Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU23

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen och förslag till principer för läroplanernas struktur och innehåll. Förslagen syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus.

De ändringar som föreslås innebär bl.a. att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever samt att undervisningen ska bestämmas och ledas av lärare eller förskol­lärare. De föreslagna ändringarna innebär också att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska innehålla inledande delar, kursplaner och timplaner. Kursplanerna ska bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier. Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna. Vidare föreslås att sammantagen bedömning ska tillämpas för alla betygssteg, dvs. även för betyget E. Det ska även införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

Merparten av lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Vissa ändringar som rör kommunal vuxenutbildning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2031. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska tillämpas fr.o.m. höstterminen 2028.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns elva reservationer (S, V, C, MP). I en av reservationerna (S, V, C, MP) betonas att elevinflytandet behöver värnas och säkerställas i arbetet med de nya läroplanerna.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens förslag

Utskottets ställningstagande

Vissa grundläggande principer och värdegrundsfrågor

Utskottets ställningstagande

Vissa kunskapsområden i läroplanen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Utbildningens syfte, punkt 2 (MP)

2. Elevinflytande, punkt 3 (S, V, C, MP)

3. Inflytande för vårdnadshavare, punkt 4 (MP)

4. Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier, punkt 5 (S, V)

5. Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier, punkt 5 (C, MP)

6. Icke-konfessionell undervisning, punkt 6 (S, V, C)

7. Diskriminering, punkt 7 (V, MP)

8. Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, punkt 8 (S, V, MP)

9. Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, punkt 8 (C)

10. Vissa andra kunskapsområden, punkt 9 (C)

11. Vissa andra kunskapsområden, punkt 9 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:194 Nya Läroplaner – för en stark kunskapsskola. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag. I förhållande till lagrådsremissens lag­förslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Fyra motioner med sammanlagt 20 yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottet har överlämnat den formella behandlingen av lagförslagen i propositionen till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygssystem, som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. Överlämnandet görs för att uppnå en lagteknisk samordning av nämnda lagförslag och lagförslag i propositionerna 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan, 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget, 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem och 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Utskottet behandlar dock de överlämnade lagförslagen i sak i detta betänkande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. Det lämnas också förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. De ändringar som föreslås innebär bl.a. följande.

Skollagen ändras så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever samt att undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare. Vårdnadshavare ska endast i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning.

Elevens tillgodogörande av kunskap framhålls och inte uppfyllande av betygskriterier. Sammantagen bedömning ska tillämpas för alla betygssteg, dvs. även för betyget E.

Läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska innehålla inledande delar, kursplaner och timplaner. Kursplanerna ska bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier. Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kun­skaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

Det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

Merparten av ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Vissa ändringar som rör kommunal vuxenutbildning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2031. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska tillämpas fr.om. höstterminen 2028.

 

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens förslag. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Propositionen

Bakgrund

Sverige behöver enligt regeringen en stark kunskapsskola där alla lärare har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förut­sättningar att nå utbildningens mål. Att förmedla kunskap är skolans viktigaste uppdrag och grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna ska prioriteras tidigt. Att alla elever tidigt lär sig dessa grundläggande färdigheter är en förutsättning för deras fortsatta lärande och på sikt för möjligheterna att fullfölja en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden.

I avsnitt 4 i propositionen ger regeringen en bakgrund till förslagen i propositionen. Regeringen lyfter där bl.a. fram följande.

Kunskapsresultaten i svensk skola behöver förbättras. Det är alltför många elever som inte når målen för utbildningen och som efter avslutad grundskola inte är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Skillnaden i kunskapsresultat mellan skolor och mellan elevgrupper har också ökat, bl.a. utifrån socioekonomisk bakgrund.

Regeringen anser att det är av stor vikt för kunskapsresultaten att läroplanen är ändamålsenlig, dvs. fokuserar undervisningen på rätt saker och även i övrigt skapar de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Det finns enligt regeringen behov av att göra ändringar både vad gäller textens struktur och innehåll för att visa på hur de olika skrivningarna i läroplanen hänger samman med varandra och bildar en ändamålsenlig helhet. Vidare finns det mycket som talar för att kunskapssynen i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer är alltför mångtydig och komplex. Detta riskerar att försvåra lärarnas arbete med att förmedla sådana tillförlitliga och mer beständiga kunskaper och färdigheter som alla samhällsmedborgare behöver och som krävs för den fortsatta skolgången.  

Läroplanen för respektive skolform är enligt regeringen inte en samlad läroplan. De inledande delarna (del 1 och 2) och kursplanerna (del 5) i läroplanerna för alla obligatoriska skolformer är t.ex. förordningar som regeringen beslutar om, medan Skolverket beslutar om betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper i sina föreskrifter. Till skillnad mot i många andra länder ingår inte heller timplanen i läroplanen. Denna ordning främjar bl.a. inte att beslut som hänger tätt ihop alltid hanteras samlat. 

När det gäller kursplanerna anser regeringen, i likhet med vad som framhålls i Läroplansutredningens betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19), att det finns ett antal brister i konstruktionen av dagens kursplaner. Det är bl.a. en för svag progression mellan stadier och årskurser och för lite fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i låg- och mellanstadiet. Sammantaget medför bristerna att dagens kursplaner inte i tillräcklig utsträckning främjar en undervisning med hög och likvärdig kvalitet, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns därmed enligt regeringen ett stort behov av att se över såväl strukturen som innehållet i kursplanerna.

I fråga om ämnet svenska som andraspråk möter de nuvarande kursplanerna enligt regeringen inte behoven hos elever som saknar grundläggande kun­skaper i svenska och ger inte heller stöd till lärarna.

Regeringen konstaterar vidare att det är ett för starkt fokus på bedömning och betygssättning i svensk skola, vilket kan göra att för lite uppmärksamhet riktas mot vad det är som eleverna ska lära sig av undervisningen. Flera bestämmelser i skollagen hänvisar till uppfyllande av betygskriterier. Den skarpa gränsen för betyget E kan i sin tur skapa ett starkt fokus på varje del av betygskriterierna. Samtidigt har det visat sig mycket svårt eller omöjligt för lärare att tolka betygskriterierna på samma sätt i hela landet.

Nedan återges regeringens förslag i den ordning de presenteras i propositionen (se även avsnitt 6–8 i propositionen).

Det ska införas en samlad läroplan för varje obligatorisk skolform

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagen om läroplaner ska ändras så att det framgår att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, förutom att de i likhet med övriga läroplaner ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen, även ska innehålla kurs­planer och fördelningar av undervisningstiden (timplaner).

Det ska anges i 1 kap. 11 § skollagen att regeringen får meddela före­skrifter om de delar av läroplanerna för grundskolan och anpassade grundskolan som innehåller timplaner. Det ska också upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om läroplaner i övrigt.

Vidare ska det bemyndigande som finns för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan, tas bort.

I de föreskrifter om läroplaner för de obligatoriska skolformerna som regeringen meddelar ska, för att de ska vara tydligt kunskapsinriktade, kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas. Dessa kunskaper ska klart framgå av läroplanerna. En central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

Regeringens bedömning

Det bör vara regeringen som meddelar föreskrifterna om läroplanerna för de obligatoriska skolformerna i deras helhet.  

Skälen för regeringens förslag

I propositionen anger regeringen bl.a. följande.

Läroplanerna utgör en central del av den statliga styrningen av skolan

Regeringen anser att Sverige behöver skapa en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. En viktig del i att förbättra skolan är att se över vilka mål och riktlinjer som finns för undervisningen, dvs. vilket innehåll som ska tas upp, vad eleverna förväntas lära sig och hur undervisningen ska bedrivas. Detta styrs framför allt genom läroplanerna. Det är därför mycket viktigt att läroplanerna fungerar på ett ändamålsenligt sätt och riktar in undervisningen mot rätt saker. Dagens läroplaner för de obligatoriska skol­formerna har enligt regeringen en rad brister. Bristerna omfattar t.ex. daterade skrivningar och en otydlig struktur, ett för ensidigt fokus på individen och brister i kunskapssynen. När det gäller kursplanerna handlar bristerna bl.a. om ett för svagt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i låg- och mellanstadiet och en för svag progression mellan stadier och årskurser. Sammantaget medför bristerna att dagens läroplaner inte i tillräcklig utsträckning främjar en undervisning med hög och likvärdig kvalitet, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen anser därför att det behövs nya läroplaner i syfte att skapa en stark kunskapsskola med en tydlig kunskapsinriktning. I det sammanhanget är det relevant hur läroplanerna ska konstrueras och hur beslut om nya läroplaner ska fattas.

Läroplanerna ska utgöra en sammanhållen helhet som innefattar betygskriterier och timplanen

Dagens läroplaner, kursplaner, timplaner och betygskriterier regleras i flera föreskrifter med olika beslutsfattare. För en beskrivning av hur dagens läroplaner, kursplaner, timplaner och betygskriterier regleras för olika skol­former, se avsnitt 5.4 i propositionen.

Regeringen anser att det är omotiverat att läroplanen för grundskolan är uppdelad i flera författningar. En sammanhållen läroplan för grundskolan med tydligare struktur på de inledande delarna, kursplaner med betygs- och bedöm­ningskriterier samt en timplan bör enligt regeringen bidra till en ökad tydlighet och likvärdighet i utbildningen. Det samlade uppdraget för skolan enligt dessa styrdokument utgör en naturlig helhet, både i processen att ändra styr­dokumenten och i tillämpningen för lärare, rektorer och huvudmän. Med den nya strukturen för kursplanerna och en ny form av betygskriterier som regeringen föreslår (se s. 19 f.) blir det enligt regeringen ännu tydligare att betygskriterierna inte kan läsas fristående från kursplanen i övrigt. Sambandet mellan undervisningens mål och innehåll som framgår av kursplanerna och timplanen bör också enligt regeringen betonas starkare än i dag.

När det gäller de andra obligatoriska skolformerna bör de kursplaner som i dag inte ryms i läroplanen också ingå i läroplanen för respektive skolform enligt regeringen (se avsnitt 6.1 i propositionen).

Läroplanerna kan och bör beslutas av regeringen

Regeringen anser vidare att det framstår som inkonsekvent att regeringen be­slutar om de gymnasiegemensamma ämnena i sin helhet, dvs. inräknat betygs­kriterierna, men att inte motsvarande gäller för grundskolans ämnen. Det framstår inte heller som motiverat att olika instanser – regeringen och Skol­verket – beslutar om kursplanerna för de olika obligatoriska skolformerna. I dag beslutar t.ex. Skolverket om kursplaner som är specifika för special­skolan medan regeringen beslutar om grundskolans kursplaner.

Frågor om läroplanerna innefattar enligt regeringen med nödvändighet en viss politisk dimension. Alla skolpliktiga elevers rätt att få en kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola är grundlagsfäst. Det allmänna ska också svara för att högre utbildning finns (2 kap. 18 § regeringsformen, förkortad RF). Den närmare regleringen av utbildning inom skolväsendet, bl.a. vilka ämnen som ska finnas i respektive skolform, regleras i skollagen och anslutande författningar och är av nationellt intresse. Utbildningen är viktig utifrån den enskildes perspektiv för att i förlängningen kunna försörja sig och delta i samhället som en aktiv medborgare. Utbild­ningen är också viktig för Sveriges konkurrenskraft. Det är således enligt regeringen inte möjligt att helt undvika politiska ställningstaganden när det gäller de obligatoriska utbildningarnas innehåll.

Regeringen anser att den vikt som läroplanerna för de obligatoriska skolformerna har talar för att beslutet bör ligga hos regeringen. Regeringen bedömer dock att det är lämpligt att en myndighet tar fram förslag på nya kursplaner. Det är en process med ett stort behov av expertkompetens och omfattande samverkan med lärare, forskare och andra intressenter.

Regeringen anser vidare att det är så viktigt att det finns en enighet om hur läroplanerna och deras olika delar ska utformas att regeringen också föreslår att principer för det kommande arbetet med läroplanerna ska godkännas av riksdagen, även om det sedan är regeringen som fattar beslut om läroplanerna.

Undervisningen ska förmedla tillförlitliga och mer beständiga kunskaper med betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter

Att bestämma vad undervisningen i skolan ska fokusera på kräver prioriteringar. En viss avgränsning görs genom de ämnen som ingår i utbildningen. För de obligatoriska skolformernas del regleras dessa i skollagen (se t.ex. 10 kap. 4 § när det gäller grundskolan). Därutöver behövs enligt regeringen en tydlig styrning genom läroplanerna. Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 § tredje stycket). Regeringen anser att det är viktigt att läroplanerna får en tydlig kunskapsinriktning och bedömer att det finns starka skäl för att kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga ska betonas i läroplanerna. Skolan bör förmedla kunskap förankrad i de bästa vetenskapligt underbyggda för­klaringarna. Att mer beständiga kunskaper bör betonas innebär inte att det helt ska saknas utrymme att lyfta fram nya teorier, förklaringsmodeller eller dags­aktuella händelser. Även med läroplaner som med större klarhet och precision pekar ut vad som ska ingå i undervisningen behöver det finnas ett visst friutrymme för lärare att utifrån sin professionella bedömning hantera sådana frågor. Regeringen bedömer samtidigt att det i alla ämnen finns en kärna av kunskaper som kan ses som mer beständiga och som uttryckligen bör framgå av läroplanen. Till dessa hör grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna samt andra ämneskunskaper som bör utgöra en gemensam referensram för alla i samhället. Starkast behöver betoningen vara i de tidiga årskurserna eftersom de grundläggande kunskaperna och färdigheterna behövs för att eleverna ska kunna utvecklas vidare i varje ämne. Regeringen ser ingen risk för att betoningen av grundläggande kunskaper och färdigheter skulle begränsa elevernas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Syftet med undervisningen ska tydliggöras och lärarnas roll ska stärkas

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att syftesparagrafen i skollagens första kapitel ska ändras från att utbildningen inom skolväsendet syftar till att ”barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till att ”förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”.

Definitionen av undervisning i samma kapitel ska formuleras om så att det framgår att med undervisning avses ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen bestäms och leds av lärare eller förskollärare, och som syftar till barns eller elevers utveckling och lärande mot mål som anges i denna lag samt i förordningar och andra författningar som ansluter till lagen, genom att lärarna och förskollärarna förmedlar och förankrar kunskaper och värden hos barnen och eleverna”.

Vårdnadshavares rätt till inflytande ska begränsas genom att det i skollagen anges att vårdnadshavare i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning (4 kap. 12 §).

Skälen för regeringens förslag

Det ska tydliggöras att syftet med utbildningen är att förmedla och förankra kunskaper och värden

Utifrån dagens vetenskapliga grund för lärande bedömer regeringen att den mer aktiva lärarrollen, en lärare som förmedlar kunskap, återigen behöver stärkas i svensk skola. Det finns enligt regeringen vetenskapligt stöd för att vissa former av undervisning fungerar bättre än andra för elevers lärande. Framgångsrik undervisning kännetecknas bl.a. av att lärare har ett gott ledarskap i klassrummet, att de ger eleverna strukturerade uppgifter och förklarar nytt innehåll samt att de visar goda kunskaper i sitt ämne. En del av att förmedla kunskaper är enligt regeringen att förankra dem hos eleverna. Med ”förankra” avses här att kunskaperna befästs på djupet så att eleverna verkligen förstår och kommer ihåg dem under lång tid.

Ett sätt att stärka en aktiv lärarroll är enligt regeringen att framhålla skolans och lärarnas ansvar för kunskapsförmedling. Ansvaret att förmedla kunskap är enligt regeringen helt grundläggande för utbildningen. Regeringen redogör för att detta angavs förhållandevis tydligt i den förra skollagen från 1985. Motsvarande skrivningar finns också i de andra nordiska ländernas skolförfattningar.

När det gäller skolans värdegrundsuppdrag kan regeringen konstatera att det redan i dag framgår av syftet med utbildningen att denna ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Begreppen bör enligt regeringen inte tolkas för snävt, utan kan inkludera både mer konkret undervisning om dessa värden och att de kommer till praktiskt uttryck i utbildningen.

Hela skolväsendet ska omfattas av ändringen i syftet

Skolväsendet kommer fr.o.m. läsåret 2028/29, när den tioåriga grundskolan införs och förskoleklassen upphör, att omfatta skolformerna förskola, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, och kommunal vuxenutbildning (komvux) samt fritidshemmet som inte är en skolform. Att ändra syftet med utbildningen i skolväsendet påverkar samtliga dessa skolformer och fritidshemmet. Regeringen anser att det – på samma sätt som i dag – är rimligt att alla utbildningar inom skolväsendet omfattas av samma övergripande syfte. Samtidigt bör det påpekas att detta syfte kompletteras av mer specifika syften för utbildningen inom respektive skolform. Till exempel framgår det av skollagen att utbildningen i förskolan bl.a. syftar till att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 § skollagen). När det gäller förslaget att ändra syftet med utbildningen inom skolväsendet enligt ovan, och förslaget att ändra definitionen av undervis­ningen i 1 kap. 3 § som behandlas nedan, bör ändringarna enligt regeringen betraktas som en del i att tydliggöra kunskapsinriktningen och lärarnas roll i skolväsendet som helhet, inte som följdändringar utifrån kommande ändringar i läroplanen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att syftesparagrafen för utbild­ningen i skolväsendet ska formuleras om så att det i första stycket första meningen anges‍: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.” Den nuvarande andra meningen bör enligt regeringen stå kvar: ”Den ska främja alla barns och elev­ers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” I den tredje meningen bör ordet ”också” utgå, varpå den får följande lydelse: ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund­läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” På så vis framgår att ”de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demo­kratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” är särskilt viktiga delar av de värden som omnämns i första meningen och som lyfts fram i syftesparagrafen.

Definitionen av undervisning ska ändras

I dag är det enligt regeringen en stark betoning på individen i läroplanerna, vilket bl.a. har lett till att det blivit otydligt att det är lärarna som ansvarar för undervisningen. Det finns enligt regeringen behov av att tydliggöra att under­visningen bestäms och leds av lärarna. Det måste vara lärarens professionella ansvar att utifrån läroplanen besluta om undervisningens innehåll och hur den ska bedrivas. Det ansvaret kan inte läggas på elever eller vårdnadshavare. Därför ser regeringen det som nödvändigt att stärka lärarens mandat att bestämma över undervisningen. Det är också nödvändigt för att det reviderade syftet med utbildningen, dvs. att förmedla och förankra kunskaper och värden, ska uppnås. Regeringen vill framhålla att det som eftersträvas genom en ändring i definitionen av undervisningen är att förtydliga lärarens roll i relation till det inflytande som barn, elever och vårdnadshavare i dag ska ha i utbild­ningen. Lärarnas bestämmanderätt behöver inte stå i kontrast till att eleverna ges ett visst inflytande när detta bedöms lämpligt och så länge det är tydligt att det är läraren som ger inflytandet och sätter ramarna för det. Regeringen redo­gör vidare bl.a. för att förslaget till ändrad definition inte förändrar ansvarsfördelningen mellan läraren, rektorn och huvudmannen (se avsnitt 6.2 i propositionen).

Vårdnadshavarens rätt till inflytande över utbildningen ska begränsas

I skollagen anges att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same­skolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen (4 kap. 12 §). Av förarbetena framgår bl.a. att det är självklart att vårdnadshavares inflytande behöver utgå från att det är den pedagogiska personalen som utifrån sin profession har ansvaret för hur undervisning planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med barnen och eleverna (prop. 2009/10:165 s. 312 f). Regeringen anser att det inte ska råda några oklarheter om att det är läraren eller förskolläraren som bestämmer om under­visningen. Enligt regeringen framgår det i dag inte tydligt av lagstiftningen i vilken grad som vårdnadshavares inflytande ska gälla. Denna otydlighet kan ha bidragit till att såväl skolans personal som vårdnadshavare har blivit osäkra på vilken rätt till inflytande som vårdnadshavare faktiskt har. Regeringen vill betona att det även framöver kommer att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt, bl.a. om stöd till barn med funktionsnedsättning.

Genom skrivningen ”i viss utsträckning” framgår att det endast är ett mindre inflytande som vårdnadshavare ska erbjudas över utbildningen. Denna möjlighet till inflytande kan bl.a. erbjudas genom de forum för samråd med barnen, eleverna och vårdnadshavare som ska finnas vid varje förskole- och skolenhet (4 kap. 13 § skollagen).

Sammantaget bedömer regeringen att en mer begränsad skrivning i skollagen om att vårdnadshavare i viss utsträckning ska erbjudas inflytande över sitt barns utbildning, tillsammans med den ändrade definitionen av undervisning, kan underlätta för lärare att hantera vissa kontakter med vård­nadshavare, t.ex. i de fall lärarna utsätts för orimliga krav.

De inledande delarna i läroplanerna ska utgöra en bättre grund för utbildningen – läroplanerna ska få nya inledande delar

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de inledande delarna i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska få en ny struktur och ett nytt innehåll.

Strukturen på de inledande delarna ska vara logisk, stringent och läs­vänlig. Upprepningar bör undvikas i möjligaste mån.

Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag samt del 2 Övergripande mål och riktlinjer, ska delas in i fyra delar: 1. Skolans värdegrund, 2. Sko­lans uppdrag, 3. Skolans mål, och 4. Skolans riktlinjer.

Skolans uppdrag ska innehålla rubrikerna

–      Skolan står för kunskap och bildning;

–      Skolan står för ansvar, frihet och medmänsklighet;

–      Skolan står för saklighet;

–      Skolan står för likvärdighet;

–      Skolan står för samhällsanknytning.

Skolans riktlinjer ska innehålla rubrikerna

–      4.1 Utbildningens innehåll och undervisningens genomförande

–      4.2 Elevernas ansvar och delaktighet

–      4.3 Samspelet mellan skolan och hemmen

–      4.4 Elevernas övergångar

–      4.5 Elevernas studie-och yrkesvägledning

–      4.6 Lärarens betygssättning och bedömning

–      4.7 Rektorns ansvar för helheten i utbildningen.

Kunskapssynen i såväl de inledande delarna som i kursplanerna ska utgå från kunskaper, färdigheter och förhållningssätt.

Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade. Kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen ska betonas. En central utgångs­punkt för läroplanerna i de obligatoriska skolformerna ska vara att grund­läggande kunskaper och färdigheter ska betonas. I de inledande delarna i dessa läroplaner ska detta komma till uttryck bl.a. genom att det i Skolans uppdrag framgår att grunden för elevernas fortsatta utveckling är att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna, att det av Skolans mål ska framgå att alla elever bl.a. ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter inom de humanistiska, naturvetenskapliga, praktisk-estetiska, samhällsvetenskapliga och tekniska kunskaps­områdena samt att det av Skolans riktlinjer ska framgå att läraren bl.a. ska förankra kunskaper och färdigheter hos eleverna på ett så bestående sätt som möjligt.

Värdegrunden ska i den del som avser att värdena gestaltas och förmedlas i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och väster­ländsk humanism vara oförändrad. I övrigt kan vissa upprepningar tas bort och språkliga ändringar göras.

Läroplanerna ska framhålla lärarens ledarskap för gruppen samtidigt som det ska framgå att elever har olika förutsättningar. Det ska bl.a. under Skolans uppdrag, under rubriken Skolan står för likvärdighet, anges att skolan har ett särskilt ansvar för att stödja elever som av olika anledningar möter svårigheter i sin skolgång.

Skrivningar om elevernas och vårdnadshavarnas inflytande ska göras mindre långtgående och ramarna för inflytandet förtydligas. Samtidigt ska skrivningarna om inflytande balanseras med tydligare skrivningar om deras ansvar.

Kunskapsområdena sexualitet, samtycke och relationer respektive entreprenörskap ska tas bort från läroplanernas inledande delar och i stället läggas in på lämpliga ställen i kursplanerna, där de får en mer ämnesspecifik och mer kunskapsinriktad inramning samtidigt som ansvaret för att det behandlas pekas ut på ett tydligt sätt. På liknande sätt ska skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg i stor utsträckning tas bort från de inledande delarna för att ersättas med mer konkreta mål och innehåll i kurs­planerna i de fall det är relevant.

Skälen för regeringens förslag

De inledande delarna i läroplanerna ska få en mer logisk struktur som undviker upprepningar

Som framgår ovan anser regeringen att det finns flera brister i konstruktionen av de inledande delarna i nuvarande läroplaner. Det finns bl.a. många upprep­ningar gentemot kursplanerna. Regeringen anser att läroplanens tyngd och dess användning ökar ju mer stringent den är. Enligt regeringen bör således strukturen på de inledande delarna i läroplanerna göras om. Det blir överlag en tydligare struktur om skolans mål utgår från både kunskaper och värden samt att målen samlas under en gemensam rubrik i de nya läroplanerna. En annan princip som enligt regeringen bör prägla de inledande delarna i läroplanerna är att varje del renodlas så att det blir tydligt för läsaren vad delen handlar om och vad som avses med värdegrunden, uppdraget, målen respektive riktlinjerna.

Skolans uppdrag är i dag mycket omfattande och bör koncentreras och skrivningarna bör vara på en mer jämbördig abstraktionsnivå, för att inte i onödan blanda mer specifika och mer övergripande saker. Den föreslagna strukturen kan enligt regeringen bl.a. bidra till att de inledande delarna i läro­planerna får en ändamålsenlig, logisk, stringent och läsvänlig struktur, där frågor kan hanteras på ett samlat sätt i respektive del. Utöver den övergripande strukturen behöver vissa delar ha flera underavsnitt för att texterna ska bli läsvänliga. Enligt regeringen medför underrubrikerna och den ordning som de presenteras i att det tydligare framgår vad varje avsnitt handlar om.

Det behövs en tydligare och mer klassisk kunskapssyn i läroplanerna

De inledande delarna i läroplanerna (del 1 och 2) har inte genomgått någon genomgripande förändring sedan 1994 års läroplan för det obligatoriska skol­väsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. (Lpo 94). I de inledande delarna av läroplanerna läggs grunden för vilken syn på kunskap som ska prägla hela läroplanerna, dvs. även kursplanerna. I dagens läroplaner finns ett avsnitt om kunskap och kunskapsformer. Där beskrivs kunskap i form av de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Regeringen bedömer att innebörden och skillnaderna mellan dessa begrepp inte är självklara och anser att dessa bör bytas ut. Läroplanernas kunskapsbegrepp bör vara praktiskt användbart. I enlighet med Läroplansutredningens förslag föreslår regeringen att termerna kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska användas. Kun­skaper kan enligt regeringen vara av två slag. Det handlar dels om att veta att saker förhåller sig på ett visst sätt, t.ex. att det finns vissa fakta, att ett visst begrepp representerar en viss innebörd, att en viss idé har ett visst innehåll osv. (deklarativa eller substantiella kunskaper), dels att veta hur en viss process går till eller hur en viss metod kan användas och för vilket syfte (procedurala kunskaper). Färdigheter innebär att använda dessa kunskaper för att genom­föra processer och nå resultat. Färdigheter kan vara kognitiva eller praktiska och de präglas av att de är träningsberoende. Förhållningssätt innebär att förhålla sig till innehållet i ett kunskapsområde på ett reflekterande och engagerat sätt. Dessa begrepp bedömer regeringen som tillräckligt nyanserade och intuitiva för att vara enkla att använda i det praktiska arbetet i skolorna. Begreppen ska därmed även vara en utgångspunkt för kursplanerna.

När det gäller kunskapssynen i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer vill regeringen understryka den förberedande roll som dessa skolformer har. Det behövs enligt regeringen ett fastare sätt att se på kunskap, där grundläggande kunskaper och färdigheter värderas högt. Denna kunskapssyn kan i relation till dagens läroplaner ses som mer klassisk, med betoning på det ämnesspecifika, tillförlitliga och mer beständiga. En kunskapsbas som byggs på faktakunskaper för de yngre åldrarna gör det möjligt att lära sig att analysera och dra egna slutsatser senare i skolgången.

En annan aspekt av en fast kunskapsinriktning är att eleverna ska kunna lita på det lärarna förmedlar. Ett synsätt där mycket ses som relativt och kontextberoende är inte ändamålsenligt för en grundläggande utbildning. Regeringen ser i stället ett stort behov av ett synsätt där kunskaper i stor ut­sträckning ses som absoluta i meningen att de är giltiga oavsett sammanhang, dvs. att det finns fakta och objektivitet som vi kan sluta oss till.

Värdegrunden ska i sak vara oförändrad

Enligt regeringen är det av vikt att nuvarande värdegrund i sak förblir oförändrad. Samtidigt kan det finnas behov av att formen anpassas i linje med övriga delar av de inledande delarna så att både strukturen och texten blir rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig. Regeringen bedömer att Läro­plansutredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande värdegrunden och anser att utredningens förslag i allt väsentligt bör genomföras. Vissa mindre justeringar kan dock behöva göras i förhållande till utredningens förslag som inte förändrar inriktningen (se avsnitt 6.3.2. i propositionen).

Lärarrollen ska stärkas genom rimliga krav på individualisering ...

Regeringen konstaterar att en utgångpunkt för undervisningen i grundskolan är att den sker i grupp och att den bestäms och leds av en lärare. Skolan är huvudsakligen organiserad som en kollektiv verksamhet där elever undervisas gemensamt. De individualiseringar av undervisningen som är möjliga beg­ränsas av dessa ramar. Det finns enligt regeringen därmed gränser för hur mycket den enskilda läraren kan eller bör differentiera den ordinarie under­visningen. En överdriven individualisering i en kollektiv verksamhet kan leda till att undervisningen som helhet försämras. Skrivningar som kan leda till en alltför långtgående individualisering bör enligt regeringen undvikas helt. Samtidigt behöver undervisningen så långt som möjligt utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig de kunskaper som ska förmedlas. Det måste även finnas ett effektivt system för att stödja de elever som behöver mer stöd. Regeringen konstaterar vidare att det pågår parallella processer som påverkar systemet för stöd i skolan och att det är viktigt att helheten blir välfungerande (se t.ex. prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan).

... och tydligare ramar för elevers och vårdnadshavares inflytande

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att vårdnadshavares rätt till inflytande i utbildningen begränsas genom en ändring i skollagen. Mot samma bakgrund konstaterar regeringen att läroplanernas skrivningar om vårdnadshavares in­flytande behöver ändras. Även delarna om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Det finns enligt regeringen inte något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen).

Texterna ska vara koncentrerade och undvika upprepningar

För att läroplanerna ska vara ett tydligt styrmedel och arbetsredskap för lärares undervisning bör de vara lätta att använda, kärnfulla och undvika upprepningar, bl.a. mellan de inledande delarna och kursplanerna. Det bör t.ex. noga övervägas vad som är skolövergripande och passar i de inledande delarna och vad som är mer ämnesspecifikt och därmed passar bättre i kursplanerna. Texten bör koncentreras och inte upprepa innehåll som finns i andra delar av läroplanen. Det finns även enligt regeringen ett behov av att i de inledande delarna prioritera det mest centrala i skolans uppdrag, som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Se avsnitt 6.3.2 i propositionen för vissa avvägningar.

Utredningens förslag ska ligga till grund för de nya läroplanerna men mindre justeringar som inte förändrar inriktningen kan göras

Regeringen beslutade den 18 december 2025 om ett uppdrag till Skolverket som bl.a. anger att myndigheten – med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av en kommande proposition – ska ta fram och remittera förslag till nya läroplaner för grundskolan och motsvarande skolformer. När det gäller de inledande delarna i läroplanen ska myndigheten använda den utformning och de formuleringar som föreslås i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) för grundskolan (dnr U2025/02427). Regeringen anser, som även framgår av uppdraget, att det endast ska finnas möjlighet till mindre justeringar som inte förändrar inrikt­ningen i Läroplansutredningens betänkande. Uppdraget ändrades den 23 april 2026 och ändringsuppdraget innehåller bl.a. anvisningar om att Skolverket i sitt arbete ska utgå från propositionen som här bereds (U2026/00888).

Kursplanerna ska få en mer ändamålsenlig struktur

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska ha följande struktur:

•       Syfte

•       Ämnets bidrag till skolans mål

•       Mål och innehåll

•       Undervisningsstrategier

•       Betygs- och bedömningskriterier

Skälen för regeringens förslag

Det finns problem med strukturen i dagens kursplaner

Regeringen bedömer, som tidigare nämnts, att det finns ett antal problem med strukturen i dagens kursplaner. Till dessa hör bl.a. att kopplingen mellan mål och innehåll är för otydlig och att mer konkreta mål för olika delar av det centrala innehållet saknas. Regeringen anser att det bör ingå fler delar i kursplanerna och att varje del ska få en mer renodlad roll. Den föreslagna strukturen kan enligt regeringen guida lärare i sitt arbete bättre än nuvarande struktur. Nedan följer en redogörelse för varje del i strukturen. För en mer utförlig beskrivning se avsnitt 6.4 i propositionen.

Ämnets syfte ska renodlas och ämnets bidrag till skolans mål ska klargöras

Regeringen anser att syftet ska renodlas till att enbart motivera varför ämnet finns i den aktuella skolformen, dvs. varför ämneskunskaperna är viktiga. Det minskar bl.a. behovet för läraren att behöva tolka otydliga syftes­formuleringar. Ämnesspecifika kunskaper och färdigheter ska framgå av mål och innehåll. Därigenom blir syftestexten inte längre utgångspunkten för lärarnas planering och genomförande av undervisningen.

Regeringen anser också att ämnets bidrag till skolans mål behöver klargöras. I dag är det enligt regeringen inte tydligt hur områden från de inledande delarna i läroplanerna ska omsättas i undervisningen i ämnen och vem som har ansvar för detta. Det är enligt regeringen av stor vikt att det blir relevanta kopplingar och formuleringar som överensstämmer med att kursplanen ska vara ämnesspecifik och betona grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnet.

Genom mål och innehåll preciseras vad som ska behandlas i undervisningen och vad eleverna ska behärska

Att skriva mål och innehåll tillsammans i kursplanen kan enligt regeringen bl.a. skapa ett tydligare sammanhang som visar både vad som ska tas upp i undervisningen och vad det ska leda till. Ett sammanhållet och mer preciserat mål och innehåll kan enligt regeringen också göra kursplanerna mer använd­bara i undervisningen. Det kan tydliggöra vad som är centralt och när det ska behandlas samt underlätta didaktiska val.

Det är enligt regeringen viktigt att målen och innehållet är konkreta och tydliga och att de prövas ut av lärare och för sammanhanget relevanta forskare för att hamna på rätt nivå. Regeringen konstaterar vidare att det är viktigt att mål och innehåll har en rimlig omfattning i relation till den minsta garanterade undervisningstiden enligt timplanen.

Det är i många ämnen rimligt att ange mål och innehåll för respektive stadium, dvs. lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Det bidrar till en viss flexibilitet i att planera och genomföra undervisningen. För svenska, svenska som andraspråk och matematik bedömer dock regeringen att mål och innehåll också bör delas upp i fler intervaller i lågstadiet.

Undervisningsstrategier ska ge lärare vägledning vid planering och genomförande av undervisningen

Sedan införandet av Lpo 94 finns det mycket få anvisningar om val av arbets­sätt och metoder i läroplanerna. Både i jämförelse med tidigare svenska läroplaner och övriga nordiska länders läroplaner ger de svenska läroplanerna mindre styrning av hur undervisningen ska bedrivas. Undervisningsstrate­gierna som föreslås ingå i kursplanerna bör enligt regeringen i första hand baseras på vetenskaplig grund och i andra hand på beprövad erfarenhet. Strategierna bör utgöra ett ramverk, inom vilket det även kommer att finnas utrymme för lärares professionella bedömningar.

Betygs- och bedömningskriterier ska uttrycka i vilken grad som elevens kunskaper motsvarar målen och innehållet

Betygskriterierna har sedan de dåvarande kunskapskraven infördes genom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) formen av en löpande text. Genom 2022 års läroplan (Lgr 22) har betygskriterierna blivit mindre omfattande och mindre detaljerade än de ursprungliga kunskaps­kraven från 2011, men grundkonstruktionen kvarstår. Genom att ta bort de detaljerade betygskriterierna går det bl.a. att komma ifrån att kriterierna styr undervisningen.

I proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem lämnas bl.a. förslag om en ny betygsskala med jämna steg, 1–10. Regeringen konstaterar att Läroplansutredningen och Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har haft en löpande dialog och att förslagen från utredningarna fungerar enligt regeringen väl ihop. Båda utredningarna föreslog betygskriterier som endast mycket kortfattat beskriver nivåerna på elevernas kunskaper och är desamma i alla ämnen och årskurser där betyg sätts, t.ex. ”goda kunskaper” och ”mycket goda kunskaper”.

När betyg inte ska sättas finns i vissa fall kriterier för bedömning av kunskaper. Det finns i dag bl.a. i slutet av årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk, matematik samt de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena. Som en språklig förenkling föreslås dessa byta namn till bedömnings­kriterier.

Strukturen för kursplanerna ska framgå av skollagen

Läroplanerna, inklusive kursplanerna, för de obligatoriska skolformerna är så centrala för styrningen av svensk skola att regeringen bedömer det som rimligt att det är riksdagen som beslutar om den övergripande strukturen för såväl läroplaner som kursplaner. Regeringen bedömer även att det är rimligt att riksdagen tar ställning till inriktningen och stora delar av innehållet i de inledande delarna av läroplanerna samt principer för innehållet i kursplanerna. Utifrån de av riksdagen godkända principerna kommer sedan regeringen att besluta om läroplanerna i sin helhet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det ska framgå av skollagen att kursplanerna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska bestå av delarna Syfte, Ämnets bidrag till skolans mål, Mål och innehåll, Undervisningsstrategier och Betygs- och bedömningskriterier. Kursplanerna som avser ämnesområden i anpassade grundskolan och specialskolan ska inte omfatta betygskriterier. Av skollagen ska därför i stället framgå att kursplanerna för de skolformerna ska innehålla betygs- och bedömningskriterier eller bedömningskriterier.

Kursplanernas innehåll ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att vissa generella principer ska ligga till grund för de nya kursplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Dessa är:

•       Kursplanerna ska kännetecknas av en fast kunskapsinriktning. I samtliga ämnen ska vikten av grundläggande kunskaper och färdigheter betonas, och betoningen ska vara starkast i de tidiga årskurserna.

•       Varje kursplan ska ange vad som ska behandlas i undervisningen, vad det är meningen att eleverna ska lära sig och när det är meningen att de ska göra det på ett så precist och konkret sätt som möjligt för varje stadium och i förekommande fall årskurs. Kursplanerna ska hjälpa lärarna att prioritera så att det viktigaste ges mest utrymme i undervisningen. Beskrivningarna av det som ska ingå i undervisningen ska vara anpassade till de ramar som ges av timplanen.

•       Beskrivningarna av vad undervisningen ska behandla och vad det är meningen att eleverna ska lära sig ska utgå från begreppen kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Tyngdpunkterna mellan dessa behöver skilja sig åt för ämnen och stadier.

•       Språket i kursplanerna ska vara ämnesspecifikt och termer som är vedertagna, accepterade och vetenskapligt underbyggda ska användas i så hög utsträckning som möjligt.

•       Kursplanerna ska ge lärarna stöd för undervisningens genomförande inom varje stadium och i förekommande fall årskurs.

•       Kursplanerna ska ha en uttrycklig, väl synlig och ämnesförankrad progression mellan varje stadium och i förekommande fall mellan årskurser.

•       Kursplanernas nivå ska anpassas till barns kognitiva utveckling och olika elevgruppers kognitiva förutsättningar.

•       Varje kursplan ska ge information om hur ämnet och ämnes­undervisningen bidrar till de övergripande målen (skolans mål) i läroplanens inledande delar.

•       Varje del i kursplanestrukturen ska utformas för att fungera så väl som möjligt i förhållande till något eller några av momenten planering, genomförande och uppföljning av undervisningen, inklusive bedömning och betygssättning.

•       Kursplanerna ska betona undervisning och lärande före bedömning och betygssättning. Målen för undervisningen ska knytas starkare till ämnesinnehållet.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anser att principerna, som anges ovan, och som föreslogs av Läroplansutredningen, bör utgöra grunden för nya kursplaner. Principerna stöder enligt regeringen en god och målgruppsanpassad undervisning med grundläggande kunskaper och färdigheter i ämnena i fokus. Inriktningen mot tydliga och konkreta kursplaner kommer enligt regeringen att bidra till bättre inlärning och ökade kunskaper för elever och ett tydligare stöd för lärare. Konkretion i kursplanerna har även betydelse för Skolinspektionens möjlighet att bedöma om eleverna får den undervisning som de har rätt till. Kursplaner som bygger på dessa principer kan vidare stärka likvärdigheten i svensk skola.

I avsnitt 6.5 i propositionen redogörs mer utförligt för skälen för rege­ringens förslag, princip för princip.

Det ska finnas särskilda principer för vissa områden

Regeringens förslag

Läs- och skrivinlärning

Utöver de principer som anges ovan ska kursplanen i svenska utgå från följande principer:

•       Av kursplanen ska det framgå att läs- och skrivinlärning har en särställning under lågstadiet.

•       Undervisningsstrategier ska anges för årskurs 1–2, 3–4, 5–7 och 8–10, där lärarna får stöd för att främja läsutveckling på vetenskaplig grund.

•       Mål och innehåll ska anges för årskurs 1, årskurs 2, årskurs 3–4, årskurs 5–7 och årskurs 8–10 där det tydligt ska framgå vad eleverna ska behärska vid specifika tillfällen.

•       Mål och innehåll som berör läs- och skrivinlärning ska konstrueras med utgångspunkt i systematisk och explicit undervisning med phonics (strukturerad ljudningsmetod) som grund. De ska formuleras i precisa och vetenskapligt vedertagna termer.

Dessa principer ska även gälla kursplanen i svenska som andraspråk. Principerna kan då anpassas om det finns en vetenskaplig grund för att det behövs utifrån ett andraspråksperspektiv. Vikten av läsning ska även lyftas fram i andra kursplaner.

Praktisk-estetiska ämnen

Vid framtagandet av kursplaner i de praktisk-estetiska ämnena ska de prak­tiska färdigheterna betonas. Mål och innehåll i dessa ämnen ska vara ämnesspecifika och precisa samt uttryckas med hög konkretionsgrad så att en åldersadekvat balans mellan praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper uppnås i de olika stadierna. I undervisningens mål och innehåll ska det också anges vilka tekniker, verktyg, material och handlingar eleverna ska öva på så att deras kunskaper och färdigheter befästs på djupet.

De delar som handlar om att reflektera i de praktisk-estetiska ämnena ska vara nedtonade och i vissa fall formuleras med en starkare koppling till elevernas eget görande.

Progressionen mellan stadierna ska vara tydlig och eleverna ska behärska grundläggande färdigheter inom dessa ämnen innan inslag av mer kognitivt utmanande karaktär introduceras.

Digital kompetens och digitala verktyg

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk, matematik, bild, musik, biologi, fysik, kemi och teknik ska ändras så att övergripande skrivningar som relaterar till digital kompetens i de inledande delarna av läroplanerna ersätts med mer konkreta mål och innehåll om vad eleverna förväntas lära sig och vad skolan ska behandla i undervisningen. Utöver de generella principerna ska även nedanstående principer gälla i detta arbete:

•       I lågstadiet ska utgångspunkten vara analoga aktiviteter i analoga miljöer. Försiktighet och restriktivitet ska gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen och om sådana inslag i undantagsfall övervägs ska de värderas mot samlad vetenskaplig empiri.

•       I mellan- och högstadiet ska också försiktighet och restriktivitet gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen, och inslagen ska även värderas mot samlad vetenskaplig empiri samt elevernas ålder och mognad. Det ska ges utrymme för innehåll om digitaliseringens påverkan i och på samhället samt innehåll som stärker elevernas utveckling av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

•       Huvudregeln är att användning av digitala verktyg ska skrivas in i kursplanerna när det är ämnesrelevanta specifika digitala verktyg som eleverna ska lära sig att förstå och hantera. Innehåll om detta kan ingå i en del ämnen på högstadiet och i enstaka fall på mellanstadiet.

Totalförsvar och Nato

Kunskaper om totalförsvar och Nato ska skrivas in i kursplanen i samhälls­kunskap i högstadiet i grundskolan och specialskolan. En utgångspunkt för de nya skrivningarna ska vara innehållet i kursplanen i samhällskunskap för komvux på grundläggande nivå.

Det bör analyseras och övervägas om skrivningar om totalförsvar även ska tas fram i andra kursplaner, exempelvis i idrott och hälsa, teknik samt hem- och konsumentkunskap.

Skälen för regeringens förslag

För vissa områden bör det finnas ytterligare principer

Utöver de mer generella principerna för kursplanerna som framgår ovan föreslog Läroplansutredningen principer inom fyra utpekade områden. Det gäller hur läsning kan förstärkas i läroplanerna, hur de praktiska färdigheterna kan betonas i de praktisk-estetiska ämnena (bild, hem- och konsumentkun­skap, idrott och hälsa, musik och slöjd), ändrade skrivningar om digital kompetens samt tillägg om totalförsvar och Nato. Vissa delar ingår i förslaget till inledande delar av läroplanerna som redogörs för ovan (och i avsnitt 6.3 i propositionen). Nedan behandlas förslagen i de delar som gäller kursplanerna.

Kursplanen i svenska ska ge ett tydligt stöd i läs- och skrivinlärning

Regeringen anser att det är viktigt att den tidiga läs- och skrivinlärningen förstärks i den svenska skolan. Därför anser regeringen att det bör finnas tydliga principer för kursplanen i svenska som stärker den tidiga läs- och skrivinlärningen. Det bör bl.a. framgå av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk att läs- och skrivinlärning har en särställning under lågstadiet. Kursplanerna bör vidare ge en tydlig styrning mot de metoder som visat sig vara mer effektiva än andra för elevernas lärande. Regeringen anser att mål och innehåll som berör läs- och skrivinlärning ska konstrueras med utgångs­punkt i systematisk och explicit undervisning med phonics som grund. Sammantaget bedömer regeringen att det finns stark vetenskaplig grund för vilket slags undervisning som gynnar barns läsutveckling.

Regeringen bedömer att principerna för svenska ska vara styrande även för svenska som andraspråk. De bör dock kunna anpassas om det finns en vetenskaplig grund för att det behövs utifrån ett andraspråksperspektiv.

I de praktisk-estetiska ämnena ska de praktiska färdigheterna betonas

I Lgr 11 fick inslag som syftade till att träna elevers analytiska, reflekterande, diskuterande, skapande, digitala och kommunikativa förmågor en ökad be­toning i kursplanerna i praktisk-estetiska ämnen. I Lgr 22 togs vissa steg för att lyfta fram praktiska färdigheter, men regeringen anser att praktiska färdig­heter bör betonas ytterligare. Att åstadkomma en bättre balans i kursplanerna underlättas enligt regeringen av den nya kursplanestruktur som föreslås ovan.

Enligt regeringen bör det även framöver finnas vissa inslag av teoretiska kunskaper, men bara där det är relevant och motiverat. Till exempel har ämnet hem- och konsumentkunskap delar som är teoretiska, som kunskaper om privatekonomi. Ett starkare fokus på eget görande innebär samtidigt att ut­rymmet för mer teoretiska delar begränsas och att kraven på skriftlig och muntlig kommunikation, både i undervisningen och i bedömningen, minskar.

Digitala inslag ska användas restriktivt i undervisningen

Regeringen anser att det är viktigt att skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg är anpassade efter barns kognitiva utveckling och lärande och bygger på en samlad vetenskaplig grund. Utifrån det ser regeringen behov av ett försiktigt och restriktivt förhållningssätt i både de inledande delarna av läroplanerna och i kursplanerna. Grundprincipen är att användningen av verk­tyg motiveras av att de är till nytta för eleverna, men också att de måste bygga på vetenskaplig grund för att vara motiverade. Om och när det är just färdigheter i att använda ett visst digitalt verktyg som eleverna behöver lära sig inom ramen för ett ämne bör detta framgå i kursplanerna. En ökad tydlighet och en mer precis begreppsanvändning i kursplanerna är betydelsefullt för att stödja ett förhållningssätt till digital teknik som gynnar elevernas utveckling och lärande. 

Regeringen redogör för att försiktighet och restriktivitet generellt bör gälla i förhållande till digitala inslag i undervisningen. Eleverna behöver dock enligt regeringen bl.a. få kunskaper om digitalisering och artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på och i samhället, ett kritiskt och ansvarsfullt förhållnings­sätt samt vissa färdigheter i att använda digital teknik. Därför bör innehåll i ämnena som relaterar till detta komma in gradvis under mellanstadiet för att utökas något senare under högstadiet.

Kunskaper om totalförsvar och Nato ska ingå i kursplanen i samhällskunskap

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde har de senaste åren aktualiserat frågor om Sveriges försvar. Skrivningar om totalförsvar och individens ansvar under höjd beredskap var tidigare en del av läroplanen. Regeringen anser att det med dagens säkerhetsläge är naturligt att kunskaper om såväl militärt som civilt försvar samt de plikter som följer med total­försvaret ingår i grundskolan, bl.a. eftersom totalförsvarsplikten för de flesta elever börjar att gälla i årskurs 9 (1 kap. 2 § lagen [1994:1809] om totalförsvarsplikt).

Sedan den 1 juli 2025 finns även skrivningar om detta i kursplanen i samhällskunskap för komvux på grundläggande nivå. Samtidigt infördes inne­håll om totalförsvar och Nato i ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasie­skolan. Regeringen anser att totalförsvar och Nato även bör ingå i ämnet samhällskunskap i grundskolan. Detsamma gäller specialskolan som använder samma kursplan i ämnet samhällskunskap. Både på grund av områdets karaktär och att det är särskilt viktigt att i de tidiga årskurserna fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter bedömer regeringen att området bör behandlas i högstadiet.

Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av kriterier

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att ändringar ska göras i skollagen som innebär att det i flera bestämmelser som handlar om elevernas kunskapsutveckling inte längre ska anges att betygs- och bedömningskriterier ska uppfyllas. I stället ska formu­leringar om att eleverna ska tillgodogöra sig kunskaper införas.

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska elever, i stället för att uppfylla betygs- eller bedömningskriterier, tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll. Det ska inte längre i vissa bestämmelser anges att elever ska uppfylla de kriterier som minst ska uppfyllas. I stället ska det anges att eleverna ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.

När det gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommu­nal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska bestämmelserna i skollagen om ämnes- och ämnesområdesplaner preciseras. Det ska i skollagen anges att det av dessa planer bl.a. ska framgå ämnets respektive ämnesområdets syfte och centrala innehåll. Inom dessa skol- och utbildningsformer ska elevens kunskaper ses i relation till den del av ämnes- eller ämnesområdesplanerna som avser syfte och centralt innehåll. Det ska inte heller för dessa skolformer anges att elever ska uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas. I stället ska det anges att eleverna ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i den del av ämnes- och ämnesområdesplanerna som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömnings­kriterium.

Det ska i skollagen även anges att det av kursplanerna i komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grund­läggande nivå ska framgå bl.a. kursens syfte och centrala innehåll.

När en bestämmelse gäller för utbildning med kurs-, ämnes- och ämnes­områdesplaner med sinsemellan olika begreppsanvändning ska i stället formuleringen ”de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdes­planerna” användas.

Även den s.k. undantagsbestämmelsen om att det vid betygssättningen får bortses från enstaka delar av betygskriterierna om det finns särskilda skäl, ska omformuleras så att det får bortses från enstaka delar av den del av ämnets kursplan som avser mål och innehåll i de obligatoriska skolformerna, respek­tive den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Skälen för regeringens förslag

Fokus ska inte vara att uppfylla betygs- och bedömningskriterier…

Betygskriterierna innehåller enligt regeringen förhållandevis detaljerad men otydlig information om vad eleverna ska kunna för att uppnå olika betygssteg. Motsvarande gäller även för kriterierna för bedömning av kunskaper. Krite­rierna får betydelse i flera olika situationer, bl.a. vid bedömningen av rätt till stöd, mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skolpliktens upphörande, erbjudande om lovskola samt vid utvecklingssamtal, den skriftliga individuella utvecklingsplanen och betygssättning.

 Regeringen anser att den nuvarande formen av betygskriterier bör tas bort från kursplanerna i de obligatoriska skolformerna och ersättas med betygs­kriterier som endast med några få ord beskriver nivåerna på elevernas kunskaper och är desamma i alla ämnen och årskurser. Det beror på att fokus bör riktas mot undervisningens mål och innehåll, i stället för mot bedömning och betygssättning. Kortfattade betygskriterier motiveras också av att de nuvarande betygskriteriernas utformning inte har lett till likvärdiga betyg.

Eftersom betygs- och bedömningskriterierna inte längre kommer att inne­hålla detaljerad information om elevernas kunskaper blir det enligt regeringens mening inte ändamålsenligt att tala om att kriterierna ska ”uppfyllas”.

… utan på att eleven ska tillgodogöra sig kunskaper

Läroplansutredningen och Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har båda föreslagit att begreppet ”uppfylla betygs- och bedömningskriterier” ska ersättas med uttrycket ”tillgodogöra sig kunskaper”. Regeringen instäm­mer med utredningarna i att fokus bör ligga på kunskaper i stället för betyg.

Bestämmelser för de frivilliga skolformerna

Eftersom kursplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer med förslagen kommer att utformas på ett annat sätt än ämnesplaner och ämnes­områdesplaner för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och mot­svarande skolformer inom komvux behöver regleringen utformas på lite olika sätt för de olika skolformerna. Regeringen bedömer dock att det även kommer att krävas ändringar av ämnesplanerna med anledning av det nya sättet att sätta betyg. Det är viktigt att ämnesplanerna anpassas till den nya regleringen, bl.a. bör de detaljerade betygskriterierna tas bort från ämnesplanerna. Kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdesplanerna bör också anpassas till den nya reformen. I vissa gymnasiegemensamma ämnen, yrkesämnen och andra ämnen där vissa aspekter av det som ska betygsättas främst framgår i betygskriterierna, bedömer regeringen att sådana delar vid behov bör läggas in i ämnets syfte och centrala innehåll.

På sikt bedömer regeringen att större ändringar i läroplanerna för de frivilliga skolformerna och ämnesplanerna bör genomföras, bl.a. utifrån de förändringar som ska genomföras när det gäller kursplanerna för de obliga­toriska skolformerna. Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gym­nasieskola (dir. 2025:98). I direktiven till denna utredning framgår att när förändringar görs inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bör en av utgångspunkterna vara de principer som föreslås av Läroplansutredningen.

Regeringen konstaterar att varken Läroplansutredningen eller Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har föreslagit någon ändring för komvux i svenska för invandrare, komvux på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå. Det saknas därför beredningsunderlag för att genomföra motsvarande ändringar för dessa skolformer. I de skolformerna ska läraren även fortsättningsvis vid betygs­sättning på en kurs göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen (20 kap. 37 § första stycket skollagen).

Lärare ska fortsättningsvis kunna göra vissa undantag vid betygssättningen

Enligt nuvarande reglering kan lärare vid betygssättningen bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det finns särskilda skäl för det. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg (se exempelvis 10 kap. 21 § och 15 kap. 26 § skollagen). Enligt förarbetena ska bestämmelsen tillämpas restriktivt. Undantag kan endast göras när det gäller en begränsad del av det som eleven ska lära sig i ämnet och läraren kan inte bortse från sådant som rör stora delar av ämnet (prop. 2009/10:165 s. 735).

Regeringen anser att undantagsbestämmelsen bör kvarstå för att elever med funktionsnedsättning ska ha likvärdiga möjligheter i utbildningen men att den bör anpassas till övriga förslag om betygssättning. Den bör också tillämpas på motsvarande sätt som i dagens system, men med den skillnaden att det är enstaka delar av mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll som kan bortses ifrån vid betygssättningen, inte betygskriterier. Det bör i fortsätt­ningen enbart vara möjligt att göra undantag från en begränsad del av ämnets mål och innehåll respektive syfte och centrala innehåll. Det bör inte heller framöver vara möjligt att bortse från centrala eller stora delar av ämnet, t.ex. att kunna läsa. Undantagsbestämmelsen föreslås även framöver gälla vid betygssättningen och därmed inte vilken undervisning som eleverna ska ges.

Sammantagen bedömning ska användas för alla betygssteg

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagen om betygssättning ska ändras så att en princip om sammantagen bedömning ska tillämpas för hela betygsskalan i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same­skolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxen­utbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Läraren ska, för samtliga betygssteg, dvs. även för betygssteget E, vid betygssättningen göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kurs- och ämnesplanerna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

En elev i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gym­nasial nivå eller i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå måste dock vid betygssättningen, när det gäller sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter, trots vad som anges om sammantagen bedömning, i dessa delar ha kunskaper som minst motsvarar betyget E för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Skälen för regeringens förslag

Sammantagen bedömning bör införas för hela betygsskalan

Lärare ska i dag vid betygssättning göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det innebär att starka kunskaper i vissa avseenden kan balansera upp svagare kunskaper i andra avseenden. För betyget E, som är det lägsta godkända betyget ska dock samtliga kriterier vara uppfyllda. Sammantagen bedömning gäller alltså endast för betygen D–A.

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har analyserat och lämnat förslag på ett nytt betygssystem och system för meritvärdering (SOU 2025:18). I proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem lämnas bl.a. förslag om en ny numerisk betygsskala, 1–10, och att bestämmelserna om behörighet ska ändras och bli mer kompensatoriska (se avsnitt 5.7 i nämnda proposition). Såväl Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden och Läroplansutredningen föreslår att principen om sammantagen bedömning ska gälla för samtliga betygssteg. Regeringen ser att det finns betydande risker och uppenbara problem med en skarp, icke-kompensatorisk, regel såsom dagens godkäntgräns. En princip om sammantagen bedömning för hela betygsskalan tillsammans med förenklade betygskriterier och tydligare samt mer preciserade kursplaner skulle däremot både ge lärare bättre information om vilka kunskaper som elever förväntas tillgodogöra sig och underlätta betygssättningen. Det ger lärarna möjlighet att allsidigt bedöma elevernas kunskaper, vilket kan leda till en mer rättvisande och nyanserad bedömning av elevernas kunskapsnivå.

Regeringen konstaterar vidare att sammantagen bedömning inte påverkar vad som är obligatoriskt i undervisningen. Det följer av andra delar av kurs- och ämnesplanerna. Regeringen vill bl.a. betona vikten av att simning på ett tydligt sätt bör framgå av kursplanernas mål och innehåll.

Regeringen anser att sammantagen bedömning för hela betygsskalan passar väl in i det föreslagna nya betygssystemet men bedömer att det skulle kunna införas även inom ramen för dagens betygssystem.

När det gäller komvux i svenska för invandrare, komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå där betygs­skalan är en annan konstaterar regeringen att det saknas berednings­underlag att göra motsvarande ändringar eftersom varken Läroplansutred­ningen eller Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har lämnat ändringsförslag för dessa skolformer.

Det ska finnas vissa undantag i de frivilliga skolformerna

Av de s.k. undantagsbestämmelserna (se s. 28) i de nuvarande bestämmelserna om betygssättning för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och inom komvux på motsvarande nivåer framgår dock att möjligheten att bortse från vissa delar av betygskriterierna inte gäller de kriterier som rör säkerhet (15 kap. 26 § skollagen bl.a.). Detta gäller t.ex. vid svetsning, elinstallation eller andra arbeten som kan få mycket allvarliga konsekvenser om de inte utförs korrekt.

Regeringen anser att det på liknande sätt behöver finnas undantag för när sammantagen bedömning kan tillämpas i dessa skolformer. Det är viktigt att en elev i ett ämne där säkerhetsaspekter ingår inte får ett betyg som signalerar att eleven har godtagbara kunskaper i ämnet utan att eleven behärskar de säkerhetsrutiner som krävs. När sammantagen bedömning införs för hela betygsskalan bör en elev därmed inte kunna kompensera bristande kunskap om säkerhet med goda kunskaper i övrigt för att kunna få betyget E.

En ny kursplan i grundläggande svenska ska införas

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska anges i skollagen att det för ämnet svenska som andraspråk ska finnas två kursplaner. Den ena av dessa ska benämnas grundläggande svenska. Kursplanen för grundläggande svenska ska gälla i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolans introduktionsprogram och, under vissa omständigheter, anpassade gymnasieskolan.

Skälen för regeringens förslag

Elever som är nybörjare i svenska behöver snabbt lära sig språket. Regeringen redogör för att elever med utländsk bakgrund i det svenska utbildnings­väsendet har sämre skolresultat och bristande läsförståelse i högre grad än elever med svensk bakgrund. Enligt regeringen är undervisning i svenska språket central för att fler elever med utländsk bakgrund ska nå bättre kunskapsresultat.

Målgruppen för ämnet svenska som andraspråk är bred och språkligt heterogen, både i den obligatoriska skolan och på introduktionsprogram i gymnasieskolan. Det innebär att eleverna befinner sig på mycket olika nivåer i sin språkutveckling, vissa på nybörjarnivå och andra på en relativt avancerad nivå. Den sammantagna bilden utifrån ett flertal utredningar och granskningar är att kursplanen för svenska som andraspråk i högre grad är anpassad för elever som kommit längre i sin språkutveckling. Kursplanen möter inte behoven hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska och ger inte heller stöd till lärarna i fråga om hur undervisningen ska läggas upp för dessa elever eller hur elevernas kunskaper ska bedömas. Regeringen anser att nuvarande kursplan i ämnet svenska som andraspråk behöver kompletteras. En mer målgruppsanpassad undervisning för elever med svenska som andraspråk kan i förlängningen bidra till att främja integration och delaktighet. Det behövs enligt regeringen en ny kursplan som vänder sig till elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Namnet svenska som andraspråk bör enligt regeringen kvarstå för den befintliga kursplanen och regeringen bedömer att grundläggande svenska är en relevant benämning på den nya kursplanen som tydligt anger vad denna kursplan innehåller och till vilken målgrupp den riktar sig.

Elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket kan därmed inleda med att läsa enligt en för målgruppen anpassad kursplan, för att sedan, när de utvecklat tillräckligt goda kunskaper, övergå till att läsa enligt kursplanen för svenska som andraspråk och senare svenska. Möjligheten att följa dessa två kursplaner föreslås gälla elever i de obligatoriska skolformerna och elever i gymnasieskolans introduktionsprogram. När elever i anpassade gymnasieskolan läser grundskoleämnen föreslås det gälla även dessa elever.

Betyg ska inte sättas i grundläggande svenska

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska anges i skollagen att betyg inte ska sättas för en elev i ämnet svenska som andraspråk när det gäller undervisning som eleven har fått enligt kursplanen för grundläggande svenska. 

Det ska i de bestämmelser i skollagen som gäller kursplaner för grund­skolan och anpassade grundskolan anges att kursplanen för grund­läggande svenska inte ska innehålla betygs- och bedömningskriterier. Dessa kursplaner ska därmed endast innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll samt undervisningsstrategier.

Skälen för regeringens förslag

Betyg används i dag för antagning och urval till gymnasieskolan och högre studier och behöver därför vara likvärdiga och jämförbara. Om en elev skulle få betyg i ämnet svenska som andraspråk enligt två olika kursplaner, varav den ena behandlar mer grundläggande innehåll än den andra, skulle elever med relativt knappa kunskaper kunna konkurrera ut elever med högre kunskapsnivå i antagningen till gymnasieskolan eller högre utbildning. Urvalet skulle därmed snedvridas, eftersom betyg från de två kursplanerna inte kan betraktas som jämförbara.

Regeringen avser vidare att införa ett nationellt kartläggningsmaterial med syftet att ge ett underlag för rektorns beslut om vilket ämne, svenska eller svenska som andraspråk, som en elev bör läsa och vilken kursplan, svenska som andraspråk eller grundläggande svenska, som en elev bör följa. Det kommer alltså också att användas för att avgöra när elever ska övergå från undervisning enligt kursplanen i grundläggande svenska som andraspråk till undervisning enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Det gör att bedömningskriterier inte behövs. Ett kartläggningsmaterial kan bl.a. ge värde­full återkoppling till elever och deras vårdnadshavare. Kommunika­tionen mellan lärare och elever eller mellan skola och vårdnadshavare är särskilt viktig när elever inte får betyg.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de ändringar i skollagen som rör förskolan, grund­skolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt vissa av de ändringar som rör kommunal vuxen­utbildning (komvux) ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för årskurs 9 och 10 i grund­skolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i special­skolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31. Äldre bestämmelser ska även gälla för utbildning på intro­duktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gym­nasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höst­terminen 2028 men som inte slutförts enligt äldre bestämmelser inom de årskurser och läsår som anges för grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan eller inom de år och läsår som anges för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska i stället fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höst­terminen 2028.

De ändringar i 20 kap. skollagen som rör vissa delar av komvux ska träda i kraft den 1 januari 2031. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning i komvux som har påbörjats före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anger att de ändringar som föreslås och behandlas i propositionen syftar till att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskaps­utveckling. Regeringens uppfattning är därför att dessa ändringar bör genom­föras så snart som möjligt, samtidigt som det ska finnas tillräckligt med tid för varje steg i processen. Till exempel behöver huvudmän och skolor ges förut­sättningar att implementera reformen på ett genomtänkt sätt.

Regeringen ser även starka skäl till att införandet av nya läroplaner bör samordnas med införandet av en tioårig grundskola. Regeringen ser bl.a. stora fördelar för huvudmän och skolor med ett samlat införande, så att förändrings­arbetet för huvudmän och skolor kan göras i ett sammanhang. Ett införande av nya läroplaner till hösten 2028 ger enligt regeringen tillräckligt med tid för alla förberedande åtgärder och för att genomföra varje steg i processen.

Enligt förslaget ska dock vissa ändringar som rör komvux träda i kraft senare. De samordnas på så sätt med förslagen för komvux från propositionen Ett likvärdigt betygssystem (prop. 2025/26:197). Regeringen bedömer i näm­nda proposition att det inte finns skäl att införa den nya betygsskalan inom komvux innan de elever som läser på gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för första gången har genomgått hela sin gymnasieutbildning med den nya betygsskalan.

Regeringen konstaterar vidare att det behövs övergångsbestämmelser. Regeringen vill att så många elever som möjligt ska undervisas enligt de nya läroplanerna så snart som möjligt, men ser, i likhet med vid tidigare läroplans­reformer, skäl att låta elever som befinner sig mot slutet av utbildningen gå klart enligt tidigare bestämmelser. Regeringen bedömer, i likhet med Läro­plansutredningen, att en tvåårig övergångsperiod som huvudregel är en rimlig avvägning, dvs. att elever som hösten 2028 ska börja årskurs 9 eller 10 i den tioåriga grundskolan ska avsluta sin utbildning enligt nuvarande bestäm­melser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige behöver en stark kunskapsskola där alla lärare har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i propositionen, både förslag till ändringar i skollagen och förslag om principer för innehåll och struktur i läroplaner och kursplaner. Förslagen syftar sammantaget till en stark skola med kunskapsuppdraget i fokus.

Det är enligt utskottet centralt att läroplanerna är ändamålsenligt utformade och riktar in undervisningen mot rätt saker. Det är också rimligt att läro­planerna utgör en sammanhållen helhet som innefattar betygskriterier och timplaner som beslutas samlat. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner med fokus på under­visning och lärande.

Vidare ser utskottet positivt på att regeringen föreslår att syftet med undervisningen ska tydliggöras och att lärarnas roll ska stärkas samt att nya kursplaner i grundläggande svenska som andraspråk ska tas fram. Utskottet anser också att förslagen om betygskriteriernas innehåll och utformning samt införandet av principen om sammantagen bedömning även för betyget E är väl avvägda.

Skollagen är föremål för ändringsförslag i ett flertal andra propositioner som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har utskottet överlämnat regeringens lagförslag i detta ärende till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygssystem när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta förslagen. Det bör dock understrykas att utskottet svarar för den sakliga behandlingen av lagförslagen i detta betänkande och tillstyrker dem.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör godta det som utskottet anför om regeringens lagförslag och godkänna regeringens förslag till principer för läroplanernas struktur och innehåll.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäran om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

Motionerna

Utbildningens syfte

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 vill motionärerna se ett bredare syfte med utbildningen än det som regeringen föreslår. Motionärerna anser att det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där den ena delen handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper.

Elevinflytande

I kommittémotion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 anser motionärerna att elevinflytandet, i enlighet med skollagens bestämmelser, ska värnas i framtagandet av föreskrifter och i de nya läroplanerna. Ett starkt elevinflytande över utbildningen på övergripande nivå står enligt motionär­erna inte i strid med lärarledd undervisning; tvärtom kan det stärka ansvars­tagande, delaktighet och skolans demokratiska uppdrag.

I kommittémotion 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 framför motionärerna att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skriv­ningar om elevinflytandet i läroplanens inledande delar. Enligt motionärerna står lärares bestämmanderätt inte i kontrast till elevers inflytande över undervisningen. De anser också att det finns ett starkt stöd i forskningen för att elevinflytande förbättrar resultaten.

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 uppmanar motionärerna regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet noga värna och tydliggöra elevernas inflytande. Eleverna har enligt motionärerna den bästa kunskapen om hur deras egen vardag ser ut, och det är viktigt att elevernas lagstadgade inflytande på utbildningen verkställs, t.ex. att skolan stöder elevernas organisering och arbetar strukturerat med elevskyddsombud och skyddsronder.

Inflytande för vårdnadshavare

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6 framför motionärerna att de vill värna vårdnadshavares inflytande som de bedömer vara särskilt viktigt i de tidiga skolåren men även för barn som har behov av stöd.

Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier

I kommittémotion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 vill motionärerna att föreskrifter och kursplaner ska utformas så att politisk detaljstyrning av undervisningsmetoder undviks och att skrivningar om under­visningsstrategier därför ska hållas övergripande och professions­respek­terande. Det är enligt motionärerna en viktig avgränsning att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier, men detta behöver hållas fast med stor tydlighet.

I kommittémotion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 framför motionärerna att riksdagen fortsättningsvis inte ska de­finiera vilka undervisningsmetoder och undervisningsstrategier skolorna ska använda sig av. Motionärerna vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men de anser att vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.

Icke-konfessionell undervisning

I kommittémotion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 vill motionärerna att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Den icke-konfessionella undervisningen är enligt motionärerna en grundbult i den svenska skolan och måste tydligt framgå i de inledande delarna av läroplanerna.

I kommittémotion 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, framför motionärerna att regeringen bör behålla nuvarande läroplaners skriv­ningar om att skolan ska vara konfessionsfri. Införandet av fristående skolor, såväl vinstdrivande som på konfessionell grund, har enligt motionärerna bidragit till att elever med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts i en gemensam skola. Det förstärker den segregation och de skillnader som redan finns i samhället.

I kommittémotion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 anser motionärerna att skrivningarna om att undervisningen ska vara icke-konfessionell bör finnas kvar. Principen om en icke-konfessionell under­visning är enligt motionärerna grundläggande för den svenska skolan och måste värnas.

Diskriminering

I kommittémotion 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2 framhåller motionärerna att den kränkande behandling som alltför ofta före­kommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Motionärerna vill därför behålla nuvarande läroplaners skrivningar om arbetet mot diskriminering.

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 vill motionärerna stärka läroplanens skrivningar om diskriminering genom att benämna diskrimineringsgrunderna.

Propositionen

Utbildningens syfte

Regeringen föreslår en ändring i syftesparagrafen i skollagens första kapitel så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever samt att under­visningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare. Förslaget återges på s. 11 f. i detta betänkande.

Ändringen markerar enligt regeringen ett ökat fokus på den undervisning som ges i skolan och på lärarens centrala roll i denna. Vad regeringen efter­strävar är en aktiv lärarroll, där läraren genom berättande, genomgångar och lärarledda aktiviteter i helklass bedriver en strukturerad undervisning som varierar arbetssätt och arbetsformer och som även aktiverar eleverna. Rege­ringen ser ingen motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process. Regeringen anser att det är viktigt att eleverna är aktiva i sitt lärande och att undervisningen främjar det. Det är dock viktigt att understryka, menar regeringen, att eleverna inte ska lämnas ensamma i sitt lärande.

För en utförlig redogörelse av regeringens skäl för förslaget, se avsnitt 6.2 i propositionen.

Inflytande för elever och vårdnadshavare

Regeringen föreslår att läroplanernas skrivningar om vårdnadshavares och elevers inflytande över utbildningen ska göras mindre långtgående och ramarna för inflytandet förtydligas. Skrivningarna om inflytande ska balan­seras med tydligare skrivningar om ansvar (se s. 14 f.).

Regeringen bedömer att elevernas och inte minst vårdnadshavarnas rättig­heter i dagens läroplaner ges för mycket utrymme i relation till deras bidrag, ansvar och skyldigheter. Dagens formuleringar i läroplanerna om elevers och vårdnadshavares inflytande är enligt regeringen så pass långtgående att det inte står helt klart att det är lärarna som ansvarar för undervisningen. Till exempel framgår det i dag av läroplanen att läraren ska ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” samt ”tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”.

En del i att finna en bättre och rimligare balans mellan rättigheter och skyldigheter handlar enligt regeringen om att tydliggöra att hemmen har huvudansvar för barns fostran, och att skolan är ett stöd. Lärare och rektorer ska samverka med vårdnadshavarna och hålla dem informerade. Eleverna i sin tur behöver bidra genom att anstränga sig och vara delaktiga. De har också rätt till ett visst inflytande över utbildningen, men inom ramen för rektorns ansvar för det pedagogiska arbetet och lärarens ansvar för undervisningen.

I Läroplansutredningens förslag till läroplan för grundskolan används t.ex. formuleringen ”ansvarsfullt inflytande” för att tydliggöra att det med rättighetsperspektivet följer ett skyldighets­perspektiv. Därutöver klargörs att läraren ansvarar för undervisningens innehåll och utformning samt ser till att eleverna får öva på att själva ta ansvar och utöva medinflytande successivt och anpassat till elevernas ålder och mognad – inom de ramar som ges av lärarens ansvar för under­visningen. Det framgår även att läraren, inom ramen för sitt ansvar för undervisningen, fördelar utrymme, ger eleverna möjlighet att uttrycka åsikter samt beaktar dessa i förhållande till elevernas ålder och mognad.

Regeringen redogör för att det i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet anges att det inte finns någon mot­sättning mellan barns och elevers rätt till inflytande och att lärare och förskollärare har ansvaret för undervisningen samt att det ligger i deras respektive uppdrag att bedriva verksamheten så att barnen och eleverna ges inflytande (prop. 2009/10:165 s. 311). Det framgår alltså, menar regeringen, i förarbetena att lärarna har ansvaret för undervisningen och att de ger elever inflytande. Den konkreta utformningen av inflytandet behöver variera, bl.a. utifrån elevernas ålder, och avgöras av lärare. Genom regeringens förslag anpassas skriv­ningarna i läroplanerna till detta, vilket regeringen bedömer är viktigt. I övrigt anser regeringen att det inte finns något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen. Frågor om elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i 4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen.

För en utförlig redogörelse av regeringens skäl för förslagen, se avsnitt 6.2 och 6.3.2 i propositionen.

Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier

Regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen (se s. 19). I denna nya struktur ingår rubriken Undervisningsstrategier. Regeringen konstaterar att det finns mycket få anvisningar om val av arbetssätt och metoder i dagens läroplaner. I tidigare läroplaner fanns det betydligt mer information om hur undervisningen skulle bedrivas. Även i jämförelse med övriga nordiska länder ger de svenska läroplanerna mindre styrning av hur undervisningen ska bedrivas. Enligt regeringen finns det vetenskapligt stöd för vad som kännetecknar god undervisning på aggregerad nivå, dvs. det finns vissa generella utgångspunkter för undervisning som fungerar bättre än andra för elevers lärande och utveckling. Dessa utgångpunkter utgör grunden för de riktlinjer för undervisningens genomförande som föreslås i läroplanernas inledande delar (se s. 14 f.).

Regeringen anser att även ämnesspecifika undervisningsstrategier kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum, vilket kan leda till ökad måluppfyllelse. Det finns enligt regeringen tydligt vetenskapligt stöd för att vissa strategier är bättre i delar av vissa ämnen, t.ex. systematisk undervisning om kopplingen mellan ljud och bokstäver (phonics) i den tidiga läsinlärningen. Samtidigt, menar regeringen, är det en stor variation mellan ämnen när det gäller den veten­skapliga grunden och i flera ämnen är denna begränsad. Däremot finns det i alla ämnen erfarenhet av vad som fungerar bra för elevers lärande och utveckling.

För att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning bedömer regeringen att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna och inte enbart utgöra ett stödjande eller kommen­terande material. Lärare bör dock ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. De behöver bl.a. kunna utforma och justera undervisningen efter den aktuella elevgruppen och den specifika undervisningssituationen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas. När det finns omfattande och välförankrad vetenskaplig evidens bör dock lärarna inte kunna bortse från den enligt regeringen. Lärarnas autonomi handlar om att utöva yrket inom ramen för den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten samt i enlighet med professionens uppdrag.

Regeringen anser vidare att det bör finnas en viss flexibilitet i hur undervisningsstrategierna utformas. Det är rimligt att strategierna är olika utförliga beroende på ämne och stadium. Det finns också vissa särdrag i olika ämnen som kan vara viktiga att ange i strategierna för att säkra att undervisningen håller en hög kvalitet. Det kan t.ex. vara att undervisningen förutsätter att eleverna skapar bilder, musicerar, framställer föremål, lagar mat, eller genomför laborationer och andra systematiska undersökningar. Strategierna kan på så sätt också bidra till att lärare får de förutsättningar som krävs för att bedriva en god undervisning genom t.ex. ändamålsenliga undervisningssalar, material och läromedel.

Värdegrunden ska i sak vara oförändrad

Som framgår av regeringens förslag till förändringar i de inledande delarna i läroplanerna (se s. 14 f.) anser regeringen att det är viktigt att värdegrunden förblir oförändrad. Samtidigt kan det, anser regeringen, finnas behov av att formen anpassas i linje med övriga delar av de inledande delarna så att både strukturen och texten blir rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig.

Regeringen bedömer att Läroplansutredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande värdegrunden och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt anser regeringen att vissa av de synpunkter som framförs av remissinstanser behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar, om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell samt om en hänvisning till barnkonventionen bör stå kvar. I den kommande processen bör därför ytterligare analys göras om sådana begrän­sade justeringar. En sådan analys bör enligt regeringen endast kunna föranleda mindre justeringar som inte ändrar den inriktning som föreslås av Läro­plansutredningen.

För en mer utförlig redogörelse av regeringens skäl för förslaget, se avsnitt 6.3.2 i propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ändring i skollagens första kapitel tydliggör att syftet med utbildningen inom skolväsendet är att förmedla och förankra kunskaper och värden. På så sätt betonas den undervisning som ges och lärarens aktiva roll som kunskapsförmedlare, till skillnad från det tidigare fokuset på vad som sker inom barnet eller eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Liksom regeringen anser ut­skottet därmed att elevernas roll inte behöver framgå av syftesparagrafen. Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är någon motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process.

När det gäller yrkandena om elevinflytande vill utskottet uppmärksamma att regeringens förslag till ändringar inte ska hindra att elever får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande utifrån ålder, mognad och kunskaper. Lärarens bestämmanderätt står därmed inte i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. I övrigt finns det inte heller något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen). I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande, under ovan givna förutsättningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation. Det ska dock inte vara någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Utskottet delar alltså regeringens bedömning att läroplanernas skrivningar om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Utskottet delar också regeringens uppfattning att skrivningarna i läroplanen om vårdnadshavares inflytande är för långtgående. Ansvarsför­hållandet mellan skola och vårdnadshavare behöver tydliggöras. Utskottet vill här fram­hålla att det framgår av propositionens förslag till ändring i skollagen att vårdnadshavare även framöver ska ha ett visst inflytande. Det kommer därmed även i fortsättningen att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och att ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt.

Ett par yrkanden handlar om att undvika detaljstyrning av hur undervis­ningen ska gå till. Utskottet noterar att regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen. I denna nya struktur ingår undervisningsstrategier. Utskottet instämmer med regeringen i att under­visningsstrategier, av den karaktär som beskrivs av regeringen, kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Det kan i sin tur leda till ökad måluppfyllelse. Utskottet delar också regeringens uppfattning att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna för att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas.

När det gäller Läroplansutredningens förslag till ny läroplan ser utskottet positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur där upprepningar, både inom delarna i läroplanen och mellan läroplanen och bestämmelser i bl.a. skollagen, undviks. Utskottet delar också regeringens bedömning att utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande läroplanens värdegrund och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskri­minering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt instämmer utskottet i att vissa delar i utredningens förslag behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar och om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utskottet instämmer med regeringens bedömning att utredningens förslag till texter om skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet. Utskottet ser inte skäl att föregripa den analys och beredning som pågår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:4022 (S) yrkandena 2–4, 2025/26:4036 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Motionerna

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer

I kommittémotion 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 vill motionärerna att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Motionärerna menar att frågor som rör detta område inte enbart är ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag. Att helt flytta dem från läroplanernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar, anser motionärerna.

Även i kommittémotion 2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 3 anser motionärerna att nuvarande läroplaners skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer bör behållas i de nya läroplanernas in­ledande del. Motionärerna redogör bl.a. för att Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualundervisning och att en viktig anledning till detta är att det genomsyrar all undervisning.

I kommittémotion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 framför motionärerna att regeringen bör säkerställa att borttagandet av skrivningarna om sex och samlevnad inte innebär att kunskaperna om de­samma försvinner från lärarutbildningen och lärarutbildningens examensmål. Motionärerna motsätter sig inte att kunskapsområdet flyttas från de över­gripande delarna av läroplanen för att i stället integreras mer ämnesspecifikt i kursplanerna, men de ser med stor oro på de potentiella konse­kvenser denna förändring kan få för lärarutbildningen och därmed för blivande lärares kompetens.

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 vill motionärerna att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska framgå av läroplanens inledande delar, i rektors uppdrag och i en bredd av kursplaner. Sexualundervisning bör enligt motionärerna vara läroplans­baserad, ämnesövergripande och återkommande i enlighet med rekom­mendationer från internationella organ såsom Unesco och WHO.

Vissa andra kunskapsområden

I kommittémotion 2025/26:4036 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 begär motionärerna att nuvarande skrivningar om entreprenörskap ska finnas kvar i läroplanen. Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar enligt motionärerna att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan.

I kommittémotion 2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 vill motionärerna stärka läroplanens skrivningar om nationella minoriteter genom att benämna dem. Motionärerna instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läroplanen som bl.a. minskar upprepningar. De anser dock att regeringen har gått för långt med principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll.

I yrkande 7 begär motionärerna att uppdraget om lärande för hållbar utveckling ska förtydligas i läroplanens inledning, skolans mål och övriga styrdokument. Sverige och världens länder har åtagit sig att uppfylla målen i Agenda 2030, vilket enligt motionärerna medför att alla barn, elever och studenter ska få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att främja en hållbar utveckling.

I yrkande 8 i samma motion framhåller motionärerna att läroplanens skrivningar om digitalisering och AI behöver stärkas och moderniseras. Förändringarna inom området går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer enligt motionärerna.

Propositionen

Regeringen föreslår, som tidigare nämnts, att läroplanerna i den obligatoriska skolan ska få nya inledande delar. Förslaget utgår från Läroplansutredningens förslag i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på under­visning och lärande (SOU 2025:19) och återges på s. 14 f. i detta betänkande.

För att läroplanerna ska vara ett tydligt styrmedel och arbetsredskap för lärares undervisning bör de enligt regeringen vara lätta att använda, kärnfulla och undvika upprepningar, bl.a. mellan de inledande delarna och kursplanerna. Det bör noga övervägas vad som är skolövergripande och passar i de inledande delarna och vad som är mer ämnesspecifikt och därmed passar bättre i kursplanerna. Det finns ett behov av att fokusera på det mest centrala, framför allt att eleverna ska lära sig grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. De nuvarande inledande delarna i dagens läroplaner lever enligt regeringen inte upp till detta. Bland annat är delen om skolans uppdrag tydligt överlastad och det är svårt att utläsa ett samlat uppdrag eftersom texten består av många och disparata delar. Det finns överlappningar och områden tas upp trots att de enligt regeringen mer hör hemma i kursplanerna. Regeringen redogör för att det efter införandet av 2011 års läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) har gjorts flera tillägg i de inledande delarna i läroplanen, bl.a. om digital kompetens, jämställdhet samt sexualitet, samtycke och relationer. Dessa tillägg har enligt regeringen ökat upprepningarna mellan olika avsnitt. De har också gjort att balansen mellan olika områden har för­skjutits och bidragit till att de inledande delarna av läroplanen blivit onödigt omfattande. Till exempel finns jämställdhet och olika varianter av digital kompetens i fyra avsnitt var. I sammanhanget kan nämnas att ”läsa” respektive ”skriva” endast finns med en gång i de inledande delarna av läroplanen. Texten bör enligt regeringen koncentreras och inte upprepa innehåll som finns i andra delar av läroplanen. Det bör även vara ett fokus på kärnpunkterna i skolans uppdrag. Regeringen anser därmed att det finns behov av att ta bort, eller reducera, skrivningar och innehåll från de inledande delarna av läroplanerna.

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer tas bort

Kunskapsområdena om sexualitet, samtycke och relationer samt heders­relaterat våld och förtryck ingår i dagens läroplaner både i de inledande delarna och i flera kursplaner. Regeringen ser kunskapsområdet som viktigt och anser att det ska ingå i flera kursplaner, bl.a. i biologi, samhällskunskap samt hem- och konsumentkunskap. Regeringen ser dock inget tydligt mervärde i att det även ska behandlas i läroplanernas inledande delar. Som tidigare framgått anser regeringen att upprepningar i möjligaste mån bör undvikas och det finns enligt regeringen även ett behov av att i de inledande delarna prioritera det mest centrala i skolans uppdrag, som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna.

Skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg ändras och flyttas

Regeringen anser att det är viktigt att skrivningar om digital kompetens och digitala verktyg är anpassade efter barns kognitiva utveckling och lärande och bygger på en samlad vetenskaplig grund. Utifrån det ser regeringen behov av ett restriktivt förhållningssätt i både de inledande delarna av läroplanerna och i kursplanerna. Samtidigt bedömer regeringen att eleverna behöver kunskaper om digitalisering och AI och dess påverkan på och i samhället, ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt samt vissa färdigheter i att använda digital teknik. På samma grunder som när det gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer bör dock området i huvudsak hanteras i relevanta kursplaner.

Begreppet entreprenörskap tas bort

Regeringen ser, som tidigare nämnts, ett stort värde i att prioritera det som bör vara kärnan i skolans uppdrag. För grundskolan och motsvarande skolformer bör denna kärna utgöras av grundläggande kunskaper och färdigheter, som att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Att grundskolan lär eleverna de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara fortsatt skolgång och lyckas i arbetslivet kommer enligt regeringen i förlängningen även att främja företagande och entreprenörskap. Regeringen anser dock att entreprenörskap är viktigt och därför framgår det av uppdraget till Skolverket om att ta fram förslag på nya läroplaner (U2025/02427) att Skolverket ska överväga hur bl.a. ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap ska tas om hand i kurs­planerna i de ämnen där det är relevant.

Texten om de nationella minoriteterna

Läroplansutredningen föreslår ändrade formuleringar om de nationella minoriteterna i läroplanens inledande delar. Det nuvarande målet att varje elev har fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia” tas bort. I stället tillkommer enligt utredningens förslag att skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör en gemensam referensram i det svenska samhället och som ligger till grund för elevernas bildning, däribland ”kunskaper om vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv samt om de nationella minoriteterna”. Regeringen stöder, som framgår ovan, utredningens linje att även viktiga områden i de flesta fall bör hanteras uteslutande i kurs­planerna och inte i de inledande delarna av läroplanerna. Regeringen delar även utredningens bedömning att texterna i de inledande delarna ska vara koncentrerade. I detta fall bedömer dock regeringen att det finns starka skäl som talar för att den exakta formuleringen bör ses över när det gäller behovet att skriva ut de nationella minoriteterna vid namn och relationen mellan det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och de nationella minoritet­ernas kultur.

Utredningens förslag ska ligga till grund för de nya läroplanerna men mindre justeringar som inte förändrar inriktningen kan göras

Skolverket har fått i uppdrag att ta fram och remittera förslag till nya läroplaner för grundskolan och motsvarande skolformer (dnr U2025/02427). När det gäller de inledande delarna i läroplanen ska myndigheten använda den utform­ning och de formuleringar som föreslås i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) för grund­skolan. Som framgår nedan ändrades uppdraget i april 2026. Regeringen förtydligar bl.a. att Skolverket i den del av uppdraget som gäller att ta fram förslag till nya läroplaner ska utgå från den för betänkandet aktuella propositionen (prop. 2025/26:194) med förbehåll för riksdagens beslut. Förslagen ska därmed enligt uppdraget utformas i enlighet med de principer för läroplanernas struktur och innehåll som framgår av propositionen.

Regeringen anser att det endast ska finnas möjlighet till mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i Läroplansutredningens betänkande. Det innebär bl.a. att texterna både vad gäller sakligt innehåll och omfattning ska vara koncentrerade och inte bli mer omfångsrika. Regeringen utesluter dock inte att det kan finnas behov av en viss ytterligare koncentration av texterna i relation till utredningens förslag. För anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska justeringar även göras med hänsyn till varje skolforms särart. Det är inom dessa ramar som läroplanerna ska tas fram och sedan beslutas av regeringen.

För Läroplansutredningens förslag till läroplan för grundskolan, förskole­klassen och fritidshemmet, se s. 90 f. i betänkandet (SOU 2025:19).

Konsekvenser för universitet och högskolor som anordnar lärarutbildningar

Regeringen redogör för att förslagen i propositionen får konsekvenser för universitet och högskolor som anordnar lärarutbildningar eftersom innehållet i utbildningarna behöver ses över och i delar anpassas. Det kan bl.a. gälla en anpassning av ämnesstudierna i lärarutbildningarna på grund av en förstärkt inriktning på undervisning om läs- och skrivinlärning samt en starkare be­toning på grundläggande kunskaper och färdigheter i kursplanerna. Blivande lärare behöver också kunna undervisa enligt de undervisningsstrategier som ska ingå i kursplanerna, vilket medför ett ökat behov av kunskaper i kognitionsvetenskap. Regeringen har utifrån förslag i betänkandet Ämnes­kun­skaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) beslutat om förordningsändringar som innebär ett ökat fokus på ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt ett ökat fokus på kognitionsvetenskap som ett sätt att stärka kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningarna (förordningen [2021:1335] om utbildning till lärare och förskollärare).

Det kan även bli en större efterfrågan på fortbildning för lärare som ska undervisa enligt de nya läroplanerna. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit medel för vidareutbildning i kognitionsvetenskap (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16, bet. 2025/26:UbU1, rskr.  2025/26:124). Ytterligare fortbildningsinsatser inom andra områden kan enligt regeringen bli aktuella. Lärosätenas utbud av kurser inom ramen för professionsprogrammet för lärare och rektor kan behöva utformas för att stödja läroplansreformens implemen­tering.

Uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på nya läroplaner

Den 20 februari 2025 beslutade regeringen genom en ändring av Skolverkets regleringsbrev om ett uppdrag till myndigheten att förbereda införandet av en tioårig grundskola och anpassad grundskola, en sjuårig sameskola och en elvaårig specialskola höstterminen 2028, med nya läroplaner (U2025/00433). I uppdraget ingick att förbereda framtagandet av nya kursplaner. I denna del och i arbetet med läroplanerna i övrigt skulle myndigheten beakta Läro­plansutredningens kommande betänkande.

Den 23 april 2026 ändrade regeringen det ovan nämnda uppdraget (U2026/00888). Regeringen förtydligar i ändringen som beslutats i särskild ordning bl.a. att Skolverket i den del av uppdraget som gäller att ta fram förslag till nya läroplaner ska utgå från propositionen (prop. 2025/26:194) med förbehåll för riksdagens beslut. Förslagen ska därmed enligt uppdraget utformas i enlighet med de principer för läroplanernas struktur och innehåll som framgår av propositionens avsnitt 6.1 och 6.3.2–6.6. I den mån som vägledning inte ges i propositionen bör det ingå i uppdraget att Skolverket fortsättningsvis ska utgå från förslagen i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Det bör även ingå i uppdraget att förslag till ändringar i skollagen som anges i andra propositioner som har relevans för arbetet med nya läroplaner ska beaktas.

Regeringen redogör för att arbetet med att ta fram förslag till nya läroplaner är komplext och det är viktigt att förslagen fullt ut utformas i enlighet med regeringens intentioner. Förslagen i propositionen och betänkandet innebär en förändrad kunskapssyn och en kulturförändring för skolväsendet där bl.a. kognitionsvetenskap ska utgöra en central grund. Denna kunskapssyn kan i relation till dagens läroplaner ses som mer klassisk, med betoning på det ämnesspecifika, tillförlitliga och mer beständiga. Regeringen ger också Skolverket i uppdrag att vidta vissa åtgärder för att stärka styrningen och säkerställa att de läroplaner som redovisas till regeringen är i enlighet med intentionerna i propositionen och betänkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att i framtagandet av nya läroplaner noggrant överväga vad som är skolöver­gripande och lämpar sig för de inledande delarna respektive vad som är mer ämnesspecifikt och därför hör hemma i kursplanerna. Utskottet delar också bedömningen att texterna bör koncentreras och att innehåll inte ska upprepas, vilket medför att omflyttningar och strykningar är nödvändiga.

I fråga om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer delar ut­skottet regeringens uppfattning att det är ett viktigt område som ska ingå i flera kursplaner på lämpliga ställen och hanteras med progression utifrån elevernas ålder och förkunskaper. Därigenom ges området en mer ämnesspecifik och kunskapsinriktad inramning, samtidigt som ansvaret för att det behandlas tydliggörs. Utskottet bedömer också att det faktum att innehållet ska ingå i flera kursplaner gör att lärarutbildningarna i berörda ämnen behöver täcka kunskapsområdet. Utskottet noterar vidare att regeringen konstaterar att det inte finns något som hindrar de skolor som så önskar från att arbeta ämnes­övergripande, bl.a. när det gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

På motsvarande grunder anser utskottet att även andra kunskapsområden som digital kompetens och entreprenörskap i huvudsak bör hanteras i relevanta kursplaner i linje med vad som framgår av regeringens skäl i propositionen.

När det gäller skrivningar om nationella minoriteter noterar utskottet att regeringen bedömer att det finns starka skäl att se över Läroplansutredningens förslag till skrivningar, både i fråga om behovet att ange de nationella minoriteterna vid namn och om relationen mellan det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och de nationella minoriteternas kulturer. Utskottet delar denna bedömning och vill inte föregripa den pågående beredningen av de nya läroplanerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkande 3, 2025/26:4022 (S) yrkande 1, 2025/26:4036 (C) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 3, 4, 7 och 8.

Reservationer

Ställningstagande

Jag vill se ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, än vad regeringen föreslår. Regeringen ändrar den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap. Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper. Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att fram­tagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag uppmanar regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet värna vårdnads­havares inflytande. Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Propositionen innehåller förslag om att kursplanerna ska innehålla under­visningsstrategier, definierade som ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska bedrivas. Regeringen anger samtidigt att det är lärarna som bestämmer valet av specifika undervisningsmetoder inom ramen för dessa strategier. Vi anser att det är en viktig avgränsning, men den behöver hållas fast med stor tydlighet. Annars finns en uppenbar risk för politisk detalj­styrning av didaktiska frågor som i stället bör avgöras av professionen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att belysa riskerna med en alltför långtgående detaljstyrning i läroplanen. När specifika vetenskapliga metoder i läroplaner fastställs genom politiska beslut innebär det att även ändringar till följd av nya eller mer lämpliga vetenskapliga rön kräver politiska beslut.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att kursplanerna ska innehålla specifika undervisnings­strategier som lärarna ska använda sig av. Som exempel lyfts det fram att läs- och skrivinlärning ska utgå från phonics (strukturerad ljudningsmetod). Vi ifrågasätter inte metoder som phonics; de har brett vetenskapligt stöd. Däremot anser vi att det är ett kraftigt avsteg från principen om tillit till professionen att riksdagen ska lagstifta om specifika undervisningsmetoder. Förslaget riskerar att begränsa lärarnas professionella autonomi och handlingsutrymme.

Ansvaret för att ta fram och sprida forskning om effektiva under­visningsmetoder vilar på Skolforskningsinstitutet, och ansvaret för att ta fram kunskapsstöd utifrån detta vilar på Skolverket och Specialpedagogiska skol­myndigheten (SPSM). Att flytta detta ansvar till den politiska nivån är fel väg att gå. Vi vill se en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vägen dit går via en stärkt profession, inte genom politisk detaljstyrning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att undervisningens icke-konfessionella karaktär uttryckligen ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna. Principen om en icke-konfessionell undervisning är grundläggande för den svenska skolan och måste värnas. Både Skolverket och Skolinspektionen har i sina remissvar anfört att det, för tydlighetens skull, finns en fördel med att behålla en skrivning om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Regeringen skriver uttryckligen att det behöver analyseras vidare om det bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Det visar att frågan ännu inte är tillräckligt säkrad i reformen. Vi anser att detta inte bör lämnas öppet. Vi kan inte acceptera att skrivningarna tas bort.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi instämmer delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur i läro­planen som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Vi tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen och det gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. när det gäller att benämna diskriminerings­grunderna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.

Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera att skrivningarna om att motverka diskriminering tonas ned i läroplanens inledande delar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Historiskt har Sverige varit ett land i framkant när det gäller sexualunder­visning. Frågor om sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är inte enbart ämnesstoff. De hör också till skolans demokratiska, förebyggande och värdegrundsskapande uppdrag.

Skolinspektionen har granskat undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och konstaterar att kvaliteten behöver bli bättre. Granskningen visar bl.a. att eleverna får undervisning som inte är tillräckligt nära deras vardag och att de sällan möter fördjupad undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Strukturen förstärktes så sent som 2022 med examensmål i lärar­utbildningen och tydligare skrivningar i läroplanens uppdrag till rektor att ha ansvar för området sexualitet, samtycke och relationer samt genom att området förekommer i ett flertal kursplaner. Att helt flytta dessa områden från läro­planernas inledande delar riskerar att försvaga helhetsperspektivet och minska tydligheten i skolans ansvar. Detta görs även i ett läge där frågor om sexualitet, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck aktivt behöver stärkas, inte tonas ned. Regeringens argumentation för att tunna ut kunskapsområdet bygger inte på kunskap om vad som är viktigt för elever och lärare. Vi delar invändningarna som flera remissinstanser uttrycker. För att nå ett jämställt samhälle behöver alla ha grundläggande kunskaper om hur olika relationer påverkar vårt samhälle.

Vi vill att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck även fortsättningsvis ska framgå av de inledande delarna av läroplanerna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag motsätter mig inte att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer flyttas från de övergripande delarna av läroplanen för att i stället integreras mer ämnesspecifikt i kursplanerna. Det är inget hinder för att ha gemensamma temadagar på området eller för att ta ett större övergripande fokus från rektorns håll. Tydliga mål i ämnesplanerna kan dessutom stärka undervisningen och göra det tydligare var fokuset bör ligga.

Däremot ser jag med stor oro på de potentiella konsekvenser denna för­ändring kan få för lärarutbildningen och därmed för blivande lärares kom­petens. I betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslogs att examensmål för lärarutbildningen som rör identitet, sexualitet och relationer skulle tas bort. Utredningens resone­mang byggde på att dessa kunskaper ändå skulle täckas, eftersom de var inskrivna i skolans övergripande läroplansdelar. När regeringen nu föreslår att dessa övergripande skrivningar tas bort, faller själva grunden för utredningens argument. Det skapar en uppenbar risk att detta centrala kunskapsområde hamnar i ett vakuum – det försvinner från läroplanens övergripande del och riskerar därmed samtidigt att försvinna från lärarutbildningens examensmål. Konsekvensen kan bli att framtidens lärare examineras utan de nödvändiga kunskaperna och verktygen för att arbeta med och bemöta komplexa frågor som rör jämställdhet, kränkande behandling, könsmönster och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oacceptabelt. Regeringen måste därför säkerställa att förändringarna i läroplanen inte leder till en urholkning av lärarutbildningen och dess examensmål på detta område.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att begreppet entreprenörskap ska tas bort från läroplanen med motiveringen att det täcks av andra formuleringar.

Entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och utgör en avgörande förmåga för att rusta elever för framtidens arbetsliv. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ökar elevernas moti­vation och engagemang. Att ersätta ett väletablerat och internationellt erkänt begrepp med vaga formuleringar riskerar att försvaga och urholka detta viktiga kunskapsområde i skolan. Jag anser att skrivningarna om entreprenörskap ut­tryckligen måste finnas kvar i läroplanen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Inledningsvis instämmer jag i att det behövs en ordnad struktur för skolväsendets styrning och ett behov av att förnya de inledande delarna av läroplanen. Jag instämmer också delvis i principen att det bör vara en förenklad struktur som minskar upprepningar och inte blir alltför detaljerad. Jag tycker dock att regeringen har gått för långt med den principen, vilket gör att texten tappar viktigt innehåll, t.ex. att inte längre benämna de nationella minoriteterna. Detta står också i motsats till utredningens förslag om att ge mycket detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska undervisa i senare delar av läroplanen.

I ljuset av de globala megatrenderna, bl.a. klimatförändringar, global­isering, digitalisering och teknisk utveckling samt det faktum att världens länder kommit överens om Agenda 2030, är det tydligt att de som i dag är elever i våra grundskolor behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling. Det framgår inte i tillräcklig omfattning i Läroplansutredningens förslag till ny läroplan.

Jag vill att vikten av lärande för hållbar utveckling ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket för alla skolformer, för både barn och vuxna, innebär att utbildningen ska ha kunskap om hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett mål. Detta kan lämpligen framgå av läroplanens inledande delar. Det behöver också framgå att varje elev behöver handlingsberedskap för att kunna agera på ett sätt som stärker den hållbara utvecklingen ur ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter själv och tillsammans med andra. Det är grundläggande att eleverna får vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringarna, men också insikt i att deras röst och handling har betydelse, samtidigt som de vet att andra också strävar mot en hållbar framtid.

Jag är även kritisk till regeringens bristande arbete när det gäller att stärka svenska elevers digitala kompetens. Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet och det gör att Sverige halkar efter andra länder i Europa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt. Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, t.ex. vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också hantverk och estetiska praktiker. Tryckta böcker är det vanligaste läromedlet och kommer antagligen att vara det under lång tid. Förskollärare och lärare är experter på barns och ungas lärande och behöver frihet att utforma undervisning. Elever behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras både på analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap. Jag vill understryka vikten av att regeringen i det fortsatta arbetet med läroplan och kursplaner stärker både de övergripande skriv­ningarna i läroplanen och konkreta skrivningar inom detta område i olika kursplaner. För att styrningen av skolväsendets digitalisering ska bli komplett behöver regeringen också besluta om en strategi för skolväsendets digitalisering och AI-användning i skolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag