beaktats, eftersom det enligt regeringen i dagsläget är oklart hur det kommer att redovisas i nationalräkenskaperna och det ännu inte finns något avtal om en sådan utbyggnad.

I bedömningen sammanfattas finanspolitikens hållbarhet bl.a. med den s.k. S1-indikatorn som visar hur mycket det offentliga sparandet permanent behöver ändras 2026 för att den konsoliderade offentliga bruttoskulden (den s.k. Maastrichtskulden) ska motsvara 60 procent av BNP 2070. Som ett alternativ beräknas också indikatorvärdet utifrån hur stora förändringar som sammantaget krävs under den närmaste femårsperioden för att bruttoskulden 2040 ska vara i linje med det s.k. skuldankaret, dvs. motsvara 35 procent av BNP. Hållbarhetsberäkningarna visar indikatorvärden som är positiva men nära noll för de båda alternativa beräkningarna för S1-indikatorn.

För att bruttoskulden inte ska överstiga 60 procent av BNP 2070 behövs en permanent budgetförstärkning motsvarande 10,2 miljarder kronor 2026 för det fall en särskild finansiering av de ökade försvarsutgifterna införs fram t.o.m. 2035 och att därmed hela ökningen av försvarssatsningen fr.o.m. 2035 finansieras på annat sätt än genom upplåning. För att skuldkvoten inte ska överstiga 35 procent av BNP 2040, dvs. riktmärket för skuldankaret, krävs på samma sätt permanenta budgetförstärkningar på 1,9 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att det därmed finns ett mindre besparingsbehov för att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld inte ska överstiga 35 respektive 60 procent av BNP 2040 och 2070. Regeringen konstaterar att osäkerheten i beräkningen är stor.

Regeringens bedömning av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar

I budgetpropositionen redovisar regeringen de huvudsakliga bedömningar och rekommendationer som presenteras i Finanspolitiska rådets årliga rapport. Rådet är bl.a. kritiskt till att stödet till Ukraina har undantagits från den ordinarie budgetprocessen och menar att hanteringen riskerar att undergräva principen att budgeten ska betraktas som en helhet där alla åtgärder ska ingå i en samlad prövning. Rådet anser vidare att utgiftstakets nivåer bör ändras så sällan som möjligt.

Regeringen delar inte rådets bedömning att stödet till Ukraina har undantagits den ordinarie budgetprövningen, eftersom det finanspolitiska ramverket tillåter tillfälliga avvikelser från överskottsmålet om det är motiverat. Däremot delar regeringen bedömningen att utgiftstakets nivåer bör justeras i ytterst sällsynta fall.

Rådet är vidare av flera skäl kritiskt till att utökade försvarsutgifter inledningsvis lånefinansieras. Rådets grundsyn är att permanenta utgiftsökningar ska finansieras även på kort sikt. Rådet framhåller att den finansieringsmodellen, med en initial lånefinansiering, skulle frångå den parlamentariska överenskommelsen om ett balansmål fr.o.m. 2027.

Regeringen delar inte rådets bedömning att ökningarna av försvarsutgifterna även på kort sikt bör finansieras fullt ut, eftersom det skulle tränga undan andra viktiga investeringar alternativt kräva snabba nedskärningar och skattehöjningar. Regeringen framhåller vidare att enligt den parlamentariska överenskommelsen som ingicks i juni 2025 ska balansmålet införas som planerat, men att en avvikelse från målet för nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina medges under perioden 2026–2034.

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Regeringen bedömde i 2025 års ekonomiska vårproposition, i enlighet med förslag i betänkandet Från överskottsmål till balansmål (SOU 2024:76), att målet för det offentliga finansiella sparandet bör vara ett sparande i balans över en konjunkturcykel, att uppföljningen och utvärderingen av målet för det offentliga finansiella sparandet bör förstärkas och att finanspolitikens konjunkturstabiliserande roll bör förtydligas. I vårpropositionen redogjorde regeringen också närmare för motiven bakom bedömningarna och för remissinstansernas synpunkter.

Överskottsmålet ersätts med ett balansmål fr.o.m. 2027

I propositionen föreslår regeringen att målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande ska vara i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Regeringen hänvisar till sina uttalanden i 2025 års ekonomiska vårproposition om att de offentliga finanserna har utvecklats väl och att förtroendet för Sveriges ekonomi och offentliga finanser är mycket högt. I enlighet med bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen säkerställer ett balansmål fortsatt hållbarhet i de offentliga finanserna samtidigt som det enligt regeringen innebär fördelar i termer av ett ökat utrymme att hantera viktiga samhällsutmaningar på ett konstruktivt sätt.

För att säkerställa Sveriges finanspolitiska självständighet gentemot EU gör regeringen i propositionen bedömningen att målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande bör sättas med marginal till stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

Ett oförändrat skuldankare på 35 procent

Regeringen bedömer att riktmärket för nivån på den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) bör vara 35 procent av BNP. Denna nivå bedömer regeringen vara förenlig med en fortsatt låg skuld och med en sänkning av målet för det offentliga finansiella sparandet från ett överskott till balans över en konjunkturcykel.

En låg nivå på skuldankaret säkerställer enligt regeringen att de offentliga finanserna är och förblir hållbara även om den offentliga skulden skulle behöva ökas för att hantera extraordinära händelser. En låg skuldnivå ger goda möjligheter att vid behov stötta ekonomin med finanspolitisk konjunktur­stabilisering och bidrar till Riksbankens förmåga att bedriva en effektiv penningpolitik. En låg skuldnivå bidrar också, enligt regeringen, till statens goda kreditvärdighet och ger en god marginal till EU:s krav i stabilitets- och tillväxtpakten.

Nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina kan medge en avvikelse från målet 2026–2034

Enligt en parlamentarisk överenskommelse från den 19 juni 2025 kan nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina medge en avvikelse från målet för det offentliga finansiella sparandet 2026–2034. De nya försvarsutgifterna och stödet ska finansieras successivt, så att det offentliga finansiella sparandet är i balans senast 2035. Regeringen ska i varje budgetproposition fr.o.m. 2027 redovisa hur arbetet med finansiering fortgår. Senast 2030 ska en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget göras och en bana för återgång till målet presenteras. I den ekonomiska vårpropositionen och i budget­propositionen ska regeringen redovisa hur nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina påverkar det strukturella sparandet och därmed eventuella avvikelser från målet.

Nya uppgifter för Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet

För att uppfylla rådets direktiv (EU) 2024/1265 av den 29 april 2024 om ändring av direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk, i det följande kallat ändringsdirektivet, bör Finanspolitiska rådet enligt regeringen få i uppgift att i februari varje år bedöma de prognoser över den makroekonomiska utvecklingen som redovisas i budgetpropositionen. Konjunkturinstitutet bör få i uppgift att ta fram det analysunderlag som Finanspolitiska rådet behöver för att bedöma makroprognoserna. Den bedömning som Finanspolitiska rådet gör av om de finanspolitiska reglerna följs bör även den redovisas i februari varje år.

Tidpunkten för när bedömningen av de makroekonomiska prognoserna bör ske behöver enligt regeringen avgöras med hänsyn till hur budgetprocessen är utformad. Regeringen konstaterar att det av ingressen till ändringsdirektivet framgår att de oberoende finanspolitiska institutionernas uppgift att bedöma makroekonomiska prognoser bör ta hänsyn till etablerade nationella förfaranden och praxis i medlemsstaterna inbegripet dem som avser tidpunkten för uppgiftens genomförande. Regeringen framhåller att tiden från det att regeringen lämnar budgetpropositionen till det att riksdagen fattar beslut i det första steget är högst begränsad, och därmed är även möjligheterna att göra ändringar i budgeten innan den antas begränsade. Ändringar i statens budget för innevarande år finns det dock möjlighet att göra under våren om det skulle vara motiverat med anledning av Finanspolitiska rådets bedömning av prognoserna.

Jämförelser och utvärdering av prognoser

Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna jämföra sina makroekonomiska prognoser och budgetprognoser med Europeiska kommissionens prognoser och förklara signifikanta skillnader. Kravet på jämförelse av prognoser uppfylls enligt regeringen redan i dag eftersom regeringen i budget­propositionen har jämfört sina budgetprognoser med kommissionens prognoser. Att en sådan jämförelse ska göras är dock inte reglerat i budgetlagen, vilket regeringen föreslår att det ska vara. Regeringen föreslår också att regeringen ska säkerställa att en utvärdering av de prognoser som redovisas i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen genomförs regelbundet av ett oberoende organ.

Regeringens bedömningar i övrigt med anledning av ändringsdirektivet

I avsnitt 5.5 i budgetpropositionen redovisar regeringen även i övrigt sina bedömningar med anledning av ändringsdirektivet. Det handlar bl.a. om att regeringen bedömer att Finanspolitiska rådet uppfyller ändringsdirektivets krav på en oberoende finanspolitisk institution, men att det bör tydliggöras att rådet har de uppgifter som en sådan institution ska ha enligt ändringsdirektivet. Regeringen bedömer även att Finanspolitiska rådet regelbundet bör genomgå externa oberoende utvärderingar. Bland de nya uppgifter som Finanspolitiska rådet bör ha enligt ändringsdirektivet bedömer regeringen att rådet bör få i uppgift att yttra sig om prognosen och de antaganden som ligger till grund för nettoutgiftsbanan i den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen. Dessutom bör rådet få i uppgift att bedöma om det finanspolitiska ramverket är konsekvent, sammanhängande och effektivt. Regeringen bedömer att rådet bör redovisa sin bedömning inför den översyn av det finanspolitiska ramverket som bör genomföras varannan mandatperiod.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Socialdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Motionärerna konstaterar att vi lever i en tid av stor osäkerhet. Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Motionärerna vill vända Sveriges negativa utveckling genom att inrikta den ekonomiska politiken på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att på så sätt öka tillväxten och stärka välståndet. För att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden måste politiken vara mer tillväxtorienterad. Motionärerna vill därför se en tillväxtpakt, där staten och näringslivet krokar arm. Inom ramen för pakten ska politiken inriktas på att ge långsiktiga förutsättningar för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar, säkerställa att investeringar också görs i bl.a. infrastruktur och bostäder, att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir mer effektivt, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt vill motionärerna se en miljardsatsning, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, utökade resurser till det s.k. Industriklivet samt för att införa en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Motionärerna vill också att politiken ska fortsätta att prioritera gröna krediter.

För att locka kapital, kompetens och besökare till Sverige vill motionärerna att export- och industrifrämjande insatser prioriteras samt att ett högkostnadsskydd införs mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Motionärerna vill också att svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och att resurser för detta prioriteras samt att det införs ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Politiken bör därför inriktas på att bl.a. införa krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet, bygga ut arbetsmarknadsutbildningarna, återinföra extratjänster och införa ett jobbpaket riktat mot unga, bl.a. med traineeprogram inom staten.

De senaste årens kostnadskris har enligt motionärerna utraderat tio års reallöneökningar och urholkat hushållens köpkraft. I stället för de skattesänkningar som regeringen prioriterar vill motionärerna att politiken prioriterar åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom att höja barnbidraget, permanenta förstärkningen av bostadsbidraget för barnfamiljer, genomföra rättvisare skattesänkningar, sänka kostnader för mediciner och slopa karensavdraget.

Politiken bör vidare inriktas på att stärka Sveriges yttre och inre säkerhet. Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla. Motionärerna vill därför se ett nytt angreppssätt för att för att vända utvecklingen. Politiken bör prioritera en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering behöver politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Motionärerna konstaterar att välfärden är underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen är överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag i stället för att gå till elever och patienter. För att komma till rätta med det vill motionärerna att politiken inriktas på ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan bör också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna bör resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken bör också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar för att leva och bo på landsbygden.

Den inriktning av politiken som motionärerna föreslår ska finansieras bl.a. av en tillfällig bankskatt på övervinster. Motionärerna säger också nej till regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

En förutsättning för att svensk ekonomi ska kunna fortsätta växa är enligt motionärerna starka statsfinanser, och det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Starka statsfinanser är också nödvändigt för att kunna lånefinansiera projekt, såsom strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Motionärerna konstaterar att finanspolitiken under de senaste åren utvecklats så att underskotten varit stora och att de finanspolitiska målen inte nåtts.

Det är enligt motionärerna en styrka att samtliga riksdagspartier står bakom att upp till 300 miljarder kronor för försvarsutbyggnaden kan lånefinansieras. Lånefinansieringen av försvarets utbyggnad är en tillfällig åtgärd, men utbyggnaden av försvaret kommer att leda till permanenta utgifter som kräver permanent finansiering för att inte riskera att tränga ut välfärdsområden som skola och sjukvård eller leda till stora fördyringar för svenska folket. Motionärerna anser att det är bra att alla partier är överens om att en långsiktig finansiering för försvaret ska genomföras successivt under de två kommande mandatperioderna för att åter nå balans till 2035, men beklagar att det inte finns en blocköverskridande överenskommelse om hur den löpande finansieringen ska ske.

Motionärerna accepterar regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras med villkoret att det vidgas till all storskalig fossilfri elproduktion och att en bred energi­överens­kommelse görs innan ett investeringsbeslut i ny kärnkraft fattas.

Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12.

 

 

 

 

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Offentlig sektors inkomster	32 420	32 420	26 370
Offentlig sektors utgifter	27 226	29 546	31 596
Finansiellt sparande i offentlig sektor	5 194	2 874	−5 226
	Staten	5 194	2 874	−5 226
	Ålderspensionssystemet	±0	±0	±0
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−2,3	−1,8	−0,7

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2025/26:3551.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Kommunsektorns inkomster	12 811	12 811	12 811
Kommunal inkomstskatt	±0	±0	±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25	2 730	2 730	2 730
	därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	10 081	10 081	10 081
Kommunsektorns utgifter	12 811	12 811	12 811
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2025/26:3551.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2026–2028, se tabell 1.13.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Takbegränsade utgifter	27 226	29 546	31 596
Budgeteringsmarginal	−27 226	−29 546	−31 596
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2025/26:3551.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.14.

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Inkomster i statens budget	32 420	32 420	26 370
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	27 226	29 546	31 596
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	5 194	2 874	−5 226

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2025/26:3551.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo förstärks med ca 5,2 och 2,9 miljarder kronor 2026 och 2027 samt försämras med ca 5,2 miljarder kronor 2028. Lånebehovet förändras med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

I motionen konstateras att den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren. Reallönesänkningarna, tillsammans med regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har enligt motionärerna resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet, inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden. Den dämpade ekonomiska utvecklingen syns också tydligt på arbetsmarknaden, där arbetslösheten är bland de högsta inom hela EU. De stora och kraftigt växande ekonomiska klyftorna är också ett strukturproblem i den svenska ekonomin, anförs det i motionen.

Enligt motionärerna förmår den underfinansierade hälso- och sjukvården inte att möta de behov som finns, och de konstaterar att några av problemen är ojämlik vård över landet, brist på vårdplatser i regionerna, brist på legitimerad personal och otillräckliga arbetsvillkor. En sjukvård som inte klarar av sitt uppdrag i fredstid kommer enligt motionärerna inte heller att kunna växla upp om behovet plötsligt ökar i kris eller konflikt. Motionärerna vill öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner, förlänga sektorsbidraget till sjukvården och avskaffa den prestationsbaserade kömiljarden. Genom att införa ett glesbygdstillägg vill motionärerna säkra tillgången till vård även i glesbygden. Motionärerna vill på sikt värdesäkra de generella statsbidragen och motsätter sig en ”broms” för kommuners och regioners möjlighet att höja skatten för att klara sin finansiering. Vinstuttaget från välfärden måste enligt motionärerna stoppas.

Motionärerna anför att de senaste årens höga inflation och snabba prisökningar på basvaror som el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. För att få ned matpriserna och skapa en fungerande livsmedelsmarknad vill motionärerna bl.a. införa lagstiftning mot överpriser på mat. För att garantera att regeringens föreslagna matmomssänkning får fullt genomslag i hushållens plånböcker ska referenspriser tas fram för samtliga varor som omfattas av momssänkningen. Den statliga banken SBAB:s uppdrag ska enligt motionärerna ändras så att det blir möjligt att pressa storbankerna. En tillfällig bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster ska också införas så länge det inte finns regelverk som skapar en sundare konkurrens på bankmarknaden. På elmarknaden vill motionärerna införa s.k. Sverigepriser på el, dvs. att de inhemska priserna ska separeras från exportpriset på el och att elnätsföretagens övervinster beskattas.

För att underlätta för hushållen i krisen vill motionärerna höja barnbidraget och att det sedan ska prisindexeras. Motionärerna vill att bostadsbidraget reformeras i grunden. Socialförsäkringarna har enligt motionärerna urholkats under flera år och de vill att pensioner och sjukförsäkring räknas upp. Taken för tillfällig föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning och taket i sjukpenningen för arbetssökande ska höjas. Motionärerna vill att karensavdraget avskaffas, försörjningsstödet höjs och högkostnadsskyddet för läkemedel återställs. Motionärerna anser att priserna för kollektiv­trafikresenärer är alldeles för höga på många platser i Sverige och vill införa en rikstäckande månadsbiljett, en s.k. Sverigebiljett.

Motionärerna konstaterar att vi befinner oss i en klimatkris och att den ekonomiska politiken därför behöver inriktas på att under de närmaste tio åren genomföra nödvändiga förändringar. Motionärerna konstaterar att inom ramen för försvarsuppgörelsen kommer minst 50 miljarder kronor att gå till civil infrastruktur. Minst 9 miljarder kronor ska enligt motionärerna gå till att åtgärda underhållsskulden av järnvägen, investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur samt till att stärka elöverföringskapaciteten.

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken ska återupprättas genom en arbetsmarknadsutbildning som rustar och höjer de arbetssökandes kompetens och genom att resurserna till Arbetsförmedlingen ökas. Motionärerna vill se en höjd och stärkt arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill att den ekonomiska politiken inriktas på en ny arbetsmarknadspolitisk insats i lågkonjunkturen, s.k. nya beredskapsjobb med fokus på att bygga ut och bibehålla vårdinfrastruktur och genomföra klimatåtgärder. Motionärerna vill se en ny bostadspolitik som inriktas på att åstadkomma fler miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror.

Skatterna ska enligt motionärerna vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik som jämnar ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper. Skatterna ska också vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Motionärerna vill att bankernas övervinster beskattas, kapitalskatterna höjs, ett tak införs på sparanden på investeringssparkonton och en beredskapsskatt införs på inkomster över 65 000 kronor per månad. Motionärerna vill också omvandla dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag. Motionärerna konstaterar att skattekvoten med deras förslag till inriktning ligger på ungefär samma nivå som 2025.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Det nya saldomålet för de offentliga finanserna, som ska börja gälla 2027, innebär att det finansiella sparandet ska vara i balans över en konjunkturcykel. De ökade försvarsutgifterna, som är en följd av försvarsöverenskommelsen och som tecknades kort efter översynen av saldomålet, har undantagits från avstämning mot saldomålet de närmaste åren. Detta är enligt motionärerna en mycket tveksam hantering eftersom överenskommelsen om försvaret är ett långsiktigt åtagande om en ökning av försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP. Rensat för stödet till Ukraina och nya försvarsutgifter beräknas det strukturella sparandet till –0,5 procent såväl för 2026 som för 2027, vilket är en tydlig avvikelse från saldomålet. Motionärerna framhåller att regeringen nu i praktiken övergett överenskommelsen om balansmålet redan innan den ens trätt i kraft. Motionärerna har inget emot en expansiv politik eftersom Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men menar att i slutändan handlar det om vad man gör med pengarna.

Motionärerna motsätter sig regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras och anför att risken är stor att detta blir en dyr affär för både skattebetalarna och elkonsumenterna. Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Offentlig sektors inkomster	65 380	70 350	68 390
Offentlig sektors utgifter	67 818	70 172	74 872
Finansiellt sparande i offentlig sektor	−2 438	178	−6 482
	Staten	−3 178	−762	−7 422
	Ålderspensionssystemet	740	940	940
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−2,4	−1,8	−0,7

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2025/26:2792.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Kommunsektorns inkomster	17 227	14 191	17 003
Kommunal inkomstskatt	3 600	3 850	3 950
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25	7 669	6 658	6 730
	därav ekonomiska regleringar	−1 900	−1 900	−1 900
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	5 958	3 683	6 323
Kommunsektorns utgifter	17 227	14 191	17 003
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2025/26:2792.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ högre utgiftstak än regeringen för 2026–2028, se tabell 1.17.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Takbegränsade utgifter	64 958	67 262	71 862
Budgeteringsmarginal	±0	±0	±0
Utgiftstak för staten	64 958	67 262	71 862

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2025/26:2792.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ att utgiftstaket för samtliga år 2026–2028 är högre än de som regeringen föreslår, se tabell 1.18.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Inkomster i statens budget	61 780	66 500	64 440
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	64 958	67 262	71 862
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−3 178	−762	−7 422

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2025/26:2792.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försämras med ca 3,2; 0,8 och 7,4 miljarder kronor för respektive år 2026–2028 och att lånebehovet ökar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Centerpartiet

I partimotion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

I motionen konstateras att Sverige har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med västvärldens högsta arbetslöshet, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Motionärerna vill vända utvecklingen och att politiken inriktas på tre områden: växande företag och jobbskapande, klimat- och miljöledar­skap samt investeringar i landsbygden och utradering av de geografiska orättvisorna.

För att öka tillväxten och få ned arbetslösheten vill motionärerna att den ekonomiska politiken inriktas på att skapa förutsättningar för företag att växa och anställa, bl.a. genom att sänka arbetsgivaravgifterna och återinföra högkostnadsskyddet, så att de små företagen slipper sjuklöneansvaret, samt minska regelkrångel och snabba på tillståndsprocesser. Det måste också löna sig att arbeta, och tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara låg. Motionärerna vill att jobbskatteavdraget utökas mer än vad regeringen föreslår för dem med låga och medelstora inkomster. Insatserna för utbildning och vidareutbildning bör också förstärkas, bl.a. genom fler platser till yrkeshögskolan och nationell yrkesutbildning samt att utbildning införs som en integrationsåtgärd.

Arbetsmarknadspolitiken behöver också bli mer effektiv, bl.a. genom att resurserna används för att förbättra matchning av arbetslösa och arbetsgivare. Motionärerna vill också att politiken inriktas på att reformera arbetslöshetsförsäkringen så att ersättningen inledningsvis ger ett starkt skydd för att sedan trappas av snabbare än i dag, så att incitamenten att söka ett nytt jobb ökar.

När det gäller klimat- och miljöledarskap konstaterar motionärerna att Sverige länge har varit ett klimatföredöme för världen, med en stark tillväxt samtidigt som utsläppen har minskat kraftigt. Regeringens politik bedöms dock ha lett till att den svenska klimatpolitiken nu är i kris, med stigande utsläpp, missade klimatmål och en transportsektor som går åt fel håll. Samtidigt har vindkraften bromsats, industristöden skurits ned och tillgången till grön el minskat. Motionärerna vill vända utvecklingen genom att fokusera på bilen, boendet och den gröna industrin. Politiken ska inriktas på att ge hushåll ekonomiska möjligheter att kunna byta till eller leasa en miljöbil och energieffektivisera sina hem, bl.a. genom att bredda det s.k. gröna avdraget. Politiken ska också inriktas på att stärka det s.k. Industriklivet, fördubbla stödet till industrins klimatomställning och snabba upp tillståndsprocesser så att Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom klimatsmart industri. Motionärerna vill också se mer grön el, bl.a. genom att vindkraftskommuner får behålla skatten lokalt, bygga ut vindkraften till havs och ta bort skatten på lagrad el för att gynna batterilagring och solel. Politiken ska också inriktas på att bredda trängselskatterna så att kollektivtrafiken kan stärkas och fler kan välja hållbara resor.

Vidare konstaterar motionärerna att Sverige i dag har oacceptabla geografiska klyftor när det gäller välfärd och infrastruktur, bl.a. har barn på landsbygden betydligt sämre skolresultat och chans till gymnasiebehörighet, och dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är högre än i storstäderna. Motionärerna vill därför att politiken inriktas på att vända utvecklingen, bl.a. genom att prioritera resurser till skolan för fler behöriga lärare i alla kommuner. Utökade resurser bör också prioriteras för att stärka primärvården, särskilt på landsbygden. Genom att införa en ny vårdform med landsbygdsläkare vill motionärerna att det ska bli enklare att starta små mottagningar där behoven är som störst. Motionärerna vill också se bl.a. fler utbildnings- och ST-platser för läkare och sjuksköterskor och en nationell jämförelsetjänst via 1177 där patienter kan välja specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet för att på så sätt korta köerna och öka valfriheten. Motionärerna vill också se riktade insatser för barns och ungas psykiska hälsa och för kvinnors hälsa.

Utöver dessa tre fokusområden konstaterar motionärerna att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och att det kräver en snabb upprustning av både militärt och civilt försvar samt stärkt beredskap inom infrastruktur, livsmedelsförsörjning, inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. Motionärerna vill att politiken inriktas på ett s.k. Sverigelyft för infrastrukturen med en snabbinsatsstyrka som riktar in sig på de fel som orsakar flest förseningar. När det gäller livsmedelsförsörjning vill motionärerna att självförsörjningsgraden ska öka, bl.a. genom ett långsiktigt jordbruksavdrag som stärker lönsamheten och påskyndar den gröna omställningen.

Vidare vill motionärerna att politiken inriktas på att omfördela medel inom Polismyndigheten så att fler poliser finns närvarande i hela landet och på att skapa en ny myndighet, Ekokrim, med fokus på ekonomisk brottslighet, korruption och miljöbrott. Politiken ska också inriktas på att prioritera resurser för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Motionärerna vill även att stödet till Ukraina utökas till minst 1 procent av BNP per år, att Sverige tar ett större internationellt ansvar genom att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år och att svenskt bistånd återställs till målet om 1 procent av BNI.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sveriges statsfinanser är starka. Enligt motionärerna är det som krävs nu balans, där långsiktiga åtgärder för jobb, produktivitet och inträde på arbetsmarknaden prioriteras framför enbart allmänna och kortsiktiga efterfrågestimulanser. Det är viktigt för att stödja en hållbar återhämtning och värna tanken med det finanspolitiska ramverket. Det ger också större handlingsutrymme inför kommande mandatperiod där risker från omvärlden pressar de offentliga finanserna ytterligare från ett sämre utgångsläge. Motionärerna anför att en viktig anledning till det försvagade finansiella sparandet inför 2026 och under prognosperioden är den gemensamma överenskommelsen med samtliga riksdagspartier om ökade försvarsutgifter och för investeringar i civilt försvar. Motionärerna anför att med regeringens förslag till ekonomisk politik ökar Maastrichtskulden till 36,5 procent av BNP 2028. För att öka säkerhetsmarginalen i de offentliga finanserna framöver räknar motionärerna med ett mindre reformutrymme än vad regeringen gör.

Motionärerna motsätter sig regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras och anför att man genom en teknikneutral ansats skulle få ett betydligt mer ansvarsfullt nyttjande av skattebetalarnas pengar.

Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Offentlig sektors inkomster	−5 857	−7 367	−12 434
Offentlig sektors utgifter	−10 285	−5 821	−7 418
Finansiellt sparande i offentlig sektor	4 428	−1 546	−5 016
	Staten	2 803	−3 146	−6 966
	Ålderspensionssystemet	−1 200	−1 200	−1 100
	Kommunsektorn	2 825	2 800	3 050
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−2,4	−1,9	−0,7

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2025/26:3811.

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Kommunsektorns inkomster	5 164	3 918	4 168
Kommunal inkomstskatt	−3 625	−3 750	−3 550
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25	4 439	3 318	3 368
	därav ekonomiska regleringar	5 150	5 250	5 250
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	4 350	4 350	4 350
Kommunsektorns utgifter	2 339	1 118	1 118
Finansiellt sparande i kommunsektorn	2 825	2 800	3 050

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2025/26:3811.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2026–2028 än regeringen, se tabell 1.21.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Takbegränsade utgifter	−6 235	−1 671	−3 118
Budgeteringsmarginal	6 235	1 671	3 118
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2025/26:3811.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är lägre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag, se tabell 1.22.

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Inkomster i statens budget	−2 232	−3 617	−8 884
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−5 035	−471	−1 918
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	2 803	−3 146	−6 966

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2025/26:3811.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo förstärks med 2,8 miljarder kronor 2026 och försämras med 3,1 och 7,0 miljarder kronor 2027 respektive 2028 och att lånebehovet förändras med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Miljöpartiet

I partimotion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Miljöpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

I motionen anförs att lågkonjunkturen har bitit sig fast, att hushållen fortfarande är försiktiga och att arbetslösheten stigit till rekordnivåer. Kostnadsutvecklingen för hyror och livsmedel sticker fortfarande ut, bl.a. till följd av den otillräckliga konkurrensen inom livsmedelsbranschen. Samtidigt har utsläppen av växthusgaser ökat kraftigt. Sverige missar samtliga nationella och EU-beslutade klimatmål med stor marginal. Motionärerna konstaterar att den gröna omställningen saktat ned och att elektrifieringen går för långsamt. För att vända lågkonjunkturen behövs det enligt motionärerna en ekonomisk politik som är rättvis och effektiv.

För att Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft krävs enligt motionärerna en kraftfull och snabb grön omställning av industrin och energisystemet. Motionärerna vill införa ett mål och ett investeringsstöd för grön baskraft. Motionärerna motsätter sig förslag om statligt kärnkraftsstöd som man menar ökar risken för elbrist i närtid och därmed bromsar elektrifieringen. Eftersom näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen vill motionärerna utöka det s.k. Klimatklivet och Industriklivet.

En rättvis omställning kräver enligt motionärerna åtgärder inom transportsektorn. För att minska utsläppen för transporterna behöver inriktningen på politiken läggas på att vidta åtgärder för att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen, effektivisera transporterna samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel.

Motionärerna konstaterar att i stora delar av landet är bilen helt nödvändig, så för att göra det billigare och enklare att köra fossilfritt vill motionärerna se en nationell elbilsoffensiv i form av bl.a. en mer träffsäker elbilsbonus riktad till boende på landsbygden och i glesbygd. Ett svenskt utsläppshandelssystem som styr mot utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål ska också införas. Intäkterna från detta system ska sedan gå tillbaka till hushållen. Enligt motionärerna ska det också vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen och de vill därför att det införs ett s.k. Sverigekort som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet. Motionärerna vill också inrikta politiken på hållbara transporter genom att kraftigt rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Enligt motionärerna ska underhållet av järnvägen tas tillbaka i egen regi.

För att rusta samhället mot klimatförändringarnas konsekvenser behövs åtgärder för klimatanpassning, bl.a. att det införs en riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå.

Enligt motionärerna lever vi i möjligheternas tid där det aldrig varit så enkelt att ställa om till en hållbar värld med en rättvis klimatomställning. För att ta sig över den investeringspuckel som vi nu står inför är det enligt motionärerna motiverat att inrätta ett investeringsmål med ett särskilt investeringsutrymme som kompletterar balansmålet. I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning.

Höga priser på mat och ökande hyror slår enligt motionärerna hårt mot många hushåll och bidrar till att hålla tillbaka den ekonomiska återhämtningen. Det behövs därför en effektiv och rättvis konjunkturpolitik som prioriterar att stärka ekonomin för alla de som kämpar med att få pengarna att räcka hela månaden. Motionärerna avvisar ytterligare jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga till förmån för mer träffsäkra åtgärder för att stärka hushållens ekonomi. Barnfamiljernas ekonomiska situation ska stärkas genom ett höjt och inflationssäkrat barnbidrag. Även studiebidraget för gymnasieungdomar ska stärkas. Vidare vill motionärerna att det sedan 1997 urholkade bostadsbidraget höjs, särskilt för barnfamiljer med små marginaler. Motionärerna vill även att både den avgiftsfria tandvården för ungdomar och högkostnadsskyddet för läkemedel återställs. Motionärerna konstaterar att bankerna har tjänat stora pengar under en period när många har haft det tufft. Därför vill motionärerna att det införs en tillfällig skatt på bankernas övervinster.

I motionen anförs att det behövs ett skifte i den ekonomiska styrningen av välfärden och att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska öka med kostnadsökningarna. Välfärden ska vara tillgänglig för alla och bidra till att utjämna livschanser, och därför vill motionärerna få bort vinstintresset i välfärden. Förutom förstärkning av de generella statsbidragen vill motionärerna också stärka sektorsbidraget till vården genom en omfördelning av medel från den s.k. kömiljarden. Motionärerna vill också att primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin, kvinnosjukvården, skolan och det förebyggande arbetet mot kriminalitet ska stärkas.

Arbetet för att värna och stärka vårt fria och öppna samhälle måste enligt motionärerna ständigt fortsätta. Den ekonomiska politiken bör därför inriktas på åtgärder för en stark och livskraftig demokrati, en levande kultur och ett starkt civilsamhälle, bl.a. genom att en ny filmfond inrättas och att resurserna till civilsamhällets organisationer stärks.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anser att det är viktigt med ett finanspolitiskt ramverk som skapar förtroende för de offentliga finanserna och förutsättningar för att möta de historiskt stora investeringsbehov som Sverige står inför. Motionärerna anser att klimatinvesteringar som skapar stora samhällsnyttor nu och i framtiden ska kunna lånefinansieras. Motionärerna anser att balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett investeringsutrymme som möjliggör investeringar i den gröna omställningen och i Sveriges framtida gröna konkurrenskraft. Med ett långsiktigt ankare för Maastrichtskulden på 40–50 procent av BNP skulle de offentliga finanserna enligt motionärerna alltjämt karaktäriseras som mycket starka.

Motionärerna motsätter sig regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras och anför att det i nuläget är oklart hur de statliga lånen för investeringarna i ny kärnkraft kommer att påverka Sveriges offentliga finanser. Enligt huvudscenariot ska de statliga lånen redovisas som offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka den offentliga sektorns finansiella sparande negativt under investeringsfasen.

Av tabell 1.23 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.24.

Tabell 1.23 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Offentlig sektors inkomster	74 470	66 240	62 640
Offentlig sektors utgifter	141 608	87 509	95 217
Finansiellt sparande i offentlig sektor	−67 138	−21 269	−32 577
	Staten	−67 328	−21 459	−32 767
	Ålderspensionssystemet	190	190	190
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−3,3	−2,1	−1,0

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2025/26:3770.

Tabell 1.24 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Kommunsektorns inkomster	11 280	11 470	10 242
Kommunal inkomstskatt	5 470	5 470	5 470
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25	−3 000	−2 910	−2 738
	därav ekonomiska regleringar	−5 500	−5 410	−5 238
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	8 810	8 910	7 510
Kommunsektorns utgifter	11 280	11 470	10 242
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2025/26:3770.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ att utgiftstaket för samtliga år 2026–2028 är högre än de som regeringen föreslår, se tabell 1.25.

Tabell 1.25 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Takbegränsade utgifter	136 328	82 229	89 937
Budgeteringsmarginal	±0	±0	±0
Utgiftstak för staten	136 328	82 229	89 937

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2025/26:3770.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.26.

 

 

 

 

Tabell 1.26 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2026	2027	2028
Inkomster i statens budget	69 000	60 770	57 170
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	136 328	82 229	89 937
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−67 328	−21 459	−32 767

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2025/26:3770.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försvagas med 67,3; 21,4 och 32,8 miljarder kronor för respektive år 2026–2028. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos, den 24 september 2025

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin prognos från den 24 september att den svenska ekonomin visar tecken på en försiktig återhämtning. Hushållen har ökat sin konsumtion fyra kvartal i rad och deras framtidstro har stärkts, vilket gör konsumtionen till en central drivkraft för den fortsatta konjunktur­uppgången. BNP väntas växa snabbare under årets andra hälft och ännu mer nästa år, främst tack vare en expansiv finanspolitik som bedöms gynna hushållen. Lågkonjunkturen väntas dock bestå till 2027. Arbetsmarknaden väntas återhämta sig långsamt, vilket bedöms vara vanligt i början av en konjunkturuppgång, men sysselsättningen väntas öka mer varaktigt först 2026. Inflationen, som var hög under sommaren, väntas falla tillbaka under resten av året och prognosen är att den hamnar under 2 procent nästa år, främst på grund av sänkt mervärdesskatt på livsmedel och sänkt elskatt. Riksbanken väntas därför inte göra fler räntesänkningar efter det att styrräntan sänktes till 1,75 procent i år. Samtidigt bedömer KI att de omfattande lånefinansierade försvarssatsningarna medför att det offentliga sparandet blir negativt flera år framöver.

Sammanfattningsvis är KI:s bedömning att Sveriges ekonomi väntas växa i måttlig takt de kommande åren med stöd av en ökad hushållskonsumtion, en expansiv finanspolitik och sjunkande inflation. Samtidigt förväntas exporten bli svag, arbetslösheten relativt hög och de offentliga finanserna pressade till följd av omfattande försvarsutgifter och statliga stimulanser.

KI konstaterar att det är lågkonjunkturen som håller nere det offentligfinansiella sparandet 2025. Underskotten i de offentliga finanserna minskar något i år men ökar igen nästa år, till följd av en expansiv finanspolitik. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 2026 är, förutom pandemiåret 2020, det största sedan 1996. Budgetpropositionen för 2026 innehåller 80 miljarder kronor i nya ofinansierade åtgärder. Detta leder till att det strukturella sparandet blir tydligt lägre än målnivån både 2026 och 2027. För att snabbt kunna öka Sveriges försvarsförmåga lånefinansieras ökade försvarsutgifter de närmaste åren, vilket innebär fortsatta faktiska och strukturella underskott även efter 2027. Maastrichtskulden stiger successivt till 37 procent 2029 och ligger därmed över skuldankaret. KI konstaterar att de omfattande lånefinansierade försvarssatsningar som genomförs leder till att det offentliga sparandet blir negativt under många år framöver.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin, oktober 2025

Internationella valutafonden (IMF) konstaterar i sin prognos från oktober att den globala ekonomin befinner sig i en period av förändring och osäkerhet. Nya handelspolitiska åtgärder, som bl.a. höjda tullar i USA, har förändrat spelreglerna och lett till en mer fragmenterad världsekonomi präglad av protektionism. Även om vissa av de mest extrema åtgärderna har mildrats genom nya avtal, bedöms osäkerheten som fortsatt stor. Samtidigt konstaterar IMF att flera utvecklade ekonomier har infört åtstramningar när det gäller bistånd och migration, medan expansiv finanspolitik väcker oro för växande underskott och risker för internationella spridningseffekter.

IMF har sänkt sina prognoser för den globala tillväxten. Efter att världsekonomin visade motståndskraft under första halvan av 2025 väntas nu en avmattning, när tillfälliga faktorer som lageruppbyggnad och förtida investeringar ebbar ut. Arbetsmarknaderna börjar försvagas och de tidigare begränsade effekterna av tullar på amerikanska konsumentpriser ser enligt IMF ut att öka. Minskad invandring i många avancerade ekonomier bedöms också minska tillgången på arbetskraft och därmed dämpa den långsiktiga tillväxten.

IMF:s prognos är att den globala tillväxten sjunker från 3,3 procent 2024 till 3,2 procent 2025 och vidare till 3,1 procent 2026. Inflationstakten beräknas falla till 4,2 procent 2025 och 3,7 procent 2026, men skillnaderna mellan länderna är stora – inflationen väntas förbli hög i USA men låg i många andra delar av världen. Världshandeln väntas öka långsamt på grund av fortsatt splittring och handelshinder.

Riksbankens penningpolitiska uppdatering, den 5 november 2025

Riksbanken konstaterar att Sveriges ekonomi utvecklas något starkare än väntat. BNP ökade med 1,1 procent under tredje kvartalet och hushållens konsumtion, särskilt av sällanköpsvaror, har stigit mer än prognoserna förutspått. Samtidigt har stämningsläget bland hushåll och företag förbättrats, även om Riksbankens företagsundersökning visar att industrin fortfarande är dämpad. Arbetsmarknaden är fortsatt svag med en arbetslöshet på 8,8 procent, men vissa indikatorer – som fler lediga tjänster och något ökade anställningsplaner – tyder på att läget kan vara på väg att vända. Konjunkturen väntas stärkas framöver i takt med att hushållens köpkraft ökar genom lägre räntekostnader, stigande reallöner och en mer expansiv finanspolitik nästa år. Inflationen fortsätter att sjunka. KPIF-inflationen låg i september på 3,1 procent och 2,7 procent exklusive energi, i linje med Riksbankens prognos i september. Priserna på varor och livsmedel har ökat långsammare, delvis till följd av en starkare krona, medan tjänstepriserna fortfarande ökar snabbare än normalt. De flesta indikatorer tyder på att inflationen kommer att vara i linje med målet framöver, och inflationsförväntningarna bedöms vara väl förankrade kring 2 procent.

Riksbanken konstaterar att kronan är betydligt starkare än vid årets början och att den väntas komma att stärkas ytterligare, vilket väntas bidra till att dämpa inflationen. Samtidigt finns det osäkerheter, bl.a. kring effekterna av den tillfälliga momssänkningen på livsmedel som väntas dämpa inflationen märkbart från april nästa år. Hur hushållen väljer att konsumera när inkomsterna stiger bedöms också vara en viktig osäkerhetsfaktor.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Efter flera sänkningar sedan våren 2024 bedöms penningpolitiken ha fått genomslag i form av lägre räntor och tecken på ökad konsumtion, även om full effekt dröjer. Den ekonomiska utvecklingen och inflationsläget bedöms också i stort sett följa Riksbankens tidigare bedömningar. Samtidigt är riskbilden oförändrat osäker, både i Sverige och internationellt.

EU-kommissionens höstprognos, den 17 november 2025

EU-kommissionen konstaterar att den ekonomiska utvecklingen i EU har varit starkare än väntat under 2025, främst tack vare ökade exportvolymer inför förväntade amerikanska tullhöjningar samt oväntat starka investeringar. Den ekonomiska utvecklingen visar på fortsatt motståndskraft trots en osäker global omgivning och höga handelspolitiska risker. Prognosen är att BNP i EU växer med 1,4 procent både 2025 och 2026 och med 1,5 procent 2027. Samtidigt förväntas den potentiella tillväxten dämpas något på grund av en långsammare ökning av den arbetsföra befolkningen. Inflationen väntas fortsätta att sjunka och ligga nära 2 procent i euroområdet under hela perioden, medan EU som helhet bedöms få något högre nivåer. Lägre energipriser, minskad inflation på tjänster och livsmedel samt en förstärkt euro väntas bidra till stabiliseringen. En stark arbetsmarknad väntas fortsätta att stötta ekonomin, även om jobbtillväxten avtar. Arbetslösheten bedöms falla till 5,8 procent 2027. Investeringarna stärks gradvis, bl.a. som en följd av EU:s återhämtningsfond (RRF), statliga satsningar och bättre finansieringsvillkor. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande väntas öka något, främst på grund av högre försvarsutgifter och växande räntekostnader. EU:s samlade statsskuld väntas stiga till 85 procent av BNP 2027. Riskbilden bedöms fortfarande vara osäker. Negativa risker dominerar, inklusive global handelspolitisk osäkerhet, geopolitisk oro, klimatrelaterade störningar och möjliga finansmarknadsproblem. Positiva risker inkluderar snabbare reformer, ökad konkurrenskraft och nya handelsavtal.

När det gäller Sverige är prognosen att den ekonomiska aktiviteten väntas ta fart från andra halvåret 2025, främst driven av en återhämtning i den privata konsumtionen. BNP-tillväxten väntas öka från 1,5 procent 2025 till 2,6 procent 2026 och 2,3 procent 2027. I takt med att tidigare inflationstryck har avtagit förväntas inflationen mätt med harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) sjunka 2026, bl.a. på grund av lägre mervärdesskatt på livsmedel, och väntas förbli under 2 procent 2027. Arbetsmarknaden förväntas stärkas i linje med den ekonomiska återhämtningen. Mot bakgrund av skattesänkningar och en ökning av utgifterna, särskilt för försvaret, beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till –2,4 procent av BNP 2026, för att därefter minska något 2027. Dessa underskott väntas öka den offentliga bruttoskulden till nära 36 procent av BNP 2027.

Nyinkommen statistik över läget i svensk ekonomi

Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) uppgick antalet sysselsatta under det tredje kvartalet 2025 till 5 324 000, icke säsongrensat. Antalet arbetslösa var 478 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,2 procent. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 138,9 miljoner timmar per vecka. Enligt säsongrensade och utjämnade data var sysselsättningsgraden 68,9 procent och arbetslöshetstalet var 8,7 procent.

Enligt SCB visar BNP-indikatorn för det tredje kvartalet 2025 på att Sveriges BNP ökade med 1,1 procent jämfört med föregående kvartal. I september 2025 var BNP 2,7 procent högre än motsvarande månad föregående år och för det tredje kvartalet 2025 ökade BNP med 2,4 procent jämfört med det tredje kvartalet 2024.

SCB:s finansmarknadsstatistik från oktober 2025 visar att tillväxttakten för bostadslån uppgick till 2,6 procent. Bostadslånen utgör 83 procent av den totala utlåningen till hushåll. Konsumtionslånen, som utgör 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 4,4 procent, vilket kan jämföras med 5,1 procent i augusti 2025. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 2,5 procent i september 2025. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan för nya avtal uppgick till 2,80 procent i september 2025, en minskning från tidigare 2,86 procent i augusti 2025. Bolåneräntan på nya avtal med löptid mellan 1 och 5 år var i genomsnitt 2,88 procent i september 2025.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Det pågående handelskriget och geopolitiska spänningar har medfört att den återhämtning i svensk ekonomi som påbörjades under 2024 har avstannat, vilket har gjort lågkonjunkturen mer utdragen. Effekterna av den tidigare höga inflationen dröjer sig också kvar. Även om inflationen har bekämpats konstaterar utskottet att löntagarnas köpkraft har urholkats och att det kommer att ta flera år innan den genomsnittliga reallönen har återställts till samma nivå som innan inflationen började stiga kraftigt under 2021. Som regeringen anför anser också utskottet att politiken har ett ansvar för att stötta den ekonomiska återhämtningen. Utskottet delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas, bl.a. genom sänkt skatt på arbete och pension, tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, sänkt energiskatt på el, lägre barnomsorgsavgifter inom maxtaxan och ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.

För att tillväxten ska öka är det också viktigt att stärka drivkrafterna till arbete och utbildning och att den som arbetar får behålla mer av sin inkomst. Skatteregler ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin. Utskottet instämmer därför i att jobbskatteavdraget bör förstärkas, främst för låg- och medelinkomsttagare som arbetar heltid. Den konjunkturella arbetslösheten ska bekämpas med åtgärder som stöttar den inhemska efterfrågan, medan den strukturella arbetslösheten främst ska bekämpas med åtgärder som förstärker drivkrafterna till arbete och genom utbildningsinsatser.

För att få fler personer i arbete och för att minska utanförskapet måste det också bli mer lönsamt att gå från bidrag till egen försörjning. Utskottet står bakom regeringens inriktning om att genomföra en bidragsreform, med bidragstak, aktivitetskrav och skärpta regler för kvalificering till socialförsäkringsförmåner. För att minska utanförskapet ska politiken också inriktas på att införa ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända och en reformerad etableringsersättning. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det sedan tidigare föreslagna frivilliga återvandringsbidraget kan bidra till att minska utanförskapet.

Ett gott företagsklimat är också en grundförutsättning för fler svenska jobb och ekonomisk tillväxt. Liksom regeringen anser utskottet att villkoren för företagande behöver förbättras och att politiken därför ska inriktas på att bl.a. tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för unga, förenkla de s.k. 3:12-reglerna, snabba på tillståndsprocesser och förbättra kompetensförsörjningen.

Sverige ska ha en välfärd som går att lita på. Inriktningen på politiken ska vara att fortsätta arbeta med att återupprätta en stark kunskapsskola och att strukturellt förbättra vården, bl.a. genom ökade resurser till skolan och förskolan, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet och genom att utöka insynen i och skärpa villkoren för friskolesektorn. Genom ekonomiska incitament ska vårdköerna och väntetiderna inom hälso- och sjukvården kortas och tillgängligheten förbättras.

Arbetet med att bekämpa brottsligheten ska fortsätta och politiken ska bl.a. inriktas på att skärpa straffen och öka resurserna till bl.a. Kriminalvården, avhopparverksamhet, anstaltsplatser utomlands och fler utbildningsplatser vid polisutbildningen.

Sverige ska ta ett större ansvar för sin säkerhet och nå Natos utgiftsmål om försvarsutgifter på 3,5 procent av BNP senast 2030. Försvaret ska skyndsamt byggas ut genom att nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina, tillfälligt lånefinansieras, dvs. finansieras genom statlig upplåning och ökad statsskuld. Dessa utgifter får som mest uppgå till 300 miljarder kronor, varav maximalt 50 miljarder kronor får gå till investeringar i infrastruktur och försörjningsberedskap under perioden 2026–2035. Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs och den s.k. Ukrainaramen ska utökas. Utskottet konstaterar att samtliga riksdagspartier står bakom finansieringen av försvaret och stödet till Ukraina, vilket utskottet ser som en styrka.

Migrationspolitiken ska vara ansvarsfull, restriktiv och hållbar. Politiken ska därför inriktas på att bl.a. ta bort möjligheten till permanent uppehållstillstånd, att redan beviljade tillstånd ska kunna göras tillfälliga, att höja medborgarskapets värde genom att skärpa kraven på försörjning, att öka kunskaperna i svenska och samhällskunskap samt på att skärpa regelverket för anhöriginvandring, bl.a. genom stramare försörjningskrav.

Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik där fossila bränslen ska fasas ut och nettonollutsläpp uppnås senast 2045. Omställningen ska genomföras på ett sätt som möjliggör stigande välstånd och som vinner bred acceptans. Hushåll och företag ska inte drabbas av orimliga kostnader. Politiken ska inriktas på att bl.a. öka det statliga stödet för byggande av kärnkraft, öka resurserna till det s.k. Kraftlyftet och det s.k. Klimatklivet samt på att införa en elbilspremie riktad till glesbygden och en förlängd klimatpremie för lätta lastbilar. Den svenska livsmedelsproduktionen ska också stärkas genom att ökade resurser till jordbruket prioriteras och genom att skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs.

Den ekonomiska utvecklingen

Världsekonomin har under 2025 visat på en god motståndskraft med en förhållandevis stark utveckling för både världshandeln och den globala industriproduktionen, trots högre tullar och ökade geopolitiska spänningar. Regeringens prognos är dock att BNP-tillväxten för Sveriges viktigaste handelspartner kommer att ligga något under genomsnittet för 2000-talet för 2025 och 2026.

Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Regeringens prognos är att den inhemska efterfrågan gradvis kommer att stärkas i takt med att hushållens förtroende ökar och konsumtionen försiktigt tar fart. Stigande reallöner, lägre räntor och finanspolitiska åtgärder som tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel och höjt jobbskatteavdrag väntas öka hushållens köpkraft under 2026. I det sammanhanget noterar utskottet Konjunktur­institutets (KI) prognos från september som visar på att hushållen har ökat sin konsumtion och att deras framtidstro har stärkts, vilket enligt KI gör konsumtionen till en central drivkraft för att stärka konjunkturen.

Den offentliga konsumtionen väntas växa snabbare 2026, särskilt till följd av ökade satsningar på försvaret och ett förbättrat ekonomiskt läge i kommunsektorn. Även investeringarna i bostäder och industri väntas öka, medan exporttillväxten dämpas något på grund av svagare efterfrågan i omvärlden och höjda tullar.

Sammantaget väntas återhämtningen bli långsam och lågkonjunkturen liknas vid den situation som rådde efter finanskrisen, men mer utdragen än djup. Regeringens prognos är att BNP växer med 3,1 procent 2026. Efterfrågan på arbetskraft väntas stiga under 2026 och prognosen är att arbetslösheten minskar till 8,3 procent.

Utskottet noterar att regeringens prognos är omgärdad av osäkerhet som är kopplad till omvärldsefterfrågan och styrkan i de inhemska drivkrafterna i återhämtningen.

De offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas vara negativt under 2026–2028. Liksom regeringen konstaterar utskottet att finanspolitiken är expansiv 2026. Enligt utskottet är det motiverat för att motverka att lågkonjunkturen ger långvariga negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Till skillnad från många andra jämförbara länder står dock Sverige starkt med stabila statsfinanser och en låg statsskuld och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Avvikelsen från överskottsmålet

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2025 och 2026. Avvikelsen beror enligt regeringen delvis på stöd till Ukraina och nya försvarsutgifter som, i enlighet med den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina, kan medge en avvikelse från målet. Utskottet noterar att även när dessa utgifter exkluderas avviker det strukturella sparandet från överskottsmålet. Enligt regeringen är den avvikelsen motiverad ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv eftersom svensk ekonomi bedöms befinna sig i lågkonjunktur båda dessa år.

Det strukturella sparandet beräknas 2028 till –0,6 procent av potentiell BNP. Regeringen konstaterar att när de nya försvarsutgifterna och stödet till Ukraina räknas bort beräknas det strukturella sparandet samma år till 0,0 procent. Mot bakgrund av detta påminner utskottet om att enligt budgetlagen ska regeringen i sin redovisning av hur målet uppnås beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetpolitiska åtgärder. Utskottet invänder inte mot redovisningen, men konstaterar att när den görs både inklusive och exklusive vissa uppräknade budgetpolitiska åtgärder innebär det svårigheter att bilda sig en uppfattning om det föreligger en avvikelse från målnivån. Det innebär också svårigheter att bilda sig en uppfattning om den plan som regeringen vid en bedömd avvikelse enligt budgetlagen är skyldig att redovisa för en återgång till målet.

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande fastställs till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Utskottet instämmer också i regeringens bedömning när det gäller ett oförändrat skuldankare på 35 procent av BNP.

I det här sammanhanget vill utskottet påminna om sitt ställningstagande med anledning av 2025 års ekonomiska vårproposition då regeringen aviserade förslaget (bet. 2024/25:FiU20). Utskottet välkomnade att regeringen anslöt sig till den breda parlamentariska uppslutningen bakom att övergå från ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP till ett balansmål, att förstärka uppföljningen av målet och att förtydliga finanspolitikens konjunkturstabiliserande roll. Utskottet anförde vidare att trovärdigheten för målet gagnas genom ett förutsebart och brett politiskt förankrat system för översyner av målet och konstaterade att en regelbunden översyn nu ingår som en självklar del i tillämpningen av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska rådet ska enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen få i uppgift att i februari varje år bedöma de prognoser över den makroekonomiska utvecklingen som redovisas i budgetpropositionen. Utskottet ser positivt på den tidpunkt som regeringen nu bedömer är lämplig eftersom den inte sätter hinder för riksdagens budgetprocess, och utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i frågan (bet. 2024/25:FiU20 s. 42).

Budgetpolitiska mål och de nya försvarsutgifterna

I den parlamentariska överenskommelsen om finansieringen av försvaret och stöd till Ukraina konstateras att de ytterligare investeringar som kommer att krävas för att säkra Sveriges försvarsförmåga på kort sikt inte ryms inom det föreslagna balansmålet utan ska lånefinansieras, dvs. finansieras genom statlig upplåning och ökad statsskuld. I överenskommelsen lämnas därför utrymme för en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2026–2034.

Utskottet ser positivt på att den parlamentariska överenskommelsen beskriver hur tillämpningen av det finanspolitiska ramverket kommer att se ut fram till 2035. Öppenhet och tydlighet är en grundläggande förutsättning för förtroendet för finanspolitiken. Utskottet välkomnar vidare att regeringen senast före utgången av 2030 dels ska göra en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget, dels presentera en bana för återgång till ett finansiellt sparande i balans i den offentliga sektorn till 2035. Utskottet kommer att noga följa den utlovade redovisningen i de ekonomiska propositionerna.

I överenskommelsen konstateras att det är Sveriges låga offentliga skuldsättning som tillåter staten att under en övergångsperiod lånefinansiera en ökning av utgifterna till försvaret och stödet till Ukraina. Utskottet vill i det sammanhanget påminna om att den handlingsfrihet i form av en låg offentlig skuldsättning, med goda marginaler till stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärden, som nu tas i anspråk är möjlig tack vare vårt finanspolitiska ramverk. För att inte genom en hög och växande skuldsättning begränsa handlingsfriheten i framtiden är det enligt utskottet därför helt centralt att finansieringsåtgärder successivt införs. Som det anförs i överenskommelsen kräver permanenta utgiftsökningar permanent finansiering. Även försvars­utskottet har i sitt yttrande understrukit vikten av att försvaret rustas upp samtidigt som skuldhållbarheten inte bör äventyras.

Utskottet noterar att regeringens egna hållbarhetsberäkningar visar att det redan inför 2026 finns ett mindre besparingsbehov för att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld inte ska överstiga 35 procent av BNP 2040. Vidare noterar utskottet att i regeringens framskrivning har ett eventuellt framtida statligt engagemang i byggandet av nya kärnkraftverk inte beaktats. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att regeringen, som aviserat, i varje budgetproposition fr.o.m. 2027 redovisar hur arbetet med finansieringsåtgärderna fortskrider.

När det gäller regeringens förslag om att höja nivån på redan tidigare beslutade nivåer på utgiftstaket anför regeringen att enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina ska utgiftstaket anpassas efter sådana utgifter som enligt överenskommelsen medger en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Även om det, liksom regeringen anger, inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket vill utskottet påminna om att utgiftstaket är grundläggande för principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna (anslagen). Det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten. Olika utgiftsökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme, vilket tvingar fram prioriteringar mellan olika önskemål.

Om ökade utgifter tillåts höja nivån på redan fastställda utgiftstak i stället för att hanteras genom prioriteringar inom den befintliga ramen, finns det en risk för att utgiftstaket inte kommer att fungera som den övergripande restriktionen i en budgetprocess som grundar sig på principen om en beslutsordning uppifrån och ned i ett medelfristigt perspektiv. Utgifter riskerar således att inte prövas mot varandra på det sätt som är avsikten med systemet med utgiftstak. I stället för att utgiftstaket utgör den övergripande restriktionen i termer av totala utgifter (uppifrån och ned) riskerar det att utgöras av summan av de utgifter som den politiska processen kan enas om (nedifrån och upp). Mot bakgrund av detta inskärper utskottet att det är avgörande för det långsiktiga förtroendet för de offentliga finanserna att eventuella ändringar av fastställda nivåer på utgiftstaket görs mycket sällan.

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter samt förslagens effekter på inkomsterna. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I beslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också i beslutet att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2027 och 2028. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska fastställa målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Enligt 11 kap. 18 § riksdagsordningen (RO) ska beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda fastställas i rambeslutet. Frågan om att fastställa målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande behandlas närmare i kapitel 1.

2.1 Utgiftstak för staten

Regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 2 § budgetlagen). Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgetprocessen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2028 (punkt 4). Regeringen föreslår också att riksdagen fastställer nya nivåer på utgiftstaket för 2026 och 2027 till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl (punkt 3). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 936, 2 009 och 2 105 miljarder kronor för åren 2026–2028, se tabell 2.1.

Förslag till nivå på utgiftstaket 2028

Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2028 är 28 miljarder kronor högre jämfört med regeringens bedömning i 2025 års ekonomiska vårproposition. Enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina ska utgiftstakets nivåer anpassas med hänsyn till de utgifter som enligt överenskommelsen kan motivera en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2028 utgår från den bedömning som gjordes i 2025 års ekonomiska vårproposition ökat med nya utgifter för försvar och en utökad ram för stöd till Ukraina. Av den nu föreslagna nivån på utgiftstaket jämfört med bedömningen av utgiftstakets nivå i 2025 års ekonomiska vårproposition avser 23,6 miljarder kronor nya försvarsutgifter och 4,7 miljarder kronor tekniska justeringar.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2028 innebär en höjning med 96 miljarder kronor eller 4,8 procent jämfört med den nya nivån på utgiftstaket för 2027. Det är en högre höjning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997 som uppgår till 3,6 procent per år 1997–2027. I förhållande till potentiell BNP uppgår den föreslagna nivån till 28,1 procent, vilket är en högre nivå än den genomsnittliga nivån för perioden 2025–2027 som uppgår till 27,8 procent av potentiell BNP. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2028 innebär att budgeteringsmarginalen uppgår till 168 miljarder kronor eller ca 8,7 procent av de takbegränsade utgifterna 2028. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Enligt regeringen skulle en budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Med hänsyn till regeringens säkerhetsmarginal är utrymmet för möjliga utgiftsökningar 139 miljarder kronor 2028, vilket motsvarar ca 1,9 procent av BNP. Regeringen framhåller att reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar. För 2028 beräknar regeringen att det finansiella och det strukturella sparandet uppgår till –0,6 procent av BNP respektive –0,6 procent av potentiell BNP.

Förslag om höjning av tidigare beslutade nivåer på utgiftstaket 2026 och 2027

Till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl föreslår regeringen nya nivåer på utgiftstaket för 2026 och 2027. De nya nivåerna innebär totalt en höjning med 42 miljarder kronor 2026 och 71 miljarder kronor 2027. Det beror på tekniska justeringar, utökade medel till försvaret och stöd till Ukraina. Enligt en parlamentarisk överenskommelse om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina ska utgiftstakets nivåer anpassas med hänsyn till de utgifter som enligt överenskommelsen kan motivera en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Av den nu föreslagna nivån på utgiftstaket för 2026 avser 4,7 miljarder kronor tekniska justeringar, 22,1 miljarder kronor nya försvarsutgifter och 15 miljarder kronor stöd till Ukraina. För 2027 avser 4,7 miljarder kronor tekniska justeringar, 26,4 miljarder kronor nya försvarsutgifter och 40 miljarder kronor stöd till Ukraina. De tekniska justeringar som görs förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av olika skatteförslag. Justeringarna görs för att takets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna ska bibehållas. En teknisk justering görs t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna.

Motionerna

Förslagen till utgiftstak i förhållande till beslutade utgiftstak för 2026 och 2027 och det utgiftstak som regeringen föreslår för 2028 redovisas i tabell 2.1. Som tabellen visar föreslår Vänsterpartiet och Miljöpartiet en högre nivå på utgiftstaket för samtliga år 2026–2028 än vad regeringen nu föreslår (yrkande 2 i respektive motion). Socialdemokraterna och Centerpartiet föreslår samma nivåer på utgiftstaket som regeringen.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas utgiftstak för staten

Miljoner kronor

	2026	2027	2028
Fastställt utgiftstak	1 894	1 938	2 0771
Regeringens förslag till utgiftstak	1 936	2 009	2 105
Avvikelse från fastställt utgiftstak och regeringens förslag till utgiftstak	42	71	28
Socialdemokraterna	±0	±0	±0
Vänsterpartiet	65	67	72
Centerpartiet	±0	±0	±0
Miljöpartiet	136	82	90

1 Bedömning av utgiftstakets nivå i 2025 års ekonomiska vårproposition.

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V), 2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen fördelas på (9 kap. 5 § riksdagsordningen). Utifrån den inriktning av politiken som redovisas i kapitel 1 redogörs nedan för regeringens förslag till utgiftsramar för respektive utgiftsområde och motionärernas alternativa förslag.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 8) att utgifterna för 2026 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2026 uppgår sammantaget till 1 543 miljarder kronor. Det är en ökning med 102 miljarder kronor jämfört med de ursprungligen beslutade utgiftsramarna i statens budget för 2025. I förslaget till utgiftsramar har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade åtgärder samt till de åtgärder som nu föreslås och aviseras. Till grund för beräkningen av utgiftsramarna ligger också regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volym­utvecklingen i transfereringssystemet, den årliga pris- och löneomräkningen samt övrigt. Av tabell 2.2 framgår hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2026 kan härledas utifrån dessa poster. I tabellen redovisas förändringarna i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2025.

 

 

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna för 2026

Miljarder kronor

Utgiftsramarna 20251	1 442
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	95
Makroekonomisk utveckling	–1
Pris- och löneomräkning	8
Volymer	–7
Övrigt	7
Summa nya utgiftsramar för 2026	1 543

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i slutet av 2024 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Åtgärder

Som framgår av tabellen ovan beräknas tidigare beslutade åtgärder och de som nu föreslås eller aviseras i budgetpropositionen medföra att utgiftsramarna för 2026 sammantaget ökar med 95 miljarder kronor jämfört med ramarna i den ursprungliga budgeten för 2025. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av dessa reformer är i storleksordning ramarna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 22 Kommunikationer och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Samtidigt minskar utgiftsramarna för bl.a. utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 18 Samhällsplanering, bostads­försörjning och byggande samt konsumentpolitik och 13 Integration och jämställdhet.

Den makroekonomiska utvecklingen

Den makroekonomiska utvecklingen, som t.ex. innebär ett högre prisbasbelopp, beräknas medföra minskade utgiftsramar för 2026 med 1 miljard kronor. De utgiftsramar som beräknas minska mest är ramarna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. De utgiftsramar som beräknas öka mest är utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Pris- och löneomräkning

Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål leder till att utgiftsramarna för 2026 beräknas öka med 8 miljarder kronor. Vid omräkningen används olika index som ska motsvara utvecklingen av löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader.

Volymförändringar

Volymförändringar, t.ex. i form av ett förändrat antal personer i olika transfereringssystem, bidrar till att utgiftsramarna minskar med 7 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas minska mest är utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till att utgiftsramarna ökar med 7 miljarder kronor. Den utgiftsram som beräknas öka mest är utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Den utgiftsram som beräknas minska mest är utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Motionerna

I tabell 2.3 redovisas motionärernas förslag till utgiftsramar för 2026 jämfört med regeringens förslag.

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Miljoner kronor

Utgiftsområde	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	21 614	−449	149	−1 289	−7
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 039	50	±0	−6	36
3	Skatt, tull och exekution	15 512	75	125	−437	±0
4	Rättsväsendet	94 744	245	375	50	1 482
5	Internationell samverkan	2 547	10	50	−2	48
6	Försvar och samhällets krisberedskap	225 022	±0	±0	182	−108
7	Internationellt bistånd	43 653	1 000	4 000	1 089	19 140
8	Migration	13 524	−1 425	−1 555	−1 604	−1 300
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	127 707	5 686	4 776	−440	6 979
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	121 994	780	5 261	124	2 600
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	59 322	±0	±0	−4	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 228	5 127	11 700	−2 500	8 900
13	Integration och jämställdhet	5 866	50	700	294	858
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	91 163	2 805	5 644	−15 870	1 475
15	Studiestöd	35 788	804	320	17	2 441
16	Utbildning och universitetsforskning	106 937	5 070	2 878	2 244	3 380
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	17 337	749	2 458	769	2 405
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	1 775	685	4 263	−9	9 492
19	Regional utveckling	4 874	120	70	2	300
20	Klimat, miljö och natur	19 625	1 135	10 099	4 575	25 903
21	Energi	7 940	100	−1 041	583	12 574
22	Kommunikationer	106 705	1 725	3 759	1 374	39 492
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 567	100	2 639	330	3 238
24	Näringsliv	8 955	55	620	1 055	±0
25	Allmänna bidrag till kommuner	180 723	2 730	7 669	4 439	−3 000
26	Statsskuldsräntor m.m.	26 955	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	54 200	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden	1 543 318	27 226	64 958	−5 035	136 328
Minskning av anslagsbehållningar	−16 242	±0	±0	±0	±0
Summa utgifter	1 527 076	27 226	64 958	−5 035	136 328
Riksgäldskontorets nettoutlåning	16 813	±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	−1 639	±0	±0	±0	±0
Summa	1 542 250	27 226	64 958	−5 035	136 328

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

 

Socialdemokraterna

I partimotion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026. Sammantaget föreslår motionärerna ca 27 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en stegvis förstärkning av biståndet till dess att enprocentsmålet uppnås. Den lägre ramen för utgiftsområde 8 Migration (–1,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna säger nej till regeringens höjda bidrag för återvandring. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+5,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna återinför tandvårdsstödet för personer upp till 23 år, det dubbla tandvårdsbidraget för personer 24–29 år, återställer högkostnadsskyddet för läkemedel samt avsätter medel för en personalsatsning för kortare vårdköer och för att anställa mer personal i äldreomsorgen. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+5,1 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en höjning av barnbidraget och att förstärkningen av bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks permanent. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+2,8 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen utökas. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår en förstärkning av kunskapsutvecklingen. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+1,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att avsätta ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår för Industriklivet, klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om gratis kollektivtrafik för unga, att avsätta ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår för att rusta upp vägar och järnvägar och för att kunna upphandla tåg och flyg och därmed kunna hålla ihop Sverige. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+2,7 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att utöka det generella statsbidraget utöver vad regeringen föreslår och om att tillföra medel för att punktmarkera unga på glid.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026. Sammantaget föreslår motionärerna ca 65 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+4,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår högre medel för biståndsverksamhet än vad regeringen gör. Den lägre ramen för utgiftsområde 8 Migration (–1,6 miljarder kronor) beror på att motionärerna säger nej till regeringens höjda bidrag för återvandring. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4,6 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår att regeringens neddragning på unga personer när det gäller tandvårdsförmåner återställs, att högkostnadsskyddet för läkemedel återställs och att sektorsbidraget till hälso- och sjukvården förstärks utöver vad regeringen föreslår. Ramen påverkas också av att motionärerna avvisar regeringens föreslagna medel för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,3 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att höja taken och ersättningsnivåerna i socialförsäkringen och att avskaffa karensavdraget vid sjukskrivning. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+11,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja och prisindexera barnbidraget och införa en ny modell för bostadsbidrag. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+5,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja och stärka arbetslöshetsförsäkringen och om utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+2,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen föreslår för att förstärka personaltätheten i förskolan, för särskilda utgifter inom universitet och högskolor och att ett fribelopp införs i maxtaxan i förskolan och fritidshemmen. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel, bl.a. för idrott och till studieförbund och folkhögskolor, utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+4,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att det införs ett renoverings- och investeringsstöd till flerbostadshus med hyresrätter och att medel avsätts för nyproduktion av klimatsmarta hyresbostäder, studentbostäder och flerbostadshus i trä. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+10,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel utöver vad regeringen föreslår för skydd av värdefull natur, för ökade klimatinvesteringar och för klimatpremier samt förslag om att medel ska avsättas för att skydda de fjällnära skogarna. Den lägre ramen för utgiftsområde 21 Energi (–1,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna avvisar regeringens förslag om högkostnadsskydd för hushåll på elpriser till förmån för ett eget förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+3,8 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel för underhåll av järnvägen utöver vad regeringen föreslår och att medel avsätts för en s.k. Sverigebiljett för billigare kollektivtrafik. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+2,7 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om utökade insatser för skogsbruket och jordbrukspolitiken utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+7,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att utöka det generella statsbidraget utöver vad regeringen föreslår.

Centerpartiet

I partimotion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026. Sammantaget föreslår motionärerna ca 5,0 miljarder kronor lägre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den lägre ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse (–1,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår mindre medel till Regeringskansliet än vad regeringen gör. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,1 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det når 1 procent av BNI 2028. Den lägre ramen för utgiftsområde 8 Migration (–1,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna säger nej till regeringens höjda bidrag för återvandring. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–2,5 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att avskaffa flerbarnstillägget för det andra barnet och att det halveras från och med det tredje barnet. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–15,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att reformera arbetslöshetsförsäkringen så att ersättningen är hög i början för att sedan snabbt trappas ned och om att minska stödet till Samhall för att finansiera motionärernas politik för att få fler i arbete. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+2,2 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att ett antal riktade statsbidrag avvecklas till förmån för ett större sektorsbidrag till skolan. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+4,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen gör för åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen gör för att återställa trasiga vägar och säkra både viktiga tåglinjer och regionala flygplatser. Den högre ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv (+1,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att medel ska avsättas för innovation och stipendier för elitforskare inom AI. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+4,4 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna kompenserar kommunerna för lägre skatteintäkter som förslaget om en reformering av arbetslöshets­försäkringen beräknas medföra.

Miljöpartiet

I partimotion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026. Sammantaget föreslår motionärerna ca 136 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag. Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+1,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen gör för brottsförebyggande arbete. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+19,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att återställa biståndsramen till 1 procent av BNI. Den lägre ramen för utgiftsområde 8 Migration (–1,3 miljarder kronor) beror att motionärerna säger nej till regeringens höjda bidrag för återvandring. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+7,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel utöver vad regeringen föreslår till sektorsbidrag till vården, för att stärka primärvården och för att återställa högkostnadsskyddet för läkemedel. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+2,6 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att behålla ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+8,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att barnbidraget höjs och att bostadsbidraget för barnfamiljer förbättras. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+1,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser utöver vad regeringen föreslår samt förslag om en mindre brant avtrappning i arbetslöshetsförsäkringen. Den högre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (+2,4 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja bidragsdelen i studiemedelssystemet och om att indexera studiebidraget för elever på gymnasiet. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,4 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att utöka medlen för likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan utöver vad regeringen föreslår och för att ge alla barn rätt till mer fritids och förskola. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel på ett flertal områden utöver vad regeringen föreslår, bl.a. när det gäller bidrag till allmän kulturverksamhet, idrott och studieförbund. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+9,5 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att återinföra investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och studentbostäder, återinföra ett energieffektiviseringsstöd samt införa ett stöd för klimatanpassning av bebyggd miljö. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+25,9 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om ökade medel utöver vad regeringen föreslår för skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och Industriklivet samt att det införs ett transport- och elbilsstöd och att medel avsätts för ett klimatskyddsavtal och klimatanpassningsåtgärder. Den högre ramen för utgiftsområde 21 Energi (+12,6 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om ökade medel utöver vad regeringen föreslår för insatser för energieffektivisering samt att medel avsätts för ett investeringsstöd för grön baskraft, ett produktionsstöd för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen och för att återinföra det s.k. Energisteget för företagens energieffektivisering. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+39,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen föreslår för investeringar och underhåll av järnvägen samt att det avsätts medel för ett investeringsstöd för kollektivtrafiken och för ett s.k. Sverigekort för att det ska bli billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar (+3,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen föreslår för skogsbruket och jordbrukspolitiken. Den lägre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–3,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna genomför ekonomiska regleringar eftersom motionärernas föreslagna politik sammantaget innebär en förstärkning av kommunsektorns inkomster.

2.3 Övriga utgifter i statens budget för 2026

Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 kap. 3 § budgetlagen). För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningar utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och faktiskt förbrukade anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tid, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel. I propositionen föreslår regeringen (punkt 9) att riksdagen för 2026 godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar till –16,2 miljarder kronor. Det innebär att statens utgifter 2026 sammantaget beräknas bli 16,2 miljarder kronor lägre än vad regeringen föreslår ska anvisas på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under budgetåret. Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalning av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. Nettoutlåningen kan därför variera kraftigt från år till år. I propositionen föreslår regeringen (punkt 13) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2026 till 17 miljarder kronor, vilket motsvarar en försvagning av statens budgetsaldo. De poster som framför allt förklarar nettoutlåningen 2026 är utlåning till Centrala studiestödsnämnden för studielån på 13 miljarder kronor, som försvagar budgetsaldot. Andra poster som försvagar nettoutlåningen är bl.a. investeringslån till myndigheter på 4 miljarder kronor och lån till ny kärnkraft på 1 miljard kronor.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska stämma överens med skillnaden mellan in- och utlåningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Den räknas fram som en restpost. I propositionen föreslår regeringen (punkt 14) att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2026 till –2 miljarder kronor.

2.4 Beräkning av inkomster i statens budget 2026

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås och aviseras. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 7) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 som uppgår till 1 375 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) beräknas uppgå till 1 420 miljarder kronor 2026, vilket motsvarar en ökning med ca 67 miljarder kronor eller ca 5 procent jämfört med 2025. Om man tar hänsyn till periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar får man statens skatteintäkter. För 2026 beräknas statens skatteintäkter uppgå till 1 409 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 44 miljarder kronor eller ca 3,2 procent jämfört med 2025. Om man i statens skatteintäkter inkluderar de skatter som tillhör kommuner, regioner och ålderspensionssystemet och som tillfaller EU får man den offentliga sektorns skatteintäkter. Dessa skatteintäkter beräknas öka med ca 3,7 procent 2026 jämfört med 2025.

I takt med att tillväxten i svensk ekonomi väntas ta fart under 2026 bedöms även tillväxten i skatteintäkterna komma att stiga. Lönesumman väntas öka snabbare 2026 än 2025, vilket ökar intäkterna från skatt på arbete. Även hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar bedöms ta fart under 2026, vilket medför en högre ökningstakt för intäkter från mervärdesskatt under 2026, efter tre svagare år. Intäkterna från skatt på kapital väntas också öka något 2026 jämfört med 2025 till följd av att hushållens och företagens kapitalvinster bedöms stiga.

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2026 väntas skattekvoten uppgå till 40,7 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än 2025. Det innebär att skattekvoten 2026 väntas vara på den lägsta nivån sedan 1975. Den lägre skattekvoten förklaras av de skattesänkningar som aviseras och föreslås i budgetpropositionen. Skattekvoten väntas vara oförändrad t.o.m. 2027, och för 2028 bedömer regeringen att den uppgår till 41,5 procent.

Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) består i huvudsak av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på arbete uppgå till 1 623 miljarder kronor 2026, vilket är en ökning med 59 miljarder kronor eller 3,8 procent jämfört med 2025. Av de totala skatteintäkterna utgör skatt på arbete ca 60 procent 2026. Lönesumman, som är den främsta skattebasen för lön och pensioner, har fortsatt att utvecklas svagt under 2025 som en följd av ett försämrat läge på arbetsmarknaden. Under 2026 väntas ekonomin återhämta sig, lönesumman tillta och det kommunala skatteunderlaget utvecklas starkare igen. Tillväxten av de kommunala skatteintäkterna väntas därmed komma att öka under prognosperioden 2026–2028.

Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas öka något snabbare än BNP 2026 och 2027. Det förklaras av att KPI väntas utvecklas svagt både 2025 och 2026, vilket innebär en långsammare uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. En långsammare uppräkning innebär att fler personer hamnar över gränsen för statlig inkomstskatt, vilket innebär högre skatteintäkter.

Skattereduktionerna väntas öka under hela prognosperioden, dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av att fler skattereduktioner har införts och befintliga reduktioner utökats. Utöver dessa reduktioner aviseras i budgetpropositionen ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag och en förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter väntas i huvudsak öka i takt med lönesumman.

Skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) består i huvudsak av skatt på hushållens kapitalinkomster och företagens vinster men också av bl.a. avkastningsskatt. Intäkterna från skatt på kapital beräknas uppgå till ca 442 miljarder kronor 2026, vilket är en ökning med ca 29 miljarder kronor eller ca 7 procent jämfört med 2025. Läget på bostadsmarknaden väntas successivt komma att förbättras och samtidigt väntas börsen komma att utvecklas svagt positivt under prognosperioden 2026–2028. Sammantaget väntas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster fortsätta att öka successivt. Skatteintäkterna från företagsvinster bedöms komma att öka svagt som andel av BNP 2025 och 2026. Under perioden 2026–2028 väntas skatteintäkterna från företagsvinster öka med i genomsnitt 5,3 procent per år.

Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400), dvs. mervärdesskatt och punktskatter, uppgår till ca 729 miljarder kronor 2026, varav ca 602 miljarder kronor avser mervärdesskatt. Jämfört med 2025 beräknas intäkterna från mervärdesskatt öka med ca 22 miljarder kronor eller ca 3,8 procent. Utvecklingen av skatteintäkterna från mervärdesskatt väntas komma att dämpas som en följd av att regeringen avser att tillfälligt sänka mervärdesskatten på livsmedel. Som en följd av tidigare skattesänkningar inom energiområdet väntas intäkterna från punktskatt minska med 7 procent 2025 jämfört med 2024. Även 2026 väntas intäkterna från punktskatter fortsätta att minska, framför allt till följd av den sänkning av skatt på elektrisk kraft som föreslås i budgetpropositionen, men även som en följd av tidigare skattesänkningar inom framför allt energiskatteområdet.

Skatt på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till ca 8,8 miljarder kronor 2025, vilket är detsamma som för 2024. Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) utgörs främst av uppbördsförluster, omprövningar av anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna beräknas uppgå till 7,6 miljarder kronor 2026, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2025.

Statens övriga inkomster

Inkomster av statens verksamhet utgör merparten av Övriga inkomster och väntas uppgå till drygt 50 miljarder kronor per år under prognosperioden. En betydande del av dessa inkomster utgörs av utdelningar från statligt ägda bolag. För inkomster av försåld egendom görs ett antagande om försäljningsinkomster om 5 miljarder kronor per år under prognosåren 2026–2028. Bidragen från EU väntas öka kraftigt 2025 och 2026 till följd av utbetalningar från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Motionerna

I tabell 2.4 redovisas motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag.

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	808 992	4 660	39 760	−3 907	38 760
1110	Inkomstskatter	1 077 517	4 660	17 140	−3 667	17 900
1111	Statlig inkomstskatt	69 132	4 660	13 540	−42	12 430
1115	Kommunal inkomstskatt	1 008 385	±0	3 600	−3 625	5 470
1120	Allmän pensionsavgift	173 522	±0	200	−900	±0
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−442 046	±0	22 420	660	20 860
1200	Indirekta skatter på arbete	814 028	6 050	7 750	−7 377	6 660
1210	Arbetsgivaravgifter	800 382	±0	7 810	−200	6 720
1240	Egenavgifter	11 968	±0	±0	−242	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 271	±0	−60	±0	−60
1270	Särskild löneskatt	69 702	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−13 313	6 050	±0	−6 935	±0
1290	Tjänstegruppliv	559	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	441 788	17 110	18 620	1 575	18 480
1310	Skatt på kapital, hushåll	101 352	3 500	10 730	1 500	10 330
1320	Skatt på företagsvinster	233 082	1 010	7 890	75	8 150
1330	Kupongskatt	10 731	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	32 582	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	44 920	±0	±0	±0	±0
1360	Stämpelskatt	12 398	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6 723	12 600	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	729 184	±0	−550	1 153	10 030
1410	Mervärdesskatt	602 172	±0	−10	±0	1 300
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 439	±0	±0	1 136	±0
1430	Energiskatt	36 063	±0	220	37	−305
1440	Koldioxidskatt	24 387	±0	490	±0	4 600
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 996	±0	−1 360	−20	4 335
1470	Skatt på vägtrafik	21 400	±0	110	±0	100
1480	Övriga skatter	8 726	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	8 849	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	7 602	±0	±0	−100	540
1700	Avgående poster, skatter till EU	−8 849	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 801 593	27 820	65 580	−8 657	74 470
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 392 172	±0	−3 800	4 525	−5 470
Statens skatteintäkter	1 409 421	27 820	61 780	−4 132	69 000
1900	Periodiseringar	10 170	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 419 591	27 820	61 780	−4 132	69 000
Övriga inkomster	−44 680	4 600	±0	1 900	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	50 556	4 600	±0	1 900	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	500	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	24 411	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	35 705	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−160 852	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget	1 374 911	32 420	61 780	−2 232	69 000

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

Socialdemokraterna

I partimotion 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2026 sammantaget ca 32,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 4,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget till förmån för ett eget alternativ till skattereduktion på förvärvsinkomster. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 6,1 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Det förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är 17,1 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om att införa en tillfällig skatt på bankernas övervinster och att en tredje beskattningsnivå införs på investeringssparkonto för dem som har störst kapitalinnehav i dessa sparformer. Övriga inkomster (Inkomster av statens verksamhet 2000) är 4,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror på att motionärerna vill stoppa överkompensation till friskolor och fristående förskolor.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2026 sammantaget ca 61,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 39,8 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Den högre nivån förklaras i huvudsak av motionärernas förslag om att det befintliga jobbskatteavdraget trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden, att det införs en beredskapsskatt om 5 procent på inkomster över 65 000 kronor per månad och att det införs en skattereduktion på fackföreningsavgiften samt att rutavdraget avskaffas. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 7,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 18,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ändrade 3:12-regler, föreslår att kapitalbeskattningen görs mer enhetlig, bl.a. genom att den skattefria grundnivån på investeringssparkonto sänks till 50 000 kronor och att ett tak införs vid 2 miljoner kronor samt att en bankskatt införs på 50 procent av bankernas övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 0,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna beror bl.a. på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att förlänga den tillfälliga nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel.  

Centerpartiet

I partimotion 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2026 sammantaget ca 2,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, se tabell 2.4. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 3,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras i huvudsak av att motionärerna föreslår att jobbskatteavdraget utökas för alla, men främst för dem med låga inkomster, att skattereduktionen för installation av grön teknik utvidgas, att det nuvarande avdraget för jordbruksdiesel görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag samt att arbetslöshetsersättningen reformeras. De lägre skatteintäkterna motverkas till viss del av att motionärerna avvisar regeringens förslag om en skattereduktion för medlemsavgifter i arbetslöshetsförsäkringen och att motionärernas föreslår att reseavdraget ska reformeras till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 7,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för ingångslöner, unga och för långtidsarbetslösa och om att införa ett s.k. tillväxtavdrag som innebär att enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de två första åren. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomst­huvudgrupp 1300) är ca 1,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen förklaras i huvudsak av att motionärerna föreslår att ränteavdraget för lån som går till fossildrivna bilar slopas. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 1,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras främst av att motionärerna vill att skatten på cigaretter ska höjas till EU-snittet. Övriga inkomster (Inkomster av statens verksamhet 2000) är 1,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om en teknikneutral avgiftsfri anslutning av ny elproduktion som i första hand ska bekostas av Affärsverket svenska kraftnät. Eventuella kostnader för staten ska återbetalas av Svenska kraftnäts falskhalsintäkter, vilka beräknas öka inkomsterna av statens verksamhet.

Miljöpartiet

I partimotion 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (C) yrkande 4 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2026 sammantaget 69 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 38,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ytterligare jobbskatteavdrag och av att det införs ytterligare ett steg i den statliga inkomstskatten på inkomster över 70 000 kronor i månaden. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 6,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 18,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår en mer progressiv beskattning av kapital på investeringssparkonto och att det införs en skatt på bankers övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 10 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras bl.a. av att motionärerna vill återinföra flygskatten och höja priset på koldioxid.

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas regeringens förslag och aviseringar om ändringar i skatte- och avgiftsregler i budgetpropositionen och de propositioner som bereds inom ramen för budgetärendet och som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget och motionärernas alternativa förslag. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2026. Avsnittet inleds med en sammanställning av regeringens förslag och aviseringar om ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Sammanställning av regeringens förslag och aviseringar av skatte- och avgiftsregler

Förslag med ikraftträdande 2026

•       Skatten på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning sänks.

•       Den s.k. jobbpremien är skattefri.

•       Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks.

•       Beloppsgränsen för avdrag för bl.a. resor mellan bostad och arbetsplats höjs ytterligare.

•       Nivåerna på vissa delavgifter inom socialavgifterna förändras.

•       Skattereglerna för delägare i fåmansföretag förenklas och förbättras.

•       En skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet införs.

•       Fastighetsskatten på vindkraftverk höjs.

•       Ett grundavdrag införs och skattesatsen höjs i lagen om riskskatt för kreditinstitut.

•       Energiskatten på el sänks.

•       Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel förlängs.

•       Energibeskattningen vid metallurgiska processer görs enhetlig.

•       Beskattningen av gaser moderniseras.

•       Fordonsskatten och saluvagnsskatten slopas för vissa släpvagnar.

Aviseringar av propositioner om skatte- och avgiftsregler som regeringen avser att lämna senare med ikraftträdande under 2026 och 2027

•       Skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen bör göras permanent och rätten till avdrag för drivmedels­utgifter vid tjänsteresor bör utvidgas.

•       En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar bör införas.

•       Reglerna om beskattning av skog bör förenklas och förbättras.

•       Systemet med tonnagebeskattning bör förbättras.

•       Alkoholskatten för drycker från oberoende småproducenter bör sänkas.

•       Tobaksskatten på vissa tobaksprodukter bör höjas.

•       Mervärdesskatten på livsmedel bör sänkas tillfälligt.

•       Mervärdesskatten på tillträde till danstillställningar bör sänkas.

•       Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier bör införas.

•       Reglerna om fördelning av avdrag för mervärdesskatt bör ändras.

Propositionen

I budgetpropositionen redovisas ett antal förslag och aviseringar av ändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2026 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 13 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion m.m. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2026.

Redovisade tillkännagivanden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 punkt 8, rskr. 2013/14:56). Av tillkännagivandet följer att regeringen noga ska följa utvecklingen och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). I och med förslagen i budgetpropositionen anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 punkt 5, rskr. 2021/22:236). Av tillkännagivandet följer bl.a. att reglerna för mervärdesskatt vid omvandling från lokaler eller kontor till hyresfastigheter är ofördelaktiga, t.ex. genom att möjligheten att göra avdrag för byggkostnader är sämre vid omvandling till bostad än vid fortsatt användning som lokal. Regeringen bedömer bl.a. att det inte är en träffsäker eller kostnadseffektiv åtgärd att göra uthyrning av bostäder skattepliktig för mervärdesskatt för att stimulera omvandling av lokaler till bostäder. Enligt regeringen skulle åtgärden dessutom innebära stora risker för kringgående och skattefusk, vilket bedöms ge konkurrensmässiga nackdelar för seriösa aktörer och minskar legitimiteten för systemet som helhet. Reglerna bedöms även riskera att bli komplexa och administrativt betungande. Sammantaget anser regeringen att nackdelarna med en sådan ändring överväger fördelarna och avser därför inte att genomföra några åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen gör bedömningen att det ordinarie jobbskatteavdraget bör förstärkas med 17,36 miljarder kronor. Samtidigt bör det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 66 år förstärkas med 4,04 miljarder kronor. Därtill bör skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärkas för att ta bort den skillnad i beskattning som nu finns mellan sådan ersättning och motsvarande arbetsinkomst.

Regeringen lämnade den 16 oktober 2025 proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning, som redogörs för närmare nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Skattefrihet för jobbpremie

Regeringen föreslår att statlig ersättning till den som under viss tid har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och som därefter får inkomst av anställning samt inte får försörjningsstöd (jobbpremie) inte ska tas upp till beskattning.

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Regeringen föreslår att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent till 22,5 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst, fr.o.m. den 1 januari 2026 och till 20 procent fr.o.m. den 1 januari 2027.

Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Regeringen gör bedömningen att skattefriheten för förmån av elektricitet för laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en laddpunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen bör gälla tills vidare.

Rätten till avdrag för utgifter för drivmedel förenade med tjänsteresor bör utvidgas till att omfatta den som har en laddhybrid som förmånsbil och laddar den med elektricitet som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbets­platsen utan att betala för elektriciteten.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Ytterligare höjning av beloppsgränsen vid avdrag för resor till och från arbetet

Till skillnad från vad regeringen tidigare har aviserat gör regeringen nu bedömningen att beloppsgränsen över vilken utgifter får dras av för arbetsresor, resor till och från utbildningsplatsen samt inställelseresor bör höjas från 11 000 till 15 000 kronor.

Regeringen lämnade den 16 oktober 2025 proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet, som redogörs för närmare nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Regeringen gör bedömningen att det bör införas en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2026.

Förändrade nivåer för vissa delavgifter inom socialavgifterna

Regeringen föreslår att föräldraförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 2,00 procent. Efterlevandepensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent. Arbetsskadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,10 procent. Detta leder sammantaget till att den allmänna löneavgiften höjs till 12,62 procent.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag

Regeringen gör bedömningen att de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag bör förenklas och förbättras och lämnar därför en rad förslag. Regeringen föreslår bl.a. att ett grundbelopp ska ersätta förenklingsregeln, att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, att löneunderlaget begränsas i vissa fall, att beräkningen av ränta på omkostnads­beloppet ändras, att sparat utdelningsutrymme inte ska räknas upp med ränta samt att rätten till lönebaserat utrymme vid andelsbyte utökas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet

Regeringen föreslår att juridiska personer efter begäran har rätt till skatte­reduktion för gåva som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. En juridisk person som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. inkomstskattelagen (IL) har inte rätt till skattereduktion för gåva. Skattereduktionen ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt. Begäran om skattereduktion ska göras i den inkomstdeklaration som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. Vid avräkning av utländsk skatt ska skattereduktion för gåva som lämnats av en juridisk person anses ha skett bara mot statlig inkomstskatt.

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Regeringen gör bedömningen att nya bestämmelser bör införas som förenklar och förbättrar skattereglerna som rör skog m.m., ökar incitamenten till formell naturvårdsavsättning, anpassar reglerna till EU-rätten och underlättar möjligheten till kontroll av vissa skattemässiga justeringar kopplade till skog m.m.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 april 2026.

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

Regeringen gör bedömningen att systemet med tonnagebeskattning bör förbättras så att fler företag och fartyg kan omfattas av tonnagebeskattning.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 20 juli 2026.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sänkt energiskatt på el

Regeringen föreslår att skattesatsen på energiskatt på el för 2026 ska vara 36,0 öre per kilowattimme, vilket enligt regeringen innebär en sänkning med 8,2 öre jämfört med den omräknade nivån som annars skulle gälla.

Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning

Regeringen föreslår att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel ska förlängas till att omfatta förbrukning som sker under 2026 och att villkoren för återbetalning av sådan skatt ska ändras. Vidare föreslås att hänvisningen i lagen (1994:1776) om skatt på energi till EU-förordningen om Nace-koder ändras till att avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (s.k. dynamisk hänvisning) och att lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin upphävs.

Enhetlig energibeskattning vid metallurgiska processer

Regeringen föreslår att skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer ska omfatta förbrukning för uppvärmning av skänkar och liknande kärl.

Moderniserad beskattning av gaser

Regeringen föreslår att beskattningen av gaser moderniseras bl.a. genom att en ny bredare definition av biogas införs i lagen om skatt på energi och att skattebefrielse medges för biogasandelen av ett annat bränsle när bränslet förbrukas för uppvärmning.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Regeringen föreslår att viktgränserna för undantag från fordonsskatteplikt respektive för saluvagnsskatteplikt höjs så att samtliga släpvagnar vars skattevikt inte överstiger 3 ton undantas från fordonsskatt och saluvagnsskatt.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2026.

Sänkt alkoholskatt för drycker från oberoende småproducenter

Regeringen gör bedömningen att det bör införas ett system med nedsatt alkoholskatt för drycker från oberoende små­producenter, motsvarande det som finns för öl från oberoende småbryggerier.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Höjd skatt på vissa tobaksprodukter

Regeringen gör bedömningen att tobaksskatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak bör höjas med ca 3–4 procent utöver den årliga indexeringen.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2027.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel

Regeringen gör bedömningen att mervärdesskattesatsen på livsmedel bör sänkas tillfälligt från 12 procent till 6 procent. 

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2026 och gälla t.o.m. den 31 december 2027.

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Regeringen gör bedömningen att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar bör sänkas från 25 procent till 6 procent.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Regeringen gör bedömningen att det bör införas nya regler som ger Skatteverket större möjligheter till kontroll i samband med registrering för mervärdesskatt, möjlighet att neka registrering eller avregistrera en person från mervärdesskatt samt möjlighet att besluta att ett registreringsnummer ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System (VIES). Vidare bör Skatteverket få möjlighet att besluta att överskjutande ingående mervärdes­skatt inte ska tillgodoräknas i vissa fall då risk för skatteundandragande föreligger. 

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt

Regeringen gör bedömningen att reglerna om fördelning av avdrag för mer­värdesskatt bör ändras så att omsättningsmetoden införs som uttrycklig huvudregel för fördelningen vid förvärv som är gemensamma för skatte­pliktiga och undantagna transaktioner. Vidare gör regeringen bedömningen att det bör införas regler om att andra metoder ska användas i vissa fall där det ger en mer rättvisande bild av i vilken utsträckning de förvärvade varorna och tjänsterna faktiskt används för att genomföra skattepliktiga transaktioner.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2027.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Jobbskatteavdraget förstärks enligt regeringens förslag på inkomster upp till 66 750 kronor per månad och avtrappningen, som slopades i samband med beslutet om statens budget för 2025, återinförs.

–      Rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga avvisas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Fåmansföretagsreglerna genomförs på ett offentligfinansiellt neutralt sätt.

–      En tredje beskattningsnivå för de med störst kapitalinnehav på investerings­sparkonto införs.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas räntenetto, dvs. den vinst som uppstår när ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna och som överstiger ett historiskt genomsnitt, införs.

–      En utredning av en beredskapsskatt tillsätts för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

–      Skatteklyftan sluts för alla inkomster såsom sjuk- och rehabiliterings­penningen, arbetslöshetsförsäkringen, sjuk- och aktivitetsersättningen och föräldraförsäkringen.

–      Regeringens förslag om en höjd beloppsgräns i reseavdraget avvisas, och dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.

–      En skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs.

–      Rutavdraget avskaffas.

–      Ett grönt rotavdrag införs som beviljas till åtgärder som minskar energi­förbrukningen i bostäder samt för att stimulera återanvändning av bygg­material och användningen av hållbara materialprodukter.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år avvisas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Regeringens förslag om enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmans­företag avvisas.

–      Kapitalinkomstbeskattningen reformeras.

–      Den skattefria grundnivån på investeringssparkontot sänks till 50 000 kronor. Ett tak om 2 miljoner kronor införs för sparande på kontot. Allt sparande utöver taket beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      Den kommunala fastighetsavgiften kompletteras med en statlig fastighets­skatt. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

–      En tillfällig bankskatt införs på 50 procent av bankernas övervinster under perioden 2026–2027 och kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses den överskjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022.

–      En skatt på elnätsföretagens övervinster införs.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på jordbruksdiesel avvisas. I stället bör regeringen presentera en handlingsplan för hur denna och övriga klimat­skadliga subventioner kan avvecklas i närtid.

–      Fordonsbeskattningen på nyregistrerade bilar med stora koldioxidutsläpp skärps.

–      En utredning om förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar tillsätts.

–      En avståndsbaserad skatt på godstransporter på väg införs.

–      Flygskatten återinförs.

–      Den avskaffade avfallsförbränningsskatten återinförs.

–      En ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpnings­medlens olika miljö- och hälsorisker införs.

Centerpartiet

Centerpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Jobbskatteavdraget förstärks, vilket sänker skatten ytterligare på alla löner och särskilt på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor.

–      Milersättningen i reseavdraget höjs på landsbygden men begränsas i storstäder.

–      Skattereduktionen för medlemsavgifter i arbetslöshetskassan slopas.

–      Möjligheten att använda rotavdraget för arbeten utförda utomlands avskaffas.

–      Det gröna avdraget breddas för att inkludera uppvärmning av hem.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Arbetsgivaravgiften för små företag för de första tio anställda under de anställdas första två år slopas.

–      Arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa under de två första åren av anställning slopas.

–      Arbetsgivaravgifter för unga slopas med en högre taknivå än regeringens förslag på nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar.

–      Arbetsgivaravgiften, förutom ålderspensionsavgiften, slopas på ingångslöner upp till 30 000 kronor.

–      Taket för den generella nedsättningen av egenavgifterna justeras enligt inkomstindex, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent 2026, 3,6 procent 2027 och 3,6 procent 2028.

–      Förslagen i utredningen Skatteincitament för forskning och utveckling – En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna (SOU 2025:3) genomförs.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Ränteavdraget på lån till fossildrivna fordon slopas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En utredning av hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest så att Sveriges kommuner får bättre möjlighet till finansiering av viktig välfärd tillsätts.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Den nuvarande nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel som förlängts av regeringen görs om till ett permanent, teknikneutralt jordbruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika.

–      Energiskatten på lagrad el slopas.

–      Nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel slopas.

–      Trängselavgifter ökas i storstäder för vissa fordon.

–      Skattskyldigheten för kemikalieskatt begränsas för begagnade varor som importeras.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Skatten på cigaretter höjs till EU-snittet, vilket innebär att skatten ökar med 0,21 kronor styck.

–      Den effektiva skattesatsen för spelskatten på olika typer av spel differentieras, med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande samtidigt som skatten höjs på andra spelformer såsom nätkasino.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag till ytterligare ett jobbskatteavdrag och motsvarande ändringar i det förhöjda grundavdraget för personer äldre än 66 år avvisas.

–      Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om införs. Också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas.

–      Ytterligare ett steg i den statliga inkomstskatten återinförs vid inkomster motsvarande 70 000 kronor i månaden.

–      Regeringens förslag om sänkt skatt för utomlands bosatta (SINK) avvisas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga avvisas.

–      Undantag införs i socialavgiftslagen även för friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Regeringens förslag om ändrade 3:12-regler avvisas.

–      Tillgångar på investeringssparkontot skattebefrias upp till ett kapitalunderlag om 50 000 kronor. Progressiviteten i beskattningen ökas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas övervinster, som tas ut på räntenettot, införs.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet avvisas till förmån för ett jordbruksavdrag.

–      Skatten på el från fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå.

–      500 kW-gränsen för skattebefrielse för egenanvänd el slopas.

–      Koldioxidskatten på bensin höjs.

–      Malusen (den del av fordonsskatten som baseras på koldioxidutsläppen) för nya bilar med stora utsläpp höjs. Den lägre gränsen för att betala malus föreslås sänkas i steg från 65 gram koldioxid per kilometer till 60 gram och därefter till 55 gram. Den övre gränsen sänks i tre steg från 115 gram till 110 gram och därefter till 105 gram.

–      Flygskatten återinförs och fördubblas, och en särskild skatt införs på privatjet om 20 000 kronor per flygning.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      En antibiotikaskatt på kött införs.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, hushållsapparater, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne halveras från 12 procent till 6 procent.

–      Mervärdesskatten på biobiljetter sänks från 25 procent till 6 procent.

Proposition 2024/25:168 Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

I propositionen föreslås att fastighetsskatten på vindkraftverk höjs från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten

I propositionen föreslås att ett grundavdrag införs i lagen om riskskatt för kreditinstitut. Vid beräkningen av ett kreditinstituts beskattningsunderlag ska ett grundavdrag göras som beloppsmässigt motsvarar det gränsvärde för skatt­skyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Om kreditinstitutet ingår i en koncern med flera kreditinstitut ska ett grundavdrag fördelas mellan de ingående kreditinstituten och göras av respektive kreditinstitut i proportion till dess andel av koncernens sammanlagda beskattningsunderlag.

Regeringen föreslår vidare att skattesatsen för riskskatt för kreditinstitut höjs från 0,06 procent till 0,07 procent av beskattningsunderlaget vid årets ingång, efter grundavdrag och eventuella justeringar i förhållande till beskattningsårets längd.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:270 av Martin Ådahl (C) föreslås en utredning av hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest så att Sveriges kommuner får bättre möjlighet till finansiering av viktig välfärd.

Proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

I propositionen föreslås att beloppsgränsen över vilken utgifter får dras av för arbetsresor, resor till och från utbildningsplatsen samt inställelseresor höjs från 11 000 till 15 000 kronor.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3839 av Martin Ådahl m.fl. (C) anförs att rese­avdraget behöver en fundamental och klimatdriven reform med landsbygds­fokus. I ett första steg vill motionärerna från nästa år ta bort milersättningen i de tre största storstadsregionerna till förmån för en höjning av milersättningen i övriga Sverige.

Proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

I propositionen föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder kronor. Det sker genom att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Vidare föreslås att det förhöjda grundavdraget förstärks med 4,04 miljarder kronor. Det sker genom att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Slutligen föreslås att skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Det sker genom att skattereduktionen höjs för alla som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Under­laget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3837 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslås att skatten sänks ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Motionärerna anför att deras förslag innebär en ytterligare förstärkning av jobbskatte­avdraget som sänker skatten ytterligare på månadsinkomster mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp. I kommittémotion 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) avslår motionärerna regeringens lagförslag i de delar som gäller jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget.

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2026

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 10) att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 393,2 miljarder kronor 2026. Det innebär en ökning med 8,3 miljarder kronor jämfört med prognosen för 2025 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 3 § budgetlagen).

Propositionen

Preliminära utgiftsramar för 2027 och 2028

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 11) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2027 och 2028. De sammantagna utgiftsramarna för 2027 och 2028 uppgår till ca 1 566 miljarder kronor respektive 1 563 miljarder kronor. Det innebär jämfört med det föregående året en ökning med 23 miljarder kronor respektive en minskning med 3 miljarder kronor. Utgiftsökningen beror till stor del på den makroekonomiska utvecklingen och på den årliga pris- och löneomräkningen. Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder beräknas medföra en mindre ökning 2027 och en minskning 2028, bl.a. som en följd av att de tillskott som förs till Ukrainaramen sträcker sig fram t.o.m. 2027 och på grund av att tillfälliga åtgärder fasas ut eller avslutas.

Preliminära inkomstberäkningar för 2027 och 2028

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 7) att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2027 och 2028. Regeringen beräknar preliminärt inkomsterna i statens budget till ca 1 408 miljarder kronor respektive 1 506 miljarder kronor 2027 och 2028.

Motionerna

Motionärerna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomst­beräkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7. Motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2027 och 2028 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2027

Miljoner kronor

Utgiftsområde	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	21 212	−449	149	−1 513	75
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 091	50	±0	2	34
3	Skatt, tull och exekution	15 851	75	30	−560	±0
4	Rättsväsendet	103 673	245	375	5	1 453
5	Internationell samverkan	2 333	10	50	−3	17
6	Försvar och samhällets krisberedskap	234 025	±0	±0	±0	−165
7	Internationellt bistånd	43 764	2 000	6 000	2 482	22 390
8	Migration	13 112	±0	−1 278	−1 154	−1 193
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	125 290	5 686	2 194	13	7 569
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	123 988	280	5 411	780	2 413
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	56 632	±0	±0	−7	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	105 132	5 127	11 700	−2 425	9 693
13	Integration och jämställdhet	3 319	50	657	667	1 196
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 140	2 805	6 065	−14 323	2 070
15	Studiestöd	36 265	804	340	7	2 344
16	Utbildning och universitetsforskning	106 596	5 070	4 425	1 694	3 388
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	17 108	749	2 435	760	2 405
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 111	685	5 115	−20	482
19	Regional utveckling	4 637	120	70	2	300
20	Klimat, miljö och natur	18 773	1 135	10 137	5 130	16 664
21	Energi	8 327	100	−46	1 493	−451
22	Kommunikationer	110 953	1 725	3 469	1 719	11 060
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 936	100	2 688	415	3 395
24	Näringsliv	8 707	450	620	1 047	±0
25	Allmänna bidrag till kommuner	181 608	2 730	6 658	3 318	−2 910
26	Statsskuldsräntor m.m.	32 155	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	57 708	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden	1 566 445	29 546	67 262	−471	82 229
Minskning av anslagsbehållningar	−7 546	±0	±0	±0	±0
Summa utgifter	1 558 899	29 546	67 262	−471	82 229
Riksgäldskontorets nettoutlåning	29 410	±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	385	±0	±0	±0	±0
Summa	1 588 694	29 546	67 262	−471	82 229

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2028

Miljoner kronor

Utgiftsområde	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	21 331	−449	99	−1 698	171
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 611	50	±0	−15	34
3	Skatt, tull och exekution	16 140	75	30	−540	±0
4	Rättsväsendet	108 001	245	375	−78	1 451
5	Internationell samverkan	2 326	10	50	−5	7
6	Försvar och samhällets krisberedskap	207 201	±0	±0	±0	−215
7	Internationellt bistånd	44 072	4 000	8 000	3 473	25 190
8	Migration	13 093	±0	−1 516	−1 235	−1 220
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	118 231	5 686	4 550	185	6 069
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	124 266	280	5 411	807	2 419
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	56 941	±0	±0	−11	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	107 667	5 127	11 600	−2 600	10 683
13	Integration och jämställdhet	2 498	50	626	871	1 235
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	87 523	2 805	6 591	−15 263	3 465
15	Studiestöd	37 023	804	340	−4	2 448
16	Utbildning och universitetsforskning	106 805	5 070	4 445	1 430	3 355
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 765	799	2 440	896	2 495
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 136	685	5 215	−32	477
19	Regional utveckling	4 189	120	70	2	300
20	Klimat, miljö och natur	17 392	1 135	10 112	4 623	19 254
21	Energi	8 495	100	−141	2 203	−271
22	Kommunikationer	120 896	1 725	3 469	376	11 360
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	20 023	100	2 748	293	3 968
24	Näringsliv	9 229	450	620	1 037	±0
25	Allmänna bidrag till kommuner	183 538	2 730	6 730	3 368	−2 738
26	Statsskuldsräntor m.m.	42 655	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	62 097	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden	1 563 145	31 596	71 862	−1 918	89 937
Minskning av anslagsbehållningar	−8 203	±0	±0	±0	±0
Summa utgifter	1 554 942	31 596	71 862	−1 918	89 937
Riksgäldskontorets nettoutlåning	27 429	±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	208	±0	±0	±0	±0
Summa	1 582 579	31 596	71 862	−1 918	89 937

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2027

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	860 223	4 660	43 860	−4 075	39 960
1110	Inkomstskatter	1 135 357	4 660	18 190	−3 835	18 600
1111	Statlig inkomstskatt	75 216	4 660	14 340	−85	13 130
1115	Kommunal inkomstskatt	1 060 140	±0	3 850	−3 750	5 470
1120	Allmän pensionsavgift	181 481	±0	300	−900	±0
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−456 614	±0	25 370	660	21 360
1200	Indirekta skatter på arbete	850 725	6 050	7 210	−8 535	6 200
1210	Arbetsgivaravgifter	836 389	±0	7 270	−200	6 260
1240	Egenavgifter	11 997	±0	±0	−475	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−57 736	±0	−60	±0	−60
1270	Särskild löneskatt	72 603	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−13 092	6 050	±0	−7 860	±0
1290	Tjänstegruppliv	565	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	460 733	17 110	20 720	1 750	9 470
1310	Skatt på kapital, hushåll	104 809	3 500	12 630	1 500	11 120
1320	Skatt på företagsvinster	243 921	1 010	8 090	250	−1 650
1330	Kupongskatt	10 934	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	35 099	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	46 217	±0	±0	±0	±0
1360	Stämpelskatt	13 030	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6 723	12 600	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	757 387	±0	−1 140	1 093	9 730
1410	Mervärdesskatt	628 466	±0	−10	±0	1 300
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 782	±0	±0	1 136	±0
1430	Energiskatt	37 721	±0	±0	−23	−305
1440	Koldioxidskatt	23 658	±0	±0	±0	4 100
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 816	±0	−1 410	−20	4 335
1470	Skatt på vägtrafik	21 910	±0	280	±0	300
1480	Övriga skatter	9 034	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	9 270	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	4 166	±0	±0	−100	880
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 270	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 933 235	27 820	70 650	−9 867	66 240
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 461 233	±0	−4 150	4 650	−5 470
Statens skatteintäkter	1 472 001	27 820	66 500	−5 217	60 770
1900	Periodiseringar	1 672	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 473 673	27 820	66 500	−5 217	60 770
Övriga inkomster	−65 583	4 600	±0	1 600	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	50 770	4 600	±0	1 600	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	502	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	24 873	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	15 076	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−161 804	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget	1 408 090	32 420	66 500	−3 617	60 770

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26:3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2028

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Regeringens	Avvikelse från regeringen
	förslag	S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	894 060	4 660	46 660	−3 875	41 160
1110	Inkomstskatter	1 177 338	4 660	18 990	−3 635	19 600
1111	Statlig inkomstskatt	76 665	4 660	15 040	−85	14 130
1115	Kommunal inkomstskatt	1 100 673	±0	3 950	−3 550	5 470
1120	Allmän pensionsavgift	188 327	±0	300	−900	100
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−471 605	±0	27 370	660	21 460
1200	Indirekta skatter på arbete	890 849	±0	610	−14 090	610
1210	Arbetsgivaravgifter	869 534	±0	670	−100	670
1240	Egenavgifter	12 006	±0	±0	−540	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−59 991	±0	−60	±0	−60
1270	Särskild löneskatt	75 448	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−6 718	±0	±0	−13 450	±0
1290	Tjänstegruppliv	570	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	481 858	17 110	22 380	1 750	10 160
1310	Skatt på kapital, hushåll	110 223	3 500	13 320	1 500	11 810
1320	Skatt på företagsvinster	253 968	1 010	9 060	250	−1 650
1330	Kupongskatt	11 152	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	39 159	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	47 236	±0	±0	±0	±0
1360	Stämpelskatt	13 395	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6 723	12 600	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	816 311	±0	−960	1 081	9 930
1410	Mervärdesskatt	679 165	±0	−10	±0	1 300
1420	Skatt på alkohol och tobak	32 117	±0	±0	1 183	±0
1430	Energiskatt	39 988	±0	±0	−82	−305
1440	Koldioxidskatt	23 378	±0	±0	±0	4 100
1450	Övriga skatter på energi och miljö	9 961	±0	−1 440	−20	4 335
1470	Skatt på vägtrafik	22 502	±0	490	±0	500
1480	Övriga skatter	9 200	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	9 642	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	13 113	±0	±0	−100	880
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 642	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter	3 096 190	21 770	68 690	−15 234	62 740
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 516 974	±0	−4 250	4 450	−5 570
Statens skatteintäkter	1 579 216	21 770	64 440	−10 784	57 170
1900	Periodiseringar	7 321	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 586 537	21 770	64 440	−10 784	57 170
Övriga inkomster	−80 184	4 600	±0	1 900	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	51 056	4 600	±0	1 900	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	507	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 038	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	13 332	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−173 117	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget	1 506 353	26 370	64 440	−8 884	57 170

Källa: Budgetpropositionen för 2026 och partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V),
2025/26: 3811 (C) samt 2025/26:3770 (MP).

 

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrande1	Yttrar sig över	Bilaga	Tillstyrker/ Avstyrker	Avvikande meningar
KU (KU1y)	Utgiftsområde 1	8	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
SkU (SkU1y)	Skatter och avgifter, inkomstberäkningen	9	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
SkU (SkU2y)	Utgiftsområde 3	10	Tillstyrker	(S, V, C)
CU (CU1y)	Utgiftsområde 18	11	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
UU (UU2y)	Utgiftsområde 7	12	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
FöU (FöU2y)2	Utgiftsområde 6	13	Tillstyrker	MP
SfU (SfU1y)	Utgiftsområde 8, 10, 11, 12 och ålderspensionssystemet	14	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
SoU (SoU1y)	Utgiftsområde 9	15	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
KrU (KrU1y)	Utgiftsområde 17	16	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
UbU (UbU3y)	Utgiftsområde 15 och 16	17	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
TU (TU1y)	Utgiftsområde 22	18	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
MJU (MJU1y)	Utgiftsområde 20 och 23	19	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
NU (NU2y)	Utgiftsområde 19, 21 och 24	20	Tillstyrker	(S, V, C, MP)
AU (AU1y)	Utgiftsområde 13 och 14	21	Tillstyrker	(S, V, MP)

1 Justitieutskottet har inte yttrat sig över sitt utgiftsområde.

2 Socialdemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande.

2.9 Utskottets ställningstagande

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Utskottet har i kapitel 1 redogjort för sin syn på regeringens förslag till ändringar i det finanspolitiska ramverket.

Utgiftstak för staten 2026–2028

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2026–2028 är 1 936, 2 009 respektive 2 105 miljarder kronor. För 2026 och 2027 innebär förslaget att de sedan tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket höjs med 42 miljarder kronor för 2026 och med 71 miljarder kronor för 2027. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2028 innebär en höjning med 96 miljarder kronor, jämfört med den nya nivån på utgiftstaket för 2027. Höjningen motsvarar 4,8 procent, vilket kan jämföras med den årliga genomsnittliga höjningen i löpande priser som beräknas uppgå till 3,6 procent mellan 1997 och 2027. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2028 motsvarar 28,1 procent av potentiell BNP, vilket är högre än den genomsnittliga nivån för perioden 2025–2027, som uppgick till 27,8. Utskottet har i kapitel 1 redogjort för sin syn på regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året och förslaget om att ändra de sedan tidigare fastställda nivåerna för 2026 och 2027.

Ramar för utgiftsområdena 2026

Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena i statens budget 2026 framgår av tabell 2.3 i betänkandet. Som framgår av tabell 2.2 i betänkandet uppgår de utgiftsramar som regeringen föreslår för 2026 till 1 543 miljarder kronor, vilket är ca 100 miljarder kronor högre än ramarna i den ursprungligt beslutade budgeten för 2025. Finansutskottet konstaterar att de utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag och anför att utgiftsramarna är väl avvägda. Finansutskottet gör inte någon annan bedömning utan anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som finansutskottet ställt sig bakom i kapitel 1.

Övriga utgifter i statens budget 2026

Övriga utgifter i statens budget utgörs av Riksgäldskontorets nettoutlåning, posten Minskning av anslagsbehållningar och kassamässig korrigering. För 2026 beräknas dessa till 16,8 miljarder kronor, –16,2 miljarder kronor respektive –1,6 miljarder kronor.

Beräkning av inkomster i statens budget 2026

Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 framgår av tabell 2.4 i betänkandet. Sammanlagt beräknas inkomsterna i statens budget till 1 375 miljarder kronor för 2026. I regeringens förslag till inkomstberäkning är de förslag och aviseringar om förslag till skatte- och avgiftsregler som regeringen lämnar i propositionen inräknade. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för den beräkning av inkomsterna i statens budget 2026 som regeringen lägger fram. Däremot behöver en lagteknisk anpassning göras när det gäller förslaget till ändringar i lagen om elcertifikat.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser, som träder i kraft den 1 juli 2026, och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar, som träder i kraft den 1 februari 2026. Regeringen aviserar också lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen om i andra propositioner med ikraftträdande senare under 2026 och 2027. Vissa av dessa propositioner har överlämnats i anslutning till budgetpropositionen och behandlas därmed i finansutskottets förslag till rambeslut.

Ålderspensionssystemets utgifter 2026

Regeringens förslag till beräkning av ålderspensionssystemets utgifter vid sidan av statens budget för 2026 uppgår till ca 393 miljarder kronor.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6 i betänkandet. Fördelningen av utgifter utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026. Regeringen föreslår också preliminära beräkningar av statens inkomster för 2027 och 2028. Förslaget till preliminära beräkningar av statens inkomster framgår av tabellerna 2.7 och 2.8 i betänkandet. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2026.

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Finansutskottet tillstyrker proposition 2025/26:1 med förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter, preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027 samt att ersätta nuvarande överskottsmål med ett balansmål fr.o.m. 2027. Utskottet tillstyrker även förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler med den ändring i 4 kap. 5 § lagen (2011:1200) om elcertifikat som föreslås i proposition 2025/26:16 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad. Näringsutskottet har i sitt betänkande 2025/26:NU8 i sak ställt sig bakom den ändring som föreslås i proposition 2025/26:16 men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till finansutskottet i det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag i bilaga 7. Utskottet tillstyrker således även proposition 2025/26:16 punkt 2.2.

I likhet med skatteutskottet har finansutskottet ingen invändning mot regeringens slutredovisade tillkännagivanden.

De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och förslag om investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme samt motionsyrkandena i följdmotionerna.

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 12). För 2026 beräknas statens budget visa ett underskott på 167 miljarder kronor. Det är en försvagning motsvarande 26 miljarder kronor jämfört med 2025 när underskottet uppgick till 111 miljarder kronor. Under 2025 och 2026 beräknas budgetsaldot uppgå till i genomsnitt –139 miljarder kronor eller –2,1 procent av BNP. Under 2027 och 2028 bedöms budgetsaldot i genomsnitt uppgå till –128 miljarder kronor eller –1,8 procent av BNP. Det negativa budgetsaldot beror huvudsakligen på reformer på inkomst- och utgiftssidan som föreslås i budgetpropositionen. Reformerna inkluderar även utgifter för försvaret och stöd till Ukraina.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under 2026 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 74,9 miljarder kronor (punkt 15). Det är en ökning med 8 miljarder kronor eller 12 procent jämfört med innevarande års låneram. Under perioden 2017–2026 beräknas låneramen öka med i genomsnitt 6,8 procent per år. Myndigheternas nyttjande av låneramen uppgick till 77 procent den 31 december 2024. Jämfört med 2023 var nyttjandegraden 2 procentenheter lägre 2024.

Tidigare behandling

Utskottet har återkommande uttalat att skillnaden mellan föreslagen låneram för investeringar i anläggningstillgångar och den faktiska användningen av ramen bör minska, dvs. nyttjandegraden bör öka (senast i bet. 2024/25:FiU1). I betänkandet anförde utskottet att det noterat regeringens målsättning om att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka. Utskottet konstaterade dock att myndigheternas nyttjande av låneramen har varit relativt oförändrat sedan 2011. En alltför stor skillnad mellan beviljade låneramar för myndigheternas investeringar och faktiskt utnyttjade belopp är inte i linje med budgetlagens krav på hög effektivitet och god hushållning i statens verksamhet. Utskottet anförde vidare att det gärna såg att regeringen i budgetpropositionen redovisar sin syn på nyttjandegraden, vilken nivå regeringen arbetar för att uppnå och en motivering till den eventuella avvikelsen från den nivå som regeringen betraktar som rimlig. Utskottet tillstyrkte regeringens föreslagna bemyndigande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar och välkomnar att regeringen i budgetpropositionen redovisar vilken nyttjandegrad som eftersträvas och tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2026 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 74,9 miljarder kronor.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 23,4 miljarder kronor (punkt 16). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2025 och med 3,3 miljarder kronor jämfört med 2024. Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning men att den också säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt fördelat över året. Av den totala kreditramen kommer 0,2 miljarder kronor enligt regeringen inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer när tillfälliga kreditbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2025 och med 3,3 miljarder kronor jämfört med 2024. Utskottet noterar att räntekonto­kreditramen nyttjas i begränsad omfattning men att den säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt över året. Utskottet tillstyrker med detta förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att för 2026 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 23,4 miljarder kronor.

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 17). Regeringen anför att dess avsikt är att, liksom vid tidigare tillfällen, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter eventuella medgivna överskridanden. Under 2024 har regeringen hittills medgett överskridanden inom utgiftsområde 2 anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter, utgiftsområde 14 anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning samt utgiftsområde 23 anslaget 1:9 Bekämpning av växtskadegörare. Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2025 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2025/26:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverens­kommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapital­bolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivarav­gifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Ställningstagande

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren. Reallönesänkningarna, tillsammans med regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållen och investeringarna i näringslivet, inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden. Arbetslösheten är bland de högsta inom hela EU. Sänkta ersättningar som incitament ger dock inga fler i jobb i Sverige, vilket har konstaterats otaliga gånger av bl.a. Finanspolitiska rådet. Mot bakgrund av de stora och växande ekonomiska klyftorna är det är inte helt lätt att förstå vilka problem ett tionde jobbskatteavdrag ska lösa. Under den här mandatperioden kommer regeringen att ha sänkt skatterna med uppskattningsvis 110 miljarder kronor med lånade pengar. Det anser jag är djupt oansvarigt.

Den underfinansierade hälso- och sjukvården kan inte möta de behov som finns. En ojämlik vård över landet, brist på vårdplatser i regionerna, brist på legitimerad personal och otillräckliga arbetsvillkor är några av problemen som måste åtgärdas. En sjukvård som inte klarar av sitt uppdrag i fredstid kommer inte heller att kunna växla upp om behovet plötsligt ökar i kris eller konflikt. De generella statsbidragen till kommuner och regioner ska ökas och värdesäkras, sektorsbidraget till sjukvården förlängas och den prestations­baserade kömiljarden avskaffas. Genom att införa ett glesbygdstillägg kan tillgången till vård säkras även i glesbygden. Jag motsätter mig regeringens avsikt att införa en ”broms” för kommuners och regioners möjlighet att höja skatten för att klara sin finansiering. Vinstuttaget från välfärden måste stoppas. Det kraftigt höjda återvändarstödet avvisas.

För att få ned matpriserna och skapa en fungerande livsmedelsmarknad behöver det införas lagstiftning mot överpriser på mat. Regeringens förslag till matmomssänkning måste få fullt genomslag i hushållens plånböcker. För att det ska bli möjligt att pressa storbankerna behöver SBAB:s uppdrag ändras och en tillfällig bankskatt på bankernas övervinster införas. Så kallade Sverigepriser på el, dvs. att de inhemska priserna ska separeras från exportpriset på el ska införas och elnätsföretagens övervinster beskattas.

För att underlätta för hushållen i krisen ska barnbidraget höjas för att sedan prisindexeras. Även bostadsbidraget behöver reformeras i grunden och pensioner och sjukförsäkring räknas upp. Taken för tillfällig föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning och taket i sjukpenningen för arbetssökande ska höjas. Karensavdraget ska avskaffas, försörjningsstödet höjas och högkostnadsskyddet för läkemedel återställas. Arbetslöshetsförsäkringen ska också höjas och stärkas. En rikstäckande månadsbiljett i kollektivtrafiken, en s.k. Sverigebiljett ska införas.

Eftersom vi befinner oss i en klimatkris behöver den ekonomiska politiken inriktas på att under de närmaste tio åren genomföra nödvändiga förändringar. Inom ramen för försvarsuppgörelsen kommer minst 50 miljarder kronor att gå till civil infrastruktur och av detta ska minst 9 miljarder kronor gå till att åtgärda underhållsskulden av järnvägen, investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur samt till att stärka elöverföringskapaciteten. Nya beredskapsjobb ska införas med fokus på att bygga ut och bibehålla vårdinfrastruktur och genomföra klimatåtgärder.

Skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik som jämnar ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper. Skatterna ska också vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Bankernas övervinster ska beskattas, kapitalskatterna höjas och en beredskapsskatt införas på inkomster över 65 000 kronor per månad.

De ökade försvarsutgifterna, som är en följd av försvarsöverenskommelsen och som tecknades kort efter översynen av saldomålet, har undantagits från avstämning mot saldomålet de närmaste åren. Regeringens beräkningar av det strukturella sparandet för 2026 och 2027 visar att regeringen nu i praktiken övergett överenskommelsen om balansmålet redan innan den ens trätt i kraft. Jag har inget emot en expansiv politik, Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men i slutändan handlar det om vad man gör med pengarna. Vidare motsätter jag mig regeringens förslag till hur ny kärnkraft ska finansieras. Risken är nämligen stor att detta blir en dyr affär för både skattebetalarna och elkonsumenterna.

Sammanfattningsvis tillstyrks Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

Ställningstagande

Sverige har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med västvärldens högsta arbetslöshet, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Den utvecklingen ska vändas genom att inrikta politiken på tre områden: växande företag och jobbskapande, klimat- och miljöledarskap samt på att investera i landsbygden och utradera de geografiska orättvisorna.

För att öka tillväxten och få ned arbetslösheten ska den ekonomiska politiken inriktas på att skapa förutsättningar för företag att växa och anställa, bl.a. genom att sänka arbetsgivaravgifterna och återinföra högkostnads­skyddet, så att de små företagen slipper sjuklöneansvaret, samt minska regelkrångel och snabba på tillståndsprocesser. Det måste också löna sig att arbeta, och tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara låg. Jobbskatteavdraget bör utökas mer än vad regeringen föreslår för dem med låga och medelstora inkomster. Insatserna för utbildning och vidareutbildning bör också förstärkas, bl.a. genom fler platser till yrkeshögskolan och nationell yrkesutbildning samt att utbildning införs som en integrationsåtgärd.

Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer effektiv, bl.a. genom att resurserna används mer effektivt för att på så sätt förbättra matchning av arbetslösa och arbetsgivare. Arbetslöshetsförsäkringen måste reformeras så att ersättningen inledningsvis ger ett starkt skydd för att sedan trappas av snabbare än i dag, så att incitamenten att söka ett nytt jobb ökar.

När det gäller klimat- och miljöledarskap har Sverige länge varit ett klimatföredöme för världen, med en stark tillväxt samtidigt som utsläppen har minskat kraftigt. Regeringens politik har dock lett till att den svenska klimatpolitiken nu är i kris, med stigande utsläpp, missade klimatmål och en transportsektor som går åt fel håll. Samtidigt har vindkraften bromsats, industristöden skurits ned och tillgången till grön el minskat. Genom att fokusera på bilen, boendet och den gröna industrin ska den utvecklingen vändas. Politiken ska inriktas på att ge hushåll ekonomiska möjligheter att byta till eller leasa en miljöbil och energieffektivisera sina hem, bl.a. genom att bredda det s.k. gröna avdraget. Politiken ska också inriktas på att stärka det s.k. Industriklivet, fördubbla stödet till industrins klimatomställning och snabba upp tillståndsprocesser så att Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom klimatsmart industri. Det behövs också mer grön el. Politiken ska därför inriktas på att vindkraftskommuner får behålla skatten lokalt, bygga ut vindkraften till havs, ta bort skatten på lagrad el, för att gynna batterilagring och solel.

Sverige har i dag oacceptabla geografiska klyftor när det gäller välfärd och infrastruktur, bl.a. har barn på landsbygden betydligt sämre skolresultat och chans till gymnasiebehörighet och dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är högre än i storstäderna. Politiken ska inriktas på att vända utvecklingen, bl.a. genom att prioritera resurser till skolan för fler behöriga lärare i alla kommuner. Utökade resurser ska också prioriteras för att stärka primärvården, särskilt på landsbygden. Genom att införa en ny vårdform med landsbygdsläkare ska det bli enklare att starta små mottagningar där behoven är som störst. Det måste också införas fler utbildnings- och ST-platser för läkare och sjuksköterskor och en nationell jämförelsetjänst via 1177 där patienter kan välja specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet, för kortare köer och ökad valfrihet, samt riktade insatser för barns och ungas psykiska hälsa och för kvinnors hälsa.

Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det kräver en snabb upprustning av både militärt och civilt försvar samt stärkt beredskap inom infrastruktur, livsmedelsförsörjning, inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. Politiken ska också inriktas på ett s.k. Sverigelyft för infrastrukturen med en snabbinsatsstyrka som riktar in sig på de fel som orsakar flest förseningar. När det gäller livsmedelsförsörjning behöver självförsörjningsgraden öka, bl.a. genom ett långsiktigt jordbruksavdrag som stärker lönsamheten och påskyndar den gröna omställningen.

Vidare behöver politiken inriktas på att omfördela resurser inom Polismyndigheten så att fler poliser finns närvarande i hela landet och på att skapa en ny myndighet, Ekokrim, med fokus på ekonomisk brottslighet, korruption och miljöbrott. Ytterligare resurser måste också prioriteras för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Stödet till Ukraina ska vidare utökas till minst 1 procent av BNP per år. Sverige bör ta ett större internationellt ansvar genom att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år och svenskt bistånd ska återställas till målet om 1 procent av BNI. Höjningen av återvandringsbidraget är ineffektiv och kontraproduktiv och ska inte genomföras.

Sammanfattningsvis tillstyrks Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

 

Ställningstagande

Lågkonjunkturen har bitit sig fast, hushållen är fortfarande försiktiga och arbetslösheten har stigit till rekordnivåer. Utsläppen av växthusgaser har ökat kraftigt och Sverige missar samtliga nationella och EU-beslutade klimatmål med stor marginal.

Samtidigt lever vi i möjligheternas tid där det aldrig varit så enkelt att ställa om till en hållbar värld med en rättvis klimatomställning. Tekniken och kunskapen finns där samtidigt som människor längtar efter att få det bättre och vara en del av omställningen. Jag anser att det största hindret är att regeringen saknar den politiska viljan och helt har misslyckats med att ta Sverige framåt. Så behöver det inte vara.

För att Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft krävs en kraftfull och snabb grön omställning av industrin och energisystemet. Det s.k. Klimatklivet och Industriklivet ska utökas. Vid sidan av ett planeringsmål för elproduktion bör ett investeringsstöd för grön baskraft införas. Målet är 10 GW grön baskraft till 2030. Jag motsätter mig regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd som ökar risken för elbrist i närtid och därmed bromsar elektrifieringen. Det är i nuläget också oklart hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser. Eftersom det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar ska stöd till energieffektivisering av företag och flerbostadshus återinföras.

En rättvis omställning kräver åtgärder inom transportsektorn, och för att minska utsläppen från transporterna behöver inriktningen på politiken läggas på åtgärder som stimulerar till att byta från fossilt drivmedel till el och fossilfria bränslen, effektiviserar transporterna samt stimulerar övergången till andra effektiva färdmedel. Järnvägen behöver rustas kraftigt och byggas ut i hela landet. Underhållet av järnvägen ska tas tillbaka i statlig regi. Det ska också vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen, och därför ska det införas ett s.k. Sverigekort som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet.

I stora delar av landet är bilen helt nödvändig, så för att göra det billigare och enklare att köra fossilfritt ska en nationell elbilsoffensiv genomföras i form av bl.a. en mer träffsäker elbilsbonus riktad till boende på landsbygden och i glesbygd. Ett svenskt utsläppshandelssystem som styr mot utsläpps­minskningar i linje med Sveriges klimatmål ska också införas och intäkterna från detta system ska sedan gå tillbaka till hushållen.

För att rusta samhället mot klimatförändringarnas konsekvenser behövs åtgärder för klimatanpassning, bl.a. att det införs en riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå.

Barnfamiljernas ekonomiska situation ska stärkas genom ett höjt och inflationssäkrat barnbidrag. Även bostadsbidraget ska höjas, särskilt för barnfamiljer med små marginaler. Ytterligare jobbskatteavdrag avvisas liksom sänkta arbetsgivaravgifter för unga till förmån för mer träffsäkra åtgärder för att stärka hushållens ekonomi. En tillfällig skatt på bankernas övervinster ska införas.

Både den avgiftsfria tandvården för ungdomar och högkostnadsskyddet för läkemedel måste återställas. Det behövs ett skifte i den ekonomiska styrningen av välfärden, och de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska öka med kostnadsökningarna. Sektorsbidraget till vården ska stärkas genom en omfördelning av medel från den s.k. kömiljarden. Primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin, kvinnosjukvården, skolan samt det förebyggande arbetet mot kriminalitet ska stärkas. Målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst 1 procent av BNI ska återinföras. Höjningen av återvandringsbidraget avvisas.

Klimatinvesteringar som skapar stora samhällsnyttor nu och i framtiden ska kunna lånefinansieras. Balansmålet ska kompletteras med ett investeringsmål och ett investeringsutrymme som gör det möjligt att ta sig över den investeringspuckel som vi nu står inför. Med ett långsiktigt ankare för Maastrichtskulden på 40–50 procent av BNP är de offentliga finanserna alltjämt mycket starka.

Sammanfattningsvis tillstyrks Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Socialdemokraternas förslag till rambeslut.

 

Ställningstagande

Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

 

Ställningstagande

Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

När det gäller proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska utreda hur effekten av riskskatten kan mildras och helst undvikas för Kommuninvest och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska reformera reseavdraget i grunden, så att det är avståndsbaserat, färdmedelsneutralt och regionalt differentierat och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska sänka skatten ytterligare, särskilt för låg- och medelinkomsttagare, och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.

 

Ställningstagande

Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2026–2028 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2026. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2027 och 2028 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2026 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2027 och 2028 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen. Riksdagen bör även avslå proposition 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning i de delar som gäller jobbskatteavdraget samt det förhöjda grundavdraget. Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska klimatsäkra det finanspolitiska ramverket och inrätta en offentlig investeringsbudget för en rättvis klimatomställning och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Miljöpartiets förslag till rambeslut.

Särskilt yttrande

I vår budgetmotion har vi redovisat och beskrivit vårt samlade budgetförslag. Där har vi också tagit ställning till de aviserade lagförslagen som regeringen presenterat i särpropositioner och som ligger till grund för inkomst­beräkningen i budgetpropositionen. Av reservation 1 framgår vårt förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2026

Regeringens förslag till utgiftsramar 2026

Tusental kronor

Utgiftsområde	Regeringens förslag
1	Rikets styrelse	21 614 324
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 038 701
3	Skatt, tull och exekution	15 511 898
4	Rättsväsendet	94 743 980
5	Internationell samverkan	2 547 401
6	Försvar och samhällets krisberedskap	225 022 485
7	Internationellt bistånd	43 652 932
8	Migration	13 524 360
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	127 707 301
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	121 994 196
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	59 321 791
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 228 329
13	Integration och jämställdhet	5 866 226
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	91 162 652
15	Studiestöd	35 787 594
16	Utbildning och universitetsforskning	106 936 696
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	17 337 204
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	1 775 128
19	Regional utveckling	4 874 201
20	Klimat, miljö och natur	19 625 341
21	Energi	7 939 815
22	Kommunikationer	106 704 772
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 566 654
24	Näringsliv	8 955 115
25	Allmänna bidrag till kommuner	180 723 354
26	Statsskuldsräntor m.m.	26 955 200
27	Avgiften till Europeiska unionen	54 199 851
Summa utgiftsområden	1 543 317 501
Minskning av anslagsbehållningar	−16 241 512
Summa utgifter	1 527 075 989
Riksgäldskontorets nettoutlåning	16 813 447
Kassamässig korrigering	−1 639 019
Summa	1 542 250 417

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2026

Tusental kronor

Inkomsttitel	Regeringens förslag
1100	Direkta skatter på arbete	808 992 341
1110	Inkomstskatter	1 077 516 749
1111	Statlig inkomstskatt	69 132 050
1115	Kommunal inkomstskatt	1 008 384 699
1120	Allmän pensionsavgift	173 521 706
1121	Allmän pensionsavgift	173 521 706
1130	Artistskatt	0
1131	Artistskatt	0
1140	Skattereduktioner	−442 046 114
1141	Allmän pensionsavgift	−172 938 108
1143	Arbetslöshetskassa	−1 603 564
1144	Fastighetsavgift	−506 606
1151	Sjöinkomst	−40 609
1153	Jobbskatteavdrag	−226 138 393
1154	Avdrag för hushållsarbete	−21 244 997
1155	Gåvor till ideell verksamhet	−512 458
1156	Övriga skattereduktioner	0
1157	Skattereduktion för boende i vissa områden	−1 369 063
1158	Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning	−4 729 070
1159	Skattereduktion för förnybar el	0
1161	Skattereduktion för installation av grön teknik	−3 518 594
1162	Skattereduktion för förvärvsinkomster	−9 444 653
1200	Indirekta skatter på arbete	814 027 500
1210	Arbetsgivaravgifter	800 382 003
1211	Sjukförsäkringsavgift	88 080 837
1212	Föräldraförsäkringsavgift	49 623 007
1213	Arbetsskadeavgift	2 481 150
1214	Ålderspensionsavgift	263 434 925
1215	Efterlevandepensionsavgift	7 443 451
1216	Arbetsmarknadsavgift	64 818 528
1217	Allmän löneavgift	313 121 173
1218	Ofördelade avgifter	0
1219	Nedsatta avgifter	11 378 932
1240	Egenavgifter	11 968 194
1241	Sjukförsäkringsavgift	73 342
1242	Föräldraförsäkringsavgift	673 878
1243	Arbetsskadeavgift	62 595
1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 743 312
1245	Efterlevandepensionsavgift	193 842
1246	Arbetsmarknadsavgift	1 317
1247	Allmän löneavgift	4 286 124
1248	Ofördelade avgifter	0
1249	Nedsatta avgifter	1 933 784
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 271 066
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 271 066
1270	Särskild löneskatt	69 701 943
1271	Pensionskostnader, företag	61 995 446
1272	Pensionskostnader, staten	6 426 555
1273	Förvärvsinkomster	616 223
1274	Egenföretagare	663 719
1275	Övrigt	0
1280	Nedsättningar	−13 312 716
1282	Arbetsgivaravgifter	−11 378 932
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	−1 864 829
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	−68 955
1290	Tjänstegruppliv	559 142
1291	Tjänstegruppliv	559 142
1300	Skatt på kapital	441 787 610
1310	Skatt på kapital, hushåll	101 352 289
1311	Skatt på kapital	131 670 700
1312	Skattereduktion kapital	−30 447 266
1313	Expansionsmedelsskatt	128 855
1320	Skatt på företagsvinster	233 081 999
1321	Skatt på företagsvinster	233 221 999
1322	Skattereduktioner	−140 000
1330	Kupongskatt	10 730 504
1331	Kupongskatt	10 730 504
1340	Avkastningsskatt	32 581 714
1341	Avkastningsskatt, hushåll	592 430
1342	Avkastningsskatt, företag	31 317 593
1343	Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande	671 692
1350	Fastighetsskatt	44 920 230
1351	Fastighetsskatt, hushåll	917 743
1352	Fastighetsskatt, företag	17 786 427
1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll	20 856 992
1354	Kommunal fastighetsavgift, företag	5 359 068
1360	Stämpelskatt	12 398 180
1361	Stämpelskatt	12 398 180
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6 722 695
1391	Riskskatt för kreditinstitut	6 722 695
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	729 183 664
1410	Mervärdesskatt	602 172 481
1411	Mervärdesskatt	602 172 481
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 438 745
1421	Skatt på tobak	12 519 629
1422	Skatt på etylalkohol	5 646 744
1423	Skatt på vin	7 112 624
1424	Skatt på mellanklassprodukter	150 518
1425	Skatt på öl	5 388 154
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	2 190
1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter	618 885
1430	Energiskatt	36 062 816
1431	Skatt på elektrisk kraft	26 977 160
1432	Energiskatt bensin	3 586 859
1433	Energiskatt oljeprodukter	5 293 387
1434	Energiskatt övrigt	205 410
1440	Koldioxidskatt	24 387 496
1441	Koldioxidskatt bensin	8 880 853
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	15 199 199
1443	Koldioxidskatt övrigt	307 444
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 996 189
1451	Svavelskatt	5 204
1452	Skatt på råtallolja	129 682
1453	Särskild skatt mot försurning	54 046
1454	Skatt på bekämpningsmedel	151 220
1456	Avfallsskatt	495 211
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	54 295
1458	Övriga skatter	76 845
1459	Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter	1 424 143
1461	Kemikalieskatt	2 527 543
1462	Skatt på flygresor	0
1463	Skatt på avfallsförbränning	0
1464	Skatt på plastbärkassar	0
1465	Intäkter från handel med Elcertifikat	78 000
1467	Flaskhalsintäkter	0
1470	Skatt på vägtrafik	21 400 145
1471	Fordonsskatt	14 333 693
1472	Vägavgifter	1 591 830
1473	Trängselskatt	2 671 000
1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	2 803 622
1480	Övriga skatter	8 725 792
1481	Systembolaget AB:s överskott	394 809
1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	1 967 774
1483	Skatt på spel	6 157 709
1485	Spelavgifter	59 500
1486	Skatt på annonser och reklam	0
1491	Avgifter för telekommunikation	146 000
1500	Skatt på import	8 848 821
1511	Tullmedel	8 848 821
1512	Sockeravgifter	0
1600	Restförda och övriga skatter	7 601 784
1610	Restförda skatter	−15 030 790
1611	Restförda skatter, hushåll	−5 207 102
1612	Restförda skatter, företag	−9 823 689
1620	Övriga skatter, hushåll	7 228 772
1621	Omprövningar aktuellt beskattningsår	173 465
1622	Omprövningar äldre beskattningsår	1 912 335
1623	Anstånd	500 000
1624	Övriga skatter	4 282 680
1625	Skattetillägg	158 795
1626	Förseningsavgifter	201 498
1630	Övriga skatter företag	−905 292
1631	Omprövningar aktuellt beskattningsår	−1 800 000
1632	Omprövningar äldre beskattningsår	−500 000
1633	Anstånd	−500 000
1634	Övriga skatter	−10 000
1635	Skattetillägg	1 491 205
1636	Förseningsavgifter	413 503
1640	Intäkter som förs till fonder	7 465 803
1641	Insättningsgarantiavgifter	2 414 180
1644	Batteriavgifter	1 716
1645	Kväveoxidavgifter	614 114
1647	Resolutionsavgift	4 435 793
1650	Avgifter till public service	8 843 293
1651	Avgifter till public service	8 843 293
1700	Avgående poster, skatter till EU	−8 848 821
1710	EU-skatter	−8 848 821
1711	EU-skatter	−8 848 821
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 801 592 899
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 392 172 280
1810	Skatter till andra sektorer	−1 392 172 280
1811	Kommunala skatter	−1 034 055 944
1812	Avgifter till AP-fonder	−358 116 336
Statens skatteintäkter	1 409 420 620
1900	Periodiseringar	10 170 030
1910	Uppbördsförskjutningar	17 919 078
1911	Uppbördsförskjutningar	17 919 078
1920	Betalningsförskjutningar	−14 249 048
1921	Kommuner och regioner	−995 775
1922	Ålderspensionssystemet	3 591 032
1923	Företag och hushåll	−15 782 676
1924	Kyrkosamfund	−1 064 139
1925	EU	2 509
1930	Anstånd	6 500 000
1931	Anstånd	6 500 000
1000	Statens skatteinkomster	1 419 590 649
Övriga inkomster	−44 679 988
2000	Inkomster av statens verksamhet	50 555 829
2100	Rörelseöverskott	493 133
2110	Affärsverkens inlevererade överskott	195 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	0
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt	195 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	0
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott	298 133
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	98 133
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	0
2127	Inlevererat överskott av övriga myndigheter	200 000
2130	Riksbankens inlevererade överskott	0
2131	Riksbankens inlevererade överskott	0
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	915 000
2210	Överskott av fastighetsförvaltning	915 000
2215	Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning	915 000
2300	Ränteinkomster	5 160 498
2320	Räntor på näringslån	96
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	0
2322	Räntor på övriga näringslån	96
2323	Räntor på övriga näringslån	0
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	0
2340	Räntor på studielån	35 000
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	35 000
2390	Övriga ränteinkomster	5 125 402
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	0
2394	Övriga ränteinkomster	25 312
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	5 100 090
2400	Inkomster av statens aktier	22 400 000
2410	Inkomster av statens aktier	22 400 000
2411	Inkomster av statens aktier	22 400 000
2500	Offentligrättsliga avgifter	13 787 611
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	1 230 000
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	5 184 000
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning	51 500
2528	Avgifter vid bergsstaten	51 400
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	662 000
2531	Avgifter för registrering i föreningsregister m.fl.	2 836
2532	Avgifter vid Kronofogdemyndigheten	1 671 050
2534	Avgifter vid Transportstyrelsen	1 876 000
2537	Miljöskyddsavgifter	290 000
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	831 000
2551	Avgifter från kärnkraftverken	307 000
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	750 000
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen	33 000
2558	Avgifter för årlig revision	0
2559	Avgifter för etikprövning av forskning	30 878
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	21 947
2562	CSN-avgifter	795 000
2600	Försäljningsinkomster	50 040
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	50 040
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	0
2700	Böter m.m.	2 249 547
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	75 100
2712	Bötesmedel	1 696 000
2713	Vattenföroreningsavgift m.m.	5 000
2714	Sanktionsavgifter m.m.	450 932
2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll	22 515
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	5 500 000
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	5 500 000
2812	Ersättning för uppbördskostnader tull PCO	0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
4000	Återbetalning av lån	499 547
4100	Återbetalning av näringslån	841
4120	Återbetalning av jordbrukslån	0
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	0
4130	Återbetalning av övriga näringslån	841
4136	Återbetalning av övriga näringslån	841
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk	0
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	0
4300	Återbetalning av studielån	367 156
4312	Återbetalning av allmänna studielån	156
4313	Återbetalning av studiemedel	367 000
4500	Återbetalning av övriga lån	131 550
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	26 280
4526	Återbetalning av övriga lån	105 270
5000	Kalkylmässiga inkomster	24 411 000
5100	Avskrivningar och amorteringar	0
5120	Avskrivningar på fastigheter	0
5121	Amortering på statskapital	0
5200	Statliga pensionsavgifter	24 411 000
5211	Statliga pensionsavgifter	24 411 000
6000	Bidrag m.m. från EU	35 705 428
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	9 906 000
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	7 706 000
6111	Gårdsstöd	7 512 000
6113	Övriga interventioner	194 000
6114	Exportbidrag	0
6115	Djurbidrag	0
6116	Offentlig lagring	0
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	0
6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	2 200 000
6124	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013	0
6125	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020	0
6126	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027	2 200 000
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	170 000
6214	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020	0
6215	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027	170 000
6300	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	2 251 000
6314	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020	0
6315	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027	2 251 000
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	1 864 000
6414	Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020	0
6415	Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027	1 864 000
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	726 000
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	726 000
6600	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	19 788 428
6611	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	19 788 428
6900	Övriga bidrag från EU	1 000 000
6911	Övriga bidrag från EU	1 000 000
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−160 851 793
7100	Tillkommande skatter	14 973 632
7110	EU-skatter	8 846 312
7112	Tullmedel	8 846 312
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0
7120	Kommunala utjämningsavgifter	6 127 321
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	6 127 321
7200	Avräkningar	−175 825 425
7210	Intäkter som förs till fonder	−7 465 803
7211	Intäkter som förs till fonder	−7 465 803
7220	Kompensation för mervärdesskatt	−159 667 385
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	−64 417 249
7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	−95 250 136
7230	Övriga avräkningar	−8 692 237
7231	Avgifter till public service	−8 614 237
7232	Intäkter från handel med elcertifikat	−78 000
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
8100	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
8127	Stöd vid korttidsarbete	0
9000	Löpande redovisade skatter m.m.	0
Inkomster i statens budget	1 374 910 661

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2027 och 2028

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2027 och 2028

Miljoner kronor

Utgiftsområde	2027	2028
1	Rikets styrelse	21 212	21 331
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 091	22 611
3	Skatt, tull och exekution	15 851	16 140
4	Rättsväsendet	103 673	108 001
5	Internationell samverkan	2 333	2 326
6	Försvar och samhällets krisberedskap	234 025	207 201
7	Internationellt bistånd	43 764	44 072
8	Migration	13 112	13 093
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	125 290	118 231
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	123 988	124 266
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	56 632	56 941
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	105 132	107 667
13	Integration och jämställdhet	3 319	2 498
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 140	87 523
15	Studiestöd	36 265	37 023
16	Utbildning och universitetsforskning	106 596	106 805
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	17 108	16 765
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 111	2 136
19	Regional utveckling	4 637	4 189
20	Klimat, miljö och natur	18 773	17 392
21	Energi	8 327	8 495
22	Kommunikationer	110 953	120 896
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 936	20 023
24	Näringsliv	8 707	9 229
25	Allmänna bidrag till kommuner	181 608	183 538
26	Statsskuldsräntor m.m.	32 155	42 655
27	Avgiften till Europeiska unionen	57 708	62 097
Summa utgiftsområden	1 566 445	1 563 145

 

Regeringens förslag till preliminär inkomstberäkning 2027 och 2028

Miljoner kronor

Inkomsttitel	2027	2028
1100	Direkta skatter på arbete	860 223	894 060
1110	Inkomstskatter	1 135 357	1 177 338
1111	Statlig inkomstskatt	75 216	76 665
1115	Kommunal inkomstskatt	1 060 140	1 100 673
1120	Allmän pensionsavgift	181 481	188 327
1130	Artistskatt	0	0
1140	Skattereduktioner	−456 614	−471 605
1200	Indirekta skatter på arbete	850 725	890 849
1210	Arbetsgivaravgifter	836 389	869 534
1240	Egenavgifter	11 997	12 006
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−57 736	−59 991
1270	Särskild löneskatt	72 603	75 448
1280	Nedsättningar	−13 092	−6 718
1290	Tjänstegruppliv	565	570
1300	Skatt på kapital	460 733	481 858
1310	Skatt på kapital, hushåll	104 809	110 223
1320	Skatt på företagsvinster	243 921	253 968
1330	Kupongskatt	10 934	11 152
1340	Avkastningsskatt	35 099	39 159
1350	Fastighetsskatt	46 217	47 236
1360	Stämpelskatt	13 030	13 395
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6 723	6 723
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	757 387	816 311
1410	Mervärdesskatt	628 466	679 165
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 782	32 117
1430	Energiskatt	37 721	39 988
1440	Koldioxidskatt	23 658	23 378
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 816	9 961
1470	Skatt på vägtrafik	21 910	22 502
1480	Övriga skatter	9 034	9 200
1500	Skatt på import	9 270	9 642
1600	Restförda och övriga skatter	4 166	13 113
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 270	−9 642
Offentliga sektorns skatteintäkter	2 933 235	3 096 190
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 461 233	−1 516 974
Statens skatteintäkter	1 472 001	1 579 216
1900	Periodiseringar	1 672	7 321
1000	Statens skatteinkomster	1 473 673	1 586 537
Övriga inkomster	−65 583	−80 184
2000	Inkomster av statens verksamhet	50 770	51 056
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	5 000
4000	Återbetalning av lån	502	507
5000	Kalkylmässiga inkomster	24 873	23 038
6000	Bidrag m.m. från EU	15 076	13 332
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−161 804	−173 117
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	0
Inkomster i statens budget	1 408 090	1 506 353