Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU21

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen.

Lagändringarna som utskottet tillstyrker innebär att det införs en skyldighet för en avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till en mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Förslaget innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform. Det innebär också att det görs en komplettering av regleringen i skollagen om behandling av personuppgifter som medför att en mottagande skolenhet med enskild huvudman får ett rättsligt stöd för att behandla mottagna personuppgifter.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden. 

I betänkandet finns en reservation (MP).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet

Utskottets ställningstagande

Reservation

Överlämnande av uppgifter, lärares arbetsbelastning och barnrättsperspektivet, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:192 Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Regeringen beslutade den 22 januari 2026 att ge Lagrådets tillfälle att yttra sig över lagrådsremissens lagförslag. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter och förslag.

En följdmotion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Regeringens förslag syftar också till att elever ska få adekvata stödinsatser.

Förslaget innebär att det införs en skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Förslaget innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform. Det innebär också att det görs en komplettering av regleringen i skollagen om behandling av personuppgifter som medför att en mottagande skolenhet med enskild huvudman får ett rättsligt stöd för att behandla mottagna person­uppgifter.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla lag­förslagen. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Propositionen

Bakgrund

Av propositionen framgår att skolan och förskolan på flera sätt kan bidra i arbetet med att förebygga brott. Fullgjord skolgång kan vara en stark skyddsfaktor mot kriminalitet och ett flertal andra problem senare i livet, såsom svag förankring på arbetsmarknaden och ekonomisk utsatthet. Skolan kan göra stor skillnad inte minst för barn och unga som far illa då skolrelaterade problem och social utsatthet ofta hänger samman och kan förstärka varandra (Skr. 2023/24:68) Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet.

Barn och unga tillbringar mycket tid i förskolor, skolor och fritidshem. I dessa verksamheter ges goda möjligheter att påverka individers inställning när det gäller brott mot normer och regler. Regeringen beslutade därför den 5 juni 2025 om ett tillägg i läroplanerna. Tillägget förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att lagar och andra föreskrifter som gäller i samhället ska följas. Dessa förändringar började tillämpas höstterminen samma år. För att skolan ska kunna sätta in lämpliga åtgärder finns också behov av olika typer av uppgifter. Det kan exempelvis handla om uppgifter som medför att skolan måste agera för att stärka säkerheten i skolmiljön.

I propositionen lämnas förslag om att uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte. Förslagen redovisas översiktligt nedan.

Uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att när en elev byter skolenhet ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna uppgifter som rör eleven om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i mottagande skolenhets verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Detta ska gälla när en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, special­skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna, eller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same­skolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skol­formen till en annan av de angivna skolformerna, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt. Detsamma ska gälla om eleven byter skolenhet inom skolformen.

Nuvarande bestämmelse om överlämning av en kopia av den individuella studieplanen till den mottagande huvudmannen, när den som deltar eller har deltagit i kommunal vuxenutbildning (komvux) i svenska för invandrare (sfi) övergår till sådan utbildning hos en annan huvudman, ska föras över till en ny paragraf.

För att de redan beslutade ändringarna i skollagen som avser såväl komvux som införandet av en tioårig grundskola ska bli förenliga med de nu föreslagna lagändringarna föreslås lagar om ändringar i de redan beslutade lagarna.

Skälen för regeringens förslag

Regeringens bedömning är att skolan kan behöva information om kriminalitet både för att kunna ge tillräckligt stöd till en elev som är involverad i eller riskerar att involveras i kriminalitet och för att kunna vidta nödvändiga åtgärder till skydd för andra elevers och skolpersonals säkerhet. Förslaget innebär att den mottagande skolan får bättre möjligheter att förbereda eventuella anpassningar och stöd vid mottagande av en elev. Redan i dag ska det vid skolbyten ske en överlämning av information från den avlämnande skolan till den mottagande skolan (3 kap. 12 j § skollagen). Den befintliga regleringen av vilka uppgifter som ska lämnas innebär att det är elevernas behov av en överlämning som ska styra om en överlämning ska göras. Elevernas behov ska också styra vilka uppgifter som ska överlämnas till den nya skolenheten. Det innebär att det för många elever som t.ex. övergår från grundskolan till gymnasieskolans nationella program inte behövs någon särskild överlämning. När det gäller elever som är i behov av stöd är det i princip alltid angeläget att information överlämnas så att elevens nya skolenhet kan sätta in stödåtgärder redan i början av elevens fortsatta utbildning (prop. 2017/18:183 s. 60). Detta kommer till uttryck i lagtexten genom att det anges att det ska vara fråga om uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven (3 kap. 12 j § skollagen). Enligt regeringen finns det ett mycket begränsat utrymme att beakta personalens och övriga elevers rätt att vistas i en trygg och säker skolmiljö som skäl för att lämna över uppgifter när en elev byter skolenhet.

En uppgiftsskyldighet vid skolbyten bör införas

Regeringen anser inte att det är tillräckligt att skolor har möjlighet att utbyta information med varandra i brottsförebyggande syfte i samband med att en elev byter skola utan att det bör vara fråga om en uppgiftsskyldighet. Regeringen bedömer att befintliga bestämmelser om en skyldighet att över­lämna uppgifter i samband med övergångar från en skolenhet till en annan inte är tillräckliga för att säkerställa att sådan informationsdelning som behövs och är befogad i det brottsförebyggande arbetet kommer till stånd. Det är enligt regeringen ett angeläget intresse att en skola som har sådan relevant informa­tion lämnar över uppgifterna till den mottagande skolan vid ett skolbyte. Detta intresse har förstärkts ytterligare sedan skolans möjligheter och skyldigheter att bedriva ett säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte infördes i 6 a kap. skollagen. Exempelvis ska rektorn enligt 6 a kap. 10 § skollagen, om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev, anmäla brottet till Polis­myndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grund­skolan, anpas­­sade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasie­skolan, anpassade gymnasieskolan eller den kommunala vuxen­utbildningen (komvux). Att uppgifter om misstänkta brott har lämnats till Polismyndigheten behöver inte innebära att det finns behov av att lämna uppgifter om detta till en mottagande skolenhet, t.ex. om det antas vara fråga om en engångs­företeelse. Om det finns konkreta omständigheter som medför att den avlämnande skolan bedömer att det finns en risk för att en elev kan komma att begå eller utsättas för brott hos den mottagande skolenheten finns det dock ett sådant behov. Regeringen anser därför att det finns skäl för att införa en bestämmelse om en skyldighet att överlämna uppgifter i brotts­förebyggande syfte vid övergångar mellan skolenheter. Ett obligatoriskt uppgiftslämnande gynnar enligt regeringen både elever som hos den mot­tagande skolenheten kan behöva stöd för att inte dras in i eller fortsätta med kriminalitet och elever hos den mottagande skolenheten som kan riskera att utsättas för brott. Regeringen anser således att starka skäl talar för att inordna överlämnandet av information som är relevant ur ett brottsförebyggande perspektiv i det befintliga systemet med informations­över­lämning vid skolbyten, dvs. det bör vara fråga om en uppgiftsskyldighet.

En uppgiftsskyldighet skapar enligt regeringen en tydlig rättslig grund för att lämna ut uppgifter och kan ta sikte på såväl offentliga uppgifter som uppgifter som skyddas av sekretess eller tystnadsplikt. Regeringen vill i sammanhanget också påpeka att skolor redan i dag har vana av att tillämpa den befintliga skyldigheten att överlämna uppgifter vid skolbyten. Regeringen anser att en avlämnande skolenhet bör ha goda möjligheter att bedöma vilka uppgifter som är relevanta för en mottagande skolenhet eftersom det borde vara samma uppgifter som föranlett insatser på den avlämnande skolenheten.

Regeringen bedömer således att det behövs en bestämmelse med sekretess- och tystnadspliktsbrytande verkan i form av en uppgiftsskyldighet, som gör det möjligt att överlämna uppgifter i brottsförebyggande syfte när en elev byter skolenhet. Uppgiftsskyldigheten innebär enligt 10 kap. 28 § OSL att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till en annan myndighet. Genom de förslag som läggs fram i propositionen Offentlighetsprincipen med lättnads­regler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191) kommer enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet att jämställas med myndigheter vid tillämpningen av OSL. Det kommer därmed att vara fråga om uppgiftslämnande till en annan myndighet i enlighet med vad som anges i 10 kap. 28 § OSL, oavsett om skolenheten har en offentlig eller enskild huvudman.

Uppgiftsskyldigheten bör knytas till den mottagande skolans behov

En avgränsning av uppgiftsskyldigheten är enligt regeringen nödvändig av bl.a. integritets- och rättssäkerhetsskäl. En tydlig avgränsning av uppgifts­skyldigheten är även nödvändig för de personer som ska avgöra vilka uppgifter som ska lämnas ut. En skola som ska ta emot en ny elev kan ha behov av många olika typer av uppgifter i brottsförebyggande syfte.

Regeringen anser att det för att lämna ut uppgifter är tillräckligt att det med hänsyn till samtliga omständigheter finns en risk som varken är obetydlig eller avlägsen. Det är tillräckligt att det finns konkreta omständigheter som underbygger bedömningen att en elev löper risk att begå eller utsättas för brott. Exempel på konkreta omständigheter kan vara att en elev tidigare har begått brott eller misstänks för att ha begått brott eller att eleven har en hotbild mot sig. Andra exempel kan vara att en elev har visat intresse för vålds­bejakande extremism. Ett sådant intresse kan t.ex. yttra sig genom att eleven använder symboler eller flaggor, ger uttryck för konspiratoriska före­ställningar eller våldsfascination eller konsumerar videor med sådant budskap. Det kan även avse uppgifter om att eleven har samröre med gängkriminella. Kravet på konkreta omständigheter kan också vara uppfyllt om det finns tillgång till information om elevens situation utanför skolan. Det kan då vara fråga om information som förmedlats till skolan från t.ex. Polismyndigheten eller socialtjänsten.

Att uppgifterna ska behövas hos den mottagande skolan innebär dock att inte alla uppgifter om brott ska lämnas över. Om det är fråga om bagatellartad brottslighet vid enstaka tillfällen kan det ifrågasättas om uppgifterna behövs hos den mottagande skolan. Exempel på bagatellartad brottslighet som enligt propositionen Skolor mot brott inte behöver polisanmälas kan vara att en elev klottrar på en bänk vid enstaka tillfälle eller att en elev vid ett enstaka tillfälle knuffar till en annan elev utan att den senare skadas (prop. 2024/25:160 s. 165–166). Sådana uppgifter behöver som utgångspunkt inte heller lämnas över till en mottagande skolenhet. Det nu anförda innebär att den föreslagna uppgifts­skyldigheten som utgångspunkt omfattar uppgifter som har anmälts till Polis­myndigheten enligt 6 a kap. 10 § skollagen. Detta gäller dock bara om upp­gifterna anses behövas i den mottagande skolenhetens verksamhet. Så behöver inte vara fallet om det t.ex. är fråga om en anmälan som ligger längre tillbaka i tiden och eleven har uppvisat ånger och inte har upprepat beteendet.

Det är den avlämnande skolan som ska bedöma om uppgifter behöver lämnas över till den mottagande skolan och i så fall vilka uppgifter som ska lämnas över. Regeringen anser att en avlämnande skola som utgångs­punkt kan utgå från att de uppgifter som har behövts i den egna verksamheten för dessa syften också kommer att behövas i den mottagande skolans verksamhet. Det är dock från rättssäkerhetssynpunkt centralt att prövningen genomförs omsorgs­fullt och av personer med tillräcklig kunskap om och erfarenhet av de frågor som kan uppkomma, så att t.ex. såväl informationsunderskott som informations­överskott undviks. Regeringen vill betona att huvudmannen har ett ansvar att se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen ansvarar för enligt skollagen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 a § skollagen).

Enligt regeringens förslag ska uppgiftsskyldigheten inträda om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Den bedömda risken behöver inte avse specifika brott utan det räcker att det bedöms finnas en generell risk för kommande brottslighet. Det är tillräckligt att den mottagande skolan kan vidta någon åtgärd inom sitt ordinarie uppdrag som har betydelse för att förebygga eller förhindra att eleven utövar brottslig verksamhet eller utsätts för brott. 

Uppgiftsskyldigheten bör omfatta uppgifter som rör eleven

De uppgifter som bör överlämnas vid skolbyten är sådana som handlar om risken för att eleven är involverad i eller kan komma att involveras i brottslighet. Det kan exempelvis vara fråga om uppgifter om en elev som visat intresse för våldsbejakande extremism. Det kan även vara uppgifter om att eleven har begått eller misstänks ha begått brott, t.ex. narkotikaförsäljning i eller utanför skolan, misshandel, skadegörelse, stöld, ringa stöld, kränkande fotografering eller olaga integritetsintrång, eller att eleven har samröre med gängkriminella. 

En annan kategori av uppgifter som kan behöva lämnas över till den nya skolan är uppgifter som hänför sig till personer i elevens närhet. Regeringen anser att informationsöverföringen även bör kunna omfatta uppgifter om elevens närstående. Som exempel kan nämnas uppgifter om närståendes kriminalitet eller om att eleven lever i en hederskontext eller i en missbruksmiljö. Det kan då vara fråga om dels en risk för att eleven själv begår brott, dels en risk för att eleven blir utsatt för brott.

Regeringen anser att formuleringen ”uppgifter som rör eleven” är lämplig i lagtexten då det av den formuleringen framgår att man även kan lämna uppgifter som avser andra personer än eleven. Regeringen anser dock att det bör vara fråga om uppgifter som kan kopplas till den enskilda eleven.

Den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten är inte begränsad till händelser som skett i samband med verksamheten. Det relevanta är att uppgifterna har koppling till den enskilda eleven. Det innebär att uppgifter som avser händelser som ägt rum utanför skolans verksamhet men som innebär en risk för att eleven begår brott när han eller hon befinner sig i skolans verksamhet, bör överlämnas enligt den nya uppgiftsskyldigheten. Det kan t.ex. vara en sådan uppgift som rektorn är skyldig att lämna enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Regeringen betonar dock att man i varje enskilt fall behöver göra en bedömning av vilka uppgifter som ska lämnas över.

Ett förtroendefullt samarbete mellan skolan och eleven och dennes vårdnadshavare är viktigt

Barnets bästa ska vara utgångspunkt i all verksamhet enligt skollagen, när det gäller barn under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klar­läggas (1 kap. 10 § skollagen). Vårdnadshavares uppfattningar kan utgöra en viktig del i den bedömning som ska göras av vad som är barnets bästa. I sammanhanget ska det dock också uppmärksammas att det inte bara är det barns bästa som en åtgärd riktas emot som ska beaktas utan alla barns bästa i skolan.

Karaktären av den typ av uppgifter som kan lämnas över med stöd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten innebär att den avlämnande skolan kommer att behöva lämna över uppgifter oavsett vad eleven och vårdnadshavare tycker om detta. Skolan behöver göra en helhetsbedömning av om uppgifterna behövs för att den mottagande skolan ska kunna sätta in rätt stöd eller vidta säkerhetsåtgärder, med beaktande av alla barns bästa i skolan.

Fler skolenheter bör omfattas av skyldigheten att informera om att de har tagit emot en elev

För att skapa förutsättningar för att behövlig information lämnas över i samband med skolbyten är det en självklar utgångspunkt att den överlämnande skolenheten har kännedom om till vilken skolenhet eleven har bytt. Den över­lämnande skolenheten har dock i dag inte alltid kännedom om vilken skolenhet som tagit emot en elev (SOU 2024:87). Det förekommer också att elever utan förvarning försvinner från en skolenhet av olika anledningar. Det förslag om en utökad uppgiftsskyldighet i samband med skolbyte som lämnas i proposi­tionen innebär att det kommer att finnas större skyldigheter för skolan att lämna över information om enskilda elever som byter skola.

Även om förslaget kan innebära ett visst merarbete för den mottagande skolan när det gäller att ta reda på vilken skola eleven har lämnat, anser regeringen att förslaget kommer att underlätta arbetet med informations­överlämning i samband med skolbyten. Skyldigheten att informera om att man har tagit emot en elev kan därmed i förlängningen utgöra ett stöd för ett väl fungerande mottagande av nya elever – både när det gäller att ge elever rätt stöd och för att bedriva ett väl fungerande säkerhetsarbete i brottsföre­byggande syfte.

Skyldigheten att informera om att man tagit emot en elev ska inte gälla om det är obehövligt. Rekvisitet bör enligt regeringen tolkas på samma sätt som enligt bestäm­melsens befintliga ordalydelse. Detta undantag kan alltså exempelvis bli aktuellt om det lokalt upparbetas rutiner som involverar både offentliga skolhuvudmän och huvudmän för fristående skolor och som innebär att den avlämnande skolan på ett enkelt sätt kan ta reda på vart eleverna tar vägen (jfr prop. 2017/18:183 s. 68).

Regelverket om behandling av personuppgifter ska kompletteras

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den paragraf i skollagen som reglerar när en huvudman för en fristående skola får behandla uppgifter om lagöverträdelser ska kompletteras med en bestämmelse som innebär att huvudmannen får behandla sådana personuppgifter som en annan huvudman lämnar med stöd av den uppgiftsskyldighet som föreslås i avsnitt 6.1 i propositionen. Uppgifterna får behandlas om det behövs för att förebygga eller förhindra att den elev som uppgifterna rör begår eller utsätts för brott.

Regeringens bedömning

Regeringen gör bedömningen att den befintliga regleringen på person­uppgifts­området är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som en offentlig huvudman för en skola kan komma att utföra med anledning av den uppgifts­skyldighet som föreslås ovan. Detta gäller såväl den överlämnande som den mottagande huvudmannen. Detsamma gäller en enskild huvudman som full­gör en sådan uppgiftsskyldighet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det finns delvis stöd för att behandla uppgifter om lagöverträdelser men regleringen behöver kompletteras

Behandling av uppgifter som handlar om att en elev har begått brott eller att eleven utsatts för brott kan utgöra personuppgifter som rör lagöverträdelser enligt artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning. Myndigheter behöver inte uttryckligt stöd i föreskrifter eller särskilda beslut för att få behandla uppgifter som rör lagöverträdelser (8 kap. dataskyddslagen). Inom utbildning med en offentlig huvudman kan således personuppgifter som rör lagöverträdelser behandlas (prop. 2017/18:218 s. 180). Detta innebär att såväl en skola med en offentlig huvudman som lämnar ut information som den skola med offentlig huvudman som tar emot information kan behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser.

När det gäller huvudmän för en fristående skola får enligt 26 a kap. 6 § skollagen personuppgifter om lagöverträdelser behandlas om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den regi­strer­ades personliga integritet. Uppgifterna får då behandlas dels i löpande text inom elevhälsan, dels i skriftlig dokumentation som ska föras enligt 5 kap. 24 § skollagen. Enligt den sistnämnda paragrafen ska den som genomfört vissa angivna åtgärder enligt 5 kap., som avser trygghet och studiero, med ett undantag, dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Denna paragraf kommer således inte att vara tillämplig i nu aktuella fall. I 26 a kap. 3 § skollagen anges att bestämmelser om behandling av personuppgifter även finns i dataskyddslagen, och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Enligt 5 § 2 förordningen (2018:219) med kompletterande bestäm­melser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s data­skyddsförordning behandlas av andra än myndigheter om behandlingen är nödvändig för att bl.a. en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras. Detta innebär att en enskild huvudman kan behandla personuppgifter i den omfattning som krävs för att uppfylla den uppgifts­skyldighet som föreslås ovan. För att en mottagande enskild huvud­man ska kunna ta emot och behandla dessa uppgifter utanför elevhälsan krävs dock att bestämmelsen i 26 a kap. 6 § kompletteras. Regeringen anser därför att 26 a kap. 6 § skollagen bör kompletteras med ett nytt andra stycke så att det framgår att en huvudman för en fristående skola får behandla personuppgifter om lagöverträdelser som en annan huvudman har lämnat med stöd av den uppgiftsskyldighet som föreslås ovan. Uppgifterna bör få behandlas om det behövs för att förebygga eller förhindra att den nya eleven begår eller utsätts för brott.

Behandlingen av personuppgifter uppfyller EU:s dataskyddsförordnings och övriga relevanta regelverks krav på proportionalitet

Sammantaget bedöms den personuppgiftsbehandling som de nya bestämmel­serna kan ge upphov till vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen när det gäller offentliga huvudmän för skolor, såväl när de lämnar som när de mottar uppgifter med anledning av den uppgiftsskyldighet som föreslås i propositionens avsnitt 6.1. Detsamma gäller enskilda huvudmän för skolor när de fullgör den nämnda uppgiftsskyldigheten med stöd av för­ordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de ändrade bestämmelserna och den nya bestämmelsen om uppgiftslämnande och den nya bestämmelsen om personuppgifts­behandling i skollagen ska träda i kraft den 30 juni 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.

Den lag som medför att de föreslagna ändringarna blir förenliga med de redan beslutade ändringarna avseende såväl uppgiftslämnande inom komvux som införandet av den tioåriga grundskolan (förslaget i avsnitt 2.3 i propositionen), träder i kraft och tillämpas de datum som anges i ikraftträdande- och övergångs­bestämmelserna till lagen (2025:729) om ändring i skollagen, dvs. lagen träder i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027.

Den lagändring som medför att innehållsförteckningen i 3 kap. 1 § skol­lagen får rätt innehåll vid införandet av den tioåriga grundskolan (förslaget i avsnitt 2.2 i propositionen) träder i kraft och tillämpas de datum som anges i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2025:729) om ändring i skollagen, dvs. lagen träder i kraft den 1 juli 2026, och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

Den lag om ändring i skollagen som innebär att en intern hänvisning i skollagen blir korrekt inför införandet av den tioåriga grundskolan (förslaget i avsnitt 2.4 i propositionen) ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027. Under 2027 ska den nya bestämmelsen om uppgiftslämnande tillämpas i den lydelse som framgår av avsnitt 2.1 i propositionen.

 

Skälen för regeringens förslag

För att förbättra det brottsförebyggande arbetet bör enligt regeringen den nya regleringen träda i kraft så snart som möjligt

De ändringar som föreslås i propositionen syftar till att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever ska få adekvata stödinsatser.

Samhällsutvecklingen har de senaste åren varit oroväckande i flera avseenden (skr. 2023/24:68). Kriminalitet är ett problem för många huvud­män. Skolan är också en vanlig brottsplats. Det är därför enligt regeringens mening angeläget att den nya lagstiftningen träder i kraft så snart som möjligt.

Regeringen framhåller dock att stödmaterial m.m. behöver finnas tillgängligt för verksamheterna i god tid innan lagen träder i kraft. Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial som enligt regeringens bedömning bör vara tillgängligt för skolorna när den nya lagstiftningen ska börja tillämpas. Utifrån denna aspekt framstår den 1 januari 2027 som ett lämpligt datum för tillämpning. Med anledning av att de ändringar i 3 kap. 12 j § skollagen som har beslutats och som rör såväl komvux som införandet av den tioåriga grundskolan träder i kraft redan den 1 juli 2026, men ska tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027, anser regeringen att det är lämpligt att den nya lagstiftning som föreslås i denna proposition träder i kraft dagen före dessa bestämmelser, dvs. den 30 juni 2026, men tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att man bör underlätta det brottsföre­byggande arbetet genom viss informationsöverföring mellan skolor. Utskottet anser att skolan kan ha behov av information om kriminalitet både för att kunna ge tillräckligt stöd till en elev som är involverad i eller riskerar att involveras i kriminalitet och för att kunna vidta nödvändiga åtgärder till skydd för andra elevers och skolpersonalens säkerhet. Regeringens förslag om att uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte innebär att den mottagande skolan får bättre möjligheter att förbereda eventuella anpassningar och stöd vid mottagande av en elev.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte är tillräckligt att skolor har möjlighet att utbyta information med varandra i brottsförebyggande syfte i samband med att en elev byter skola utan att det bör vara fråga om en uppgiftsskyldighet. En uppgiftsskyldighet skapar enligt utskottet en tydlig rättslig grund för att lämna ut uppgifter och kan ta sikte på såväl offentliga uppgifter som uppgifter som skyddas av sekretess eller tystnadsplikt.

Utskottet anser att den avgränsning av uppgiftsskyldigheten som reger­ingen föreslår är väl avvägd.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag som innebär att uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte av de skäl som förs fram i propositionen.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4056 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 framhåller motionärerna att skolor ska ha möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola i brottsförebyggande syfte. Motionärerna framhåller att skolan ska vara en trygg plats för skolans elever och personal och välkomnar alla åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö.

I yrkande 2 anför motionärerna att det behöver göras en tydligare konse­kvens­analys av regeringens förslag i fråga om lärares yrkesetik och arbets­belastning. Motionärerna anser att det med hänsyn till många lärares och rektorers arbetsbelastning samt deras redan omfattande uppgiftsskyldighet finns en risk för att de föreslagna bestämmelserna kan innebära ytterligare arbetsbelastning för skolpersonal som också innebär etiska konflikter.

I yrkande 3 efterfrågar motionärerna tydligare direktiv om genom­förande och uppföljning av förslagen med en fördjupad barn­konse­kvens­analys. Motionärerna framhåller att om skolan inte får tillräckligt med stöd och väg­ledning riskerar förtroendet för skolan att undergrävas.

Propositionen

Uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte

Regeringen föreslår att när en elev byter skolenhet ska den skolenhet som eleven lämnar överlämna uppgifter som rör eleven till den mottagande skolenheten, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Detta ska gälla när en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund­skolan, special­skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasie­skolan övergår från den skolformen till en annan av de angivna skolformerna eller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

Regeringen framhåller i propositionen att det är viktigt att ingen informa­tion går förlorad i samband med att elever byter skola. Regeringen hänvisar till att det redan finns en uppgiftsskyldighet i samband med skolbyten och att det är viktigt att den mottagande skolan även får information som kan vara av betydelse i samhällets brottsförebyggande arbete. Regeringen anser inte att det är tillräckligt att skolor har möjlighet att utbyta information med varandra i brottsförebyggande syfte i samband med att en elev byter skola utan att det bör vara fråga om en uppgiftsskyldighet. En uppgiftsskyldighet skapar enligt regeringen en tydlig rättslig grund för att lämna ut uppgifter och kan ta sikte på såväl offentliga uppgifter som uppgifter som skyddas av sekretess eller tystnadsplikt.

En avgränsning av uppgiftsskyldigheten är enligt regeringen nödvändig av bl.a. integritets- och rättssäkerhetsskäl. En tydlig avgränsning av uppgifts­skyldigheten är även nödvändig för de personer som ska avgöra vilka uppgifter som ska lämnas ut. En skola som ska ta emot en ny elev kan ha behov av många olika typer av uppgifter i brottsförebyggande syfte. Uppgifts­skyldig­heten föreslås inträda om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Den bedömda risken behöver inte avse specifika brott utan det räcker enligt regeringens mening att det bedöms finnas en generell risk för kommande brottslighet.

Uppgiftsskyldigheten bör enligt regeringen omfatta uppgifter som rör eleven. De uppgifter som bör överlämnas vid skolbyten är sådana som handlar om risken för att eleven är involverad i eller löper risk att involveras i brottslighet. Det kan exempelvis vara fråga om uppgifter om en elev som visat intresse för våldsbejakande extremism.

Förslagets konsekvenser i fråga om arbetsbelastning och etiska konflikter för skolans personal

I propositionen behandlas frågan om huruvida regeringens förslag tillsammans med redan beslutade bestämmelser om uppgiftsskyldighet kan innebära ytterligare arbetsbelastning och etiska konflikter för rektorer och skolans personal. Regeringen anser att förslagen kommer att ge personalen bättre förutsättningar i arbetet och bedömer att de inte kommer att leda till en onödig administrativ hantering, utan i stället utgöra ett stöd för ett väl funger­ande säkerhetsarbete i brottförebyggande syfte. Regeringen framhåller att bättre möjlig­heter att utföra ett brottsförebyggande arbete sannolikt leder till färre brott och kränkningar på skolorna, vilket kommer att leda till ökad säkerhet och trygghet och i förlängningen till bättre måluppfyllelse. Genom att bidra till en bättre arbetsmiljö för barn, elever och personal anser regeringen vidare att förslagen även kan bidra positivt till såväl rektors- som läraryrkets attraktivitet. 

Vidare anser regeringen att det är viktigt med ett professionellt och etiskt förhållningssätt vid informationsdelning och att det krävs tydliga riktlinjer för hur samtalen med barn förs och hur informationen dokumenteras och används. Detta är också något som enligt regeringen kan minska risken för att man överlämnar information på ett sådant sätt att man utsätter personer för diskriminering. Regeringen anser vidare att förslaget skapar viktiga förut­sättningar för att skolan ska kunna ta sitt ansvar för barns trygghet och rättigheter.

Regeringen aviserar också i propositionen att den avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna, som enligt regeringens bedömning bör vara tillgängligt för skolorna när den nya lagstiftningen ska börja tillämpas.

Förslagets konsekvenser ur ett barnrättsperspektiv

Förslaget innebär en ökad spridning av integritetskänsliga uppgifter om barn. Även om det inte kommer att vara fråga om ett godtyckligt spridande är det enligt regeringen fråga om något som för det enskilda barnet kan uppfattas som negativt. Utgångspunkten bör vara att information i möjligaste mån ska delas med stöd av den berörda individens och/eller vårdnadshavares samtycke. Informationsdelning utan samtycke bör således vara aktuellt först när behovet av uppgifterna är angeläget, och man antingen uttömt möjlig­heterna att lämna uppgifterna med den enskildes samtycke eller det framstår som olämpligt att begära samtycke. Regeringen framhåller i sammanhanget att förtroendet för skolan riskerar att undergrävas om skolan inte kan ge det stöd som är påkallat på grund av att skolan saknar information om en viss problematik. Sverige har som konventionsstat ett långtgående ansvar enligt barnkonventionen att skydda barn från att utsättas för våld och övergrepp och att säkerställa barns utveckling.

Regeringen har närmare beaktat barn- och elevperspektivet i samband med förslaget i propositionen. Regeringen konstaterar att kränkande behandling, mobbning och diskriminering inte får förekomma i skolor. Åtgärder mot kränkande behandling regleras i 6 kap. skollagen. Skollagsreglerade verksam­heters skyldighet att förebygga och åtgärda diskriminering regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Skyldigheten att motverka diskriminering framgår även av läro­planerna; se bl.a. förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grund­skolan, förskoleklassen och fritidshemmet och förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.

Det är enligt regeringens bedöm­ning tydligt att barnkonventionen kräver att adekvata åtgärder vidtas både för att stödja och hjälpa barn som uppvisar tecken på att utveckla ett kriminellt beteende och för att skydda barn som riskerar att utsättas för brott. Det är enligt regeringen av stor vikt att de aktörer som har potential att bidra till att förebygga och vända en negativ utveckling hos ett barn också får förut­sättningar för att göra det. Informationsdelning utgör enligt regeringen en nödvändig förutsättning för det brottsföre­byggande arbetet. Bedömningen av vilka uppgifter som ska lämnas ska göras utifrån den enskilda eleven, oberoende av exempelvis kön eller etnisk tillhörighet.

Det brottsförebyggande arbetet syftar inte enbart till att minska skade­verkningarna för den enskilde som begår brott utan också till att skydda andra från att utsättas för brott. Prövningen av barnets bästa måste således också innefatta de motstående intressen som kan finnas när barn utsätter eller riskerar att utsätta andra barn eller vuxna för brott. Detta blir inte minst relevant inom skolans verksamhet där skolan måste anses ha ett särskilt tydligt ansvar för de barn som befinner sig i skolmiljön. Regeringen anser att förslaget kan bidra till att förebygga brott som riskerar att drabba barn. Regeringens uppfattning är att förslaget är i linje med barns rätt till skydd mot alla former av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (artikel 19 i barn­konven­tionen), rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och rätt till utbildning (artikel 28). Att skolan är en säker och trygg plats är också en nödvändig förutsättning för att rätten till utbildning enligt barnkonventionen ska kunna realiseras. Regeringen gör bedömningen att de aspekter av förslaget som kan bedömas som negativa utifrån ett barn­rättsperspektiv inte är oproportionerliga i förhållande till de starka intressen som motiverar förslaget. Regeringens bedömning är därför att förslagen är förenliga med principen om barnets bästa i artikel 3 i barnkonventionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona vikten av att det vidtas åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö. Utskottet anser dock inte att det räcker med att skolor ska ha möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola i brottsförebyggande syfte. I likhet med regeringen anser utskottet att det i stället bör vara fråga om en uppgiftsskyldighet som skapar en tydlig rättslig grund för att lämna ut uppgifter. Utskottet har också i ovanstående avsnitt tillstyrkt regeringens förslag som innebär att uppgifter ska överlämnas i brottsförebyggande syfte vid skolbyte.

När det gäller frågan om huruvida regeringens förslag bl.a. kan innebära ytterligare arbetsbelastning för skolpersonalen kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen bedömer att förslagen inte kommer att leda till en onödig administrativ hantering utan i stället kommer att utgöra ett stöd för ett välfungerande säkerhetsarbete i brottförebyggande syfte. När det sedan gäller frågan om huruvida förslaget kan ge upphov till etiska konflikter för skolans personal hänvisar utskottet till regeringens resonemang om vikten av ett profes­sionellt och etiskt förhållningssätt vid informationsdelning mellan skolor. Utskottet vill också lyfta fram att regeringen aviserar i propositionen att den avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna.

I frågan om huruvida införandet av förslagen behöver föregås av en fördjupad barnkonsekvensanalys instämmer utskottet i regeringens konse­kvens­analys för eleverna. Den behandlar bl.a. barnens rättigheter enligt barnkonventionen och att förslaget är i linje med barns rätt till skydd mot alla former av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (artikel 19 i barnkonventionen), rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6 i barnkonventionen) och rätt till utbildning (artikel 28 i barnkonventionen).

Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägda och avstyrker därmed motion 2025/26:4056 (MP) yrkandena 1–3.

Reservation

Ställningstagande

Skolan ska vara en trygg plats för skolans elever och personal. Alla åtgärder för att göra skolan till en tryggare och säkrare arbets- och utbildningsmiljö är välkomna. Ett fungerande informationsutbyte kan i rätt sammanhang vara avgörande för att samhället ska kunna agera i tid och förebygga allvarliga konsekvenser för både individer och samhället. Propositionens innehåll och syfte är i huvudsak positivt, men lagstiftningen bör ge skolor möjlighet att lämna över uppgifter om elever till en annan skola för att förebygga brott.

Många lärare och rektorer har redan i dag en hög arbetsbelastning och en omfattande uppgiftsskyldighet. Det finns en risk att regeringens förslag ytterligare ökar skolpersonalens arbetsbelastning och att etiska konflikter dessutom kan uppstå.

Lagrådet konstaterar att från rättssäkerhetssynpunkt är det centralt att prövningen genomförs av personer med tillräcklig kunskap och erfarenhet av de frågor som kan uppkomma. Därför behövs det en tydligare konsekvens­analys av vad bestämmelserna ställer för krav på skolpersonal, med hänsyn till arbetsbelastning och yrkesetiska överväganden. Om skolan inte får tillräckligt stöd och rätt vägledning riskerar skolans förtroende att undergrävas. Stöd och vägledning är särskilt viktigt ur ett barnrättsperspektiv. Vi efterfrågar därför tydligare direktiv om genomförande och uppföljning med en fördjupad barnkonsekvensanalys som tar de synpunkterna i beaktande.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag