Framtidens yrkeshögskola

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU17

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

Regeringens förslag syftar till att stärka yrkeshögskolan och skapa förut­sättningar för ett breddat utbildningsutbud. Regeringen föreslår bl.a. att en utbildning inom yrkeshögskolan inte bara ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får på nationella program i gymnasieskolan utan även på de kunskaper som de får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunska­per. Vidare föreslår regeringen att begreppet utbildningsanordnare ska definie­ras i lagen om yrkeshögskolan. Med utbildningsanordnare ska avses den som har fått ett beslut enligt lagen, om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren ska ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Regeringen före­slår också att det i lag ska slås fast att det hos utbildningsanordnaren ska finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Ledningsgruppen ska bevaka att det syste­matiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.

I propositionen gör regeringen också en bedömning om att det inte krävs att förvaltningsuppgifter överlåts till Nordforsk för att Sverige ska kunna delta i det nordiska forskningssamarbetet.

Den nya bestämmelsen i lagen om yrkeshögskolan om att en utbildning in­om yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper föreslås träda i kraft den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

 

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:173 Framtidens yrkeshögskola.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2009:128) om yrkes­högskolan som syftar till att stärka yrkeshögskolan och skapa förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Förslagen innebär bl.a. följande:

•       En utbildning inom yrkeshögskolan ska inte bara väsentligen kunna bygga på de kunskaper som de studerande får på nationella program i gymnasie­skolan eller motsvarande kunskaper, utan även på de kunskaper som de får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper.

•       Utbildningsanordnare ska i lagen definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Utbildnings­anordnaren ska ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.

•       Hos utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbild­ningen. Ledningsgruppen ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.

I propositionen gör regeringen också en bedömning om att det inte krävs att förvaltningsuppgifter överlåts till Nordforsk för att Sverige ska kunna delta i det nordiska forskningssamarbetet.

Den nya bestämmelsen i lagen om yrkeshögskolan om att en utbildning inom yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper föreslås träda i kraft den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund

Gällande rätt

Närmare om syftet med yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan inrättades 2009 och är en utbildningsform som omfattar efter­gymnasiala yrkesutbildningar vid sidan av högskolan. Bestämmelser om yrkeshögskolan finns såväl i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan som i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och andra till lagen om yrkes­högskolan anslutande förordningar. Nedan redogörs översiktligt för regle­ringar på området. En mer utförlig redogörelse för gällande bestämmelser finns i avsnitt 5 i propositionen.

Av 1 § lagen om yrkeshögskolan framgår att yrkeshögskolans övergripande syfte bl.a. är att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd och att utbildningarna håller hög kvalitet. Av 5 § samma lag framgår att en utbildning inom yrkeshögskolan väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Av 6 § framgår att utbild­ningen ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap samt att den ska utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås. Vidare ska utbildningen ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att de studerande sedan självständigt och i arbetslag ska kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbets­livet, och utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring. Av paragrafen framgår även att utbildningen ska utveck­las och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare samt att den ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

Vilka får anordna yrkeshögskoleutbildningar?

Utbildningar inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. Av 4 § lagen om yrkeshögskolan framgår att utbildningsanordnare får anordna utbildningen i samverkan med andra.

Av 1 kap. 4 § förordningen om yrkeshögskolan framgår att det är Myndig­heten för yrkeshögskolan (MYH) som beslutar om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Ett grundläggande krav för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan är att utbildningen svarar mot behov av kvalificerad arbets­kraft i arbetslivet, som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskole­lagen eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller att utbildningen med­verkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Av förord­ningen framgår även att ett ytterligare krav är att utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om yrkeshögskolan och föreskrifter i förordningen (1 kap. 3 §).

Det är MYH som utövar tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan (4 § förordningen [2011:1162] med instruktion för Myndigheten för yrkeshög­skolan). MYH får också återkalla beslut om att en utbildning ska ingå i yrkes­högskolan under vissa förutsättningar (1 kap. 7 § förordningen om yrkeshög­skolan).

Utbildningsanordnare och ledningsgrupp

Av förordningen om yrkeshögskolan följer att det för varje yrkeshögskole­utbildning ska finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna (2 kap. 3 §). Det ska också hos den ansvariga utbildningsanordnaren finnas en ledningsgrupp för utbild­ningen (4 kap. 1 §). Ledningsgruppen ska bestå av företrädare för de delar av arbets­livet som berörs av utbildningen, företrädare för skolväsendet och de studeran­de samt den person som utbildningsanordnaren har utsett att leda det dagliga arbetet i verksamheten. Ledningsgruppen ska dessutom i vissa fall bestå av minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av univer­sitetet eller högskolan (4 kap. 3 och 4 a §§).

Bestämmelser om yrkeshögskolan finns i både lag och förordning

I propositionen redogör regeringen för att regleringen när det gäller yrkeshög­skolan i huvudsak faller under regeringens restkompetens, dvs. regeringen har normalt befogenhet att reglera yrkeshögskolans verksamhet. Regeringen har också befogenhet att reglera vad som ska gälla för förvaltningsmyndigheten för yrkeshögskolan, dvs. MYH. Det har dock ansetts lämpligt att grundläg­gande mål och villkor för yrkeshögskolan regleras i lag (jfr prop. 2008/09:68, bet. 2008/09:UbU6, rskr. 2008/09:178). Bestämmelser om yrkeshögskolan finns därför såväl i lagen om yrkeshögskolan som i förordningen om yrkeshög­skolan och andra till lagen om yrkeshögskolan anslutande förordningar. Även andra författningar är tillämpliga på yrkeshögskolan, t.ex. arbetsmiljölagen (1977:1160) och diskrimineringslagen (2008:567).

Sedan yrkeshögskolans start 2009 har utbildningsformen vuxit kraftigt. Det medför enligt regeringen att det befintliga regelverket behöver uppdateras för att säkerställa att utbildningarna möter arbetslivets behov och att de studerande får en utbildning av hög kvalitet. I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att stärka yrkeshögskolan och skapa förutsättningar för ett bred­dat utbildningsutbud. Nedan redogörs för förslagen.

En yrkeshögskoleutbildning ska kunna bygga på eftergymnasial utbildning

Regeringens förslag

En utbildning inom yrkeshögskolan ska inte bara väsentligen kunna bygga på de kunskaper som de studerande får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, utan även på de kunskaper som de får i efter­gymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper.

En bestämmelse på förordningsnivå, som kompletterar de krav som anges i lagen om yrkeshögskolan för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, ska flyttas från förordningsnivå till lagnivå samt omformuleras. Bestämmelsen innebär att utbildningen ska svara mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Ett alternativt krav ska vara att utbildningen med­verkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen framför i propositionen att yrkeshögskolan syftar till att tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft och att den också spelar en viktig roll för individens möjligheter till omskolning och kompetensutveckling. Arbetsmarknaden är i ständig förändring, och efterfrågan på kvalificerad yrkesutbildning som bygger på annan eftergymnasial utbildning har ökat.

Med nuvarande regelverk går det enligt regeringen inte att inom yrkeshög­skolan skapa påbyggnadsutbildningar där eftergymnasial utbildning används som grund, eftersom det i 5 § lagen om yrkeshögskolan anges att en utbildning inom yrkeshögskolan väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Det är enligt regeringen viktigt att yrkeshögskolans system är flexibelt så att utbild­ningsformen kan svara mot arbetslivets kompetensbehov, med både bredd och spets. Regeringen framför att yrkeshögskolans regelverk bör underlätta för­djupning och ökad rörlighet inom utbildningssystemet. Regeringen anser där­för att lagen om yrkeshögskolan ska ändras, så att en utbildning även kan byg­ga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper.

I 6 § lagen om yrkeshögskolan anges villkor för att en utbildning ska kunna antas som en utbildning i yrkeshögskolan. Regeringen noterar att det även i 1 kap. 3 § 1 förordningen om yrkeshögskolan finns ytterligare krav för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, bl.a. att utbildningen svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbild­ning enligt högskolelagen eller att utbildningen medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde. Reger­ingen anser att samtliga krav som ställs på en utbildning för att den ska få ingå i yrkeshögskolan bör anges samlat och att det därför är lämpligt att bestämmel­serna om detta, som nu finns i förordningen, flyttas till lagen.

Det ska införas en definition av utbildningsanordnare

Regeringens förslag

Begreppet utbildningsanordnare ska definieras i lagen om yrkeshögskolan. Med utbildningsanordnare ska avses den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan.

Det ska i lagen om yrkeshögskolan införas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare före­skrifter om den kompetens och de förutsättningar som utbildningsanordnaren ska ha och om den kompetens som de personer som anlitas av utbildnings­anordnaren för undervisning eller handledning ska ha.

Skälen för regeringens förslag

Enligt regeringen är det i dag oklart vad det innebär att vara utbildningsanord­nare i yrkeshögskolan och vem som ansvarar för utbildningen. Både den som har tillstånd att bedriva utbildning och den som denna aktör samverkar med brukar inom yrkeshögskolan benämnas utbildningsanordnare.

Att olika aktörer benämns utbildningsanordnare försvårar bl.a. tillsyn, vil­ket är otillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är också otydligt för de studerande vem de ska vända sig till med t.ex. klagomål. Regeringen anser därmed att det är angeläget att förtydliga vem som är utbildnings­anordnare. Regeringen bedömer att för att en sådan reglering ska bli tydlig krävs det en definition av vem som är utbildningsanordnare i lagen om yrkes­högskolan. Enligt regeringen bör även ansvaret tydliggöras i samma lag. Regeringen anser därför att utbildningsanordnare bör definieras som den som har fått ett beslut enligt 7 § lagen om yrkeshögskolan om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren är ansvarig även för sådana delar av utbildningen som utförs av någon annan.

Ansvarsfördelningen mellan utbildningsanordnaren och ledningsgruppen ska förtydligas

Regeringens förslag

Vissa bestämmelser i förordningen om yrkeshögskolan ska flyttas från förord­ningen till lagen om yrkeshögskolan. Det gäller bestämmelserna om att det hos utbildningsanordnaren ska finnas en ledningsgrupp för utbildningen, att en utbildningsanordnare som är ansvarig för flera utbildningar kan få ha en gemensam ledningsgrupp för dessa, att en ledningsgrupp för utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkes­områden får vara gemensam för flera utbildningsanordnare samt att företrä­dare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen ska ingå i lednings­gruppen.

Bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan om ansvar för att en yrkeshögskoleutbildning genomförs enligt bestämmelserna i lagen om yrkes­högskolan, förordningen om yrkeshögskolan och andra förordningar samt om det systematiska kvalitetsarbetet ska flyttas från förordningen till lagen om yrkeshögskolan och justeras enligt följande. Utbildningsanordnaren ska an­svara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt för att ett syste­matiskt kvalitetsarbete bedrivs. Ledningsgruppen ska bevaka att det systemati­ska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbild­ningens karaktär och särart.

Det ska i lagen om yrkeshögskolan införas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare före­skrifter om ledningsgruppens sammansättning och utbildningsanordnarens och ledningsgruppens uppgifter.

Det ska inte längre anges i lagen om yrkeshögskolan att utbildningsanord­naren får utfärda utbildnings- och examensbevis. Den upplysning som finns i lagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om utbildnings- och exa­mensbevis ska dock kvarstå. Det ska också införas en upplysning om att reger­ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompe­tensen kan meddela föreskrifter om betygssättning.

Skälen för regeringens förslag

Det ska införas bestämmelser om ledningsgruppen för en yrkeshögskoleutbildning i lagen om yrkeshögskolan

En utgångspunkt vid utformningen och genomförandet av en yrkeshögskole­utbildning är arbetslivets efterfrågan. Regeringen hänvisar bl.a. till proposi­tionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68), där det anges att arbetslivet bör ha ett avgörande inflytande över innehållet i yrkeshögskoleutbildningarna. Det yrkeskunnande som yrkeshögskolan ska ge måste definieras i samverkan med arbetslivet. Arbetslivets inflytande är viktigt också mot bakgrund av de snabba förändringarna på arbetsmarknaden som medför ett ständigt behov av nya eller förändrade kvalifikationer och kompetenser (prop. 2008/09:68 s. 28). Det finns dock inga bestämmelser i lagen om att det hos utbildningsanordnaren ska finnas en ledningsgrupp med företrädare för arbetslivet. En sådan reglering finns där­emot i förordningen om yrkeshögskolan. Där anges att det ska finnas en sådan ledningsgrupp, att den bl.a. ska bestå av företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen (4 kap. 3 § första stycket 1) samt att flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara företrädare för arbetslivet (4 kap. 4 a §). Regeringen bedömer att en sådan grundläggande bestämmelse bör finnas i lag och inte i förordning. Regeringen anser vidare att även vissa andra bestämmelser om ledningsgruppen bör flyttas till lagen, enligt vad som beskrivs ovan och i propositionen (s. 26–32).

Ansvarsfördelningen ska förtydligas

När det gäller ansvarsfördelningen mellan utbildningsanordnaren och led­ningsgruppen, anser regeringen att bestämmelserna behöver förtydligas. Som framgår ovan av regeringens förslag ska utbildningsanordnaren ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser och för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Ledningsgruppen ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart. Regeringen konstaterar att ledningsgrup­pen i huvudsak utses av utbildningsanordnaren och att ledningsgruppen, i de delar där den fattar beslut, kan anses fungera som utbildningsanordnarens särskilda beslutsorgan. Regeringen bedömer därför att utbildningsanordnaren ska ansvara för att verksamheten, inklusive antagningen till utbildningen, be­drivs författningsenligt, men ledningsgruppen ska ansvara för sina beslut. Regeringen anser vidare att det behöver tydliggöras att utbildningsanordnaren ansvarar för och utför det systematiska kvalitetsarbetet, medan ledningsgrup­pen har en övervakande funktion. Därför behöver bestämmelsen om ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet ändras och flyttas från förordningen till lagen om yrkeshögskolan, enligt regeringen. Den föreslagna regleringen tydliggör, enligt regeringen, utbildningsanordnarens övergripande ansvar och betonar samtidigt vikten av att ledningsgruppens kompetens används för att bevaka att utbildningen uppfyller uppställda krav.

I de fall då en utbildning inom yrkeshögskolan anordnas av en kommun utgör bestämmelserna om utbildningens ledningsgrupp en reglering som berör kommunens organisation och verksamhetsformer. Regeringen redogör i pro­positionen (s. 16–19 och s. 30–32) för hur bestämmelserna om yrkeshögsko­lans ledningsgrupper förhåller sig till kommunallagen (2017:725).

Bestämmelserna om vem som får utfärda examens- och utbildningsbevis ska samlas på förordningsnivå

I lagen om yrkeshögskolan anges att utbildningsanordnaren får utfärda utbild­ningsbevis och examensbevis (14 § andra stycket), samtidigt som det i förord­ningen om yrkeshögskolan preciseras att ledningsgruppen för utbildningen ska utfärda sådana bevis (4 kap. 2 § första stycket 4). För att tydliggöra och renod­la yrkeshögskolans regelverk och ansvarsfördelningen inom yrkeshögskolan anser regeringen att bestämmelser om vem som får utfärda examens- och utbildningsbevis bör samlas på förordningsnivå. Den upplysning som redan finns i lagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om utbildnings- och examensbevis är tillräcklig. Regeringen vill alltså att den nuvarande bestäm­melsen i lagen om att utbildningsanordnaren får utfärda utbildnings- och exa­mensbevis tas bort.

Det bör dock enligt regeringen införas en upplysning i lagen om att reger­ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkom­petensen även kan meddela föreskrifter om betygssättning inom yrkeshög­skolan.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Den nya bestämmelsen i lagen om yrkeshögskolan om att en utbildning inom yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper ska träda i kraft den 1 april 2027. Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Skälen för regeringens förslag

Lagändringarna bör enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt. Samti­digt behöver flera olika aktörer som berörs av förslagen tid för förberedelse och genomförande, inte minst för att kunna säkerställa progression i yrkeshög­skolesystemet.

Det krävs inte att förvaltningsuppgifter överlåts till Nordforsk för att Sverige ska kunna delta i det nordiska forskningssamarbetet

Bakgrund

Sverige bidrar till nordisk forskningsfinansiering genom Nordforsk

De nordiska länderna samarbetar i en mängd olika frågor, bl.a. när det gäller forskning. Enligt regeringen är nordiskt forskningssamarbete centralt för att möta olika samhällsutmaningar och hantera samhällskriser, och det är ett vik­tigt bidrag till att stärka nationella forskningsprioriteringar.

De nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan är Nordiska minister­rådet. Ministerrådets uppgift och organisation regleras i Helsingforsavtalet som är en samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Nor­ge och Sverige. Avtalet undertecknades av dessa länder 1962, och Nordiska ministerrådet bildades 1971. Av Helsingforsavtalet framgår att de nordiska ländernas regeringar samarbetar i Nordiska ministerrådet och att Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Ålands landskapsstyrelse deltar i minister­rådets arbete.

Finansiering av det nordiska forskningssamarbetet administreras genom Nordforsk, som är en institution för forskningssamarbete underställd Nordiska ministerrådet som inrättades 2005. De nationella forskningsfinansiärerna finansierar minst två tredjedelar av den totala budgeten, medan Nordforsk bidrar med upp till en tredjedel. Som ett generellt krav gäller att projektägaren av ett Nordforskprojekt ska vara en forskningsutförande institution. Projekt­konsortiet måste inkludera partner från minst tre nordiska länder (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) eller autonoma områden (Färöarna, Grön­land och Åland). Ett förslag till en ny utlysning måste stödjas av forsknings­finansieringsorganisationer i minst tre nordiska länder. Nordforsk använder två finansieringsmodeller, vanligtvis den s.k. real common pot. Det är en gränsöverskridande finansieringsmodell som kräver att de nationella finan­sieringspartnerna förbinder sig att överföra finansieringen till Nordforsk, som på uppdrag av de nationella forskningsfinansiärerna förvaltar och distribuerar den gemensamma potten till de bästa forskningsförslagen efter sakkunnig­granskning, oavsett hur mycket finansiering varje land har bidragit med till potten.

Frågan om överlåtelse av förvaltningsuppgifter inom nordiskt forskningssamarbete

Frågan har uppkommit om samarbetet inom Nordforsk kräver att förvaltnings­uppgifter överlåts till Nordforsk enligt 10 kap. 8 § regeringsformen (RF) när det gäller en gränsöverskridande finansieringsmodell som benämns ”real com­mon pot”. Enligt 10 kap. 8 § RF kan rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på RF genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller inter­nationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga reger­ingen eller en myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning, fattar riksdagen be­slut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i den paragraf som reglerar överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet (10 kap. 6 § RF).

I Utbildningsdepartementets promemoria Överlåtelse av förvaltningsupp­gift inom nordiskt forskningssamarbete (U2025/00994) föreslås en lag om överlåtelse av förvaltningsuppgifter till Nordforsk med en bestämmelse som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att Nordforsk ska ha rätt att pröva frågor om tilldelning av medel för forskning inom ramen för det nordiska samarbetet under Nordiska minister­rådet.

Regeringens bedömning

Svensk medverkan i Nordforsks gemensamma finansiering av forskningspro­jekt enligt finansieringsmodellen real common pot förutsätter inte att förvalt­ningsuppgifter överlåts till Nordforsk enligt regeringsformen.

Skälen för regeringens bedömning

I propositionen redogör regeringen för att utgångspunkten enligt RF är att rättskipning och förvaltning fullgörs av svenska myndigheter. Det är dock möjligt att överlåta sådana uppgifter till utländska organ, vilket i vissa fall krävs för att Sverige ska kunna delta i internationellt samarbete. Uppgifter som inte grundar sig direkt på RF kan överlåtas i den ordning som anges i 10 kap. 8 § RF, om det sker utanför EU-samarbetet. Huruvida en överlåtelse krävs eller inte beror på vilken uppgift det utländska organet ska utföra. Till skillnad från vad Utbildningsdepartementet gav uttryck för i promemorian U2025/00994 anser regeringen att det inte har avgörande betydelse att fördel­ning av forskningsmedel är en förvaltningsuppgift när medel fördelas av en svensk myndighet. Bedömningen måste i stället göras med utgångspunkt i vad som gäller för medelstilldelningen när den beslutas av Nordforsk.

Regeringen anger vidare att ett svenskt deltagande i projekt inom Nordforsk där finansieringsmodellen real common pot används innebär att Nordforsk fattar beslut om tilldelning av medel som skjutits till av en eller flera svenska forskningsfinansiärer, t.ex. en svensk myndighet. Beslutet att bidra med finan­siering till ett projekt är dock förbehållet den svenska myndigheten. Den som fått ett beslut om forskningsmedel från Nordforsk kommer att behöva följa eventuella villkor för medlen, oavsett om det är en enskild, ett svenskt lärosäte med staten som huvudman eller en annan svensk myndighet. Det innebär dock inte att beslutet får någon effekt i den svenska interna rättsordningen.

Det är därmed inte nödvändigt att överlåta förvaltningsuppgifter på den grunden att Nordforsk ska fatta beslut som blir gällande i svensk rätt. Enligt regeringen finns det heller inte någon annan omständighet som gör en sådan överlåtelse nödvändig.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att riksdagen inte behöver fatta ett beslut om överlåtelse av förvaltningsuppgifter till Nordforsk för att Sverige ska kunna delta i utlysningar där real common pot används.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla yrkeshögskolans viktiga roll när det gäller att möta arbetsmarknadens kompetensbehov i Sverige, stödja omställ­ning för individer och samhälle och stärka matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande.

Utskottet ser positivt på att förslagen i propositionen syftar till att stärka yrkeshögskolan ytterligare. Förslaget om att yrkeshögskoleutbildning ska kun­na bygga på kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper bör enligt utskottet underlätta fördjupning och ökad rörlighet inom utbildningssystemet och bidra till samhällets kompetensförsörj­ning. Det är också positivt med de förtydliganden som föreslås i propositionen. Det gäller bl.a. bestämmelserna om utbildningsanordnarens och ledningsgrup­pens ansvar och uppgifter. Förslagen tydliggör utbildningsanordnarens över­gripande ansvar och betonar samtidigt vikten av att ledningsgruppens kompe­tens används för att bevaka att utbildningen uppfyller uppställda krav.

Sammantaget välkomnar utskottet propositionen och anser av de skäl som anförs ovan och i propositionen att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag