Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU47

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom propositionen om extra ändringsbudget för 2026 och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Det innebär bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Förslagen i propositionen innebär att den offentliga förvaltningens finan­siella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställnings­bemyndi­ganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förut­sättningar som flygfotogen.

Lagändringarna om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Lagändringen om punktskattebefrielse för jetbensin föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I betänkandet finns två reservationer (V, MP) och två särskilda yttranden (S, C).

Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Sex yrkanden i följdmotioner.

Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till lagändring om punkt­skattebefrielse för jetbensin.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

Utskottets ställningstagande

Krisstöd till hushåll och företag

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (V, MP)

2. Krisstöd till hushåll och företag, punkt 2 (V, MP)

Särskilda yttranden

1. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (S)

2. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026

Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

Bilaga 5
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

Bilaga 6
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026

Bilaga 7
Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026

Bilaga 8
Regeringens lagförslag

Bilaga 9
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:275 Extra ändrings­budget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslagen är en följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Förslagen är även en följd av kriget i Mellanöstern, vilket bl.a. påverkar drivmedels- och flygbränslepriser.

Två följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.

I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2026. I bilaga 5 redovisas motionärernas motsvarande förslag i förhållande till regeringens förslag i propositionen. I bilaga 6 finns regeringens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 8.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Efter att regeringen lämnade den aktuella propositionen har riksdagen fattat beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. Riksdagen biföll propositionen (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354). I utskottets förslag till riksdagsbeslut i detta betänkande beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. I bilaga 4 finns utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026 och i bilaga 7 finns utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026.

Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet även fram ett förslag om punktskatte­befrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottets lagförslag finns i bilaga 9.

Enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen ska utskottet innan det väcker ett förslag om att anta en lag eller väcker ett förslag som påverkar statens budget genom ett utskottsinitiativ inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det.

Bland utskottets underlag finns upplysningar från Regeringskansliet. Statssekreterare Carolina Lindholm (Finansdepartementet) informerade ut­skot­tet i frågan vid sammanträdet den 11 juni 2026.

Försvarsminister Pål Jonson informerade utskottet om stöd till Ukraina den 16 juni 2026.

Utskottet har inte inhämtat yttrande från Lagrådet eftersom lagförslaget är författnings­tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att ett yttrande från Lagrådet skulle sakna betydelse.

Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.

Skäl för ändringar i statens budget

Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs­bestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).

I propositionen anför regeringen att Sverige har lämnat ett omfattande stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet inleddes. Ukraina har efterfrågat ytterligare stöd och har bl.a. uttryckt ett brådskande behov av att stärka sitt luftförsvar. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att skyndsamt bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige bör utöver detta bistå Ukraina med annan materiel och utrustning samt med underhåll, utbildning och tekniskt stöd i samband med detta.

Vidare anför regeringen att kriget i Mellanöstern innebär en störning på de globala energimarknaderna och har medfört snabba prisökningar på bl.a. olja och andra råvaror, vilket riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. För att motverka ökade drivmedelspriser och mildra konsekvenserna för hushåll och företag som är beroende av transporter, finns det skäl att under perioden den 1 juli–30 november 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel. På grund av riskerna förknippade med stigande drivmedelspriser är det viktigt att de föreslagna skattesänkningarna kan genomföras skyndsamt.

För att mildra konsekvenserna för hushållen ytterligare finns det skäl att införa ett stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken samt öka medlen för det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.

Vidare behöver medel tillföras för ett tillfälligt stöd riktat till jordbruks­sektorn, för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller och för att säkerställa regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Det behöver även finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer. Åtgärderna bör kunna genomföras så snart som möjligt.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2026.

Ändringsbudgetar under 2026

Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2026:

1. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).
2. Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 2025/26:218).
3. Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).

Utskottets överväganden

Propositionen

Ändringar av statens utgifter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina (anslaget 1:3 Anskaffning och materiel och anläggningar). Överföringen av materielen medför bl.a. kostnader för att utbilda ukrainska piloter och tekniker samt iordningställande, vidmakthållande och underhåll av materielen. Ukraina har vidare efterfrågat tekniskt stöd för utveckling av långräckviddig förmåga. Sverige har möjlighet att bistå Ukraina med det efterfrågade stödet och har enligt regeringen ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 225 000 000 kronor.

För att kunna iordningsställa, vidmakthålla och underhålla den materiel som föreslås skänkas behöver även beställningar göras som medför ekono­miska åtaganden kommande år. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 2 072 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 102 000 000 kronor 2027, 312 000 000 kronor 2028, 319 000 000 kronor 2029, 325 000 000 kronor 2030, 331 000 000 kronor 2031, 338 000 000 kronor 2032 och 345 000 000 kronor 2033.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2033 finan­sieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 2 297 000 000 kronor.

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

Ukraina har efterfrågat ytterligare materiel och utrustning för att stärka sin operativa försvarsförmåga, t.ex. när det gäller luftförsvar, långräckviddig bekämpning, infanteriutrustning, ledningsstöd, ammunition, flygledning och obemannade system. Vidare efterfrågar Ukraina fortsatta åtgärder för att utveckla och anpassa materiel till landets behov. Sverige och Ukraina har under 2025 ingått avsiktsförklaringar om samarbete rörande försvars­innovation och gemensam produktion. Sverige har ett utrikes- och säkerhets­politiskt intresse att bistå Ukraina med den efterfrågade materielen och utrustningen och bör därför enligt regeringen anskaffa och utveckla sådan materiel och utrustning för att skänka den till Ukraina. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 208 800 000 koronor.

För att kunna skänka den efterfrågade materielen och utrustningen till Ukraina behövs ett ökat bemyndigande som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 1 164 200 000 kronor.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027 och 2028 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 1 373 000 000 kronor.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

I syfte att ytterligare förstärka Ukrainas försvar mot de ryska luftanfallen har Ukraina uttryckt ett brådskande behov av att få donationer av Jas 39 Gripen C/D, inklusive kvalificerad ammunition, från Sveriges befintliga stridsflygs­flotta. Ukraina har vidare behov av marin ledningsmateriel. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att tillhandahålla den efterfrågade materielen till Ukraina och bör därför enligt regeringen bistå Ukraina med den materiel som Försvarsmakten bedöms kunna avvara.

Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta om överlåtelse av lös egendom om den inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Regeringen anger i propositionen att den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. För att kunna skänka materielen krävs riksdagens bemyndigande.

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin lednings­materiel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde av högst 19 571 000 000 kronor.

Bemyndigandet att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition avses endast utnyttjas under förutsättning att ett avtal mellan Sverige och Ukraina om köp av minst 10 Gripen E/F trätt i kraft.

Med hänsyn till Försvarsmaktens behov och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att anslaget ökas med 203 000 000 kronor.

För att kunna ersätta den materiel som nu föreslås skänkas till Ukraina med motsvarande materiel behöver även beställningar göras som medför ekono­miska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår därför att bemyn­digandet ökas med 19 368 000 000 kronor. Ökningen av bemyndi­gandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 820 000 000 kronor 2027, 3 126 000 000 kronor 2028, 2 554 000 000 kronor 2029, 2 604 000 000 kronor 2030, 2 823 000 000 kronor 2031, 3 387 000 000 kronor 2032, 2 879 000 000 kronor 2033 och 1 175 000 000 kronor 2034.

Beställningar för att ersätta de Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som skänks till Ukraina kommer att genomföras först när avtalet mellan Sverige och Ukraina har trätt i kraft.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2034 finan­sieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 19 571 000 000 kronor.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigs­materiel kräver tillstånd enligt samma lag.

1:11 Försvarets materielverk

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Överföringen och återanskaffningen av den materiel som skänks till Ukraina medför kostnader för Försvarets materielverk för bl.a. projekt­ledning, upphandling, konfiguration, provverksamhet och support. Reger­ingen föreslår att anslaget ökas med 15 000 000 kronor.

Ökningen av anslaget finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 15 000 000 kronor.

1:14 Stöd till Ukraina

Anslaget används för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. Anslaget används även för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.

Ramen för det militära stödet till Ukraina hanteras inom anslaget. Medel från anslaget omfördelas till andra berörda anslag i syfte att genomföra föreslagna stödåtgärder. För att finansiera ökningarna av de anslag som föreslås och beräknas i denna proposition i syfte att vidta stödåtgärder till Ukraina minskas anslaget med 23 286 000 000 kronor.

Bemyndigande att ingå avtal om Gripen E/F

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen anger i propositionen att Ukraina har uttryckt önskemål om att anskaffa stridsflyget Gripen E/F för uppbyggnad av Ukrainas nuvarande och framtida flygvapen. För att tillgodose Ukrainas önskemål om en mellanstatlig affär föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av minst 10 och upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplanen och övrig offererad utrustning till Ukraina i den takt stridsflygplanen kan levereras.

Intäkterna från försäljningen ska enligt regeringen täcka statens kostnader. Finansieringen ska vara säkrad genom att köpeskillingen ska vara erlagd när avtalet träder i kraft.

Försäljningen är en förutsättning för den donation av Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som riksdagen föreslås bemyndiga reger­ingen att genomföra.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

2:4 Krisberedskap

Ukraina har efterfrågat stöd i form av utbildning och materielstöd till ukrainska frivilligorganisationer som är aktiva inom sjukvårdsutbildning. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att bistå Ukraina med stödet och därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.

För att kunna upphandla den materiel som föreslås skänkas till Ukraina behöver beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 10 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 10 000 000 kronor 2027.

Ökningen av anslaget 2026 och den beräknade ökningen av anslaget 2027 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 30 000 000 kronor.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Regionerna kan i vissa fall använda specialutrustade flygplan och helikoptrar för att transportera sjuka eller skadade patienter. Dessa resurser kan även användas för transport av organ för transplantation, hälso- och sjukvårds­personal samt i vissa fall blod och medicinska prover. Sådana luftburna sjuk­transporter är en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvårdskedja.

Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt. Det är enligt regeringen nödvändigt att säkerställa att regionerna fortsatt har möjlighet att bedriva den samhällsviktiga verksamhet som luftburna sjuktransporter utgör. Regeringen avser därför att införa ett riktat statsbidrag till regionerna för ökade kostnader för luftburna sjuktransporter till följd av höga flygbränslepriser, där bidrag lämnas efter ansökan. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik

Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp de globala energipriserna, vilket har lett till ökade kostnader för drivmedel för fordon. För att i ökad utsträckning möjliggöra alternativa färdsätt med en effektivare energianvändning är det enligt regeringen angeläget att underlätta resande med kollektivtrafik.

Regeringen föreslår att ett nytt anslag 1:23 Stöd för sänkta priser i kollektiv­trafik förs upp på statens budget med 6 500 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Regeringen anger att stödet avses att, efter ansökan, lämnas till regionala kollektivtrafikmyndigheter som har sänkt priset på månadsbiljetter eller motsvarande för obegränsat resande med 50 procent tidigast fr.o.m. den 1 juli t.o.m. 31 december 2026. Närmare villkor för stödet avser regeringen reglera i förordning.

Utgiftsområde 21 Energi

1:12 Energistöd

Anslaget används bl.a. för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och gaspriser, för att lämna stöd till hushåll vid höga el- och gaspriser samt för myndigheternas administration för utbetalning av sådana stöd.

Det spända omvärldsläget medför fortsatt stora osäkerheter för utvecklingen av energipriserna. Regeringen konstaterar att anslaget behöver tillföras ytterligare medel om det blir aktuellt att under året införa det högkostnadsskydd som aviserades i budgetpropositionen för 2026, och för att regeringen i så fall ska kunna agera skyndsamt. Det är även angeläget att det tillfälliga el- och gasprisstödet till hushållen för januari och februari 2026 kan betalas ut skyndsamt. Medel behöver därför enligt regeringen även tillföras för att säkerställa att de anslagna medlen täcker utbetalningarna av stödet. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 000 000 000 kronor. Om högkostnadsskyddet införs kan enligt regeringen ytterligare medel behöva tillföras.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:7 Trafikavtal

Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är hårt pressade. Enligt regeringen finns det en risk för att högre biljettpriser kommer att minska flygresandet och därmed försvåra flyg­företagens ekonomiska situation ytterligare. Konsekvensen kan i värsta fall bli att flygtrafiken på viktiga inrikes flyglinjer minskar kraftigt eller avvecklas. Regeringen anser att det behöver finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer och säkerställa att flygtrafiken upphandlas på dessa linjer. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 100 000 000 kronor.

1:12 Transportstyrelsen

Anslaget används bl.a. för Transportstyrelsens förvaltningsutgifter. Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flyg­bränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är ekonomiskt pressade. Det finns en risk för att högre bränslepriser medför högre biljettpriser och ett minskat flygresande samtidigt som den svenska marknaden för inrikesflyg kännetecknas av bristande lönsamhet.

Enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd ska flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage täckas av en avgift som tas ut av flygföretagen i ett avgiftsutjämningssystem. Transport­styrelsen förvaltar det gemensamma avgiftsutjämningssystemet och tar även ut avgiften. I lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Regeringen anger i propositionen att man avser att använda det bemyndigandet för att sätta ned avgiften helt under perioden juli–december 2026.

För att tillfälligt täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage och för att undvika att det uppstår ytterligare underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet under denna period behöver Transportstyrelsen enligt regeringen tillföras medel. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 400 000 000 kronor.

Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhets­kontroll av passagerare och deras bagage som hanteras i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Under 2026 har lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket drabbats av ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror med anledning av den geopolitiska utvecklingen och kriget i Mellanöstern. Sverige har länge varit beroende av importerat gödselmedel, vilket gör lantbruket i Sverige sårbart för störningar internationellt. Priserna på naturgas, gödselmedel och drivmedel har stigit kraftigt, särskilt till följd av störningar i globala handelsflöden och ökade risker kring viktiga transportleder som Hormuzsundet. Mot denna bakgrund beslutade Europeiska kommissionen den 29 april 2026 om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern (C/2026/2593) som gör det möjligt för medlemsländerna att kompensera särskilt drabbade sektorer för de kostnadsökningar som har uppstått under 2026.

För att kompensera för ökade kostnader till följd av att priserna för gödselmedel och drivmedel förväntas fortsätta öka under 2026 avser regeringen att införa ett tillfälligt stöd riktat till lantbrukare som bedriver verksamhet med växtodling samt till yrkesfisket och vattenbruket. Stödet avses enligt regeringen utformas i enlighet med kommissionens beslut om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 1 644 000 000 kronor, varav 1 615 000 000 kronor för stöd till lantbrukare och 29 000 000 kronor för stöd till yrkesfisket och vattenbruket.

Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror under 2026.

Ändringar av statens inkomster

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 enligt bilaga 2 i detta betänkande. Förslaget om att införa ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel beräknas innebära att statens inkomster minskar med 7,7 miljarder kronor 2026.

Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Gällande rätt

Energiskattedirektivet (2003/96/EG) är ett gemensamt EU-regelverk som styr hur medlemsstaterna ska beskatta energiprodukter och elektricitet. Direktivet kräver bl.a. att nationella skatter uppfyller fastställda minimiskattenivåer.

I Sverige regleras beskattningen främst genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Huvudprincipen, både i direktivet och i LSE, är att bränslen ska beskattas. De bränslen som omfattas beskattas när de används som motorbränslen eller för uppvärmning.

I april 2026 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå under perioden den 1 maj–30 september 2026. För att sänka skatten ytterligare krävs att Europeiska unionens råd, på förslag från Europeiska kommissionen, meddelar ett undantag för att en sådan skattenedsättning ska kunna genom­föras. Regeringen lämnade därför den 26 mars 2026 en ansökan till kommissionen om tillstånd att sänka skatten enligt artikel 19 i energi­skatte­direktivet för att ha möjlighet att vid behov kunna sänka skatten ytterligare, även under direktivets minimiskattenivåer. Kommissionen lade den 4 maj 2026 fram förslag om att rådet ska ge tillstånd i linje med detta. Enligt kommissionens förslag ska Sverige ges möjlighet att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.

Ytterligare tillfälligt sänkt drivmedelsskatt

Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden den 1 juli–30 november 2026.

Regeringen konstaterar att kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har inneburit en kraftig störning på de globala energimark­naderna och medfört snabba prisökningar på bl.a. olja, vilket har försämrat tillväxtutsikterna globalt och i Sverige. Högre energipriser medför enligt regeringen att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen får högre kostnader. För att motverka ökade drivmedelspriser föreslår regeringen därför att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks.

För att säkerställa att all bensin och omärkt diesel som används som motor­bränsle omfattas och för att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd föreslår regeringen att kol­dioxidskattesatserna sänks med 2 kronor och 40 öre per liter (eller 2 400 kronor per kubikmeter) för samtliga drivmedel som omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 LSE.

Enligt LSE omfattas jordbruksdiesel av skattenedsättning. Nedsättningen är utformad så att nettoskatten ligger nära den lägre minimiskattenivå som enligt energiskattedirektivet gäller för dessa områden.

Den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel innebär att skattesatserna för diesel av miljöklass 1 varierar under 2026 jämfört med tidi­gare beslutade nivåer. För att säkerställa att beskattningen av jordbruks­diesel inte understiger gällande minimiskattenivå krävs det följdjusteringar av nedsättningsbeloppet. Regeringen föreslår därför justerade nedsättningsnivåer som även tillämpas under det sista kvartalet 2026. Nedsättningen av energi­skatt justeras till 573 kronor per kubikmeter och nedsättningen av koldioxid­skatt justeras till 411 kronor per kubikmeter under perioden den 1 juli–31 december 2026.

En följd av förslaget är att skattekostnaden i vissa situationer kan komma att öka inom de areella näringarna. Regeringen bedömer att det inte kan lösas inom ramen för detta lagstiftningsärende och har därför skickat ett förslag om att retroaktivt hantera den högre skattekostnaden på remiss. Förslaget handlar om att nettobeskattning för diesel som förbrukas i jordbrukssektorerna under perioden den 1 juli–31 december 2026 ska bli 258 kronor per kubikmeter, oavsett vilken skattesats som gällde vid inköpet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Förslagets olika effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas sammantaget innebära en minskning av skatteintäkterna med 7,67 miljarder kronor 2026. Regeringen bedömer det som osäkert hur skatteförändringarna i praktiken slår igenom på priserna. Konsekvensanalysen utgår från antagandet att skattesänkningen fullt ut övervältras på konsumentpriserna.

För en genomsnittlig dieselbilist beräknas förslaget innebära minskade drivmedelskostnader med ca 875 kronor för perioden den 1 juli–30 november 2026. Motsvarande minskning för en genomsnittlig bensinbilist beräknas till 675 kronor. För flygbensin uppskattas kostnadsminskningen till 90 kronor per flygtimme under perioden.

Förslaget bedöms öka hushållens köpkraft med 0,13 procent av den ekonomiska standarden. Den relativa effekten är störst för hushåll med låg ekonomisk standard, medan den faktiska kostnadsminskningen i kronor räknat är störst för hushåll med högre inkomster. Effekten är störst i mycket avlägsna landsbygdsregioner och lägst i Stockholm. Förslaget bedöms gynna män något mer än kvinnor.

För företag väntas förslaget främst leda till lägre drivmedelspriser, framför allt inom transportsektorn och särskilt inom åkerinäringen. Förslaget bedöms också kunna innebära en konkurrensnackdel för de företag som ställt om eller som är på väg att ställa om till fossilfrihet. De följdändringar som görs på nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel bedöms kunna komma att innebära ökade kostnader för jordbruksdiesel samt att färre företag får rätt till återbetalning av skatt på jordbruksdiesel.

Förslaget bedöms leda till ökade koldioxidutsläpp. Sett isolerat uppskattas utsläppen öka med 0,3 miljoner ton koldioxid 2026.

Vidare innebär sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel att biodrivmedel blir relativt sett dyrare, vilket kan öka användningen av fossila drivmedel. Lägre drivmedelspriser kan även försvaga incitamenten till elektrifiering och övergång till andra transportslag. Med hänsyn till åtgärdens tillfälliga karaktär bedöms dock påverkan på elektrifieringen som liten.

Förslaget bedöms vidare kunna innebära en viss ökad risk för tillfällig brist på drivmedel och köbildning vid enskilda mackar.

Slutligen bedöms förslaget medföra behov av anpassningar hos Skatte­verket, med tillkommande kostnader om 500 000 kronor, vilka ryms inom befintliga ramar.

Konsekvenser för statens budget

De förslag som regeringen lämnar i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 13,0 miljarder kronor 2026. De förslag om stöd till Ukraina som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 22,6 miljarder kronor 2026. Övriga förslag om ändrade och nya anslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 9,7 miljarder kronor. På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om att sänka skatten på bensin och diesel. Förslaget beräknas minska statens inkomster med 7,7 miljarder kronor 2026. Sammantaget beräknas den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026.

De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena medför ökade utgifter. Regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. De ökade utgifterna beräknas försämra den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med 1,8 miljarder kronor 2027, 3,7 miljarder kronor 2028, 2,9 miljarder kronor per år 2029 och 2030, 3,2 miljarder kronor 2031, 3,7 miljarder kronor 2032, 3,2 miljarder kronor 2033 och 1,2 miljarder kronor 2034.

De anslagsökningar som regeringen föreslår i propositionen och beräknar avseende stöd till Ukraina finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp 2026.

Motionerna

I partimotion 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att fokus för flyget behöver skifta från ett ökat flygande till att upprätthålla de mest värdefulla förbindelserna så att flyget förblir tillgängligt på de platser där rimliga alternativ saknas. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2).

I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel är fel svar på krisen. Enligt motionärerna innebär den generella fossilsubventionen att mycket stora resurser läggs på en åtgärd som har svag träffsäkerhet och som riskerar att förlänga just det beroende som gör hushåll och företag utsatta. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att flygtrafiken ska bära sina egna kostnader för säkerhet och bagage. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2). Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion och inte storskaligt foderfiske (yrkande 4).

Tidigare riksdagsbehandling

Den 22 april 2026 beslutade riksdagen om sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 218). Det innebär en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel av miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin har sänkts så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. I betänkandet konstateras att utskottet, liksom regeringen, anser att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser.

Kompletterande information

Enligt rådets genomförandebeslut (EU) 2026/1295 av den 4 juni 2026 ges Sverige tillstånd att tillämpa nedsatta punktskattesatser som understiger EU:s miniminivåer på dieselbrännolja och blyfri bensin som används som motorbränsle under perioden den 1 juli–30 november 2026. Sverige ges tillstånd att under den perioden tillämpa en nedsättning av skattesatserna på upp till 2 kronor och 40 öre per liter.

Utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin

Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet fram förslag om punktskatte­befrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Bakgrund

Varo Preem AB (bolaget) har i en skrivelse (Fi2026/01165) till Finans­departementet framfört att det flygbränsle (jetbensin) som bolaget kan producera inte är skattebefriat enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Detta beror på att produktens KN-nummer (klassificering i tulltaxan som även ligger till grund för energibeskattningen) inte är samma som för traditionellt flygfotogen. Därmed finns det i praktiken inte några möjligheter att sälja detta bränsle på den svenska marknaden.

För att möjliggöra ökad inhemsk produktion och stärka försörjnings­tryggheten föreslår bolaget att LSE ändras så att bolagets produkt ges samma skattemässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen. I praktiken är produkten jämförlig med flygfotogen (kerosen) och uppfyller specifika­tionerna för traditionell Jet A1 som används i turbomotorer (jet­motorer). Produkten är helt utbytbar med flygfotogen då den används i samma typer av flygplan. Situationen rapporterades av Dagens industri den 25 maj 2026.

Skäl för förslag till ändring

I LSE används termerna flygfotogen respektive flygbensin med angivande av dessa produkters respektive KN-nummer. Varo Preems produkt är dock enligt tulltaxan jetbensin med ett separat KN-nummer, som inte uttrycks i de berörda bestämmelserna i LSE. KN-nummer används regelmässigt i LSE för att definiera olika produkter i fråga om skatteplikt, tillämplig skattesats, even­tuella skattebefrielser och tillämpliga förfaranderegler. Det går därför inte att tolka in att bolagets produkt skulle omfattas av den befintliga skattebefrielsen för flygfotogen i LSE.

Huvudregeln i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet, är att energiprodukter som levereras för användning som flygbränsle för annan luftfart än privat nöjesflyg ska undantas från beskattning. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förut­sättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer.

Det finns därför skäl att, genom några mindre justeringar i lagtexten i LSE, ge jetbensin samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen.

Förslaget innebär två saker:

1. dels att den som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att på flygplats lagra jetbensin, som flyttats under ett uppskovsförfarande, för försäljning till förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål, ska få godkännas som upplagshavare
2. dels att jetbensin ska undantas från energi- och koldioxidskatt vid förbruk­ning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål och vid förbrukning i luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning.

Konsekvenser

Förslaget, som innebär likabehandling i förhållande till flygfotogen, bedöms få försumbara offentligfinansiella effekter. Ökad produktion av flygbränslet innebär minskad produktion av diesel och bensin, men i förhållande till den samlade svenska drivmedelsproduktionen bedöms effekten vara marginell. Initialt har några betydande negativa följdeffekter av en skattebefrielse inte identifierats men däremot bedöms en skattebefrielse kunna ge en viss ökad tillgänglighet för flygbränsle i Sverige.

Inkomna synpunkter på bolagets skrivelse

Den 3 juni 2026 bjöd Finansdepartementet in ett antal intressenter för ett möte där deltagarna fick möjlighet att lämna synpunkter på skrivelsen från Varo Preem. I mötet deltog representanter för Drivkraft Sverige (en branschorga­nisation för bränsle-, drivmedels- och laddbolag), Luftfartsverket, Skatte­verket, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Swedavia och Tran­sport­företagen.

Vid mötet framkom ett brett stöd för förslaget och det framfördes inte några invändningar mot att förslaget genomförs.

Försvarsmakten och samarbetsorganet Svenska Regionala Flygplatser var inbjudna till mötet men kunde inte delta. Dessa instanser har dock i skrift uttryckt stöd för förslaget. Försvarsmaktens uppfattning är att produktionen av jetbränsle är en strategisk fråga för Sverige och ytterst viktig för försörjnings­tryggheten och Sveriges förmåga att i egenskap av medlem i Nato kunna ge värdlandsstöd. LSE bör därför ändras så att bolagets produkt ges samma skatte­mässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen.

Naturvårdsverket var inbjudet till mötet men avstod från att delta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens proposition med förslag till ändringar i statens budget för 2026, bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Utskottet avstyrker motions­yrkan­dena.

Förslagen innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo sammantaget förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslagen om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att anslagen beräknas öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som regeringen anför i propo­sitionen bör anta regeringens lagförslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026 med 2 kronor och 40 öre per liter. Utskottet noterar att skatten under den perioden kommer att understiga minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet, vilket är i enlighet med att Sverige fått tillstånd att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.

Liksom regeringen anser också utskottet att en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel kan motverka de ökade drivmedelspriserna, vilket kan stötta dem som är beroende av drivmedel. Prishöjningarna för hushåll och företag bör hanteras på kort sikt, med vid ett mer utdraget krig i Mellanöstern och där tillgången inte kan säkras på andra sätt kan marknaden behöva ta höjd för ett nytt prisläge vad gäller energi och drivmedel. Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser (bet. 2025/26:FiU48). Samtidigt instämmer utskot­tet med regeringen att det är angeläget att omställningen till elektri­fiering och fossilfria drivmedel fortgår.

Utskottet anser att de övriga tillfälliga stöd som riktas mot hushåll och företag, t.ex. stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och ekonomiskt stöd till lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket, är väl avvägda.

Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det enligt utskottet inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förutsättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende. Motionärerna anför att den avgörande frågan inte är om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som motionärerna anser att regeringens politik har gjort oss sårbara för från början och som de menar att det finns betydligt bättre alternativ till. Motionärerna tar t.ex. upp transportstöd riktat till människor i glesbygd och landsbygd med lägre inkomst och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en tillfällig sänkning av skatte­beloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats för att motverka de ökade drivmedelspriserna och därmed stötta dem som är beroende av drivmedel. Utskottet instämmer med regeringen att det samtidigt är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår och noterar att regeringen bl.a. tagit fram en elbilspremie och nu föreslår sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Reservationer

 

Ställningstagande

I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver Sverige bidra till Ukrainas försvarsförmåga, till Europas samlade motståndskraft och till att auktoritära stater inte tillåts vinna genom militärt våld. Av den anledningen ger vi fullt stöd till att skänka materiel till Ukraina i form av bl.a. Jas 39 Gripen och i övrigt utökade bemyndiganden till gagn för Ukraina. Vi delar också uppfattningen att staten behöver agera när krig, oro och störningar på globala energimarknader driver upp kostnaderna för hushåll och företag och stöder regeringens förslag om att utöka el- och gasprisstödet (utgiftsområde 21, anslaget 1:12) och regeringens analys att lantbruket befinner sig i ett mycket pressat läge. Därmed står vi bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. Vi välkomnar att regeringen föreslår medel för sänkta priser i kollektivtrafiken, men konstaterar att stöd till kollektivtrafik behöver ges på ett sätt som långsiktigt sänker priserna på resor över hela landet och som erbjuder regioner och kommuner rimliga planeringsförut­sättningar, ett s.k. Sverigekort.

Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål. En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet. Därför anser vi att regeringens lagförslag ska avslås. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen, t.ex. ett riktat transportstöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Förslaget till utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin står vi inte bakom.

Förslaget om att tillföra 400 miljoner kronor till anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås. Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.

Jordbruket är i dag i mycket hög grad beroende av fossila bränslen, för drivmedel och för produktion av insatsmedel, som mineralgödsel. När priset på fossila bränslen går upp till följd av krig och kriser i omvärlden drabbas lantbruket hårt. Jordbrukets beroende av fossila bränslen utgör en djupgående sårbarhet i livsmedelsproduktionen. Vi står därmed bakom stödet till lant­bruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. För att stärka Sveriges beredskap och bygga upp motståndskraften inom livsmedels­produktionen är det samtidigt nödvändigt att fasa ut fossila bränslen från jordbruket, och från hela livsmedelskedjan. När det gäller krisstödet till yrkesfisket och vattenbruket är det viktigt att utformningen i fråga om yrkesfisket premierar småskaligt och kustnära fiske som går till human­konsumtion, inte storskaligt foderfiske.

 

Ställningstagande

Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte, utan frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas, t.ex. genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma träffsäkra, rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende.

 

Särskilda yttranden

I propositionen föreslås ändringar i statens budget på två områden, dels ett utökat militärt stöd till Ukraina, dels insatser för att stödja hushållen genom den ekonomiska kris som följt på kriget i Mellanöstern.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom att Sverige överlåter Jas Gripen till Ukraina som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. Ukraina har en folkrättsligt självklar rätt att försvara sin frihet, suveränitet och territoriella integritet mot Rysslands olagliga anfallskrig. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i Europa.

Det ekonomiska läget i världen har snabbt försämrats av kriget i Mellan­östern och det fortsatt stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills under­skattat utvecklingen, trots återkommande nedskrivningar av tillväxtprognoser och en mycket hög arbetslöshet. Det har bidragit till att regeringen agerat senfärdigt. Vi noterar att regeringen nu tar upp flera av våra förslag.

Vi ställer oss bakom de föreslagna åtgärderna. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.

Vi välkomnar att regeringen nu också gör något för resande med kollektiv­trafiken, men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde man­datperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. Regeringen har sedan aktivt röstat nej till alla förslag vi lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre. Under den här mandatperioden har priset på månadskort ökat nästan 200 kronor i snitt i landet. Nu genomför regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar åtgärderna gälla några månader före valet och slutar gälla några månader efter.

På lång sikt är det tydligt att mer måste göras för att elektrifiera, ställa om till biodrivmedel och stötta vanligt folk i omställningen så att vi bryter beroen­det av fossila drivmedel. Vi vill göra svenska familjer mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare för fler att köpa elbil.

 

 

 

Centerpartiet har i denna fråga valt att inte lämna en följdmotion till propositionen. Det bör noteras att vi tog initiativ till och föreslog delar av dessa åtgärder redan innan regeringen hann lägga propositionen på riksdagens bord. Skälet till att vi accepterar förslagen är att miljoner svenska hushåll i dag är fast i ett djupt fossilt beroende som de inte på kort sikt kan ta sig ur. Att ge dessa hushåll en tillfällig ekonomisk lättnad är rimligt och tyvärr nödvändigt.

Det är dock viktigt att understryka att Centerpartiet accepterar dessa åtgärder just för att de är tillfälliga. Åtgärderna ska inte förlängas bortom vad som är nödvändigt för detta syfte.

Den situation som svenska hushåll nu befinner sig i, med höga drivmedelspriser och få alternativ, är i stor utsträckning resultatet av den politik Tidöregeringen fört sedan 2022. Fyra år av drivmedelsskattesänkningar och avveckling av styrmedel för fossilfri omställning har satt Sverige i en fossilfälla. Trots alla ansträngningar drevs bränslepriset upp till samma nivå som på valdagen 2022 när Hormuzsundet stängdes.

Den dramatiska omsvängningen i försäljningen av laddbara fordon illustrerar konsekvenserna. Andelen elbilar och laddhybrider i nybils­försäljningen har minskat. I Norge uppgår andelen elbilar av nybilsförsäljningen nu till 97 procent och i Danmark till 80 procent, medan den i Sverige är hälften så hög och den positiva utveckling vi såg för några år sedan har helt stagnerat. Hushållen har inte haft råd att byta till fossilfritt, dels för att stöden för miljöbilar avvecklades, dels för att laddinfrastrukturen är alldeles för bristfällig.

Sverige är i dag direkt beroende av oljeproducenter och diktaturstater runt om i världen för sin drivmedelsförsörjning. Det är detta strukturella beroende som en ansvarsfull politik måste syfta till att bryta.

Till skillnad från regeringen har Centerpartiet lagt fram en sammanhållen strategi för att ge hushållen en reell möjlighet att lämna fossilberoendet bakom sig. Vi föreslår en miljöleasing riktad till begagnade och nya miljöbilar, såsom elbilar, laddhybrider och gasbilar, med ett statligt bidrag om 2 000 kronor per månad. Vi föreslår även en folkbonus på 50 000 kronor för den som hellre vill köpa en billig begagnad eller ny miljöbil. För detta lägger vi 5 miljarder kronor om året, på lång sikt. Dessutom behövs en massiv utbyggnad av ladd­infrastruktur, som möjliggör elbilsresor i hela landet. Det är en förutsättning för att omställningen ska nå landsbygdshushållen.

Centerpartiet föreslår ett omformat och landsbygdsanpassat reseavdrag som bättre träffar de hushåll som verkligen är beroende av bil för att ta sig till arbete och samhällsservice.

Lantbruket bär unika kostnader för energi, kapitalbindning och regel­efterlevnad som uppgår till alldeles för många timmar i administrativ börda. Centerpartiet föreslår ett generellt jordbruksavdrag som lättar på kostnads­bördan för svenska lantbrukare, vilka är centrala för landets livsmedels­beredskap och totalförsvarsförmåga.

Utan dessa långsiktiga och hållbara insatser är regeringens insatser dömda att misslyckas, då de endast är en kortsiktig lindring av det fossilberoende som regeringens ensidiga politik fördjupat.

I grunden värnar Centerpartiet samtidigt de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket. I vår budgetmotion för 2026 redovisar vi ett reformutrymme som är 10 miljarder kronor lägre än regeringens, tillsammans med en lång rad ibland svåra prioriteringar och omprioriteringar. I vår vårändringsbudget för 2026 innebär vårt motförslag 700 miljoner kronor lägre utgifter än vad regeringen föreslår.

Sverige har en låg statsskuld, och därmed möjlighet att genomföra åtgärder som de som nu föreslås. De goda statsfinanserna är en strategisk tillgång som måste värnas genom en sund och tillväxtfrämjande finanspolitik.

Centerpartiet kan acceptera att tillfälliga krisåtgärder medför ökade statliga utgifter under en begränsad period. Det är befogat när hushållen befinner sig i en akut situation som de inte kunnat förutse och inte kan ta sig ur på kort sikt.

Det är däremot inte acceptabelt att permanenta stödåtgärder genomförs utan stabil, långsiktig finansiering. Regeringens politik riskerar att underminera det finanspolitiska ramverk som Centerpartiet var med om att bygga upp och som tjänat Sverige väl. Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik mot budgetpolitiken, kritik som Centerpartiet delar.

Vi i Centerpartiet välkomnar att regeringen nu fattat beslut om att utöka stödet till Ukraina och dess försvar av hela Europas frihet. Särskilt välkomnas finansieringen av det mycket efterlängtade Jas 39 Gripen, som Centerpartiet så länge drivit och Ukraina så länge efterfrågat. Centerpartiet menar dock att Ukrainaramen bör fördubblas till 80 miljarder kronor per år, eller tydligt över 1 procent av BNP om året. Det är både moraliskt rätt och viktigt för Sveriges egen trygghet i ett svårt säkerhetspolitiskt läge.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026

Tusental kronor

Inkomsttitel	Godkänd beräkning	Ny beräkning	Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan
1433	Energiskatt oljeprodukter	4 653 387	4 703 387	50 000
1441	Koldioxidskatt bensin	8 880 853	6 130 853	–2 750 000
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	15 199 199	10 269 199	–4 930 000

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av/ ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
6	Försvar och samhällets krisberedskap	219 669 528	–-22 614 200	197 055 328
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	77 944 036	225 000	78 169 036
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	20 228 741	208 800	20 437 541
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	71 191 794	203 000	71 394 794
1:11	Försvarets materielverk	4 248 967	15 000	4 263 967
1:14	Stöd till Ukraina	28 350 260	–23 286 000	5 064 260
2:4	Krisberedskap	4 178 608	20 000	4 198 608
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	127 707 301	20 000	127 727 301
1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	2 949 500	20 000	2 969 500
20	Klimat, miljö och natur	19 625 341	6 500 000	26 125 341
1:23	Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik	0	6 500 000	6 500 000
21	Energi	10 354 815	1 000 000	11 354 815
1:12	Energistöd	3 552 000	1 000 000	4 552 000
22	Kommunikationer	106 704 772	500 000	107 204 772
1:7	Trafikavtal	1 055 000	100 000	1 155 000
1:12	Transportstyrelsen	2 704 834	400 000	3 104 834
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 566 654	1 644 000	24 210 654
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	531 000	1 644 000	2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget		–12 950 200

 

Bilaga 4

Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändrings­budgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).

 

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/ anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
6	Försvar och samhällets krisberedskap*	219 329 328	–22 614 200	196 715 128
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	77 944 036	225 000	78 169 036
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	20 228 741	208 800	20 437 541
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar*	71 021 794	203 000	71 224 794
1:11	Försvarets materielverk	4 248 967	15 000	4 263 967
1:14	Stöd till Ukraina*	28 201 860	–23 286 000	4 915 860
2:4	Krisberedskap*	4 094 608	20 000	4 114 608
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg*	128 159 801	20 000	128 179 801
1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	2 949 500	20 000	2 969 500
20	Klimat, miljö och natur*	19 625 341	6 500 000	26 125 341
1:23	Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik	0	6 500 000	6 500 000
21	Energi*	10 414 815	1 000 000	11 414 815
1:12	Energistöd	3 552 000	1 000 000	4 552 000
22	Kommunikationer*	107 021 272	500 000	107 521 272
1:7	Trafikavtal*	1 180 000	100 000	1 280 000
1:12	Transportstyrelsen	2 704 834	400 000	3 104 834
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel*	22 855 654	1 644 000	24 499 654
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	531 000	1 644 000	2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget		–12 950 200

*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.

 

Bilaga 5

Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026

Två följdmotioner har väckts. I motion 2025/26:4201 (V) och motion 2025/26:4199 (MP) redovisas motionärernas förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag för 2026 jämfört med regeringens förslag.

 

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutad ram/anvisat anslag	Regering­ens förslag till föränd­ring av ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå enligt regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (V)	Avvikelse från regeringen (MP)
6	Försvar och sam-hällets krisberedskap	219 669 528	–-22 614 200	197 055 328
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	77 944 036	225 000	78 169 036
1:2	Försvarsmaktens insatser inter-nationellt	20 228 741	208 800	20 437 541
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	71 191 794	203 000	71 394 794
1:11	Försvarets materielverk	4 248 967	15 000	4 263 967
1:14	Stöd till Ukraina	28 350 260	–23 286 000	5 064 260
2:4	Krisberedskap	4 178 608	20 000	4 198 608
9	Hälsovård, sjuk-vård och social omsorg	127 707 301	20 000	127 727 301
1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	2 949 500	20 000	2 969 500
20	Klimat, miljö och natur	19 625 341	6 500 000	26 125 341
1:23	Stöd för sänkta priser i kollektiv-trafik	0	6 500 000	6 500 000
21	Energi	10 354 815	1 000 000	11 354 815
1:12	Energistöd	3 552 000	1 000 000	4 552 000
22	Kommunika­tioner	106 704 772	500 000	107 204 772	–400 000	–400 000
1:7	Trafikavtal	1 055 000	100 000	1 155 000
1:12	Transport­styrelsen	2 704 834	400 000	3 104 834	–400 000	–400 000
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 566 654	1 644 000	24 210 654
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	531 000	1 644 000	2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget	–12 950 200		–400 000	–400 000

 

 

Bilaga 6

Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutat beställnings-bemyndigande	Förändring av beställnings-bemyndigande	Nytt beställnings-bemyndigande	Tids- period
6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	42 000 000	2 072 000	44 072 000	2027–2035
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	11 121 170	1 164 200	12 285 370	2027–2030
6	1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	289 454 640	19 368 000	308 822 640	2027–2037
6	2:4	Krisberedskap	3 262 100	10 000	3 272 100	2027–2032
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget		22 614 200

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.

 

Bilaga 7

Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026

I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).

 

Tusental kronor

Utgiftsområde/Anslag	Beslutat beställnings-bemyndigande	Förändring av beställnings-bemyndigande	Nytt beställnings-bemyndigande	Tids- period
6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap*	48 000 000	2 072 000	50 072 000	2027–2035
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	11 121 170	1 164 200	12 285 370	2027–2030
6	1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar*	355 500 000	19 368 000	374 868 000	2027–2037
6	2:4	Krisberedskap	3 262 100	10 000	3 272 100	2027–2032
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget		22 614 200

*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.

 

Bilaga 8

Regeringens lagförslag

Bilaga 9

Utskottets lagförslag