Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU42

 

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar för att komma till rätta med de problem som finns vid kontrollen av om det finns skäl för uteslutning av leverantörer och sökande från upphandlingsförfaranden och deltagande i valfrihetssystem.

Lagändringarna innebär att det inrättas ett system för en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Genom registerkontrollsystemet ska det vara möjligt för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta en leverantör till följd av brott, obetalda skatter och social­försäkringsavgifter samt med anledning av vissa kvalificerade ekonomiska svårigheter, exempelvis konkurs. En sådan leverantörskontroll ska kunna begäras både i samband med tilldelning av kontrakt och vid uppföljning av avtal.

Lagändringarna innebär också att det införs kompletterande sekretess­bestämmelser, bestämmelser om tystnadsplikt och bestämmelser om rättsligt stöd för viss personuppgiftsbehandling i fråga om de uppgifter som kan komma fram av kontrollen i belastningsregistret.

Bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen om offentlig upphandling (LOU) ska i huvudsak även gälla vid uteslutning av sökande i lagen om valfrihetssystem (LOV). En upphandlande myndighet ska därmed, med ett fåtal undantag, få utesluta en sökande på de direktivstyrda uteslutningsgrunder som följer av LOU. Ändringarna innebär att grunderna för när en leverantör kan uteslutas inte kommer att skilja sig åt beroende av om den aktuella tjänsten upphandlas eller tillhandahålls i ett valfrihetssystem.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I betänkandet finns tre reservationer (S, V, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Reservationer

1. Uteslutningsgrunder, punkt 2 (S, V, MP)

2. Överväganden av åtgärderna, punkt 3 (S, MP)

3. Överväganden av åtgärderna, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling.

Skälen till regeringens lagförslag är att skapa ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. I propositionen behandlas Leverantörskontrollutredningens lagförslag förutom i den del det gäller ett rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter vid uppföljning av avtal (SOU 2023:43). Den frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Övriga förslag (förordningsändringar) i utredningens betänkande bereds också vidare i Regeringskansliet.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner med fem yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till rege­ringens beslut om propositionen.

Utskottet föreslår en mindre redaktionell ändring i ett av lagförslagen enligt vad som framgår under punkten 1.6 i utskottets förslag till riksdagsbeslut. På grund av frågans beskaffenhet anser utskottet inte att det är nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Grunderna för uteslutning från valfrihetssystem

Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet, med ett fåtal undan­tag, ska få utesluta en sökande från ett valfrihetssystem på samma uteslutnings­grunder som vid de flesta offentliga upphandlingar. Det innebär att samma uteslutningsgrunder om brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter samt missförhållanden i övrigt ska gälla vid inrättande av valfrihetssystem som vid upphandlingar. En sökande ska också få uteslutas om den på andra grunder, som bestäms av den upphandlande myndigheten, är olämplig att delta i valfrihetssystemet.

En upphandlande myndighet ska, innan den beslutar att utesluta en sökande från ett valfrihetssystem, ge den sökande tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning. Det ska inte längre regleras vilka intyg eller bevis som den upphandlande myndigheten ska godta. Följdändringar ska göras i lagen om valfrihetssystem, lagen om medbestämmande i arbetslivet samt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (ersättningslagarna).

En samordnad registerkontroll

Ett system för samordnad registerkontroll införs

Regeringen föreslår att det ska införas ett system för samordnad registerkon­troll. Systemet ska omfatta uppgifter som finns i befintliga register och som är relevanta för att fastställa om en leverantör eller en sökande ska uteslutas från en upphandling eller ett valfrihetssystem på grund av brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter eller kvalificerade ekonomiska svårigheter. Regeringen bedömer att på lägre föreskriftsnivå än lag bör det framgå vilken personkrets som kontrollen i belastningsregistret ska omfatta.

Den samordnade registerkontrollen ska ersätta systemet med sanningsförsäkringar

Vid kontroll av om det finns grund för uteslutning ska en upphandlande myndighet eller enhet inte kunna begära att leverantören eller sökanden lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Vid försvars- och säkerhetsupphandlingar ska det, om det finns särskilda skäl att avstå från den samordnade registerkontrollen, fortsätta att vara möjligt att använda sanningsförsäkringar. När den samordnade registerkontrollen används vid sådana upphandlingar ska den upphandlande myndigheten eller enheten inte få begära samma information från leverantören eller direkt från behörig myndighet.

Sekretess och tystnadsplikt till skydd för enskilda i den samordnade registerkontrollen

Sekretess för uppgifter om enskilda vid den brottsgrundade uteslutningsprövningen

Regeringen föreslår att sekretess i vissa fall ska gälla för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden när det gäller behandling av uppgifter ur belastningsregistret i samband med upphandlingar, att valfrihets­system inrättats, vid ersättningsetableringar, vid uppföljningar av kontrakt eller ramavtal och vid utbyte av bevis till en annan medlemsstat. Regeringen bedömer att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör ha företräde framför den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen.

Sekretess för uppgifter om enskilda i en upphandling

Regeringen föreslår att vid upphandling ska sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden gälla i en statlig myndighets verksamhet som rör samordnad registerkontroll. Sekretessen ska gälla fram till dess att alla anbud har offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud har fattats eller upphandlingen dessförinnan har slutförts.

Sekretessen till skydd för enskilda, och den gällande anbudssekretessen till skydd för det allmännas ekonomiska intresse, ska inte hindra att uppgifter lämnas till myndigheter och den som begär kontrollen. Detta ska gälla under förutsättning att uppgifterna är nödvändiga för kontroll av om det finns skäl att utesluta leverantörer på de grunder som följer av upphandlings­lagarna. Regeringen bedömer att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör ha företräde framför den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestäm­melsen.

Tystnadsplikt

Regeringen föreslår att tystnadsplikt ska gälla för den som i samband med en upphandling, inrättandet av ett valfrihetssystem eller en uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret. I det allmännas verksamhet ska i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen tillämpas.

Tystnadsplikten ska även gälla vid konkurrensutsättning enligt EU:s kollektivtrafikförordning.

Det ska framgå av upphandlingslagarna att de även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal.

Det behövs sekretessbrytande bestämmelser för att den samordnade registerkontrollen ska fungera

Regeringen föreslår att sekretessen för uppgifter ur belastningsregistret som behandlas i samband med kontroll av leverantörer vid upphandling eller sökande till ett valfrihetssystem, inte ska hindra att en uppgift lämnas ut till en enskild när det behövs för att den upphandlande myndigheten eller enheten ska uppfylla sina skyldigheter enligt upphandlings- eller valfrihetslagarna. Detsamma ska gälla vid uppföljning av kontrakt som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem samt vid utbyte av bevis enligt SDG-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012).

Behandling av personuppgifter vid leverantörskontroller

Regeringen föreslår att upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, regioner, leverantörer och sökande, även om de inte är myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning, ska få behandla personuppgifter som rör lagöver­trädelser i vissa fall. Sådana uppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att bedöma om en lagöverträdelse ska leda till uteslutning på grund av brott vid upphandling eller vid inrättande av ett valfrihetssystem. Sådana uppgifter ska också få behandlas vid uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller inrättande av ett valfrihetssystem. Det ska införas en definition av EU:s dataskyddsförordning i upphandlingslagarna och lagen om valfrihetssystem.

Regeringen bedömer att EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen kommer att vara tillämpliga vid behandling av personuppgifter i samband med kontroll av leverantörer. Det behöver inte införas något ytterligare författ­ningsstöd för personuppgiftsbehandlingen.

Uppdatering av hänvisningen till penningtvättsdirektivet

Regeringen föreslår att hänvisningarna till penningtvättsdirektivet i upphand­lingslagarna och lagen om valfrihetssystem ska ändras så att de avser den nu gällande lydelsen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

För valfrihetssystem ska äldre bestämmelser om uteslutningsgrunder gälla om den upphandlande myndigheten annonserat beslutet om att inrätta ett valfrihetssystem före ikraftträdandet.

I ersättningslagarna ska den äldre bestämmelsen om uteslutningsgrunder fortfarande gälla om ansökningsinbjudan publicerats före ikraftträdandet.

Enligt regeringen finns det inget behov av särskilda övergångsbestäm­melser när det gäller förslaget om den samordnade registerkontrollen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att kontrollen ska omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att regeringen ska se över hur man kan komplettera den föreslagna lagtexten i den del den avser missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet med en personkrets (yrkande 2). Motionärerna vill också att regeringen överväger att uppgifter även ska inhämtas från Arbetsmiljöverket vid en leverantörskontroll (yrkande 3).

I kommittémotion 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) föreslår motionärerna att den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att alla uteslutningsgrunder i LOU ska införas i LOV (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens lagförslag om att inrätta ett system för en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Genom registerkontrollsystemet ska det vara möjligt för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta en leverantör till följd av brott, obetalda skatter och social­försäkringsavgifter samt med anledning av vissa kvalificerade ekonomiska svårigheter, exempelvis konkurs. En sådan leverantörskontroll ska kunna begäras både i samband med tilldelning av kontrakt och vid uppföljning av avtal.

Ändringarna innebär vidare att grunderna för när en leverantör kan uteslutas inte kommer att skilja sig åt beroende av om den aktuella tjänsten upphandlas eller tillhandahålls i ett valfrihetssystem.

Utskottet föreslår en mindre redaktionell ändring i ett av lagförslagen enligt vad som framgår under punkten 1.6 i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om uteslutningsgrunder. Även motionsyrkandena om överväganden av åtgärderna avstyrks.

 

Reservationer

Ställningstagande

Vi välkomnar att regeringen föreslår att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användning av valfrihetssystem. Ett sådant register gör att upphandlande myndigheter och enheter får en bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och att offentliga medel tillfaller kriminella eller oseriösa företag. Det är vår förhoppning att systemet kommer att bidra till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens i offentlig upphandling. I sitt remissvar på utredningen (SOU 2023:43) som ligger till grund för propositionen anser LO att förslaget inte är tillräckligt långtgående eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi delar denna uppfattning. Den samordnade register­kontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslut­ning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vi beklagar att Bolagsverket ges ända fram till 2028 för att upprätta registret. Det innebär att arbetet går långsammare än vad vi önskar.

 

Ställningstagande

Vi välkomnar att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen om offentlig upphandling (LOU) i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande i lagen om valfrihetssystem (LOV). Men även i dessa delar menar vi att regeringen borde ha gått längre. Vi menar att man måste angripa problemen med LOV mer övergripande och ersätta denna med en behovsstyrd etable­ringsrätt. I väntan på detta kan man dock förbättra förslagen i propositionen. Flera av remissinstanserna vill att den personkrets som ska kontrolleras när det gäller uteslutningsgrunden brott ska utvidgas så att den täcker alla som kan agera företrädare för bolaget. Vi anser att den föreslagna texten om ”missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet” ska kopplas till en personkrets.

Vi anser också att regeringen bör överväga att även låta Arbetsmiljöverket vara en av de myndigheter från vilka uppgifter ska inhämtas.

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att en upphandlande myndighet, med ett fåtal undantag, ska få utesluta en sökande från ett valfrihetssystem på samma uteslut­ningsgrunder som vid de flesta offentliga upphandlingar. Göteborgs stad och TCO anför i sina remissvar att ytterligare uteslutningsgrunder, som framgår av LOU, ska införas i LOV. Jag anser att alla uteslutningsgrunder i LOU ska införas i LOV.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag