Statens budget 2020 Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU1

Statens budget 2020 Rambeslutet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2020–2022, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar 2020, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021 och 2022 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. I detta sammanhang behandlas också alternativa budgetförslag i motsvarande delar från motionärerna. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Tillväxten i världsekonomin har varit hög under många år men har mattats av under 2018 och 2019. Även i Sverige har konjunkturen varit stark och tillväxten hög under de senaste åren. Utskottet kan notera att den inhemska efterfrågan mattades av under första halvåret 2019, att tillväxten i Sverige nu väntas komma att dämpas och att BNP väntas växa i en långsammare takt 2019 och 2020 än de senaste åren. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi är dock fortfarande högre än normalt. Den lägre tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion.  

Det finns flera osäkerhetsfaktorer i prognosen över den ekonomiska utvecklingen i Sverige som regeringen kan komma att behöva ha beredskap för, bl.a. en kraftig inbromsning av tillväxten i Kina, Storbritanniens utträde ur EU och fortsatta handelspolitiska spänningar mellan Kina och USA.   

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige står väl rustat i ett läge där världsekonomin mattas av och riskerna i omvärlden ökat. Det råder ordning och reda i de offentliga finanserna och statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977. Liksom regeringen anser utskottet att överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utskottet instämmer vidare i bedömningen att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och väl avvägd i rådande konjunkturläge. Mot bakgrund av regeringens prognos för det strukturella sparandet 2022 och överskottsmålets nivå på en tredjedels procent av BNP konstaterar utskottet att det finns ett utrymme för de offentliga finanserna att försvagas t.o.m. 2022. Hur stor del av detta som är ett ytterligare budgetutrymme för nya reformer beror på i vilken utsträckning utrymmet påverkas av andra faktorer som t.ex. den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av volymerna i transfereringssystemen.

De starka offentliga finanserna tillsammans med ett brett och konstruktivt samarbete i riksdagen ger handlingskraft både att möta sämre tider och att genomföra reformer för att långsiktigt kunna ta itu med samhällsproblemen. Med januariavtalet som grund ska en politik föras som skapar förutsättningar för ett starkare samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter, och som tar Sverige framåt.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska vara att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka.

Utskottet välkomnar att regeringen avser fortsätta att utveckla arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. En fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet och studiestartsstödet skapar förutsättningar för fler att skaffa sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden och för fler arbetssökande att komma i arbete. Genom att man inför etableringsjobb skapas förutsättningar för fler nyanlända och långtidsarbetslösa att komma i arbete, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet delar regeringens syn på att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Samtidigt ska, liksom regeringen anger, politiken inriktas på att fasa ut miljöskadliga subventioner såväl i Sverige som globalt. Genom kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet som Klimatklivet och Industriklivet skapas förutsättningar att minska klimatutsläppen. Förbättrade villkor för egenproducerad förnybar el skapar enligt utskottet också förutsättningar för fler att göra klimatsmarta val i sin vardag.

Den demografiska utvecklingen med fler barn, unga och äldre gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förutsättningar för att säkerställa allas rätt till vård, utbildning och omsorg så effektivt som möjligt. Därför välkomnar utskottet att regeringen avser att fortsätta att föra en politik som stärker välfärden bl.a. genom att förstärka resurserna till kommunsektorn och genom en förbättrad kömiljard för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården.

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning på att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och stärka det statliga stödet för likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed skapas bättre förutsättningar för att alla elever, oavsett kön och social bakgrund, ska nå målen för utbildningen.

Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta inrikta politiken på att förbättra möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet. Genom bl.a. statligt stöd till den svenska livsmedelsproduktionen, ökat underhåll av vägar och järnvägar, förstärkt investeringsstöd och utökat stöd till kommuner med socioekonomiska utmaningar skapas förutsättningar för att hela landet ska växa och att Sveriges potential tas till vara.

Polisen och rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Utskottet välkomnar regeringens förslag om att inrikta politiken på att öka resurserna till Polismyndigheten och rättsväsendet; bl.a. tilldelas Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket ökade resurser.

I likhet med regeringen anser utskottet att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392, 1 443 respektive 1 502 miljarder kronor för 2020–2022. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2020, övriga utgifter i statens budget 2020 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2020. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2020, regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler samt de övriga förslag om en ändring i lag och en försäljning av en fastighet som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster. Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminär inkomstberäkning för 2021 och 2022. Utgifterna i statens budget 2020 uppgår sammantaget till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 47 miljarder kronor 2020.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (M, SD, V, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor.

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

1.3 Kompletterande information

1.4 Utskottets ställningstagande

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

2.1 Utgiftstak för staten

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2020

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

2.6 Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

2.7 Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

2.8 Ålderspensionssystemets utgifter 2020

2.9 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2021 och 2022

2.10 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

2.11 Kompletterande information

2.12 Utskottets ställningstagande

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

3.4 Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Reservationer

1.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (M)

2.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

3.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

4.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (KD)

5.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (M)

6.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (SD)

7.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

8.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Bilaga 2
Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2020

Bilaga 3
Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2021–2022

Bilaga 4
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2020

Bilaga 5
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar 2021–2022

Bilaga 6
Regeringens lagförslag

Bilaga 7
Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU1y

Bilaga 8
Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU1y

Bilaga 9
Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU2y

Bilaga 10
Justitieutskottets yttrande 2019/20:JuU1y

Bilaga 11
Civilutskottets yttrande 2019/20:CU1y

Bilaga 12
Utrikesutskottets yttrande 2019/20:UU2y

Bilaga 13
Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU2y

Bilaga 14
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2019/20:SfU1y

Bilaga 15
Socialutskottets yttrande 2019/20:SoU1y

Bilaga 16
Kulturutskottets yttrande 2019/20:KrU1y

Bilaga 17
Utbildningsutskottets yttrande 2019/20:UbU1y

Bilaga 18
Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU1y

Bilaga 19
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU1y

Bilaga 20
Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU1y

Bilaga 21
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU1y

Tabeller

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (M)

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (M)

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo (M)

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (SD)

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo (SD)

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo (V)

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (KD)

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (KD)

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo (KD)

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten 2020–2022

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2020

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2020

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2020

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2021

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar 2022

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2021

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till preliminär inkomstberäkning 2022

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1 och

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1.

 

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

Reservation 4 (KD)

2.	Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2020–2022

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 392 miljarder kronor 2020, 1 443 miljarder kronor 2021 och 1 502 miljarder kronor 2022. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 2–4,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 och

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2.

 

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2020 enligt regeringens förslag. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3 och

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

 

c) Övriga utgifter i statens budget 2020

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2020 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12 samt avslår motion

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

 

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del och

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

 

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 

2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 16 och 18 samt avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7 samt

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

 

f) Övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 17.

 

g) Övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

Riksdagen godkänner att regeringen

1. under 2020 eller 2021 genom försäljning överlåter fastigheten Dykärret Större 7 i Stockholm,

 2. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av Dykärret Större 7 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 19 och 20.

 

h) Ålderspensionssystemets utgifter 2020

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 326 046 miljoner kronor för 2020.  

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 8 och avslår motion

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6.

 

i) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022

Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna

2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 7,

2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 8,

2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt

2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

 

Reservation 5 (M)

Reservation 6 (SD)

Reservation 7 (V)

Reservation 8 (KD)

3.	Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 10.

 

4.	Lån för myndigheternas investeringar i anläggnings-tillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 45 600 miljoner kronor. 

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 13.

 

5.	Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 900 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 14.

 

6.	Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.     

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 finansplanen punkt 15.

 

Stockholm den 21 november 2019

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M) och Ida Gabrielsson (V).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet (januariavtalet).

Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2020 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). Regeringen redovisar också i avsnitt 10 Granskning och ekonomisk styrning sin bedömning av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar. Vidare innehåller avsnittet information om Riksrevisionens revisionsberättelse för årsredovisningen för staten 2018 och en redovisning av arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotionerna 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD), 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD).

I bilaga 1 återfinns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021–2022. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2020. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2021–2022. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6.

Under beredningen har Regeringskansliet informerat utskottet (dnr 308-2019/20) om tilläggsinformation till budgetpropositionen. Frågan behandlas i avsnitt 2.11.

Den 21 november 2019 informerade Statistiska centralbyråns generaldirektör utskottet om de kvalitetsbrister som identifierats i myndighetens datainsamling avseende arbetsmarknadsundersökningen (AKU) och vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda problemen.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambesluts­processen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt en tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och att beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet, i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 2 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 22 oktober 2019 yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen förlängdes tidsfristen för yttrande till den 5 november 2019.

Samtliga utskott har yttrat sig. Yttrandena återfinns i bilagorna 7–21.

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

I detta avsnitt behandlas förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag beskrivs i avsnitt 1.1 och motionärernas förslag i avsnitt 1.2.

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Med januariavtalet som grund avser regeringen att ta sig an samhällsproblem som arbetslöshet, klimatförändringar, växande behov i välfärden, klyftan mellan stad och land, bristande integration, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet.

Fler ska komma i arbete

Arbete är enligt regeringen den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället, men också för att finansiera den gemensamma välfärden. I propositionen framhåller regeringen att sysselsättningsgraden historiskt sett är hög bland både kvinnor och män. Däremot är arbetslösheten fortfarande alltför hög inom vissa grupper, och arbetssökande bedöms alltför ofta sakna den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. För att möta arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft och underlätta anställning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden vill regeringen utveckla såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken, bl.a. genom att införa etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa och genom att öka resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser. En aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar enligt regeringens bedömning till att hålla sysselsättningen uppe vid en ekonomisk avmattning.      

Regeringen avser att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten genom att reformera Arbetsförmedlingen och införa ett nytt system med fristående aktörer som matchar arbetssökande med lediga jobb. Politiken ska också inriktas på att förbättra möjligheterna till utbildning senare i livet för att underlätta omställning i arbetslivet och för att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det ska ske bl.a. genom ett utvecklat kunskapslyft, förlängd möjlighet till svenskundervisning och medel för språkträning för föräldralediga.

Regeringen anser vidare att det behövs fler innovativa och växande företag som skapar fler jobb i hela landet. Politiken föreslås därför inriktas på att sänka skatten på arbete och skatten på att anställa. Regeringen vill därför avskaffa den s.k. värnskatten och införa ett ingångsavdrag som ger arbetsgivare som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden eller som varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter under två år. 

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Regeringen framhåller att Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Ambitionen är att uppnå riksdagens mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Regeringens bedömning är att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i Sverige som globalt. En grön skatteväxling ska genomföras.

Den ekonomiska politiken ska enligt regeringen bidra till att de svenska miljömålen nås; bl.a. ska en handlingsplan tas fram för minskade utsläpp och lagstiftningen ska ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Sverige ska fortsätta att ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av såväl Parisavtalet som Agenda 2030. Regeringen anser också att Sverige ska vara ledande internationellt för att kunna beskatta fossilt flygbränsle.

För att minska klimatutsläppen ska politiken också inriktas på att bl.a. förstärka, effektivisera och utveckla stöden för klimatinvesteringar. Enligt regeringen ska Sverige vara ledande i klimatomställningen, både genom sänkta utsläpp och genom utvecklande av grön teknik. Regeringen anser dessutom att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi.

Välfärden ska stärkas

Regeringen avser att föra en politik som stärker välfärden. I propositionen framhåller regeringen att en generell och skattefinansierad välfärd byggd på hög sysselsättning bidrar till jämlikhet och jämställdhet och banar väg för bättre livschanser för alla. I en tid när allt fler lever allt längre krävs enligt regeringen omfattande resurser för att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden. Regeringen avser därför att fortsätta föra en politik som stärker de allmänna bidragen till kommunsektorn i en jämn takt över hela mandatperioden. En sådan förstärkning bedöms också vara ett effektivt sätt att hålla uppe sysselsättningen vid en ekonomisk avmattning, menar regeringen.

En av de viktigaste frågorna för regeringen under mandatperioden är att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården så att fler får vård i tid och köerna minskar. Sjuksköterskor ska också få bättre möjligheter till vidareutbildning och karriärtjänster. Regeringen avser även att föra en politik där alla som har rätt till assistans också ska få det.

I propositionen framhålls att alla som har jobbat och betalat skatt i Sverige under ett helt yrkesliv förtjänar en trygg ålderdom. Regeringen avser därför att föra en politik som stärker de ekonomiska villkoren för äldre som har svårt att få ekonomin att gå ihop, bl.a. genom att förbättra grundskyddet för pensionärer och ta bort skatteklyftan mellan lön och pension.

Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Alla skolor ska vara bra skolor som präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. Regeringen avser att föra en politik med reformer som ökar likvärdigheten mellan skolor och som stärker läraryrket.

Regeringens ambition är att förbättra styrningen på skolområdet och att ta bort ett antal riktade statsbidrag på skolområdet för att i stället låta dem uppgå i det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Enligt regeringen kan detta vara särskilt betydelsefullt för små kommuner och små enskilda huvudmän som inte har lika utbyggda administrativa stödfunktioner som större huvudmän.

Hela landet ska växa

I propositionen framhåller regeringen att hela Sverige ska leva och växa. För att hela landets potential ska tas till vara anser regeringen att det behövs bättre möjligheter att bo, studera och arbeta i hela landet. Politiken ska därför inriktas på att skapa förutsättningar för detta, bl.a. genom att det införs en skattereduktion riktad till glest befolkade delar av framför allt norra och västra Sverige.

Landsbygdens utveckling bedöms som avgörande för hela Sverige. Regeringen avser därför att föra en politik som stärker den svenska livsmedelsproduktionen, som ökar den statliga närvaron i hela landet och som förstärker utbyggnaden av digital infrastruktur. Politiken ska också inriktas på att förstärka underhållet av vägar och järnvägar på landsbygden. Regeringen föreslår också att politiken ska inriktas på att stärka de kommuner som har tagit emot en stor andel nyanlända i förhållande till sin befolkning.

I propositionen konstateras att bostadsbyggandet fortfarande befinner sig på höga nivåer men att takten i byggandet avtar. Bristen på bostäder är enligt regeringens bedömning fortfarande stor och rörligheten på bostadsmarknaden för liten. Regeringen anser att det måste byggas fler bostäder, att boendesegregationen måste brytas och att ungas möjligheter att flytta hemifrån måste förbättras. Mot den bakgrunden avser regeringen att föra en politik som skapar förutsättningar för detta bl.a. genom att förändra stödet till byggandet av bostäder så att det blir mer ändamålsenligt och effektivt och genom att permanent höja taket för uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljning.

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

I propositionen framhåller regeringen att Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Brott och deras orsaker ska bekämpas. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i omvärlden. För att skapa ett tryggt samhälle behövs enligt regeringen ett strategiskt och målmedvetet brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Politiken ska därför inriktas på att intensifiera kampen mot brottslighet och dess orsaker, bl.a. genom utökade resurser till polisen och ett fortsatt arbete med att anställa 10 000 fler inom polisen till 2024. Politiken ska också inriktas på att förstärka resurserna till Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Hedersrelaterat våld och förtryck ska synliggöras, förebyggas, förhindras och straffas.

Sveriges demokrati och rätt till självbestämmande ska enligt regeringen värnas från både inre och yttre hot. Regeringen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget har försämrats av den politiska utvecklingen i Ryssland och undergrävandet av den europeiska säkerhetsordningen. Regeringen framhåller att det krävs en ökad försvarsförmåga för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. Politiken föreslås därför inriktas på att stärka resurserna till det militära försvaret. För att finansiera de ökade resurserna till försvaret avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs den 1 januari 2022.

Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Regeringens inriktning på skattepolitiken syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och att klimat- och miljömål nås. Genom att säkra stabila skatteintäkter säkras samtidigt välfärdens finansiering. Regeringen föreslår att skattepolitiken inriktas på att bl.a. avskaffa den s.k. värnskatten, att ta bort skillnaden i beskattning mellan pension för personer över 65 år och lön för personer under 65 år, att införa ett ingångsavdrag med kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter under två år för arbetsgivare som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden eller som varit borta länge från arbetsmarknaden samt på att justera skatten på drivmedel. Som en del i en grön skatteväxling avser regeringen att återkomma med förslag om en sänkt inkomstskatt för personer som bor i vissa glest befolkade områden, främst i Norrland.

Den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden för perioden 2019–2022 med tyngdpunkt på utvecklingen 2019 och 2020. I prognosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 6 augusti 2019 beaktats.

Tillväxtutsikterna i omvärlden 2019 och 2020

Regeringen konstaterar att tillväxten i världsekonomin har mattats av efter flera år av hög tillväxt. Indikatorer för tillverkningsindustrin har fortsatt att försvagas och osäkerheterna kring de globala handelsförutsättningarna har ökat. Sammantaget är regeringens bedömning att tillväxten i sammanvägd BNP för de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel mattas av 2019 för att därefter växa ungefär i linje med det historiska genomsnittet sedan 2000.

För euroområdet är regeringens bedömning att BNP-tillväxten blir lägre 2019 och 2020 än de senaste åren. Den snabba inbromsningen av industrikonjunkturen i Tyskland har en stor betydelse för euroområdet som helhet. Förtroendeindikatorer tyder dessutom enligt regeringen på en fortsatt dämpad efterfrågan i tillverkningsindustrin i euroområdet framöver. En svagare global efterfrågan väntas leda till att exporten och investeringarna växer långsammare. Samtidigt dämpas arbetsmarknadsutvecklingen, och hushållen förväntas öka sin konsumtion långsammare.

Osäkerheterna runt formerna för Storbritanniens utträde ur EU bedöms leda till att tillväxten i Storbritannien blir förhållandevis måttlig även för 2019 och 2020. En förhöjd handelsoro och en avtagande effekt av finanspolitiska stimulanser i USA förväntas leda till att tillväxten i USA successivt mattas av 2019 och 2020.

I framväxande ekonomier som Kina är regeringens bedömning att tillväxten saktar ned 2019 och avtar ytterligare 2020 bl.a. som en följd av en ökad handelsoro.

Tillväxtutsikterna för Sverige 2019 och 2020

Regeringen konstaterar att konjunkturen i Sverige har stärkts de senaste åren och att tillväxten har varit hög. Under första halvåret 2019 mattades den inhemska efterfrågan dock av. Regeringens bedömning är att tillväxten även blir dämpad under andra halvåret 2019 och 2020. Den dämpade tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion. För 2019 och 2020 väntas BNP växa med 1,4 procent respektive år, se tabell 1.1.

Tabell 1.1 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring

	2018	2019	2020	2021	2022
BNP	2,4	1,4	1,4	1,8	1,9
Hushållens konsumtion	1,2	0,8	2,2	2,7	3,0
Offentlig konsumtion	0,9	0,2	0,0	–0,5	–0,9
Fasta bruttoinvesteringar	4,0	–0,7	1,1	0,9	1,2
Lagerinvesteringar	0,4	–0,2	0,0	0,0	0,0
Export	3,9	3,5	2,4	3,1	3,2
Import	3,8	0,6	2,2	2,2	2,3

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Hushållens konsumtion väntas växa i en långsammare takt 2019 än tidigare år. Den svagare utvecklingen bedömer regeringen till viss del som tillfällig, och hushållen förväntas öka sin konsumtion i en högre takt 2020 än 2019. En stabilisering av läget på bostadsmarknaden och ett högt sparande bland hushåll talar enligt regeringen för en sådan utveckling.  

De migrationsrelaterade utgifter som är förknippade med nyanländas första år i Sverige minskar successivt, vilket bidrar till lägre offentliga konsumtionsutgifter. Bostadsinvesteringarna bedöms minska de närmaste åren, bl.a. som en följd av sjunkande priser och ett ökat utbud av bostäder till försäljning.

Även utrikeshandeln väntas bli svagare 2019 och 2020 än 2018. Indikatorer tyder enligt regeringen på att exporttillväxten dämpas 2019. Den lägre globala tillväxten tillsammans med en gradvis förstärkning av kronan bedöms enligt regeringen bidra till att exporten ökar långsammare även 2020.

Arbetsmarknaden, resursutnyttjande, löner, inflation och räntor 

Regeringen konstaterar att sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har stigit sedan 2011 och är på historiskt höga nivåer, bland både kvinnor och män. Samtidigt konstaterar regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden dämpades under det första halvåret 2019. Indikatorer som t.ex. företagens anställningsplaner tyder på att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta vara dämpad. Utvecklingen bedöms också påverkas av att befolkningen i arbetsför ålder väntas växa i långsammare takt både 2019 och 2020 än tidigare år.

Sammantaget är regeringens bedömning att sysselsättningen och arbetskraften kommer att fortsätta öka både 2019 och 2020, men tillväxten väntas avta tydligt jämfört med tidigare år. Arbetslösheten väntas vara oförändrad 2019 jämfört med 2018 för att sedan öka marginellt 2020.

Resursutnyttjandet i ekonomin bedömer regeringen i nuläget vara högre än normalt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft och rekryteringsbehoven dämpas bedöms resursutnyttjandet gradvis gå mot ett balanserat konjunkturläge. BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, minskar 2019 och 2020. Det ansträngda resursutnyttjandet på arbetsmarknaden väntas i sin tur leda till att löneökningarna blir något högre framöver. Det högre resursutnyttjandet talar enligt regeringen för att inflationen stiger de kommande åren. Ett antal faktorer, som t.ex. företagens inflationsförväntningar, verkar samtidigt återhållande på inflationen 2019 och 2020.

Osäkerheten kring handelsrelationerna mellan USA och framför allt Kina bidrog enligt regeringen till en oro på de finansiella marknaderna under våren och sommaren 2019, vilket bl.a. medfört att de längre räntorna i omvärlden har sjunkit. Regeringen konstaterar att ränteförväntningarna har sjunkit även i Sverige och att marknadsaktörerna inte förväntar sig att Riksbanken höjer räntan inom de närmaste två åren. 

Utvecklingen 2021 och 2022

I propositionen redovisar regeringen ett huvudscenario för utvecklingen av svensk ekonomi för 2021 och 2022. 

Regeringens bedömning är att tillväxten i omvärlden normaliseras till genomsnittliga tillväxttakter på omkring 2 procent 2021 och 2022 och att resursutnyttjandet i det närmaste är balanserat. Detta väntas bidra till att efterfrågan på svensk export växer med omkring 3,5 procent per år, vilket är något långsammare än den genomsnittliga tillväxten sedan 2000. Det förklaras bl.a. av att de senaste årens långsammare tillväxt i världshandeln antas bestå även framöver. 

För Sverige är regeringens bedömning att tillväxten i arbetsutbudet dämpas 2021 och 2022 jämfört med tidigare år till följd av att befolkningstillväxten mattas av samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Samtidigt väntas produktivitetsutvecklingen, som har varit svag under flera år, stiga något. Sammantaget är regeringens bedömning att tillväxten i potentiell BNP uppgår till omkring 2 procent 2021 och 2022. Konjunkturläget bedöms vara balanserat 2021 och 2022. Regeringens bedömning är vidare att den offentliga konsumtionen utvecklas jämförelsevis svagt 2021 och 2022, till följd av antagandet om oförändrade regler. Dessa beräkningstekniska antaganden innebär att finanspolitiken sammantaget blir åtstramande. Effekterna av detta motverkas till viss del av att penningpolitiken blir mer expansiv än vad som annars skulle vara fallet, vilket antas stimulera tillväxten i framför allt hushållens konsumtion och fasta bruttoinvesteringar. Sammantaget bedömer regeringen att BNP-tillväxten 2021 och 2022 blir något lägre än genomsnittet sedan 2000.

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Regeringen belyser ett antal faktorer som skulle kunna leda till en svagare eller starkare ekonomisk utveckling 2019 och 2020 än i prognosen, bl.a. utvecklingen av handelskonflikten mellan USA och Kina, Kinas problem med överkapacitet i statliga företag, obalanser på bostadsmarknaden och en hög skuldsättning i både den privata och den offentliga sektorn. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina bedöms kunna få stora konsekvenser för utvecklingen i världsekonomin.

Storbritanniens utträde ur EU, klimatförändringar, geopolitiska spänningar och Italiens finanspolitik beskrivs av regeringen som ytterligare faktorer som kan komma att leda till allmän finansiell oro.

I Sverige utgör enligt regeringen utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning en osäkerhetsfaktor. Riskerna för en snabb nedgång i bostadspriserna bedöms ha minskat, men om priserna skulle sjunka kraftigt framöver kan det leda till negativa effekter för svensk ekonomi om hushållen drar ned på sin konsumtion.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetpolitiska åtgärder.

Enligt det mål för det finansiella sparandet (överskottsmålet) som gäller fr.o.m. 2019 ska sparandet i den offentliga sektorn motsvara en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet har uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet.

I tabell 1.2 redovisas utfall och prognos för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn, det strukturella sparandet samt det bakåtblickande åttaårssnittet för det finansiella sparandet.

Den offentliga sektorns finanser redovisade överskott 2015–2018. År 2018 blev överskottet 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet väntas även 2019 vara positivt men försvagas med 0,5 procent av BNP jämfört med 2018. Givet beslutade, föreslagna och aviserade budgetpolitiska åtgärder beräknar regeringen att sparandet kommer att vara i stort sett oförändrat mellan 2019 och 2020 för att sedan växa 2022. Mot slutet av prognosperioden bedömer regeringen att inkomsterna växer något svagare än BNP medan utgifterna i framför allt staten successivt minskar som andel av BNP.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet uppgår till nära 0 procent av potentiell BNP 2019 och 0,2 procent 2020. Till följd av osäkerheten i bedömningen av det strukturella sparandet anser regeringen att så små skillnader i förhållande till målet inte utgör någon tydlig avvikelse. Regeringen bedömer därför att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Regeringens bedömning är att finanspolitiken i allt väsentligt är neutral 2019 och 2020, och därmed en väl avvägd inriktning i rådande konjunkturläge.

Det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under överskottsmålets nivå. Regeringen konstaterar att sparandet dock gradvis har stigit under perioden.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

Utfall 2018 och prognos 2019–2022

	2018	2019	2020	2021	2022
Finansiellt sparande	0,9	0,4	0,3	0,4	1,2
Bakåtblickande åttaårssnitt	–0,1
Strukturellt sparande1	0,0	0,0	0,2	0,5	1,3
BNP-gap	1,2	0,9	0,2	0,0	0,0

1 Andel av potentiell BNP.

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Utgiftstaket för staten – uppföljning

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen.

I propositionen görs en uppföljning av de beslutade nivåerna för utgiftstaket 2019–2021. Regeringen bedömer att utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna, dvs. budgeteringsmarginalen, är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen för 2019–2021.

I tabell 1.3 redovisas de nivåer på utgiftstaket som riksdagen beslutat om fram till 2021 och regeringens förslag på nivå för 2022 tillsammans med prognosen för de takbegränsade utgifterna. För förslag till beslut om utgiftstakets nivå för 2022, se vidare avsnitt 2.1 Utgiftstak för staten.

Tabell 1.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

	2019	2020	2021	2022
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	997 202	1 025 536	1 052 828	1 065 085
Minskning av anslagsbehållningar		–7 267	–4 255	–3 606
Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	317 415	326 046	334 572	343 549
Takbegränsade utgifter	1 314 617	1 351 582	1 387 400	1 408 634
Budgeteringsmarginal	36 383	40 418	55 600	93 366
Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter	2,8	3,0	4,0	6,6
Utgiftstak för staten	1 351 000	1 392 000	1 443 000	1 502 000
Utgiftstak för staten i procent av BNP	27,1	27,1	27,1	27,1

Anm.: Prognos för 2019.

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2020–2022

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder.

Regeringens prognos visar på ett överskott i statens budget under hela prognosperioden 2020–2022. Budgetsaldot väntas försvagas med 30 miljarder kronor per år 2021 och 2022 då regeringen, till följd av ett antagande om att räntenivån i ekonomin åter blir positiv, förväntar sig att företag kommer att ta ut sina kapitalplaceringar på skattekonton. För en mer detaljerad redovisning av utvecklingen av inkomster och utgifter i statens budget 2020–2022, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.9.

Överskottet i statens budget bidrar till en lägre statsskuld. Skulden fortsätter att minska både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2022 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till ca 15 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under prognosperioden både till följd av överskotten i de offentliga finanserna och till följd av att Riksbanken amorterar på delar av sitt valutalån i Riksgäldskontoret. År 2022 beräknas bruttoskulden uppgå till ca 30 procent av BNP. Bruttoskulden understiger referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att skulden inte bör överstiga 60 procent av BNP.

Tabell 1.4 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

	2020	2021	2022
Inkomster i statens budget	1 116 108	1 110 534	1 149 613
därav inkomster av såld egendom	5 000	5 000	5 000
Utgifter i statens budget	1 069 195	1 073 006	1 078 596
därav Statsskuldsräntor	29 655	7 655	7 155
Riksgäldskontorets nettoutlåning	13 798	12 316	6 152
Kassamässig korrigering	278	278	278
Statens budgetsaldo	46 913	37 528	71 018
Statsskuld vid årets slut	936 549	893 800	818 110
Statsskuld i procent av BNP	18,2	16,8	14,8
Maastrichtskulden i procent av BNP1	33,4	31,8	29,6

1Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper.

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

I tabell 1.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Staten förväntas redovisa stora överskott under hela prognosperioden, och regeringen beräknar att det finansiella sparandet i staten överstiger 1 procent av BNP varje år. Från och med 2021 beräknas överskottet i staten successivt stärkas till följd av att utgifterna minskar som andel av BNP. Det är enligt regeringen bl.a. utgifter inom migrationsområdet och utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar som förväntas minska. Dessutom medför de beslutade och föreslagna budgetpolitiska åtgärder som hittills aviserats att sparandet ytterligare förstärks i slutet av perioden. Även det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet beräknas redovisa överskott under hela prognosperioden. Det förklaras av att direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar de närmaste åren bedöms vara högre än avgiftsunderskottet i ålderspensionssystemet. För kommunsektorn beräknas underskotten i det finansiella sparandet uppgå till 0,8 procent av BNP per år under prognosperioden. Kommunsektorns skatteinkomster beräknas öka något mindre under perioden än vad de gjorde föregående fyraårsperiod. Det beror främst på att antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas i något långsammare takt. Samtidigt hålls tillväxten av statsbidrag tillbaka på grund av minskande migrationsrelaterade statsbidrag. Kommunsektorns utgifter bedöms också öka i en något måttligare takt framöver. Efter flera års snabb tillväxt av investeringsutgifter bedömer regeringen att utvecklingen av dessa dämpas under prognosperioden. Sammantaget beräknas kommunsektorns utgifter öka något mer än inkomsterna 2019–2022, vilket medför ett något minskat finansiellt sparande under perioden.

Tabell 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	2 509 502	2 586 086	2 687 717
Offentlig sektors utgifter	2 492 750	2 564 335	2 620 877
Finansiellt sparande	16 752	21 751	66 840
Staten	53 466	56 726	97 344
Ålderspensionssystemet	5 491	8 338	11 910
Kommunsektorn	–42 205	–43 314	–42 414
Finansiellt sparande i procent av BNP	0,3	0,4	1,2

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2019

Enligt prognosen för 2019 bedöms statens skatteinkomster minska med knappt 3 miljarder kronor jämfört med beräkningarna i statens budget för 2019. Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2019 är prognosen för skatt på arbete och skatt på kapital i stort sett oförändrad. Mervärdesskatteintäkterna beräknas bli 3 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i statens budget för 2019, medan punktskatteintäkterna bedöms bli något högre. Intäkterna från skatt på arbete bedöms vara i nivå med prognosen i statens budget för 2019. Prognosen för övriga inkomster, dvs. inkomster av statens verksamhet, inkomster av såld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag m.m. från EU samt avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet, har reviderats ned med 1 miljard kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2019.

Statens utgifter under 2019 beräknas sammantaget bli lägre än de anslag som anvisats, inklusive ändringarna i samband med förslag i vår- och höständringsbudgetarna. Nedrevideringarna av utgifterna hänförs till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–2,2 miljarder kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–2,0 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–1,9 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–1,6 miljarder kronor) samt utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (–1,5 miljarder kronor).

Regeringen har reviderat ned prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2019 med 9 miljarder kronor i förhållande till den prognos som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen. Regeringen anger att inkomsterna från bl.a. skatt på kapital förväntas bli lägre än i den tidigare prognosen. Samtidigt har utgifterna för konsumtion och investeringar reviderats upp. Även förslag och aviseringar i budgetpropositionen medför högre utgifter. Det finansiella sparandet beräknas bli lägre under hela prognosperioden i samtliga sektorer än i prognosen i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Regeringens prognos visar på en starkare utveckling av de offentliga finanserna 2019 än i prognoserna från Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV). Det förklaras enligt regeringen främst av olika syn på hur inkomsterna väntas växa. Både KI och ESV bedömer att skatteinkomsterna utvecklas svagare än enligt regeringens prognos. Dessutom beräknar dessa bedömare att utgifterna i kommunsektorn växer snabbare än enligt regeringens prognos. Beräkningsförutsättningarna skiljer sig åt mellan myndigheterna och regeringen fr.o.m. 2020 till följd av de åtgärder som presenteras i budgetpropositionen. Detta förklarar delvis den annorlunda utveckling som KI och ESV räknar med. Vidare kvarstår skillnaderna mellan regeringens och de båda myndigheternas bedömningar av hur skatteinkomsterna utvecklas. När det gäller regeringens bedömning av det strukturella sparandet är skillnaderna i förhållande till andra bedömare i vissa fall annorlunda vid jämförelser av det strukturella sparandet än det finansiella sparandet. Detta kan enligt regeringen dels bero på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Tabell 1.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

	2019	2020	2021	2022
Finansiellt sparande
Regeringen	0,4	0,3	0,4	1,2
Konjunkturinstitutet	0,2 (0,1)	0,0 (–0,1)	0,3	0,2
Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder	0,2	0,4	0,9	1,7
Ekonomistyrningsverket	0,0	0,3	0,8	1,4
Riksbanken	0,1	0,0	0,1
EU-kommissionen	0,4	0,4
OECD	0,8	1,0
IMF	0,5	0,3	0,3	0,3
Strukturellt sparande
Regeringen	0,0	0,2	0,5	1,3
Konjunkturinstitutet	–0,1 (–0,1)	–0,2 (0,0)	0,3	0,3
Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder	–0,1	0,1	0,8	1,8
Ekonomistyrningsverket	–0,3	0,2	0,8	1,4
EU-kommissionen	0,5	0,6
OECD	0,6	1,0
IMF	0,4	0,3	0,3	0,3

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutets prognoser 2019-06-19 samt uppdatering inom parentes från 2019-08-06, Ekonomistyrningsverket 2019-09-04, Riksbanken 2019-09-05, EU-kommissionen 2019-05-07, OECD 2019-05-15 och IMF 2019-04-09.

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

1.2 Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Moderaternas inriktning på den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion anförs att det är en ansvarsfull politik att bygga upp motståndskraft mot kriser och genomföra reformer som leder till att fler kommer i arbete. På det sättet bygger man ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa, och skapar samtidigt gemensamt trygghet och sammanhållning. Motionärerna vill återupprätta samhällskontraktet, värna sammanhållningen och skapa möjligheter för alla att få ett gott liv i Sverige.

Återupprätta samhällskontraktet

Motionärerna vill se åtgärder som är riktade mot det ökande grova våldet och utsattheten för vissa brott, inte minst bland unga. För att öka tryggheten vill Moderaterna bl.a. möjliggöra för Polismyndigheten att dels anlita ordningsvakter som ska kunna bistå med att upprätthålla trygghet på gator och torg, dels återanställa poliser och stärka polisens administrativa stöd. Motionärerna vill också se utökade anslag till åklagare, domstolar och kriminalvård. Vidare vill motionärerna höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sammanlagt 14 miljarder kronor 2020 för att kommunerna ska kunna upprätthålla den välfärd som medborgarna förväntar sig, när förändringar i demografin med fler barn och äldre, och en misslyckad integration, gör att kommuner och regioner befinner sig under ett allt större tryck. Motionärerna menar också att statens kostnader måste minska om välfärdens kärna och statens kärnuppgifter ska kunna prioriteras, och de ser det som en viktig uppgift att stoppa skenande utgifter. Av den anledningen förordar motionärerna ett volymmål inom asylmottagningssystemet för att minska antalet asylsökande och därmed kostnaderna, samt en reformering av budgetprincipen för biståndet och ett avskaffande av enprocentsmålet.

Ett sammanhållet Sverige

Motionärerna konstaterar att kostnaderna för klimatomställningen måste fördelas rättvist. Det skulle vara ett steg i rätt riktning om skatten på drivmedel sänks för den som bor utanför storstaden och är beroende av bilen för att lättare få vardagen att gå ihop. Sammanhållningen mellan generationer behöver enligt motionärerna stärkas, t.ex. genom att man i större utsträckning tar till vara kompetensen hos erfarna medarbetare. Därför förordar motionärerna att skatten sänks för alla pensionärer och med ett större belopp per person än enligt regeringens förslag.

Vidare menar motionärerna att språkkrav för de vuxna och en skola som fokuserar på kunskap skulle leda till att alla som är nya i Sverige ges förutsättningar att komma in i samhället och vara med och bidra till det gemensamma. Sammanhållningen kräver också en inkomstfördelning som människor uppfattar som rättvis. Här spelar utformningen av budgeten roll, och med Moderaternas alternativa budgetförslag gynnas den tiondel som har näst lägst inkomst mest, vilket medför att flit, ansträngning och entreprenörskap skulle löna sig mer än med förslagen i regeringens budget.

Högre tillväxt och fler jobb

Motionärerna lyfter fram att arbetslösheten bland utrikes födda har nått rekordnivåer och att konsekvenserna av att fastna i bidragsberoende är förödande för både individ och samhälle. Därför förordas skärpta krav för att få försörjningsstöd, kvalificering in i bidragssystemen, krafttag mot bidragsfusk och ett bidragstak, så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Tillsammans med en förstärkning av jobbskatteavdraget anses åtgärderna inom det här området medföra att fler människor kommer att gå från bidrag till jobb.

När det gäller den skattepolitiska inriktningen anser motionärerna att principen hälften kvar av en löneökning ska gälla alla, eftersom höga marginalskatter minskar drivkraften att utbilda sig och arbeta mer. Av den anledningen vill motionärerna se en nedtrappning av den statliga inkomstskatten med 1 procentenhet per år, samtidigt som expertskatten görs mer konkurrenskraftig. Vidare förordas att skatt på arbete växlas mot skatt på konsumtion och konsumtionslån som ytterligare ett steg i en skattereform som ska skapa fler jobb och öka tillväxten.

Vidare vill motionärerna se ett elektrifieringspaket, dels för att tillväxten är beroende av trygg elförsörjning, dels som en central del i klimatomställningen. Viktiga komponenter i ett sådant paket är bl.a. fjärde generationens kärnkraft och effektivisering av klimatpolitiken, t.ex. i form av klimatbistånd till omvärlden där pengarna gör mer nytta.

För att säkra framtidens kompetensförsörjning och tillväxt bör undervisningstiden i skolan ökas, så att alla ungdomar kan möta framtiden med rätt kunskaper.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

För att upprätthålla överskottsmålets legitimitet ligger det enligt motionärerna ett egenvärde i att det uppfylls, särskilt mot bakgrund av att det sänkts till en tredjedels procent av BNP fr.o.m. 2019. Motionärerna är kritiska till den förda finanspolitiken och menar att det är nödvändigt att bygga upp stora överskott i goda tider och att inte föra en politik som bygger in stora kostnadsökningar som blir synliga först i sämre tider. Enligt motionärerna behövs planering för en aktiv finanspolitik, t.o.m. en mycket expansiv finanspolitik, för ett fall där övriga ekonomisk-politiska verktyg är uttömda. I det sammanhanget framhåller motionärerna att överskottsmålet inte utgör någon större begränsning. Så länge marknaders och medborgares förtroende för styrkan i offentliga finanser är intakt är det svårt att se att regeringen skulle få någon kritik för att politiken är för expansiv, anför motionärerna.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	−12 663	−14 215	−20 735
Offentlig sektors utgifter	−17 440	−14 912	−12 618
Finansiellt sparande	+4 777	+697	−8 117
Staten	+5 492	+1 842	−6 632
Ålderspensionssystemet	−1 110	−1 210	−1 420
Kommunsektorn	+395	+65	−65
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,4 %	0,4 %	1,1 %

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060.

Av tabell 1.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Motionärerna avvisar den bankskatt som regeringen vill införa fr.o.m. 2022, vilket förklarar att det finansiella sparandet är ca 8 miljarder kronor lägre det året.

Tabell 1.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Kommunernas inkomster	+12 527	+18 692	+24 026
Kommunal inkomstskatt	−3 675	−3 715	−3 615
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25	+16 202	+22 407	+27 641
därav ekonomiska regleringar	+4 740	+4 740	+4 740
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Utgifter	+12 132	+18 627	+24 091
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+395	+65	−65

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060.

De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.8. Motionärerna vill både se högre generella statsbidrag till kommunerna jämfört med regeringens budgetförslag och att ett antal riktade statsbidrag omvandlas till att i stället ingå i det generella statsbidraget.

Tabell 1.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Takbegränsade utgifter	−14 480	−12 342	−10 488
Budgeteringsmarginal	−20 520	−27 658	−51 512
Utgiftstak för staten	−35 000	−40 000	−62 000

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060.

Moderaternas förslag till utgiftstak för 2022 är 62 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.9. För de av riksdagen sedan tidigare fastställda taken 2020 och 2021, där regeringen i propositionen endast föreslår tekniska justeringar, föreslår Moderaterna utgiftstak som är 35 miljarder kronor respektive 40 miljarder kronor lägre än regeringens förslag.

Tabell 1.10 Statens budgetsaldo (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Inkomster i statens budget	−8 988	−10 500	−17 120
därav inkomster av såld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	−14 480	−12 342	−10 488
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+5 492	+1 842	−6 632

Källa: Moderaternas partimotion 2019/20:3060.

I tabell 1.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Inkomsterna är lägre främst till följd av att motionärerna vill se sänkta skatter på arbete och sänkt skatt till alla pensionärer. Dessutom avvisar man bl.a. förslag från regeringen om höjda drivmedelsskatter. Motionärerna avvisar även regeringens förslag om att avskaffa värnskatten och vill se en höjning av den reducerade momsen på livsmedel från 12 procent till 15 procent, vilket leder till högre inkomster jämfört med regeringens förslag. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Moderaternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020.

När det gäller utgifterna är de lägre i Moderaternas budgetalternativ än i regeringens förslag bl.a. till följd av att motionärerna förordar reformer inom såväl a-kassan och aktivitetsstödet som sjukförsäkringen samt effektiviseringar inom biståndet. De höjda anslag till rättsväsendet och till kommunerna som motionärerna vill se leder till högre utgifter jämfört med regeringens förslag.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Sverigedemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Avmattning i svensk ekonomi tillsammans med kostnader för integration och en åldrande befolkning är faktorer som motionärerna befarar kommer att leda till svåra prioriteringar i kommunerna under de närmaste åren. Motionärerna vill därför se att staten vidtar åtgärder som bidrar till sammanhållning och tillit. Den kommunala verksamheten behöver effektiviseras, men motionärerna anser att staten också behöver tillföra medel till kommunerna i en storleksordning som svarar mot de behov som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisat.

Motionärerna anser att svensk vård håller hög internationell standard vad gäller medicinska resultat men att det finns problem i kapacitet och tillgänglighet. För att stärka förtroendet för vården måste bl.a. tillgängligheten förbättras, vilket motionärerna menar uppnås genom att man ökar resurserna för att förkorta väntetiderna och förbättra vidareutbildningen av sjuksköterskor. Medborgarskapet ska ha betydelse för vilken tillgång som ska ges till vård i Sverige.

Att upprätthålla lag, ordning och säkerhet måste enligt motionärerna prioriteras högt i nuvarande situation där vissa typer av grova brott ökar och samhällsfunktionerna i vissa utsatta områden inte längre kan fungera normalt. Motionärerna vill att mer resurser läggs på Polismyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Säkerhetspolisen. Försvarsbudgeten ska på sikt ha en lägsta nivå om 2 procent av BNP.

Stora grupper befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden, trots att det i många fall gäller människor som har potential att arbeta. Arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionärerna förbättras med större flexibilitet och bättre villkor för små och medelstora företag, t.ex. genom att reformera Arbetsförmedlingen, införa lärlingsanställningar och starta-eget-bidrag samt sänka inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna.

Tillväxt och välstånd skapas enligt motionärerna genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Motionärerna prioriterar skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer framför ett slopande av värnskatten, för att ge rätt incitament till de som står på tröskeln till arbetsmarknaden. Skatter på vanlig konsumtion ska inte höjas. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera, och motionärerna anser att en politik för sänkt pris på drivmedel gynnar de som bor utanför stadskärnorna och är beroende av bilen i sin vardag.

Övergången till miljövänliga transporter bör enligt motionärerna genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt rimligt. Befintliga resurser bör därför riktas mot andra miljösatsningar och andra behov i samhället. Utöver åtgärderna inom transporter, arbetsmarknad och skatter som gynnar både stad och land kan en aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik ge bra förutsättningar för skogsbruket och lantbruket.

Många pensionärer lever under fattigdomsgränsen medan andra riskerar oskäligt låg levnadsstandard efter mer än 30 år av hårt arbete. Lösningen är enligt motionärerna bl.a. att höja grundskyddet för pensionärer och att helt avskaffa skatteskillnaden mellan arbete och pension.

Motionärerna anser vidare att det är dags att återupprätta den del av samhällskontraktet som handlar om att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet medan den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. Vidare ska familjepolitiken ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar att knyta band under småbarnsåren. Därför vill motionärerna se bl.a. höjt bostadsbidrag för att stärka socioekonomiskt svaga barnfamiljer och stärkt föräldraförsäkring. Bostadspolitiken tillsammans med socioekonomiska frågor är viktiga delar i motionärernas långsiktiga vision att Sveriges otrygga bostadsområden ska förbättras. Bostadspolitiken ska gagna unga, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet.

När det gäller skolfrågor förespråkar motionärerna ett statligt huvudmannaskap för skolan och en starkare statlig styrning. Vidare förordas åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren i förskolan och höja statusen på läraryrket.

Motionärerna framhåller att det för Sveriges del är viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer, värderingar, traditioner, seder och bruk. För att leda kulturpolitiken mot denna vision anser motionärerna att det behövs nya kulturpolitiska mål.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är högre än det regeringen redovisar för samtliga år 2020–2022. Som framgår av tabellen är det finansiellt sparande inom kommunsektorn som förklarar det högre sparandet.

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	−4 067	−9 368	−8 162
Offentlig sektors utgifter	−9 569	−19 539	−24 214
Finansiellt sparande	+5 502	+10 171	+16 052
Staten	−7 045	−10 438	−9 886
Ålderspensionssystemet	+1 635	+2 983	+3 392
Kommunsektorn	+10 912	+17 626	+22 546
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,4 %	0,6 %	1,5 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12. Effekterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill korta ned de praktiska gymnasieprogrammen med ett år och införa ett avdrag för den allmänna löneavgiften som minskar kommunernas kostnader.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Kommunernas inkomster	+5 821	+12 319	+17 386
Kommunal inkomstskatt	+741	+2 239	+2 306
Kapitalinkomster och övriga inkomster	+80	+80	+80
Statsbidrag inom utgiftsområde 25	+5 000	+10 000	+15 000
därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Utgifter	−5 091	−5 307	−5 160
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+10 912	+17 626	+22 546

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

Motionärerna har inte förslag om några andra utgiftstak för 2020–2022 än de regeringen föreslår, se tabell 1.13.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Takbegränsade utgifter	+2 157	−1 249	−662
Budgeteringsmarginal	−2 157	+1 249	+662
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

I tabell 1.14 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Inkomster i statens budget	−4 888	−11 687	−10 548
därav inkomster av såld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	+2 157	−1 249	−662
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−7 045	−10 438	−9 886

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2019/20:2682.

Inkomsterna är lägre främst till följd av att motionärerna vill se sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer och anser att villkoren för småföretagare behöver förbättras genom sänkta arbetsgivaravgifter och ett slopat sjuklöneansvar. Motionärerna avvisar regeringens förslag om avskaffad värnskatt och de årliga indexuppräkningarna av skatten på bensin och diesel, vilket leder till högre beräknade inkomster jämfört med regeringens beräkning. Då motionärerna också vill se återställda momssatser på bl.a. restaurang- och cateringtjänster innebär det att man redovisar högre inkomster för mervärdesskatt än regeringen. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Sverigedemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020.

När det gäller utgifterna är de någon eller några miljarder kronor högre eller lägre än enligt regeringens förslag 2020–2022. Motionärerna förordar lägre anslag bl.a. för migration och integration, internationellt bistånd, arbetsmarknadspolitiska program, nystartsjobb och etableringsjobb. De höjda anslag till kommunsektorn, rättsväsendet och till vård och omsorg som motionärerna vill se leder till högre utgifter än enligt regeringens förslag.

Vänsterpartiet

I partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Enligt Vänsterpartiet har ojämlikheterna i samhället ökat under de senaste decennierna och skattesystemets omfördelning kraftigt försämrats, samtidigt som den ekonomiska eliten har fått det allt bättre.

Skattesystemets omfördelande effekter har kraftigt minskat över tid anser motionärerna och Sverige har nu det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s 15 kärnländer. Skattesystemet ska enligt motionärerna användas för att omfördela resurserna, förändra maktförhållandena i samhället och lösa de akuta utmaningarna. Skattesystemet ska bygga på principen om lika skatt vid lika inkomst. Motionärerna vill öka beskattning av kapital, bl.a. genom förmögenhetsskatt och arvsbeskattning, och de vill se en ökad progressivitet i inkomstskatten. Härutöver förordar motionärerna att den modell för vinstbegränsning som föreslogs i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) ska införas.

Motionärerna lägger fram en reformagenda för att öka jämlikheten i samhället. Detta ska ske bl.a. genom att resurser tillförs kommunsektorn via de generella statsbidragen och genom riktade åtgärder för att stärka välfärden.

Motionärerna vill förbättra arbetsmiljön, kompetensutvecklingen och arbetsvillkoren inom hälso- och sjukvården. Härutöver bör särskilda resurser avsättas för att stärka hälso- och sjukvården i glest befolkade regioner. Den psykiatriska vården behöver stärkas, vad gäller såväl den öppna som den slutna vården samt barn- och ungdomspsykiatrin. Motionärerna anför vidare att lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, ska återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar grundläggande rättigheter. Motionärerna förespråkar även ett kraftigare högkostnadsskydd i tandvården.

Äldreomsorgen har enligt motionärerna länge varit eftersatt, och resurser bör läggas på ett särskilt äldreomsorgspaket. Framför allt förordar motionärerna omfattande satsningar på ökad personaltäthet och fortbildning inom äldreomsorgen. Kommunerna bör även kunna söka medel för att utveckla och bygga moderna välfungerande boenden, erbjuda bra mat och avgiftsfria trygghetslarm. Härutöver förespråkar motionärerna avgiftsfria läkemedel för alla över 80 år, då ingen ska behöva avstå från medicin av ekonomiska skäl.

Motionärerna bedömer att taket för sjukpenning och sjukersättning behöver höjas för att säkra ersättningssystemets långsiktiga legitimitet. Samtliga ersättningsnivåer behöver justeras och hela sjukförsäkringen ses över. I motionen anförs att en höjning av garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ska prioriteras.

Motionärerna förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och grundläggande utbildning av god kvalitet. De förordar även subventionerade anställningar för att hjälpa de grupper som står längst från arbetsmarknaden att få ett jobb. Härutöver föreslår motionärerna att övergången till sex timmars arbetsdag ska påbörjas genom att staten tillskjuter medel för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön på ett arbetsställe i varje kommun och landsting i Sverige.

Enligt motionärerna bör det införas en möjlighet att avsluta sitt arbetsliv tidigare utan att pensionen påverkas negativt. Det ska ske genom att en särskild åldersfaktor införs i sjukersättningssystemet, som innebär att inkomstpension inte behöver tas ut i förtid, och att kraven på omställning ändras vid 61 års ålder. En försäkrad bör endast prövas mot arbete inom ramen för det yrke som denne har och inte mot hela arbetsmarknaden som i dag. Förslaget innebär även att den som inte kan jobba fram till pension ska ha möjlighet att få sjukersättning upp till 67 års ålder.

Motionärerna anför även att garantipensionen bör höjas med 1 000 kronor i månaden så att de som lever på garantipension inte halkar efter den övriga befolkningen.

Dagens a-kassa täcker få arbetslösa och försäkrar endast låga löner enligt motionärerna. De vill att arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta fler arbetslösa och att högre löner ska försäkras. Motionärerna förespråkar en lösning där både dagpenningen och grundbeloppet höjs och ersättningsnivån höjs till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd. Dessutom anför motionärerna att kvalificerings- och ersättningsvillkoren bör förbättras.

Motionärerna vill även avsätta resurser för att genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården.

Motionärerna anser att staten behöver återta huvudansvaret för skolan, för att skapa en likvärdig och bra skola i hela landet. En särskild personalsatsning riktad mot förskolan behövs eftersom barngrupperna är för stora.

Klimatförändringarna är en grundläggande samhällskris som bara kan lösas genom offentliga investeringar där människors engagemang för att skapa hållbara lösningar tas till vara. Motionärerna vill att ett klimatpaket utvecklas där det allmänna går före i energiomställningen, bl.a. genom att möjliggöra installationer av sol- och vindkraftsanläggningar på sjukhus och skolor. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken. Dessutom ska kollektivtrafiken byggas ut och bli billigare. Motionärerna anför vidare att järnvägen ska rustas upp och att det ska göras satsningar på biogas och andra biobränslen, liksom på hållbar mat.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

I överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk ingår att nivån på överskottsmålet löpande ska ses över. Motionärerna anser att den första översynen av nivån på överskottsmålet som är planerad till slutet av nästa mandatperiod bör tidigareläggas. Anledningen är att överskottsmålet och skuldankaret, som det ser ut, är oförenliga i det låga ränteläge som råder. För att kunna möta de demografiska förändringarna och genomföra stora infrastrukturinvesteringar bör överskottsmålet enligt motionärerna sättas till noll, dvs. de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är lägre än det regeringen redovisar samtliga år 2020–2022. Förklaringen är ett lägre finansiellt sparande i staten till följd av ett lägre budgetsaldo de tre åren.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	+42 890	+63 580	+70 610
Offentlig sektors utgifter	+47 301	+67 995	+78 818
Finansiellt sparande	−4 411	−4 415	−8 208
Staten	−4 600	−3 995	−7 638
Ålderspensionssystemet	−10	−720	−770
Kommunsektorn	+200	+300	+200
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,2 %	0,3 %	1,1 %

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915.

De effekter som Vänsterpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16. Motionärerna vill se högre generella statsbidrag till kommunerna jämfört med regeringens förslag och förordar att ytterligare resurser tillförs kommunerna via riktade statsbidrag.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Kommunernas inkomster	+21 407	+32 868	+45 018
Kommunal inkomstskatt	+3 950	+3 420	+2 900
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25	+7 600	+15 520	+28 040
därav ekonomiska regleringar	−4 550	−3 920	−3 500
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+9 857	+13 928	+14 078
Utgifter	+21 207	+32 568	+44 818
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+200	+300	+200

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915.

Motionärerna förespråkar ettåriga utgiftstak och lämnar därför endast förslag till utgiftstak för 2020, se tabell 1.17. Utgiftstaket för 2020 är 44 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen till följd av tekniska justeringar föreslår för 2020.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Takbegränsade utgifter	+44 150	–	–
Budgeteringsmarginal	−150	–	–
Utgiftstak för staten	+44 000	–	–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915.

I tabell 1.18 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Inkomster i statens budget	+38 940	+60 160	+67 710
därav inkomster av såld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	+43 540	+64 155	+75 348
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−4 600	−3 995	−7 638

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2019/20:2915.

Inkomsterna är högre främst till följd av att motionärerna vill se en ändrad kapitalbeskattning, t.ex. ny förmögenhetsskatt, en ny arvs- och gåvoskatt och en höjd bolagsskatt. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om avskaffad värnskatt och vill se en avtrappning av jobbskatteavdraget samt en återställd restaurangmoms. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Vänsterpartiets budgetförslag se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020.

När det gäller utgifterna är de högre i Vänsterpartiets budgetalternativ än i regeringens förslag, bl.a. till följd av att motionärerna förordar höjda anslag till kommunsektorn och ökade resurser för reformer inom sjukförsäkringen och a-kassan, höjd garantipension och ökade resurser för klimatomställning.

Kristdemokraterna

I partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Kristdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit.

Enligt Kristdemokraternas budgetmotion bör vården, omsorgen, socialtjänsten och rättsväsendet få stora resurstillskott för att säkra välfärd och trygghet för alla. Motionärerna vill stärka glesbygden och landsbygden genom ett brett paket av åtgärder, inte minst för kommunerna, som står inför stora utmaningar.

Motionärerna vill se en förstärkning av hela rättskedjan. De menar att stora resurser behöver tillföras rättsväsendet de kommande åren. Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och Kriminalvården behöver förstärkas. Motionärerna anser att antalet poliser måste öka kraftigt, men att organisation och anställningsvillkor också måste förändras så att effektiviteten ökar och fler poliser stannar i yrket. Motionärerna anser att beredskapspoliserna bör återinföras för att bl.a. vara behjälpliga vid gränskontroller och vid uppföljning av ID-kontroller.

Arbetet med att bekämpa brottsligheten måste också stärkas genom förebyggande sociala insatser. Motionärerna anser att socialtjänsten behöver stora tillskott för att komma åt gängkriminella och för att stoppa unga från att hamna i kriminalitet. De anser också att det bör utvecklas en nationell krissocialjour i områden som är särskilt drabbade av kriminalitet och att ytterligare resurser ska tillföras jour- och familjehem.

De äldres vård och omsorg måste enligt motionärerna präglas av självbestämmande och valfrihet. En kraftig utbyggnad av platser i både trygghetsboenden och särskilda boenden bör genomföras. Motionärerna menar att det är viktigt att äldre får möjlighet att flytta till anpassade boenden med gemenskapsmöjligheter för att motverka ensamhet och isolering och att kontinuiteten i hemtjänsten måste förbättras. Äldreomsorgens personal ska få bättre arbetsvillkor och fler möjligheter till fortbildning och karriär. Dessutom vill motionärerna se en ytterligare höjning av hyrestaket i bostadstillägget och att skatten sänks för alla pensionärer. Jobbskatteavdraget ska höjas ytterligare för de som är över 69 år.

Motionärerna anser att det krävs ytterligare vårdreformer för bättre kvalitet och service. Staten bör ha huvudansvaret för sjukvården och säkra en god, effektiv och jämlik vård över hela landet. Det behövs också en allmän resursförstärkning till sjukvård i glesbygd och i de delar av landet där avstånden är stora. Motionärerna anför vidare det behövs investeringar i primärvården. En fortsatt utökning av cancervården är nödvändig, liksom en förstärkt barn- och ungdomshälsovård. Motionärerna förordar även ett stimulansbidrag till de regioner som avskaffar samtliga tak i vårdavtal inom den öppna specialiserade sjukvården. Förlossnings- och BB-vården behöver förstärkas utifrån både ett patient- och ett jämställdhetsperspektiv.

Motionärerna menar att arbetsmarknaden blir alltmer tudelad och att allt fler arbetslösa befinner sig i en utsatt ställning med mänskliga, sociala och ekonomiska följder. Det krävs därför fler typer av jobb, kraftfullt sänkta kostnader och minskad byråkrati för att bredda arbetsmarknaden till de grupper som har svårast att komma in på den. Motionärerna vill se en ny anställningsform som gör det billigare och enklare för företag att anställa unga och nyanlända.

Enligt motionärerna skapas jobben huvudsakligen genom entreprenörer och ett gott företagsklimat. De menar att det därför behövs en näringspolitik som är inriktad på att underlätta för företag att växa och anställa. Myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag behöver förbättras liksom tillgången på kapital.

Sverige har enligt motionärerna ett stort behov av en förbättrad integrationspolitik, eftersom en human flyktingpolitik också kräver en väl fungerande integration. Enligt motionärerna behöver nyanlända snabbare få arbete och en hållbar bostadssituation. Motionärerna ser ett fortsatt stort behov av åtgärder för att påskynda asylprövningen och för att tiden då en person söker asyl ska användas för introduktion och språkinlärning. De förespråkar en hållbar flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet, ett generöst bistånd som når fram och en politik som främjar handel och ökade möjligheter till rörlighet över gränserna.

Den ekonomiska politiken bör enligt motionärerna användas för att stödja goda mellanmänskliga relationer. De anser att det främst handlar om att ge familjer och det civila samhället möjlighet att utvecklas. Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken utformas. Motionärerna anför att skolan och barnomsorgen måste kunna möta varje barns behov och att alla föräldrar ska kunna välja den barnomsorg som är bäst för deras barn. Skolan behöver fördjupa sitt kunskapsuppdrag, och samhällets insatser måste stärkas för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt och drabbas av psykisk ohälsa.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera bra på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i den offentliga ekonomin. Ett avgörande skäl till att Sverige klarade den ekonomiska nedgången i finanskrisens spår bättre än de allra flesta jämförbara länder var det finanspolitiska ramverket med ett överskottsmål för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten. Genom att ta det finanspolitiska ramverket på allvar även framöver kommer Sverige att stå stärkt när nästa kris kommer. Riktmärket för 2020 bör enligt motionärerna vara en neutral finanspolitik. En alltför åtstramande finanspolitik menar man kan vara riskfyllt i det rådande läget.

Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	+6 369	+9 191	+9 389
Offentlig sektors utgifter	+4 310	+6 436	+9 373
Finansiellt sparande	+2 059	+2 755	+16
Staten	+924	+2 425	−267
Ålderspensionssystemet	+300	+395	+405
Kommunsektorn	+835	−65	−123
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,4 %	0,5 %	1,2 %

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341.

De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Kommunernas inkomster	+4 432	+4 247	+3 710
Kommunal inkomstskatt	+515	−270	−307
Kapitalinkomster och övriga inkomster	+1 300	+1 300	+1 400
Statsbidrag inom utgiftsområde 25	+1 417	+1 417	+417
därav ekonomiska regleringar	+400	+400	+400
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+1 200	+1 800	+2 200
Utgifter	+3 597	+4 312	+3 832
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+835	−65	−123

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341.

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för 2022 är 22 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.21. För de utgiftstak som riksdagen sedan tidigare fastställt för 2020 och 2021, där regeringen i propositionen endast föreslår tekniska justeringar, föreslår motionärerna utgiftstak som är 10 respektive 13 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Motionärerna konstaterar att deras utgiftstak minskar som andel av BNP.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Takbegränsade utgifter	+3 630	+5 736	+8 563
Budgeteringsmarginal	−13 630	−18 736	−30 563
Utgiftstak för staten	−10 000	−13 000	−22 000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341.

I tabell 1.22 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

 

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Inkomster i statens budget	+4 554	+8 161	+8 296
därav inkomster av såld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	+4 730	+6 836	+9 663
därav Statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	+1 100	+1 100	+1 100
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−176	+1 325	−1 367

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2019/20:3341.

Till följd av att motionärerna vill se både sänkta skatter för de som arbetar och pensionärer och höjd moms med 1 procentenhet för alla momssatser beräknas inkomsterna bli högre än i regeringens budgetförslag. Motionärerna förordar även ett sänkt ränteavdrag och avvisar regeringens förslag om att avskaffa värnskatten. För en redovisning av inkomsterna i statens budget fördelat på olika typer av inkomster med Kristdemokraternas budgetförslag, se avsnitt 2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020.

När det gäller utgifterna är de högre då motionärerna förordar ökade resurser till vård, omsorg, socialtjänst och rättsväsen, samtidigt som de vill se lägre anslag inom områdena arbetsmarknad och arbetsliv, studiestöd samt allmän miljö- och naturvård.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer i sin prognos från oktober 2019 att den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och att högkonjunkturen gradvis ebbar ut i år och blir balanserad nästa år. Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit bedöms tynga den globala ekonomin, vilket väntas drabba svensk export. Samtidigt bedömer KI att investeringskonjunkturen är på väg att vika i Sverige. En milt expansiv finanspolitik väntas delvis bidra till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år, men trots det bedömer KI att arbetslösheten kommer att fortsätta öka. Inflationen väntas förbli betydligt lägre än 2 procent, och Riksbanken väntas därför inte höja reporäntan vare sig i år eller nästa år.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin, oktober 2019

Internationella valutafonden (IMF) konstaterar att den globala ekonomin befinner sig i en avmattning. IMF räknar med en BNP-tillväxt i världsekonomin på 3,0 procent 2019, vilket är en nedrevidering med 0,3 procentenheter jämfört med IMF:s prognos från april 2019. Enligt IMF är det den lägsta nivån på BNP-tillväxten i världsekonomin sedan finanskrisen 2008/09. För 2020 förväntas tillväxten öka till 3,4 procent, vilket är en nedrevidering med 0,2 procentenheter jämfört med IMF:s prognos från april 2019. Den dämpade tillväxten förklaras av stigande handelshinder och ökade geopolitiska spänningar. IMF uppskattar att handelsspänningarna mellan USA och Kina kommer att sänka nivån på BNP globalt med 0,8 procent fram till 2020. Tillväxten beräknas också försvagas av landsspecifika faktorer i flera tillväxtmarknadsekonomier och av strukturella krafter, t.ex. låg produktivitetstillväxt och åldrande demografi i avancerade ekonomier. Uppgången 2020 förklaras av att tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier beräknas uppleva en återhämtning, t.ex. Brasilien, Indien, Mexiko, Ryssland och Saudiarabien, där tillväxten minskat markant under 2019 relativt 2018. IMF bedömer dock att det finns en stor osäkerhet kring dessa återhämtningar, särskilt när utvecklingen i stora ekonomier som USA, Japan och Kina förväntas avta fram till 2020.

Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport, oktober 2019

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar i sin prognos med att Sverige går in i en mild lågkonjunktur under 2020 som kommer att fortsätta under 2021. BNP bedöms öka med strax över 1 procent både i år och nästa år, och arbetslösheten förväntas stiga till drygt 7 procent, trots att arbetskraftsdeltagandet förväntas sjunka. Skatteintäkterna förväntas öka långsammare än vad de har gjort de senaste åren samtidigt som trycket från en ökande andel barn och äldre bedöms som stort.

Enligt SKL går kommunerna in i ett allt svårare ekonomiskt läge och kommunerna arbetar med effektiviserings- och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2020–2022.

SKL bedömer att ett nittiotal kommuner och sju regioner kan komma att gå med underskott redan under 2019 utifrån enkätsvar från ekonomidirektörer. Skatten förväntas höjas i ett tjugotal kommuner och i fyra regioner inför 2020. Trots det räknar SKL med att kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte tillför mer resurser än det som hittills har aviserats.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I rapporten konstaterar Riksbanken att omvärldens BNP-tillväxt under de senaste åren har bromsat in mot mer normala nivåer. Jämfört med bedömningen i september har konjunkturutsikterna för euroområdet försämrats något. Riksbankens bedömning är att flera länder kommer att föra en expansiv penningpolitik för att ge stöd åt konjunkturen. Inflationen väntas därför stiga från låga nivåer. Handelskonflikten mellan USA och Kina och det oklara läget kring Storbritanniens utträde ur EU förväntas fortsätt skapa osäkerhet kring tillväxtutsikterna. 

Liksom ekonomierna i omvärlden konstateras att den svenska ekonomin har gått in i en fas med lägre tillväxt. Information som kommit sedan det penningpolitiska beslutet i september pekar enligt Riksbanken på att konjunkturen mattas av lite snabbare än väntat. Avmattningen bedöms innebära en normalisering av ett ekonomiskt läge som varit starkt i många år med hög tillväxt och en god utveckling på arbetsmarknaden. Riksbankens prognos är att BNP i Sverige växer med 1,3 procent, 1,2 procent, 1,6 procent och 1,8 procent åren 2019–2022

Enligt Riksbankens bedömning ger de nedreviderade prognoserna inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige. Riksbanken konstaterar att inflationen har varit nära inflationsmålet sedan början av 2017 och att den sjunkit tillbaka de senaste månaderna. Detta var enligt Riksbanken väntat och inflationsutsikterna för det närmaste året är sammantaget oförändrade sedan i september. I linje med prognosen från september har direktionen därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Prognosen indikerar liksom tidigare att räntan mest sannolikt höjs i december till noll procent. 

Konjunktur- och inflationsutvecklingen i omvärlden och Sverige de kommande åren bedöms emellertid som mycket osäker varför Riksbanken anser att det är svårt att i dag säga när det är lämpligt att höja reporäntan nästa gång. Prognosen för reporäntan är nedreviderad och indikerar att räntan kommer att vara oförändrad under en längre tid efter den förväntade höjningen i december.

EU-kommissionens höstprognos 2019

EU-kommissionen bedömer i sin höstprognos från november 2019 att BNP i EU ökar med 1,4 procent under 2019, 2020 och 2021. Jämfört med den prognos som gjordes i somras är det en nedrevidering från 1,6 procent. Läget på arbetsmarknaden bedöms som fortsatt starkt och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Den lägre tillväxten förklaras främst av en ökad osäkerhet i omvärlden som framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed Tyskland, som enligt kommissionen brukar ses som EU:s ekonomiska motor.

Sveriges ekonomi väntas växa med 1,1 procent, 1,0 procent och 1,4 procent under åren 2019–2021. En svag inhemsk efterfrågan och lägre investeringar förklarar den lägre tillväxten jämfört med tidigare år. Nettoexporten bedöms bli ekonomins tillväxtmotor. Arbetslösheten förväntas öka med över 7 procent 2020 och 2021 och inflationen förväntas förbli under 2 procent 2019–2021.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 6 augusti 2019. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

Enligt Nationalräkenskaperna växte BNP med 0,1 procent under andra kvartalet 2019, säsongsrensat och jämfört med första kvartalet 2019. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av nationalräkenskaperna för andra kvartalet 2019. Det var främst hushållens konsumtion som förklarade uppgången. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2018 steg BNP med 1,0 procent (källa: SCB, publicerat den 13 september 2019).

Inför publiceringen av arbetskraftsundersökningarna (AKU) för september 2019 konstaterade SCB kvalitetsbrister i den data som insamlats av deras underleverantör Evry. Den statistik som SCB nu redovisar för oktober 2019 samt revideringar av tidigare uppgifter baseras på den insamling som har gjorts av SCB:s datainsamlingsavdelning för att ge en så tillförlitlig beskrivning av arbetsmarknaden som möjligt. Statistiken baseras på halva urvalet, vilket enligt SCB gör att den blir mer osäker, särskilt på mer finfördelad nivå.

Enligt AKU ökade antalet sysselsatta i oktober 2019 jämfört med samma månad 2018. Antalet sysselsatta uppgick till 5 138 000, vilket är 43 000 fler än under oktober månad i fjol. Även säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning av antalet och andelen sysselsatta.

Andelen arbetslösa var 6,0 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med oktober 2018. Säsongsrensade och utjämnade data visar också på en ökning av antalet och andelen arbetslösa. Säsongsrensat uppgick arbetslöshetstalet till 6,8 procent. Arbetslösheten bland unga (15–24 år) uppgick till 17,4 procent, och säsongsrensat uppgick den till 19,8 procent (källa: SCB, publicerat den 14 november 2019).

Hushållens bostadslån hade i september 2019 en årlig tillväxttakt på 4,9 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti. Bostadslånen utgör 82 procent av den totala utlåningen från monetära institut (MFI). Hushållens konsumtionslån hade en årlig tillväxttakt på 4,1 procent i september, en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med augusti (källa: SCB, publicerat den 25 oktober 2019).

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Enligt KI:s senaste prognos över offentliga finanser från den 9 oktober 2019 beräknas det finansiella sparandet till –0,1 procent av BNP 2020, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,3 procent. KI:s prognos utgår från regeringens finanspolitik som den föreslagits i budgetpropositionen för 2020. Propositionen innebär enligt KI att finanspolitiken blir något expansiv och att det strukturella sparandet minskar något. För att överskottsmålet ska nås bortom 2020 krävs enligt KI en smärre finanspolitisk åtstramning. För 2021 och 2022 beräknas det finansiella sparandet till 0,0 respektive 0,2 procent av BNP, vilket är 0,4 respektive 1,0 procentenheter lägre än vad regeringen beräknar. För 2021 och 2022 gör KI ett finanspolitiskt scenario som antas bedrivas så att det är i linje med överskottsmålet. Vidare tar KI:s scenario sin utgångspunkt i den personaltäthet som följer av förslaget i budgetpropositionen och en standardhöjning ungefär i linje med det historiska mönstret.

Riksbankens penningpolitiska rapport, oktober 2019

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 24 oktober 2019 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande på 0,3, –0,1, 0,0 respektive 0,1 procent av BNP för 2019–2022, vilket för 2019–2021 är något lägre än den prognos som redovisades i början av september. Prognosen för 2022 redovisas för första gången. Riksbankens prognos visar, liksom i september, på en svagare utveckling jämfört med regeringens prognos i budgetpropositionen.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos från den 23 oktober 2019 som sträcker sig fram t.o.m. 2021 konstateras att man förväntar sig ett överskott i statens budget på 113 miljarder kronor 2019 förstärkt av Riksbankens återbetalning av lån på 67 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos innebär det ett något lägre överskott. Både den ekonomiska tillväxten och arbetsmarknaden har mattats av mer än väntat, vilket har påverkat prognosen för budgetsaldot. Enligt Riksgäldskontoret gör den ekonomiska avmattningen tydligare avtryck 2020, och överskottet vänds till underskott på 17 miljarder kronor 2020 och 27 miljarder kronor 2021. I sin prognos har Riksgäldskontoret inte gjort någon bedömning av hur EU-avgiften påverkas av en brexit. Statsskulden planar ut enligt myndighetens prognos, vilket motsvarar 21 procent av BNP.

EU-kommissionens höstprognos 2019

EU-kommissionen har i sin höstprognos reviderat ned sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från 0,4 procent av BNP till 0,3 procent av BNP 2019, jämfört med prognosen från i maj. För 2020 är prognosen också nedreviderad till 0,1 procent av BNP. För 2021, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir 0,1 procent. Det strukturella sparandet beräknas till 0,4 respektive 0,6 procent av potentiell BNP 2020 och 2021. Maastrichtskulden kommer enligt prognosen att minska från 34,6  procent av BNP 2019 till 32,0 procent 2021.

Brexit

EU-ländernas stats- och regeringschefer enades den 17 oktober 2019 med den brittiska regeringen om ett utträdesavtal. Det brittiska parlamentet ville dock ha mer tid för att granska lagstiftningen kring utträdet. Det innebar att premiärminister Boris Johnson tvingades be EU om uppskov på utträdet till den 31 januari 2020, vilket också accepterades av EU. Därefter har nyval utlysts i Storbritannien till den 12 december.

Storbritannien kan dock lämna tidigare, den 1 december eller den 1 januari, om utträdesavtalet godkänns tidigare av det brittiska parlamentet och EU-parlamentet.

Överskottsmålet och räntenivån

Överskottsmålet är formulerat som att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. 

I det finansiella sparandet ingår såväl det primära sparandet som nettokapitalinkomster. Det primära sparandet i sin tur är något förenklat skillnaden mellan skatteinkomsterna och utgifterna för konsumtion, investeringar och transfereringar. Nettokapitalinkomster är skillnaden mellan kapitalinkomster, dvs. ränteinkomster och utdelningar, och ränteutgifter.

Långsiktigt låga räntor gör att det primära sparandet kan försämras givet ett mål för skulden. Om statsskuldsräntorna blir lägre förbättras statens kapitalnetto. En sådan utveckling innebär att det primära sparandet skulle kunna försämras (dvs. högre utgifter och/eller lägre skatter) vid ett givet överskottsmål. Ett förbättrat kapitalnetto väger därmed upp en försämring av det primära sparandet. En sådan utveckling förändrar dock inte överskottsmålets nivå eller målets koppling till den konsoliderade bruttoskulden.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska utvecklingen

Tillväxten i världsekonomin har varit hög under många år men har mattats av under 2018 och 2019. Även i Sverige har konjunkturen varit stark och tillväxten hög under de senaste åren. Utskottet kan notera att den inhemska efterfrågan mattades av under första halvåret 2019 och att tillväxten i Sverige nu väntas komma att dämpas och att BNP väntas växa i en långsammare takt 2019 och 2020 än de senaste åren. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi är dock fortfarande högre än normalt. Den lägre tillväxten förklaras av en svagare utveckling i omvärlden, minskade bostadsinvesteringar och en minskad offentlig konsumtion.

Utskottet kan konstatera att det finns flera osäkerhetsfaktorer i prognosen över den ekonomiska utvecklingen i Sverige som regeringen kan komma att behöva ha beredskap för, bl.a. en kraftig inbromsning av tillväxten i Kina, Storbritanniens utträde ur EU och fortsatta handelspolitiska spänningar mellan Kina och USA. 

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige står väl rustat i ett läge där världsekonomin mattas av och riskerna i omvärlden ökat. Det råder ordning och reda i de offentliga finanserna och statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977. De offentliga finanserna redovisade överskott under perioden 2015–2018. Utskottet konstaterar att regeringens medelfristiga prognos visar att det finansiella sparandet kommer att uppvisa överskott samtliga år under mandatperioden. Från och med 2020 förväntas det finansiella sparandet stärkas och uppgå till 1,2 procent av BNP 2022. Utskottet noterar att det finansiella sparandet beräknas bli lägre under hela prognosperioden jämfört med prognosen i 2019 års ekonomiska vårproposition. Förklaringen är dels att de åtgärder som presenteras i budgetpropositionen medför att inkomster och skatter minskar samtidigt som utgifterna ökar fr.o.m. 2020 i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen, dels att inkomster från kapital reviderats ned och att utgifterna för konsumtion beräknas bli något högre.

Överskottsmålet följs upp genom det strukturella sparandet som bedöms uppgå till nära 0 procent 2019 och 0,2 procent 2020. Utskottet delar regeringens bedömning att så små skillnader i förhållande till målet inte utgör någon tydlig avvikelse. Därmed instämmer utskottet i regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och att den är väl avvägd i rådande konjunkturläge.

Den breda parlamentariska förankring som finns i fråga om betydelsen av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket är enligt utskottet mycket viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning att överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. I det sammanhanget noterar utskottet att Vänsterpartiet endast föreslår ett utgiftstak för 2020, dvs. ett ettårigt utgiftstak.

Utskottet noterar att regeringen har beräknat det strukturella sparandet till 1,3 procent av BNP 2022. Det beror på att beräkningarna av de offentliga finanserna bortom det kommande budgetåret enligt regeringen ska ses som en konsekvensanalys av det aktuella budgetförslaget inklusive de aviseringar som görs i propositionen. Eftersom överskottsmålets nivå är en tredjedels procent av BNP konstaterar utskottet att det innebär att det finns ett utrymme för de offentliga finanserna att försvagas t.o.m. 2022. Hur stor del av detta som är ett ytterligare budgetutrymme för nya reformer beror på i vilken utsträckning utrymmet påverkas av andra faktorer som t.ex. den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av volymerna i transfereringssystemen.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

De starka offentliga finanserna tillsammans med ett brett och konstruktivt samarbete i riksdagen ger handlingskraft både för att möta sämre tider och för att genomföra reformer för att långsiktigt kunna ta itu med samhällsproblemen. Med januariavtalet som grund ska en politik föras som skapar förutsättningar för ett starkare samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter och som tar Sverige framåt.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska vara att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka.

Fler ska komma i arbete

Sysselsättningsgraden i Sverige är historiskt sett hög bland både kvinnor och män. Trots det är arbetslösheten fortfarande hög inom vissa grupper och arbetssökande saknar ofta den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är fortfarande stor, särskilt bland kvinnor.

Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta att utveckla arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. En fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet och studiestartsstödet skapar förutsättningar för fler att skaffa sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden och för fler arbetssökande att komma i arbete. Genom att det införs etableringsjobb skapas förutsättningar för fler nyanlända och långtidsarbetslösa att komma i arbete, vilket utskottet välkomnar. Drivkrafterna att arbeta ska vara starka och matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande ska fungera väl. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten genom att reformera Arbetsför-medlingen och införa ett nytt system med fristående aktörer som matchar arbetssökande med lediga jobb.  

Efter flera år med hög tillväxt mattas nu såväl världsekonomin som den svenska ekonomin av. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med regeringen att det är särskilt viktigt att understödja dem som har en svag anknytning till arbetsmarknaden, och utskottet välkomnar därför att politiken inriktas på att öka resurserna till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Som regeringen framhåller är arbete den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. Hög sysselsättning är grunden för att finansiera vår gemensamma välfärd.  

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Riksdagens mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären ska uppnås. Utskottet delar regeringens syn på att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val. Samtidigt ska, liksom regeringen anger, politiken inriktas på att fasa ut miljöskadliga subventioner såväl i Sverige som globalt. Genom kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet som Klimatklivet och Industriklivet skapas förutsättningar att minska klimatutsläppen. Förbättrade villkor för egenproducerad förnybar el skapar enligt utskottet också förutsättningar för fler att göra klimatsmarta val i sin vardag. Utskottet delar skatteutskottets bedömning att det är angeläget att låta pengarna från höjda miljöskatter gå tillbaka i form av sänkt skatt, och att ytterligare skattesänkningar på jobb och företagande bör genomföras som en del av en grön skatteväxling. Den ekonomiska politiken ska bidra till att de svenska miljömålen nås.

Välfärden ska stärkas

Utskottet delar regeringens syn på att en generell och skattefinansierad välfärd byggd på hög sysselsättning är viktigt för att jämna ut människors livsvillkor och bidra till jämlikhet och jämställdhet samt bättre livschanser för alla. Den demografiska utvecklingen med fler barn, unga och äldre gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. Utvecklingen innebär enligt utskottet stora utmaningar för samhället som t.ex. resurs- och kompetensförsörjning. För att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden behöver kommunsektorn förutsättningar för att säkerställa allas rätt till vård, utbildning och omsorg så effektivt som möjligt. Därför välkomnar utskottet att regeringen avser att fortsätta att föra en politik som stärker välfärden, bl.a. genom att förstärka resurserna till kommunsektorn och genom en förbättrad kömiljard för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Utskottet står bakom regeringens ambition att minska antalet riktade statsbidrag för att förbättra styrningen på skolområdet och minska krånglet.

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Alla skolor ska vara bra skolor som präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att bl.a. göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och stärka det statliga stödet för likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed skapas bättre förutsättningar för alla elever, oavsett kön och social bakgrund, ska nå målen för utbildningen.

De som har byggt upp vårt land och lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen. Utskottet delar regeringens bedömning att politiken ska inriktas på att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för landets pensionärer.

Hela landet ska växa

Såväl landsbygden och glesbygden som städer ska utvecklas så att hela Sveriges potential tas till vara. Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta att inrikta politiken på att förbättra möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet. Genom bl.a. statligt stöd till den svenska livsmedelsproduktionen, ökat underhåll av vägar och järnvägar, förstärkt investeringsstöd och utökat stöd till kommuner med socioekonomiska utmaningar skapas förutsättningar för att hela landet ska växa och för att Sveriges potential tas till vara.

Bostadsbyggandet befinner sig fortfarande på höga nivåer, men takten i byggandet avtar. Bristen på bostäder är fortfarande stor och rörligheten på bostadsmarknaden är för liten. Utskottet delar regeringens bedömning att politiken ska fortsätta att inriktas på att bygga fler bostäder, att bryta boendesegregationen och att förbättra ungas möjlighet att flytta hemifrån, bl.a. genom att stödet för byggande görs mer ändamålsenligt och effektivt.

I skatteutskottets yttrande anförs att för boende främst i Norrland och nordvästra Svealand kan lägesnackdelar medföra bl.a. att invånarna till följd av det geografiska läget i vissa fall får bära en större del av energi- och miljöskatterna än genomsnittet av befolkningen. Skatteutskottet delar regeringens bedömning att en skattereduktion för fysiska personer i glest befolkade delar kan överbrygga dessa effekter. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

Tryggheten ska öka och demokratin värnas

I likhet med regeringen anser utskottet att polisen och rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Utskottet kan också notera att regeringen föreslår att politiken inriktas på att öka resurserna till Polismyndigheten och rättsväsendet; bl.a. får Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket ökade medel, vilket utskottet välkomnar.

Polismyndigheten får i det förslag till budget som regeringen presenterar sin största anslagsökning i modern tid för att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Som regeringen framhåller ska samhället vara starkt nog att både bekämpa och förebygga brott.

Liksom regeringen anser utskottet att det krävs en ökad försvarsförmåga för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde, och utskottet står därför bakom regeringens förslag om att inrikta politiken på att stärka det militära försvaret i enlighet med Försvarsberedningens förslag.

Utskottet står också bakom regeringens bedömning att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.

Skattepolitiken

I likhet med regeringen anser utskottet att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Den inriktning på skattepolitiken som regeringen förordar syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömålen nås, samtidigt som välfärdens finansiering säkras. Utskottet kan konstatera att skatteutskottet i sitt yttrande ställer sig bakom den inriktning på skattepolitiken som regeringen förordar. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också ett beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2021 och 2022.

2.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje och tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna, dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaken för staten 2020 och 2021 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje och tillkommande budgetåret 2022 (punkt 3). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 392, 1 443 och 1 502 miljarder kronor för 2020–2022 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna överensstämmer med regeringens bedömning av nivån för 2022 i 2019 års ekonomiska vårproposition och med beslutade nivåer för 2020 och 2021, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om ett höjt grundavdrag för pensionärer. En teknisk justering gör så att takets stramhet bibehålls t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2022 innebär att nivån ökar med 59 miljarder kronor, eller 4,1 procent, i förhållande till det föregående året. Det innebär en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen sedan utgiftstaket infördes 1997 t.o.m. 2018, som uppgår till 3,0 procent.

Budgeteringsmarginalen uppgår till 93 miljarder kronor 2022. När hänsyn tagits till regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek medger utgiftstaket att de takbegränsade utgifterna 2022 i budgetpropositionen för 2022 kan vara ca 72 miljarder kronor högre än vad regeringen prognostiserar i dagsläget. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,3 procent av BNP 2022.

Motionerna

Motionärernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive partimotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.1. Som framgår av tabellen föreslår Moderaterna lägre nivåer på utgiftstaket samtliga år, vilket medför att budgeteringsmarginalen uppgår till 42 miljarder kronor 2022 och att utgiftstaket successivt minskar som andel av BNP under perioden för att uppgå till 26,0 procent av BNP 2022. Sverigedemokraterna föreslår inga andra nivåer på utgiftstaket än regeringen. Därmed blir budgeteringsmarginalen 0,7 miljarder kronor större 2022 eftersom de takbegränsade utgifterna i Sverigedemokraternas motion är så mycket lägre än regeringens. Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2022 och föreslår att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2021. Motionärerna föreslår en nivå för 2020 som är högre än regeringens förslag. Kristdemokraterna föreslår lägre nivåer på utgiftstaket samtliga år, vilket medför att budgeteringsmarginalen uppgår till 43 miljarder kronor 2022 och att utgiftstaket successivt minskar som andel av BNP under perioden för att uppgå till 26,7 procent av BNP 2022.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten 2020–2022

Miljarder kronor

	2020	2021	2022
Regeringens förslag till utgiftstak	1 392	1 443	1 502
Avvikelse från regeringen
Moderaterna	–35	–40	–62
Sverigedemokraterna	±0	±0	±0
Vänsterpartiet	+44
Kristdemokraterna	–10	–13	–22

Källa: Budgetpropositionen för 2020 samt partimotionerna 2019/20:3060 (M), 2019/20:2682 (SD), 2019/20:2915 (V) och 2019/20:3341 (KD).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2020

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § i riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna för 2020 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2020 uppgår sammantaget till 1 062 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor mer än de beslutade ramnivåerna i statens budget för 2019.

I förslaget till utgiftsramar för 2020 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för utgiftsramarna ligger också regeringens prognoser för den makroekonomiska utvecklingen och volymutvecklingen i vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkning av främst förvaltningsanslagen. Andra faktorer som påverkar utgiftsramarna för 2020 är förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU och tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. olika investeringar i transportinfrastruktur och olika EU-finansierade program.

De beloppsmässigt största förändringarna av utgiftsramarna 2020 jämfört med de ramar som riksdagen beslutat för statens budget 2019 finns inom

•       utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+4,7 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,0 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+2,9 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–2,0 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+1,7 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+4,1 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–7,9 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+3,2 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+2,5 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–1,0 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+2,8 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 22 Kommunikationer (+2,3 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (–1,1 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+8,4 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (+4,5 miljarder kronor)

•       utgiftsområde 27 Avgifter till Europeiska unionen (+1,1 miljarder kronor).

Tabell 2.2 redovisar hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2020 kan härledas utifrån beslut om åtgärder, makroekonomiska förändringar, pris- och löneomräkning, volymer och övrigt.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2020

Miljarder kronor

	2020
Anvisade utgiftsramar 2019	1 030,2
Förändring till följd av
beslut om reformer	20,4
makroekonomiska förändringar	7,7
pris- och löneomräkning	6,1
volymer	–6,7
övrigt	4,6
Summa utgiftsramar 2020	1 062,4

Källa: Budgetpropositionen för 2020.

Av tabellen framgår att beslutade och nu föreslagna reformer beräknas bidra till att utgiftsramarna 2020 ökar med 20,4 miljarder kronor jämfört med ramarna i statens budget för 2019. De utgiftsramar som ökar mest till följd av beslut om reformer är utgiftsområdena 25 Allmänna bidrag till kommuner, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Den utgiftsram som minskar mest till följd av beslut om reformer är 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Nedan listas de huvudsakliga skälen till regeringens föreslagna förändringar i ramnivåer 2020 till följd av beslut om reformer.[1]

•       Utgiftsområde 4 Rättsväsendet: ökad ram till följd av åtgärder för att stärka Polismyndigheten, Kriminalvården och Sveriges Domstolar.

•       Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: ökad ram till följd av stegvisa satsningar som syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga.

•       Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd: ökad ram till följd av att förlängningen av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige påverkar de kostnader för asylsökande som kan avräknas mot biståndet.

•       Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: ökad ram till följd av ökade kostnader för läkemedelsförmånerna och satsningar för att förkorta vårdköerna.

•       Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: ökad ram till följd av förslagen i propositionen Förbättrat grundskydd för pensionärer om höjning av grundnivån i garantipensionen och höjning av taket för bostadstillägget för pensionärer.

•       Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: minskad ram till följd av att den beslutade budgeten för 2019 innebar minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

•       Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: ökad ram till följd av bl.a. utbyggnad av platser på universitet och högskolor, höjda forskningsanslag, en satsning på fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan, bidrag till lärarlöner och utökat bidrag till lärarassistenter.

•       Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: ökad ram till följd av bl.a. Klimatklivet och åtgärder för skydd av värdefull natur.

•       Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: minskad ram främst till följd av att medel inom landsbygdsprogrammet omfördelats mellan år baserat på en ny bedömning av utbetalningstakten över tid.

•       Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: ökad ram till följd av en höjning av det generella statsbidraget.

Utöver beslut om åtgärder beräknas den makroekonomiska utvecklingen medföra behov av ökade utgiftsramar 2020 med 7,7 miljarder kronor och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål med 6,1 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av den makroekonomiska utvecklingen är i storleksordning utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 7 Internationellt bistånd.

Samtidigt beräknas volymförändringar i form av t.ex. färre personer i olika transfereringssystem bidra till att utgiftsramarna 2020 minskar med 6,7 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till ökade utgiftsramar 2020 med 4,6 miljarder kronor jämfört med beslutet om statens budget för 2019, vilket bl.a. beror på Riksgäldskontorets upplåningsteknik inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson yrkande 3 framförs Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020. I tabell 2.3 framgår partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget är Moderaternas förslag till utgiftsramar 14,4 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,5 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av att Moderaterna föreslår utökade resurser till Polismyndigheten för att möjliggöra fler polisanställda. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–7,1 miljarder kronor) följer av att Moderaterna vill effektivisera biståndet och omfördela resurser till klimatbistånd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. När det gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–6,0 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen i förhållande till regeringens förslag främst av en omfördelning av medel till generella statsbidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–10,2 miljarder kronor) förklaras bl.a. av återinförd tidsgräns och sänkning av taket i sjukförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–1,0 miljarder kronor) förklaras bl.a. av att Moderaterna är emot en utökad anhöriginvandring. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3,0 miljarder kronor) förklaras av införandet av en tidsgräns i aktivitetsstödet och reformer som partiet föreslår inom arbetslöshetsförsäkringen. För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–1,9 miljarder kronor) följer den lägre ramen av att medel omfördelas till generella statsbidrag inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och av en omprioritering på undervisningstid och lovskola. För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–2,3 miljarder kronor) följer den lägre ramen främst av att Moderaterna avvisar byggsubventioner för hyresbostäder och bostäder för studerande. Slutligen förklaras den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+16,2 miljarder kronor) framför allt av att Moderaterna vill öka statsbidragen mer än regeringen. En del av anslagshöjningen förklaras av regleringar som följer av andra reformer, t.ex. att kompensera kommunerna för de skatteförluster som uppstår till följd av Moderaternas förslag om ytterligare sänkt skatt för pensionärer.

Sverigedemokraterna

I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 5 framförs Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Sverigedemokraterna 2,2 miljarder kronor större utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+5,7 miljarder kronor) förklaras främst av högre anslag till Polismyndigheten och Kriminalvården. Biståndet sänks till 0,7 procent av BNI, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–16,4 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4,5 miljarder kronor) förklaras främst av utökade medel till folkhälsa och sjukvård respektive statlig assistansersättning. När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,0 miljarder kronor) beror den utökade ramen främst på partiets förslag om att kompensera små företag för sjuklönekostnader. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+4,1 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+5,3 miljarder kronor) förklaras bl.a. av höjd ersättning i föräldraförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 13 Ekonomisk jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–4,9 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill minska kommunersättningarna vid flyktingmottagande och att de avvisar föreslagna åtgärder mot segregation. Bland annat till följd av neddragningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser, etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare samt Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader föreslår motionärerna en lägre ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–5,2 miljarder kronor). Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–4,1 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår mindre anslag för klimatinvesteringar, klimatbonus och skydd av värdefull natur. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+2,6 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma bl.a. en satsning på sjöfart och investeringar och underhåll när det gäller både väg och järnväg. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,0 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2020 framförs i partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 7. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet 43,5 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+3,3 miljarder kronor) är främst en följd av utökade medel till tandvård, folkhälsa och sjukvård. När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+5,1 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av förslag om att höja garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+3,6 miljarder kronor) förklaras av förslag om höjd garantipension. Den högre ramen för utgiftsområde 13 Ekonomisk jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (+1,9 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill höja kommunersättningarna vid flyktingmottagande. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+5,2 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma en höjning av dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen för hela ersättningsperioden och en höjning av grundbeloppet. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,1 miljarder kronor) förklaras i första hand av förslag om en särskild personalsatsning riktad mot förskolan. Utökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder förklarar den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+3,6 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+1,2 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår högre anslag för klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+5,8 miljarder kronor) föreslås vara högre för att rymma bl.a. en satsning på järnväg i hela landet. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+7,6 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna för att möta kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen.

Kristdemokraterna

I partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. yrkande 3 framförs Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2020. Tabell 2.3 visar partiets förslag till utgiftsramar för 2020 jämfört med regeringens förslag. Sammantaget föreslår Kristdemokraterna 3,6 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+7,1 miljarder kronor) förklaras främst av utökade medel för stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. När det gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+3,4 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av motionärernas förslag om pensionsrätt för föräldrar. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3,0 miljarder kronor) följer bl.a. av förslagen om sänkt tak i arbetslöshetsersättningen, slopande av introduktionsjobb samt lägre anslag för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program. Motionärernas omprioriteringar av systemet för studiestöd, där de säger nej till pensionsrätt för studieår och i stället utökar pensionsrätten för barnrättsår, förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (–2,9 miljarder kronor). Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–1,9 miljarder kronor) beror främst på att motionärerna föreslår lägre anslag för klimatinvesteringar och åtgärder för värdefull natur. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+1,4 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag till utökade generella statsbidrag till kommunerna.