Ny myndighet för miljöprövning

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2025/26:MJU24

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, med en lagteknisk anpassning, och lagen om mark- och miljödomstolar. Syftet med merparten av ändringarna är att det ska bli möjligt att inrätta en ny statlig myndighet, Miljöprövningsmyndigheten, som ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för. Ändringarna är ett led i arbetet med att göra miljötillstånds­processerna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

En av ändringarna rör en bestämmelse i miljöbalken om mål om giltighets­förlängning. Denna ändring föreslås träda i kraft den 1 september 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns fyra reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ny myndighet för miljöprövning

Riksdagens tillkännagivanden

Myndighetens uppdrag, organisation, kompetensförsörjning och finansiering

Reservationer

1. Ny myndighet för miljöprövning, punkt 2 (V)

2. Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S)

3. Myndighetens uppdrag, punkt 4 (C)

4. Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering, punkt 5 (S, V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har fem motioner väckts med sammanlagt tolv yrkanden. Förslagen i motionerna redovisas även de i bilaga 1.

I betänkandet behandlar utskottet dessutom regeringens redovisning av tre tillkännagivanden om tillståndsprocesser. Regeringen bedömer att tillkänna­givandena är slutbehandlade.

I propositionen föreslås ändringar i 19 kap. 5 § miljöbalken. Paragrafen kommer att få en ändrad lydelse den 1 juli 2026 (SFS 2026:400) efter förslag i proposition 2025/26:118 och beslut av riksdagen (bet. 2025/26:NU18, rskr. 2025/26:212). Denna ändrade lydelse har beaktats i utskottets lagförslag i bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för miljöprövning som ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2027. I propositionen föreslår regeringen de lag­ändringar som behövs för att myndigheten ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Regeringen föreslår även en ändring av en bestämmelse om mål om giltighetsförlängning. Denna ändring föreslås träda i kraft den 1 september 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

 

Utskottets överväganden

Disposition

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla propositionen och motionsyrkanden där det yrkas att riksdagen ska avslå regeringens proposition helt eller delvis. Därefter behandlar utskottet de tillkännagivanden som regeringen bedömer som slutbehandlade och en motion med ett förslag till tillkännagivande som ansluter till de frågor som berörs i till­kännagivandena. Avslutningsvis behandlar utskottet motioner med förslag till tillkänna­givanden till regeringen i frågor som anknyter till regeringens lagförslag.

Propositionen

Bakgrund

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Utredningen, som tog namnet Miljötillstånds­utredningen, överlämnade i januari 2025 betänkandet En ny samordnad miljö­bedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Utredningen föreslog bl.a. att uppgiften att som första instans pröva ansökningar om tillstånd till verksamheter eller åtgärder genom miljöprövning ska läggas på en ny statlig förvaltningsmyndighet, Miljöprövnings­myndig­heten.

Som ett led i den fortsatta beredningen av betänkandets förslag om en ny myndighet för miljöprövning tog Regeringskansliet (Klimat- och närings­livsdepartementet) fram promemorian Ny myndighet för miljö­prövning. Promemorian innehåller förslag på de författningsbestämmelser som krävs för att myndigheten ska ta över de ärenden som i dag handläggs av läns­styrelsernas miljöprövningsdelegationer.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20) aviserades att regeringen avser att bilda en ny myndighet för miljöprövning. Regeringen gav därefter den 5 mars 2026 en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för miljöprövning (dir. 2026:13). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2027. Myndigheten ska vara bemannad för att kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2027 och operativt kunna ta över ärenden och pågående handläggning från länsstyrelsernas miljö­prövningsdelegationer från detta datum.

I propositionen behandlas de lagförslag som lämnas i promemorian Ny myndighet för miljöprövning.

Regeringens lagförslag

Lagändringar med anledning av att Miljöprövningsmyndigheten tar över miljöprövningsdelegationernas uppgifter

Regeringen föreslår att de uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för och som hanteras av miljöprövningsdelegationerna ska föras över till en ny myndighet för miljö­prövning, Miljöprövningsmyndigheten. Som skäl för förslaget anför regeringen följande.

Miljöprövningsmyndighetens uppgifter begränsas till att ta över miljö­prövningsdelegationernas uppgifter

En förutsättning för att genomföra klimatomställningen samtidigt som Sveriges konkurrenskraft stärks och tillväxten ökar är att miljö­tillstånds­processerna blir enklare och mer effektiva. För att åstadkomma detta behöver myndighetsstrukturen förändras och tillståndsprövningarna samlas hos en expertmyndighet i stället för att som i dag vara fördelade på flera myndig­heter. I promemorian föreslås att en ny myndighet, Miljöprövnings­myndig­heten, tar över de uppgifter som miljöprövnings­delegationerna vid läns­styrel­serna ansvarar för. Av promemorian framgår att avsikten är att myndighetens uppgift på sikt ska breddas.

Ett antal remissinstanser invänder mot avgränsningen och förordar att myndigheten ges ett bredare uppdrag. Som skäl för detta framförs bl.a. effektivitetsvinster och ökade förutsättningar för en mer enhetlig miljö­prövning. Regeringen delar uppfattningen att dessa vinster med att inrätta en ny myndighet bör öka om myndighetens uppdrag utvidgas. Samtidigt finns det en risk att kvaliteten och prövningstakten påverkas negativt om det görs omfattande ändringar som påverkar ett stort antal förvaltningsmyndigheter och domstolar vid ett och samma tillfälle. För att undvika detta och för att säkerställa att den nya myndigheten ges goda förutsättningar att hantera de uppgifter den nu föreslås ta över bör myndighetens uppdrag begränsas i enlighet med promemorians förslag.

Miljöprövningsmyndigheten ska tillämpa motsvarande bestämmelser som miljöprövningsdelegationerna

En miljöprövningsdelegation är ett särskilt beslutsorgan som finns inom vissa länsstyrelser. För att möjliggöra att Miljöprövningsmyndigheten tar över de upp­gifter som länsstyrelsen ansvarar för och som hanteras av en miljö­prövnings­delegation bör Miljöprövningsmyndigheten läggas till i upp­räkningen av myndigheter som kan pröva ansökningar om tillstånd till miljö­farlig verksamhet, inklusive i relevanta bestämmelser om vilka mål som är ansökningsmål. I 9 kap. 8 § miljöbalken bör det även göras en ändring som innebär att paragrafen formuleras som en nödvändig upplysnings­bestämmelse för att markera att regeringen, trots bestämmelsen i första stycket, kan använda sig av restkompetensen för att meddela föreskrifter på området. Miljö­prövnings­­myndigheten bör även ersätta länsstyrelsens miljöprövnings­delegation i andra relevanta lagbestämmelser. En stor del av regleringen av miljöprövningsdelegationernas uppgifter finns på förordningsnivå, och för att säkerställa att det finns förutsättningar för regeringen att föreskriva att dessa uppgifter ska hanteras av Miljöprövningsmyndigheten bör det göras en ändring som innebär att en sådan regelgivning blir möjlig.

Anmälningar om vattenverksamhet prövas av en miljöprövningsdelegation om ärendet har samband med ett annat ärende som miljöprövnings­delegationen prövar. För att möjliggöra att Miljöprövningsmyndigheten tar över denna uppgift föreslås i promemorian Ny myndighet för miljöprövning att regeringen får föreskriva att en sådan anmälan ska göras till Miljö­prövningsmyndigheten. Sveriges advokatsamfund har avstyrkt ändring­en och anfört att länsstyrelsen bör hantera prövningen av dessa anmälningar. Som skäl för detta anges att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenv­erksamheter och att frågan om tillsyn och anmälan bör hanteras av en och samma myndighet. Även regeringen ser fördelar med att dessa frågor hålls samman. En flytt av ansvaret för anmälningsärenden bör därför begränsas till fall där det finns utrymme för effektivitetsvinster. I propositionens avsnitt 5 föreslås att Miljöprövningsmyndigheten ska få handlägga bl.a. en anmälan enligt miljöbalken som har ett samband med en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som myndigheten prövar. Förslaget innebär att verksamhetsutövaren kan initiera en gemensam handläggning av ärenden som har ett samband och därmed möjliggöra att en anmälan om vattenverksamhet kan handläggas av Miljöprövnings­myndig­heten. Mot bakgrund av detta saknas det skäl att ändra bestämmelsen.

 

Gemensam handläggning

Regeringen föreslår att Miljöprövningsmyndigheten ska få handlägga en ansökan om tillstånd eller dispens eller en anmälan enligt miljöbalken som normalt handläggs av en kommun eller en annan förvaltningsmyndighet, om ansökan eller anmälan har ett samband med en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som Miljöprövningsmyndigheten prövar. Gemensam handläggning ska enligt regeringen endast vara möjlig om en ansökan eller en anmälan inte avser en fråga där avgörandet kan överklagas till regeringen. Vid gemensam handläggning ska de handläggnings­bestämmelser som gäller för Miljö­prövnings­myndighetens handläggning av ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet tillämpas. Vid gemensam handläggning ska Miljö­prövningsmyndigheten enligt förslaget underrätta den kommun eller förvalt­nings­myndighet som annars skulle ha handlagt ansökan eller anmälan. Om den som underrättas har ett ärende som avser samma sak som det ärende som underrättelsen avser, ska ärendet överlämnas till Miljöprövnings­myndigheten.

Till vilken mark- och miljödomstol bör överklagande göras?

Regeringen föreslår att Miljöprövningsmyndighetens beslut ska överklagas till den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas.

Förtydligande om förfarandebestämmelser vid prövning av miljöfarliga verksamheter

Regeringen föreslår att det ska tydliggöras att förfarandebestämmelserna i 19 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken endast ska tillämpas i ärenden om prövning av miljöfarlig verksamhet.

När ska en ansökan om giltighetsförlängning av ett tillstånd prövas av en mark- och miljödomstol?

Regeringen föreslår att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Som skäl för det förslaget anför regeringen följande.

Den 1 januari 2025 trädde nya bestämmelser i 24 kap. 14 a § miljöbalken i kraft som reglerar förutsättningarna för en tillståndsmyndighet att, efter ansökan av tillståndshavaren, förlänga giltighetstiden för ett tillstånd. Paragrafen kompletteras av ett antal förfarande- och forumbestämmelser. Av 21 kap. 1 a § första stycket 8 miljöbalken följer att mark- och miljödomstolen prövar mål om giltighetsförlängning av tillstånd som första instans. I paragrafen finns inte någon uttrycklig begränsning till tillstånd som meddelats av domstolen som första instans. Avsaknaden av en sådan begränsning framstår enligt regeringen som ett förbiseende eftersom det samtidigt infördes regler om länsstyrelsens prövning av en ansökan om förlängning av tillstånd. Det får enligt regeringen anses vara en lämplig ordning att den myndighet som meddelat ett tillstånd även hanterar förlängningen av ett sådant tillstånd. Enligt regeringens mening bör 21 kap. 1 a § första stycket 8 därför ändras så att det framgår att mark- och miljödomstolen som första instans enbart prövar ansökningar om förlängning av tillstånd som domstolen meddelat som första instans.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

När det gäller bestämmelsen om när en ansökan om giltighetsförlängning av ett tillstånd ska prövas av en mark- och miljödomstol föreslår regeringen att ändringen ska träda i kraft den 1 september 2026. Övriga lagändringar ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 juli 2027.

Regeringen föreslår att Miljöprövningsmyndigheten efter ikraftträdandet ska handlägga ärenden som har inletts hos länsstyrelsernas miljöprövnings­delegationer. Läns­styrelserna ska överlämna handlingarna till Miljöpröv­ningsmyndigheten.

Vidare föreslås att i ärenden där tillstånd har getts av en länsstyrelse ska en ansökan om återkallelse, omprövning eller ändring av tillståndet efter ikraft­trädandet göras hos Miljöprövningsmyndigheten, om motsvarande tillstånd efter ikraft­trädandet skulle ha getts av Miljöprövningsmyndigheten. Det­samma ska gälla en ansökan om att upphäva ett tillstånd till en miljöfarlig verksam­het, en ansökan om att ändra eller upphäva bestämmelser och villkor i ett beslut och en ansökan om giltighetsförlängning.

Konsekvenser av förslagen

I propositionens konsekvensavsnitt anför regeringen bl.a. att prövningen av ansökningar om miljötillstånd behöver bli mer effektiv och förutsebar. Inrättandet av en ny myndighet för miljöprövning som tar över de uppgifter som i dag hanteras av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer är enligt regeringen ett förslag som förväntas leda till en mer effektiv och förutsägbar prövningsprocess. Genom att de ärenden som i dag prövas av tolv miljö­prövningsdelegationer samlas och hanteras av en myndighet förbättras förut­sättningarna att bygga upp en samlad expertis inom olika sakområden, med avsikten att åstadkomma en mer effektiv och förutsägbar miljöprövnings­process. Förslaget ger enligt regeringen också större möjligheter att utnyttja myndighetens kompetens vid prövningar i hela landet. Regeringen anser att de författningsförslag som lämnas i propositionen är en nödvändig förutsättning för att de organisatoriska förändringarna ska kunna genomföras. Konsekvens­erna av de nu föreslagna författningsändringarna i sig bedöms enligt regering­en dock vara begränsade.

Regeringen anför vidare att om förslagen inte genomförs kommer de uppgifter som nu föreslås flyttas även i fortsättningen att hanteras av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. De förväntade vinsterna av ändringen skulle då utebli och behovet av att vidta andra åtgärder för mer effektiva och förutsebara tillståndsprocesser skulle kvarstå. Ett alternativ till den nu föreslagna avgränsningen av de frågor som Miljöprövnings­myndigheten ska pröva skulle enligt regeringen vara att, i enlighet med Miljötillstånds­utredningens förslag, göra större förändringar av myndighets­strukturen vid ett och samma tillfälle och utvidga den nya myndighetens uppdrag ytterligare. Ett sådant tillvägagångssätt innebär dock risker för försämrad kvalitet och lägre prövningstakt, särskilt till följd av att frågorna är komplexa och att det skulle innebära omfattande samtidiga förändringar för ett stort antal myndigheter och domstolar.

När det gäller konsekvenserna för statliga myndigheter och kommuner anför regeringen bl.a. att det framför allt handlar om en ändrad ansvars- och rollfördelning. Miljöprövningsmyndigheten ska bemannas med beaktande av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. De myndigheter som påverkas i störst utsträckning är de länsstyrelser som har miljöprövningsdelegation. Regeringen har i budgetpropositionen bedömt att den nya myndighetens resurs­behov för 2027 uppgår till 125 000 000 kronor. För 2028 beräknas myndig­hetens resursbehov till 235 000 000 kronor (prop. 2025/26:1, utg.omr. 20 avsnitt 3.24.1). Förslaget om en ny myndighet innebär minskade ärendemängder hos länsstyrelserna, vilket medför finansiella och personella konsekvenser. I budgetpropositionen för 2026 beräknas länsstyrelsernas anslag minska med 85 500 000 kronor för 2027 och med 181 000 000 kronor fr.o.m. 2028 med anledning av att vissa uppgifter flyttas från länsstyrelserna till en ny myndighet för miljöprövning (prop. 2025/26:1, utg.omr. 1 avsnitt 9.7.1). Länsstyrelserna har redovisat en bedömning av de ekonomiska och per­son­ella konsekvenser som den aviserade förändringen av länsstyrelsernas för­valt­nings­­anslag innebär för länsstyrelsernas verksamheter (KN2026/00526).

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) framhåller motionärerna att de tillstyrker propositionens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Motionärerna föreslår dock att riksdagen ska avslå propositionen i de delar som avser förslag om lagändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som läns­styrelsernas miljö­prövningsdelegationer har i dag.

Motionärerna anför bl.a. att miljöprövningssystemet visserligen behöver bli mer likvärdigt i hela landet, men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetens­försörjning inom miljöprövningen. I stället för ett helt nytt system bör ett ökat fokus ligga på att ge berörda myndigheter och domstolar nödvändiga resurser och på att göra riktade insatser mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Motionärerna pekar också på andra risker med förslaget, t.ex. att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att prövningsprocesserna tappar fart och försenar den gröna omställ­ningen.

I motion 2025/26:4134 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) föreslås att riksdagen ska avslå propositionen. Som skäl anför motionärerna samman­fattningsvis att det finns behov av effektiva tillståndsprocesser men att det samtidigt behövs ett starkt miljöskydd, lokal förankring och rättssäkra beslut. Enligt motionärerna riskerar förslagen i propositionen att skapa ökad centralisering, svagare miljöhänsyn och nya administrativa problem utan att garantera verkliga förbättringar.

Kompletterande information

Som redovisas i propositionen har regeringen utsett en särskild utredare som ska förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten. Uppdraget, som har getts med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar, ska slutredovisas senast den 30 juni 2027 (dir. 2026:13). Uppdraget omfattar exempelvis frågor om myndighetens

–      instruktion, ledningsform, regleringsbrev och anslag

–      organisation och verksamhetsformer (bl.a. vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet)

–      lokalisering (bl.a. om den nya myndigheten ska ha verksamhet på andra orter än Stockholm)

–      bemanning.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att förenkla tillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer effektiv, förutsebar och likvärdig är högaktuell och har varit det under en längre tid. De lagändringar som regeringen föreslagit i propositionen är enligt utskottet viktiga steg för att utveckla och förbättra miljöprövningen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den nya myndighetens uppdrag, åtminstone inledningsvis, ska begränsas till de nu nämnda ärendetyperna. I likhet med regeringen anser utskottet att arbetet med att skapa mer ändamålsenliga miljötillståndsprocesser bör fortsätta med ambitionen att myndighetens uppdrag ska breddas och att miljöprövningen ska samlas hos den nya myndigheten. Utskottet noterar vidare att frågor om hur den nya myndigheten ska kompetensförsörjas och finansieras samt huruvida myndigheten ska ha verksamhet på andra orter än Stockholm för närvarande utreds.

Vidare anser utskottet att förslaget om att mark- och miljödomstolen som första instans enbart ska pröva ansökningar om förlängning av tillstånd som domstolen meddelat som första instans är ett välkommet förtydligande av en bestämmelse som har gett upphov till vissa oklarheter i rättstillämpningen.

Med hänvisning till det som nu anförts ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslagen i motionerna 2025/26:4105 (V) och 2025/26:4134 (-) om delvis respektive helt avslag på propositionen. Ett av regeringens lagförslag bör dock ändras för att det ska stå i överens­stämmelse med annan lagstiftning. I propositionen föreslås ändringar i 19 kap. 5 § miljöbalken. Paragrafen kommer att få en ändrad lydelse den 1 juli 2026 (SFS 2026:400) efter förslag i proposition 2025/26:118 och beslut av riksdagen (bet. 2025/26:NU18, rskr. 2025/26:212). Denna ändrade lydelse har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker alltså propositionens lagförslag, med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3.

Tillkännagivandena

Tillkännagivande om tillståndsprocesser

På förslag av miljö- och jordbruksutskottet riktade riksdagen 2017 ett tillkännagivande till regeringen om tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 punkt 2, rskr. 2016/17:289). Av tillkännagivandet följer att tillstånds­processerna måste utformas så att de inte i onödan hindrar jobb eller försenar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och kan minska den samlade miljöpåverkan. Myndigheternas prövningar ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. Kraven på det underlag som krävs för prövning av en viss fråga ska inte ställas högre än vad som är motiverat av miljöskäl. En annan del som måste åtgärdas är de långa handläggningstiderna i tillståndsärenden. Det kan övervägas om företag som vill vidta miljö­förbättrande åtgärder bör få en mer skyndsam handläggning. Vidare bör det ställas upp mål för hur lång tid handläggningen bör få ta i tillståndsärenden.

Tillkännagivande om förbättrade tillståndsprocesser

På förslag av miljö- och jordbruksutskottet riktade riksdagen 2019 ett tillkännagivande till regeringen om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 punkt 4, rskr. 2018/19:275). Av tillkännagivandet följer att tillståndsprocesserna måste utformas på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar eller fördyrar investeringar som miljöanpassar verksamheter och åtgärder som bidrar till hållbar tillväxt. Det behövs en skyndsammare handläggning av mål och ärenden som gäller miljöförbättrande åtgärder eller verksamheter. Vidare behövs ett mer proaktivt arbete där företag och andra sökande i större utsträckning än i dag kan få stöd och råd om hur tillstånds­processerna fungerar. Det finns behov av att ta ytterligare steg för att förbättra tillståndsprocesserna på det sätt som utskottet har beskrivit.

Tillkännagivande om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

På förslag av näringsutskottet riktade riksdagen 2023 ett tillkännagivande till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbets­­­sättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Propositionen

I propositionen anför regeringen att den i regleringsbrevet för 2024 gav länsstyrelserna i uppdrag att vidta åtgärder för att göra sitt arbete med att tillståndspröva miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken mer förutsebart och effektivt och att korta handläggningstiderna. Uppdraget syftade också till att göra det lättare för företag att ta sig igenom tillståndsprocessen, vilket ska stärka företagens konkurrenskraft och stödja klimatomställningen inom industrin. Länsstyrelserna slutredovisade uppdraget i december 2025. Av redovisningen framgår bl.a. följande. Länsstyrelserna har tagit fram och ensat rutiner för att arbetet med tidsplaner ska bli mer enhetligt över landet. Det har startats ett nytt projekt för att nå en samsyn om inventeringskrav m.m. vid nyetablering av miljöfarliga verksamheter. Länsstyrelserna har tagit fram en gemensam mall för e-postmeddelanden med tidig information om hand­läggningen. Ett metodstöd och mallar för ökad dialog har också tagits fram. Områden där länsstyrelserna arbetar olika har identifierats. Alla länsstyrelser ger nu samma information om hur man söker tillstånd.

Vidare redovisas att regeringen i prop. 2025/26:118 föreslog tidsfrister för vissa tillstånds­förfaranden som gäller verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Klimat- och näringslivsdepartementet föreslog även i promemorian Genomförande av bestämmelser i förnybartdirektivet om tillståndsförfaranden för förnybar energi (dnr KN2025/00895), som remitterades i maj 2025, ytterligare tidsfrister för tillståndsförfaranden som gäller verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Regeringen beslutade om förordningen (2025:1005) med komplett­erande bestämmelser till EU:s förordning om netto­nollindustri. Förordningen innehåller bestämmelser om vilka myndig­heter som ansvarar för handlägg­ningen av erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt. Ett sådant erkännande innebär att projekten omfattas av EU-förordningens bestämmelser om korta tidsfrister. Klimat- och näringslivs­departementet föreslog vidare i promemorian Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial och EU-förordningen om nettonollindustri (KN2025/02439), som remitterades i januari 2026, komplett­erande bestämmelser till två EU-förordningar. EU-förordningarna inne­håller tidsfrister för tillståndsprocesser.

Regeringen anför avslutningsvis att de åtgärder som redovisas ovan och de förslag till åtgärder som regeringen lämnar i propositionens avsnitt 4–7 alla bidrar till att komma till rätta med de problem som beskrivs i tillkännagivandena. Genom dessa åtgärder och förslag sammantaget anser regeringen att tillkänna­givandena är tillgodosedda och därmed slut­behandlade.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5 anför motionärerna att det tillkännagivande om myndig­heternas roll i tillstånds­processer som i propositionen redovisas som slutbehandlat fort­farande är relevant och kräver åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de tre tillkännagivanden som beskrivits ovan är slutbehandlade. Utskottet ser inte behov av något nytt tillkännagivande med anledning av det som efterfrågas i motion 2025/26:4124 (S) yrkande 5 och föreslår därför att yrkandet avslås.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen inom ramen för det fortsatta arbetet med den nya miljöprövningsmyndigheten bör återkomma med de ytterligare reformer som krävs för att ge myndigheten rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett snabbt, förutsebart och rättssäkert sätt. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om en ordnad övergång för att säkerställa att förslagen inte leder till förlängda handläggningstider eller minskat tempo i omställningen. Motionärerna anför bl.a. att perioden med parallella system bör begränsas och att det är viktigt med löpande utvärdering av reformen. Vidare föreslår de i yrkande 3 ett tillkännagivande om att säkerställa kompetens­försörjningen, särskilt i samband med övergången till den nya myndigheten. I yrkande 4 föreslås dessutom ett tillkännagivande om att den nya miljö­prövningsmyndigheten bör organiseras så att en regional närvaro säkerställs.

I kommittémotion 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att miljöprövningsmyndigheten ska ha ett bredare uppdrag. Motionärerna anför bl.a. att myndigheten redan från start ska ges ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansöknings­­­mål vid mark- och miljödomstolarna, så att det skapas en myndig­­het med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att korta handlägg­nings­tiderna och öka förutsägbarheten. I yrkande 2 föreslås ett till­känna­givande om att regeringen ska återkomma med de ytterligare förslag som behövs för att den nya miljöprövningsmyndighetens roll ska bli stark och tydlig.

I kommittémotion 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till uppdrag och bemyndigande för en ny miljöprövnings­myndighet och hur negativa konsekvenser ska hanteras. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen ska säkra att regional och lokal förankring, kompetensförsörjning och närvaro inte försämras genom införandet av den nya myndigheten. I samma motion yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska säkra att en ny miljöprövnings­myndig­het får tillräcklig finansiering, och att processen med uppstart och övergång till det nya systemet inte leder till försämrade eller fördröjda miljöprövnings­processer.

Propositionen

När det gäller finansieringen har regeringen, som redovisats tidigare i betänkandet, i budgetpropositionen bedömt att den nya myndighetens resurs­behov för 2027 uppgår till 125 000 000 kronor. För 2028 beräknas myndig­hetens resursbehov till 235 000 000 kronor (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24.1). Förslaget om en ny myndighet innebär minskade ärende­mängder hos länsstyrelserna, vilket medför finansiella och personella konsekvenser. I budgetpropositionen för 2026 beräknas länsstyrelsernas anslag minska med 85 500 000 kronor för 2027 och med 181 000 000 kronor fr.o.m. 2028 med anledning av att vissa uppgifter flyttas från länsstyrelserna till en ny myndighet för miljöprövning (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7.1). Länsstyrelserna har redovisat en bedömning av de ekonomiska och personella konsekvenserna av den aviserade förändringen av länsstyrelsernas förvalt­nings­anslag för länsstyrelsernas verksamheter (KN2026/00526).

I propositionens konsekvensavsnitt anför regeringen att inrättandet av den nya myndigheten kommer att behöva utvärderas under det stegvisa genom­förandet av förändringen av myndighetsstrukturen. Vidare anför regeringen att det av det kommittédirektiv för inrättande av en ny myndighet som regeringen har beslutat om (se mer om kommittédirektivet nedan under Kompletterande information) framgår att utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag med anledning av inrättandet av myndigheten. Detta innefattar att överväga om det finns behov av ytterligare författningsändringar än de som föreslås i propositionen och i promemorian Ny myndighet för miljöprövning.

Kompletterande information

Miljötillståndsutredningen

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att utse en särskild utredare med uppdrag att se över och föreslå hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Utredningen, som antog namnet Miljötillstånds­utredningen, redovisade sitt huvudbetänkande En ny samordnad miljö­bedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) i januari 2025. I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att uppgiften att som första instans pröva verksamheter och åtgärder genom miljöprövning ska läggas på en ny statlig myndighet. Utredningen anförde bl.a. följande:

Nuvarande ordning där mark- och miljödomstol både är överprövande instans i tillståndsärenden enligt miljöbalken och utövar befogenhet av förvaltningskaraktär genom handläggning av vissa tillståndsärenden enligt miljöbalken som första instans är mindre lämplig, bl.a. mot bakgrund av att många EU-rättsliga akter utgår ifrån att första instansprövningen, inklusive miljöbedömningsprocessen, görs av en myndighet och inte av en domstol, men också till följd av behovet av en mer samordnad process. Vi gör bedömningen att mark- och miljödomstolarnas roll i ärenden om miljöprövning bör renodlas till överprövning samt handläggning av s.k. stämningsmål. […]

Om all miljöprövning läggs på en förvaltningsmyndighet innebär det att dagens tillståndsprövning vid miljöprövningsdelegationerna flyttas till den nya förvaltningsmyndigheten. Genom att vi föreslår att den nya myndigheten bör ansvara för hela miljöbedömnings- och tillstånds­prövningsprocessen bör också länsstyrelsens ansvar för dagens samråds­process flyttas till den nya myndigheten. Länsstyrelserna bör däremot ha kvar sin roll som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

Att ansvaret för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövnings­processen samlas på en myndighet bör enligt vår bedömning undanröja flera av dagens utmaningar och också medföra att den framtida processen blir mer effektiv, enhetlig och förutsebar. […] Den nya myndigheten ska pröva sådana ärenden om miljöprövning som framgår av bestämmelser i det nya 20 kap. miljöbalken. Dessa motsvarar i huvudsak de ansöknings­ärenden som i dag prövas av miljöprövningsdelegation och de ansöknings­mål som i dag prövas av mark- och miljödomstol. Även frågor om tvångsrätt och ersättning i mål om vattenverksamhet ska prövas av Miljöprövningsmyndigheten.

Regeringen har därefter utökat Miljötillstånds­utredningens uppdrag och förlängt utredningstiden (dir. 2025:2) och utredningen har hittills redovisat ytterligare två delbetänkanden, i juli och december 2025. Det ena betänkandet, Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten (SOU 2025:88), har remissbehandlats och beredning pågår inom Regeringskansliet. I det andra betänkandet, En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122), lämnade utredningen förslag bl.a. om att begränsa instans­ordning­en för ärenden och mål enligt miljöbalken till högst tre instanser. Betänkandet har remitterats och svarstiden gick ut den 19 maj 2026.

Det senaste tilläggsdirektivet (dir. 2026:19) till Miljötillståndsutredningen beslutades av regeringen den 26 mars 2026. Enligt direktivet ska utredningen bl.a. analysera och ta ställning till om fler ärendetyper bör flyttas till den nya myndigheten för miljöprövning samt med hänsyn till uppdragets tidsram prio­ritera de ärendetyper som ger störst effekt i förhållande till syftet. I direk­tiv­­et anför regeringen bl.a. följande:

Den nya myndigheten kommer inledningsvis att ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Senare kommer även vissa uppgifter från mark- och miljödomstolarna att flyttas till den nya myndigheten.

Även efter dessa förändringar kommer ett flertal ärendetyper som helt eller delvis innefattar bedömningar av en verksamhets eller åtgärds miljö­påverkan att ligga kvar hos andra aktörer och handläggas i nära anslutning till eller parallellt med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Många verksamhetsutövare kommer därmed även i fortsättningen att behöva vända sig till flera myndigheter för att få nödvändiga tillstånd och godkännanden för sin verksamhet.

Det finns ett behov av en kartläggning av ärendetyper som innefattar bedömningar avseende miljön och att bedöma om fler ärenden bör flyttas till den nya myndigheten. Det gäller särskilt ärendetyper där samma verksamhet i dag prövas enligt flera regelverk, prövningarna är tidsmässigt eller materiellt beroende av varandra och där bristande samordning mellan olika regelverk leder till förseningar. Syftet bör vara att åstadkomma en effektiv och förutsebar miljöprövning.

De delar som det senaste direktivet avser, och de delar av uppdraget som kvar­står att redovisa enligt direktiv 2025:2, ska slutredovisas senast den 15 december 2026. 

Promemorian Ny myndighet för miljöprövning.

Som redovisats tidigare i detta betänkande har Regeringskansliet, som ett led i den fortsatta beredningen av Miljötillståndsutredningens förslag om en ny miljöprövningsmyndighet, tagit fram promemorian Ny myndighet för miljö­prövning.

Enligt promemorian innebär Miljötillståndsutredningens förslag om en ny miljöprövningsmyndighet att myndighetsstrukturen ska förändras vid ett och samma tillfälle. I promemorian anförs att det är av stor vikt att beredningen av utredningens förslag genomförs skyndsamt så att angelägna reformer inte fördröjs i onödan, något som i ljuset av frågornas komplexitet riskerar att bli följden om samtliga regeländringar beslutas vid ett och samma tillfälle. De förändringar av miljöprövningsprocessen som behöver komma till stånd bör därför genomföras stegvis på så sätt att en ny myndighet initialt enbart ska hantera ett begränsat antal ärendetyper. Ett stegvis genomförande ger den nya myndigheten tid att förbereda för nya stödjande arbetssätt och digitala processer. Verksamhetsutövare, myndigheter och allmänhet får också tid att anpassa sig, samtidigt som skyndsamhetsbehovet av en reform kan upprätt­hållas. Enligt bedömningen i promemorian talar det för att den nya myndig­heten initialt ges ett mer avgränsat uppdrag. 

Av promemorians konsekvensavsnitt framgår att inrättandet av en ny myndighet innebär ett omfattande arbete med att få en fullt bemannad myndighet där nya rutiner och arbetssätt har etablerats. Avsikten är därför att myndigheten ska byggas upp successivt. I ett första steg överförs uppgifter från länsstyrelserna till den nya myndigheten som motsvarar de resurser som kommer att flyttas från länsstyrelserna fr.o.m. 2027.

Bildandet av den nya myndigheten

Den 6 mars 2026 beslutade regeringen att utse en särskild utredare som ska förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten (fortsättningsvis benämnd organisationskommittén). Uppdraget, som har getts med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar, ska slutredovisas senast den 30 juni 2027 (dir. 2026:13). Av direktiven framgår bl.a. att organisationskommittén ska föreslå anslag och budget för verksamhetsåret 2027 respektive 2028 samt underlag och beräkningar för 2028 och 2029 respektive 2029 och 2030. När det gäller organisation och verksamhetsformer ska organisationskommittén

•       föreslå hur myndighetens organisation, arbetsordning och verksamhets­plan ska utformas

•       föreslå de åtgärder som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter

•       förbereda för att ta emot vissa uppgifter som senare avses att flyttas från mark- och miljödomstolarna till den nya myndigheten

•       bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksam­het.

När det gäller ansvaret för befintliga uppgifter ska utredaren dels redovisa en tidplan för överföringen av pågående ärenden från länsstyrelserna där det beaktas att överföringen inte ska orsaka förseningar i handläggningen av ärendena, dels samråda med berörda länsstyrelser i frågor som rör över­föring­en av uppgifter.

Den nya myndigheten ska lokaliseras till Stockholm, vilket innebär en centralisering. Av direktiven följer att upparbetad kunskap och erfarenhet vid berörda länsstyrelser ska tas tillvara så långt det är möjligt. Miljötillstånds­utredningens slutsatser liksom pågående arbete i Regeringskansliet med att reformera miljöprövningen ska beaktas. I denna del ska utredaren därför

•       överväga om den nya myndigheten ska ha verksamhet på andra orter

•       lämna de förslag som behövs efter överväganden om fler verksamhets­ställen

•       analysera om en samlokalisering med andra myndigheter är möjlig med hänsyn till de säkerhetsaspekter som finns när det gäller myndighetens verksamhet.

Utredningsuppdraget omfattar även frågor om bl.a. myndighetens instruktion och ledningsform, informationsutbyte och samverkan samt administrativa åtgärder. När det gäller frågan om bemanning följer det av direktiven att relevant kompetens och erfarenhet är av särskild vikt för att möjliggöra ett effektivt övertagande av uppgifterna och för att undvika förseningar i både pågående och nya ärenden.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört tidigare i detta betänkande bör arbetet med att skapa mer ändamålsenliga miljötillståndsprocesser fortsätta med ambitionen att den nya Miljöprövningsmyndighetens uppdrag ska breddas och att miljöprövningen ska samlas hos den nya myndigheten. Utskottet noterar att Miljötillstånds­utredningen för närvarande utreder frågan om en eventuell utvidgning av den nya myndighetens uppdrag och att de förslag som Miljötillståndsutredningen redan har presenterat nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar vidare att många av de frågeställningar som lyfts i motionerna omfattas av organi­sations­kommitténs uppdrag. Utskottet följer frågan med stort engagemang men vill inte föregripa det arbete som pågår. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2025/26:4124 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 (C) yrkandena 1 och 2 avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövnings­myndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.

Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.

Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövnings­myndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala för­hållan­den som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remiss­instanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbets­uppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsyns­uppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.

Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövnings­system över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som läns­styrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.

Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.

 

Ställningstagande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösnings­orienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.

När det gäller övriga tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU22 punkt 2, rskr. 2016/17:289 och bet. 2018/19:MJU18 punkt 4, rskr. 2018/19:275) instämmer vi i bedömningen att dessa är slutbehandlade i och med de lagändringar som regeringen föreslagit i propositionen och de åtgärder i övrigt som regeringen redogjort för i propositionen.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att den nya miljöprövningsmyndigheten i ett första skede endast ska ta över de uppgifter som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Att genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar. Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten. Genom att redan från början ge Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna, skapas en myndighet med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att på allvar förkorta hand­läggningstiderna och öka förutsägbarheten. Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Miljöprövningsmyndigheten ges ett bredare och mer samlat ansvar än vad som föreslås i propositionen. Det medför också vissa svårigheter att ta ställning till införandet av en ny myndighet när man inte vet vilket uppdrag och vilken instruktion denna myndighet så småningom är tänkt att få och hur den kommer att organiseras, resurssättas och bemannas.

 

Ställningstagande

För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljö­tillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt.

Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författnings­ändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handlägg­ningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillstånds­processerna.

När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete.

Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centrali­sering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handlägga­rkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor.

En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatom­ställ­ningen, miljön och näringslivet i stort.

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken

 

Lydelse enligt SFS 2026:400

Utskottets förslag

 

19 kap.

5 §

 

I ett ärende som prövas av läns­styrelsen eller en kommunal nämnd ska länsstyrelsen eller nämnden tillämpa bestämmelserna

I ett ärende som avser miljöfarlig verksamhet och som prövas av Miljöprövningsmyndigheten, en läns­styrelse eller en kommunal nämnd ska Miljöprövningsmyn­digheten, läns­styrelsen eller nämnden tillämpa bestämmel­serna

1. i 22 kap. 1 och 1 d–1 g §§ om ansökans form och innehåll,

2. i 22 kap. 2 och 2 b §§ om en ansökans ingivande och brister i den,

3. i 22 kap. 2 a § om prövningar som avses i 24 kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§,

4. i 22 kap. 3 och 3 a §§ om kungörelses innehåll,

5. i 22 kap. 6 § om talerätt,

6. i 22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet,

7. i 22 kap. 12 och 13 §§ om sakkunniga och om att inhämta yttrande,

8. i 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar om under­sökning på platsen,

9. i 22 kap. 25 § första stycket 1–3 och 5–11, andra stycket sista meningen och tredje stycket samt 25 a–25 c och 25 f–25 h §§ om en tillståndsdoms innehåll,

10. i 22 kap. 26 § om särskild dom,

11. i 22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter,

12. i 22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställighets­förordnande, och

13. i 23 kap. 3 § när det gäller särskilt överklagande i frågor om sakkunniga som avses i 22 kap. 12 §.