EU:s bankpaket

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU41

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Det innebär att de lagändringar som följer av ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet inom ramen för det s.k. bankpaketet införs i svensk rätt. Förslagen innebär bl.a. att tillståndsplikt införs för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige, att lämplighetskraven för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag samt att krav införs på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar. Vidare införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner samt karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.

Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

 

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:253 EU:s bankpaket.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

EU:s bankpaket

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:253 EU:s bankpaket. I propositionen lämnar regeringen förslag till lagändringar som krävs för att genomföra de ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som har gjorts inom ramen för det s.k. bankpaketet. Förslagen innebär bl.a. att

•       det införs en tillståndsplikt för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrela­terade tjänster från en filial i Sverige

•       de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut ska gälla mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag

•       det införs en skyldighet för vissa företag att i förväg anmäla uppgifter om nya ledningspersoner

•       det införs en skyldighet för företag att lämplighetspröva vissa personer med ledande befattningar

•       det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner

•       det införs karens för vissa arbets- och uppdragstagare i Finansinspektio­nen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, förutom ändringarna om en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhan­dahålla centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige, som ska träda i kraft den 11 januari 2027.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regering­ens beslut om propositionen.

Inga motioner har lämnats med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagför­slag finns i bilaga 2.

Av lagtekniska skäl har utskottet i förslaget till riksdagsbeslut gjort mindre ändringar av regeringens lagförslag.

Bakgrund

Den globala finanskrisen under 2008–2009 visade att det fanns brister i regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut, dvs. företag som driver bank- eller finansieringsrörelse, och värdepappersbolag, dvs. företag som driver värdepappersrörelse. Förutom att instituten hade för lite kapital av tillräckligt god kvalitet hade många av dem otillräckliga likviditetsbuffertar. Dessutom fanns det hos enskilda institut tydliga obalanser mellan skulders och tillgång­ars löptider, där kortfristiga skulder i alltför stor utsträckning finansierade långsiktiga och illikvida tillgångar. Det resulterade i att även välkapitaliserade institut fick likviditetsproblem när viktiga finansierings­källor föll bort. Fram­växten av stora gränsöverskridande koncerner och affärsförbindelserna mellan institut innebar också att krisen fick stora spridningseffekter globalt.

Under 2008 påbörjades ett arbete på global nivå med att se över det inter­nationella ramverket om kapitaltäckning och i december 2010 kom den s.k. Baselkommittén med ett förslag till ett nytt ramverk om kapitaltäckning, den s.k. Basel 3-överenskommelsen. Det övergripande syftet med överenskom­melsen var att stärka institutens förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Det nya ramverket innebar både en höjning av kapitalbasen och skärpta krav på vilken sorts kapital som får räknas in i institutens kapitalbas.

På EU-nivå har de internationella standarderna genomförts i tillsyns­förordningen och kapitaltäckningsregelverket, som – förutom kreditinstitut – omfattar mycket stora värdepappersbolag, dvs. företag som bedriver värde­pappersrörelse men som ska behandlas som kreditinstitut, och vissa holding­företag.

De ändringar av EU:s regelverk om kapitaltäckning som gjordes efter finanskrisen ledde till att institut inom EU överlag är bättre kapitaliserade än före krisen. Samtidigt har dessa åtgärder inte ansetts tillräckliga för att hantera alla de risker som identifierades under krisen. Baselkommittén har därför tagit fram ett antal kompletterande standarder. Men även om den totala kapitalnivån hos kreditinstituten nu generellt bedöms som tillfredsställande har vissa av de problem som identifierades i samband med den globala finanskrisen ännu inte lösts. Det har därför varit viktigt att anta de kvarstående delarna av Basel 3-överenskommelsen.

Genom 2024 års ändringar av EU:s regelverk om kapitaltäckning genom­förs på EU-nivå bl.a. de kvarstående delarna av Basel 3-överens­kommelsen. Ett annat syfte med ändringarna är att integrera hållbarhet i tillsynen, ytterli­gare harmonisera regelverket och göra regelverket mer proportionerligt genom att anpassa kraven för mindre kreditinstitut när det gäller offentliggörande av information.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag på anpassningar i svensk lagstift­ning med anledning av ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv. Anpassningarna berör ett flertal lagar, bl.a. lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Anpassningarna leder till att många följdändringar behöver göras, vilket förklarar att flera lagar berörs. Regeringen föreslår också det införs en ny lag om karens för vissa befattningshavare inom Finansinspektionen.

Nya tillsynsregler för banker, kreditmarknadsföretag, mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

I kapitaltäckningsdirektivet införs nya regler om bl.a. riskhantering och tillsyn över vissa holdingföretag och värdepappersbolag. För att genomföra dessa regler införs motsvarande bestämmelser i svensk rätt.

Det innebär bl.a. att styrelsen i ett kreditinstitut minst vartannat år ska utvärdera och se över institutets interna riktlinjer och instruktioner.

Det innebär vidare att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av krav på gruppnivå ska ansöka om godkännande hos Finansinspektionen eller om undantag från ett sådant krav. Finansinspektionen ska kunna bevilja undantag i vissa fall och även undanta företag från konsolidering om vissa villkor är uppfyllda. Särskilda tidsfrister gäller för beslut om sådana undantag.

Vidare ska vissa större värdepappersbolag i vissa avseenden omfattas av samma regler som banker och kreditmarknadsföretag, särskilt när det gäller lämplighetsbedömning av ledande personer och särskild anmälningsplikt. Dessa regler ska då tillämpas enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Sådana värdepappersbolag ska också kunna ansöka om undantag från att tillämpa vissa av bestämmelserna, inklusive tillsynsförordningen och vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse hos Finansinspek­tionen. Vid prövningen ska relevanta bestämmelser i kapitaltäcknings­direktivet tillämpas. Europeiska bankmyndigheten (EBA) ska ges tillfälle att yttra sig inom en månad innan beslut fattas. Ett sådant beslut ska omprövas minst vart tredje år.

Nya lämplighetskrav på personer med ledande befattning

Det reviderade kapitaltäckningsdirektivet innehåller nya krav på lämplighet för personer i ledande befattningar. För att genomföra dessa regler föreslås att motsvarande bestämmelser införs i svensk rätt.

Det innebär bl.a. att kraven på lämplighet för personer i ledande ställning i finansiella företag skärps och görs mer enhetliga. Styrelseledamöter, verkstäl­lande direktörer och vissa nyckelpersoner ska ha gott anseende samt tillräcklig kunskap, erfarenhet och integritet för sina uppdrag.

Kraven utvidgas till att i större utsträckning omfatta mycket stora värde­pappersbolag och vissa holdingföretag, och därmed inte enbart banker och kreditinstitut. Samtidigt förtydligas hur lämplighetsbedömningen ska göras, bl.a. genom att fler omständigheter än brottsdomar ska beaktas och att styrelsens samlade kompetens ska säkerställas.

För större företag införs ett anmälningsförfarande som innebär att tillsätt­ningar av styrelseledamöter och verkställande direktör ska anmälas i förväg till Finansinspektionen. Tillsynen stärks också genom att myndigheten får utökade möjligheter att pröva, följa upp och ingripa om lämplighetskraven inte uppfylls.

Det införs även särskilda bestämmelser om nyckelpersoner, såsom ansvari­ga för riskhantering, regelefterlevnad och ekonomi. Dessa ska genomgå lämplighetsprövning och ska kunna entledigas om de inte uppfyller kraven.

Nya krav på tillstånd för vissa transaktioner

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet föreslår regeringen att det ska införas nya krav på tillstånd för vissa transaktioner. Det innebär bl.a. att fler typer av affärer – såsom förvärv av större innehav, större överföringar av tillgångar och skulder samt fusioner och delningar – måste prövas i förväg av Finansinspektionen.

Det införs också tydligare regler för hur ansökningar ska hanteras, med fasta tidsfrister för beslut och krav på bekräftelse när en ansökan kommer in. I vissa fall ska en ansökan anses godkänd om Finansinspektionen inte fattar beslut inom angiven tid. Vid prövningen ska myndigheten särskilt beakta risker kopplade till finansiell stabilitet, penningtvätt och finansiering av terrorism och även samråda med andra myndigheter, inklusive utländska tillsynsmyndigheter.

För större investeringar (s.k. väsentliga förvärv) införs nya tillståndskrav och skyldighet att anmäla både köp och försäljning. Även större överföringar inom eller utanför en koncern blir tillståndspliktiga.

Vidare stärks Finansinspektionens möjligheter att ingripa, t.ex. genom att stoppa rösträtt för förvärv som gjorts i strid med reglerna eller genom att besluta om sanktioner mot företag och personer i ledningen.

Nya krav på tredjelandsfilialer

Regeringen konstaterar att det finns många företag från tredjeländer som är verksamma på bankmarknaden inom EES genom filialer (tredjelandsfilial). I vissa fall är det fråga om en betydande närvaro, i det avseendet att vissa fili­alers enskilda tillgångar överstiger det tröskelvärde som gäller för att de skulle betraktas som systemviktiga institut om verksamheten hade drivits av företag etablerade inom EES och därmed stå under direkt tillsyn av Europeiska centralbanken (ECB) om företaget hade varit etablerat i ett land som har euron som valuta. Tredjelandsfilialer omfattas inte av den gemensamma tillsynsmekanismen eller de tillsynskrav som fastställs i kapitaltäcknings­direktivet. I stället omfattas företag från tredjeländer som vill etablera sig och tillhandahålla banktjänster i EU av nationell lagstiftning. Det har resulterat i att det ställs olika krav i olika medlemsstater. För att komma till rätta med detta har det i kapitaltäckningsdirektivet införts ett harmoniserat regelverk för tredje­landsfilialers bankverksamhet inom EES.

Det nya regelverket omfattar en tillståndsplikt och särskilda tillsynsregler och de nya reglerna är i stor utsträckning utformade som minimikrav.

Enligt svensk rätt måste banker, kreditmarknadsföretag och värdepappers­företag från länder utanför EES ha tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva verksamhet genom filial i Sverige. Det är också möjligt att driva enklare verksamhet, som representation och förmedling, genom ett s.k. representationskontor efter anmälan. I praktiken är det få tredjelandsbanker som har sådant filialtillstånd i Sverige. De flesta utländska banker verkar i stället genom EU:s regler om gränsöverskridande verksamhet via en etablering i en annan medlemsstat.

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om filial och tillstånd för tredjelandsföretag som erbjuder banktjänster saknas i dag till viss del i svensk rätt och regeringen föreslår därför att motsvarande bestämmelser införs.

Kapitalbuffertar

I kapitaltäckningsdirektivet införs nya regler om kapitalbuffertar för globalt och övrigt systemviktiga institut. För att genomföra dessa regler föreslås att motsvarande bestämmelser införs i svensk rätt.

Det innebär bl.a. att de nya bestämmelserna anger vad den behöriga myndigheten ska beakta vid fastställandet av sådana buffertar, särskilt i förhållande till det nya kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen. Vid beslut om en kapitalbuffert ska myndigheten beakta om ett institut omfattas av kapitalkravsgolvet. Ett institut ska anses göra det om dess totala riskvägda exponeringsbelopp, beräknat enligt tillsynsförordningen, är högre när kapitalkravsgolvet tillämpas än när det inte gör det.

För övrigt systemviktiga institut införs dessutom ett krav på översyn. Om ett sådant institut börjar omfattas av kapitalkravsgolvet ska den behöriga myn­digheten, senast vid den årliga översynen av bufferten, se över buffertkravet. Syftet är att säkerställa att buffertens nivå fortfarande är lämpligt avvägd.

Det införs också nya bestämmelser om ändring av buffertvärden. Om ett buffertvärde för ett globalt eller övrigt systemviktigt institut sänks eller lämnas oförändrat jämfört med ett tidigare fastställt värde, behöver den behöriga myndigheten inte tillämpa det särskilda förfarande som innebär att vissa EU-institutioner ska underrättas. Det bedöms förenkla beslutsprocessen när risknivåerna inte ökar.

Det tydliggörs att systemriskbufferten inte får användas för att täcka risker som redan hanteras genom det s.k. kapitalkravsgolvet. Dessutom klargörs hur bufferten ska beräknas i förhållande till andra länders buffertar och att dessa inte ska räknas med vid vissa tröskelvärden.

Ny lag om karens

Regeringen föreslår att det införs en ny lag om karens för generaldirektören, andra styrelseledamöter och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten i Finansinspektionen. Det innebär att dessa personer under en viss tid inte ska få påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i företag som de haft tillsyn över eller som kan innebära en risk för intresse­konflikter. Karenstiden ska vara upp till 12 månader för generaldirektören och styrelseledamöter och normalt 3–6 månader för övrig personal. Under karenstiden har man rätt till ersättning.

Förslaget innebär också att den som avser att ta en ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett företag eller en organisation som omfattas av karens ska anmäla det innan anställningen eller uppdraget avslutas. Beslut om karens och ersättning ska fattas av Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, och av Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.

Konsekvenser av förslagen

Förslagen bedöms bidra till ökad motståndskraft i det finansiella systemet och ge positiva samhällsekonomiska effekter. En förstärkt tillsyn och utökade befogenheter för Finansinspektionen förväntas leda till större tydlighet i myndighetens bedömning av kreditinstitutens risker och deras riskhantering. Vidare syftar de skärpta kapitaltäckningskraven till att stärka kreditinstitutens motståndskraft, vilket i sin tur bedöms förbättra den finansiella stabiliteten och minska risken för finansiella kriser. Sammantaget bedöms dessa förändringar ha gynnsamma samhällsekonomiska konsekvenser.

Förslagen bedöms samtidigt medföra en viss ökad administrativ börda för de drygt 160 kreditinstitut och vissa finansiella holdingföretag som berörs. Denna börda anses dock stå i rimlig proportion till de samhällsekonomiska vinster som förslagen förväntas generera.

Eventuella merkostnader för Finansinspektionen, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, domstolar och andra berörda myndigheter bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen om karens för Finansinspektionens arbets- och uppdragstagare bedöms till stor del motsvara den interna rutin som myndigheten tillämpar när någon slutar för att påbörja en ny anställning i ett företag som står under inspektionens tillsyn och de uppsägningstider som gäller enligt kollektivavtal och chefsavtal.

Eftersom förslagen syftar till att genomföra ett EU-direktiv finns enligt regeringen inget utrymme för alternativa lösningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, förutom ändringarna om en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhanda­hålla centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige, som ska träda i kraft den 11 januari 2027.

De nya bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska dock tillämpas på ansökningar om filialtillstånd som lämnas in till Finansinspek­tionen fr.o.m. den 1 juli 2026 och som avser tid fr.o.m. den 11 januari 2027. Bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser. 

Den upphävda bestämmelsen om att ett kreditinstitut behöver tillstånd av Finansinspektionen för att förvärva egendom i vissa fall ska fortfarande gälla för ansökningar som har lämnats in före ikraftträdandet. 

Äldre föreskrifter ska gälla för överträdelser som ägt rum före ikraft­trädandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom propositionens förslag och anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Det innebär att de lagändringar som följer av ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet inom ramen för det s.k. bankpaketet införs i svensk rätt. 

Utskottet föreslår också mindre, lagtekniska ändringar som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag