Statlig förvaltning och statistikfrågor

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU25

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om statlig förvaltning och statistikfrågor, exempelvis inom områdena styrning av de statliga myndig­heterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbets­givare och statens fastighetsförvaltning. Motionsyrkandena avstyrks bl.a. med hänvisning till regeringens pågående arbete inom de aktuella områdena och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myn­digheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Antalet statliga myndigheter

Statliga myndigheters effektivitet

Styrning av de statliga myndigheterna

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen

Staten som arbetsgivare

Statens fastighetsförvaltning

Försäljning av statliga bolag

Statistikfrågor

Reservationer

1. Styrning av de statliga myndigheterna, punkt 3 (S)

2. Styrning av de statliga myndigheterna, punkt 3 (C)

3. Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 4 (C)

4. Staten som arbetsgivare, punkt 5 (V)

5. Statens fastighetsförvaltning, punkt 6 (S)

6. Statens fastighetsförvaltning, punkt 6 (V)

7. Statens fastighetsförvaltning, punkt 6 (MP)

8. Statistikfrågor, punkt 8 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 37 yrkanden om statlig förvaltning och stat­istik­frågor i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om de statliga myndigheternas kostnadseffektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare, statens fastighets­förvalt­ning samt statistikfrågor. Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

I motion 2025/26:2899 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över myndighetsstrukturen och antalet statliga myndigheter och verk i syfte att minska antalet (yrkande 2). Även i motion 2025/26:3762 av Patrik Karlson (L) föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en bred översyn av den svenska myndighetsstrukturen i syfte att minska antalet statliga myndig­heter.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3 och 4.5) konstaterar regeringen att man fortsätter sitt arbete med att se över myndighets­strukturen och att ompröva den statliga verksamheten. Över 100 myndigheter omfattas av översynen. Vidare framhålls i budgetpropositionen för 2026 att regeringen verkar för en smalare och vassare statsförvaltning, vilket bl.a. innebär att antalet myndigheter bör minska.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om att minska antalet myndigheter har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då med hänvisning till regeringens pågående arbete för en effektivare statsförvaltning och med att minska antalet statliga myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringens arbete med att se över den statliga myndig­hetsstrukturen fortsätter. Den smalare och vassare statsförvaltning som regeringen eftersträvar innebär enligt utskottet att antalet statliga myndigheter bör minska. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena, eftersom det inte finns någon anledning att föregripa det arbete som redan pågår.

Motionerna

I motion 2025/26:355 av Ulrik Nilsson (M) föreslås ett tillkännagivande om redovisning av kostnader för byråkrati. Motionären anför att en beräkning av byråkratins nettokostnader för svenska företag skulle vara ett viktigt verktyg för att löpande bedöma nyttan av byråkrati. I motion 2025/26:2186 av Sten Bergheden (M) anförs att svensk byråkrati måste minska, och motionären föreslår ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ge ett tydligt upp­drag till statliga myndigheter att minska sin byråkrati med minst 30 procent. Ett motsvarande motionsyrkande framförs även i motion 2025/26:2327 av Sten Bergheden (M) yrkande 2. I motion 2025/26:2899 av Adam Reuterskiöld (M) föreslås tre tillkännagivanden för en ökad nytta för samhällsekonomin och medborgarna. För det första bör regeringen se över ledningen och styrningen av statlig, kommunal och regional verksamhet och hur den kan göras mer effektiv (yrkande 1). För det andra bör regeringen överväga att ge Ekonomi­styrningsverket i uppdrag att utarbeta styrnings-, mätnings- och uppföljnings­modeller för en effektivare styrning av myndigheter (yrkande 3). För det tredje bör regeringen överväga att utarbeta riktlinjer för att ta fram instruktioner och regleringsbrev som syftar till att säkerställa att verksamheterna verkar för mesta möjliga övergripande nytta (yrkande 4). I motion 2025/26:3760 av Lina Nordquist m.fl. (L) föreslås ett tillkännagivande om lättnader i det offentliga Sveriges administrativa börda. Enligt motionärerna måste Sverige inom fem år nå ned till det europeiska snittet för hur mycket arbetstid offentliganställda i kärnverksamheten behöver ägna åt ad­ministration och uppföljning.

I motion 2025/26:1732 av Marie Nicholson (M) anförs att tillgängligheten till de statliga myndigheterna är en central del för förtroendet för staten. Motio­nären föreslår ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att utreda införandet av nationella servicemål för statliga myndigheters tillgänglighet. I motion 2025/26:2279 av Sten Bergheden (M) anförs att trots att myndigheter har goda intentioner komplicerar de företagens utveckling genom långa handlägg­ningstider, bristande information och begränsad förståelse för fö­retagares vardag. Motionären föreslår ett tillkännagivande om att se över möjligheterna till en tydligare effektivisering och kostnadssänkning för myn­digheter och statliga verk (yrkande 2). I motion 2025/26:2327 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkänna­givande om att det bör göras en övergripande översyn av svensk byråkrati i syfte att minska hand­läggningstiderna.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5) konstaterar regeringen att den verkar för en smalare och vassare stats­förvaltning. Enligt regeringen innebär det att åtgärder behöver vidtas för att öka effektiviteten i den statligt finansierade verksamheten. Medborgarnytta, effektivitet och förenkling ska fortsätta att vara ledord för all statlig verksamhet. Regeringen anger att en utgångspunkt är att detaljstyrning och onödig administration ska undvikas, att nytillkomna uppgifter i huvudsak ska utföras av befintliga myndigheter samt att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter ska vara tydlig. Varje skattekrona ska enligt regeringen användas klokt och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.

Statskontoret har fått i uppdrag att kartlägga myndigheters administrativa kostnader och redovisa dessa i förhållande till de totala kostnaderna för deras verksamhet (Fi2026/00207). Statskontoret ska också redogöra för vad de administrativa kostnaderna utgörs av. Senast den 4 december 2026 ska Statskontoret redovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om effektiviteten i de statliga myndigheterna har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då med hänvisning till att utskottet liksom regeringen ansåg att varje skattekrona ska användas klokt och att statlig verksamhet ständigt ska vara föremål för omprövning och prioritering. Utskottet noterade att det, liksom påpekades i motionerna, fanns behov av effektiviseringar i statliga myndigheter, men utskottet hade inte för avsikt att föregripa regeringens målmedvetna arbete i frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen i att varje skattekrona ska användas klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt ska vara föremål för omprövning och prioritering. Det finns, så som påpekas i motionerna, behov av effektiviseringar i statliga myndigheter, men utskottet har inte för avsikt att föregripa regeringens målmedvetna arbete i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3558 av Mikael Damberg (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka verktygen för och styrningen av de myndig­heter som arbetar mot ekonomisk brottslighet.

I kommittémotion 2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att låta regleringsbrev och verksamhetsavtal löpa över en längre tid än ett år.

I motion 2025/26:1746 av Jan Ericson (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att ge en tydlig uppmaning i regleringsbreven om ökad samlokalisering av myndigheter.

I motion 2025/26:2655 av Helena Gellerman (L) föreslås ett tillkännagivande om att staten och dess myndigheter bör utveckla färdsättsneutrala resepolicyer.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 1.2) konstateras att regeringen fortsätter att kraftsamla mot den kriminella ekono­min eftersom pengar är den organiserade brottslighetens drivkraft. Brott mot välfärden är enligt regeringen en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Enligt regeringen ska det inte vara möjligt för kriminella och oseriösa leverantörer att driva exempelvis vårdcentraler och skolor.

Vidare anger regeringen att arbetet med att ansluta vissa kommunala bidragsutbetalningar till Utbetalningsmyndighetens verksamhet ska påbörjas samt att flera myndigheter har fått ökade resurser för att införa sanktions­avgifter och bidragsspärrar i socialförsäkringen. Enligt regeringen ska det inte vara möjligt att försörja sig som kriminell, varför regeringen bl.a. förstärkt arbetet mot penningtvätt. För att motverka felaktig folkbokföring och identi­tetsstölder genomförs också en omfattande folkräkning.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om styrning av de statliga myndigheterna har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då med hänvisning till bl.a. att myndigheterna i den svenska statsförvaltningen har en fristående ställ­ning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas.

Utskottets ställningstagande

Myndigheterna i den svenska statsförvaltningen har en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas. Resultatstyrning är den modell som används för styrningen av den statliga verksamheten. Det innebär att mål anges för verksamheten och att medel ställs till förfogande för verksamheten genom årliga budgetbeslut. Att budgeten beslutas för ett år i taget framgår av 9 kap. 3 § regeringsformen. Utskottet noterar vidare att regeringen genom en bred palett av åtgärder fortsätter att kraftsamla mot den kriminella ekonomin. Mot bakgrund av det som anförs ovan ser utskottet ingen anledning att ta några ytterligare initiativ och föregripa det arbete som redan pågår. Utskottet avstyrker därmed motions­yrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) föreslås två tillkännagivanden till regeringen. För det första bör enskilda medborgare ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts (yrkande 10). För det andra ska medborgare enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga, en s.k. once only-princip (yrkande 11).

I motion 2025/26:315 av Mattias Bäckström Johansson (SD) föreslås ett tillkännagivande om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn.

I motion 2025/26:2452 av Ulrik Nilsson (M) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att överväga att utreda om digitala lotsar kan överta vissa funktioner hos Statens servicecenter. Enligt motionären skulle vissa funktioner på sikt kunna överföras till digitala stödfunktioner, dvs. digitala lotsar.

Pågående arbete

Regeringen beslutade i maj 2025 om en digitaliseringsstrategi för 2025–2030 som pekar ut riktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Ett av de strate­giskt viktiga områdena är digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Målet är att Sverige ska ha en offentlig förvaltning som förenklar och bidrar till minskad administration genom användarvänliga, säkra och trygga digitala tjänster som effektiviseras med hjälp av AI- och datadriven utveckling. För att åstadkomma enkla, trygga och smidiga myndighets­kontakter bör Sverige enligt strategin etablera en gemensam digital ingång som samlar de viktigaste digitala tjänsterna inom offentlig förvaltning. Ingången ska vara enkel, trygg och användarvänlig och ge både medborgare och företag möjlighet att hantera sina ärenden smidigt och säkert. Den offentliga förvaltningens försörjning av informationssystem ska vara långsiktigt hållbar, och offentliga data ska vara en bred värdeskapande resurs för samhället, som bidrar till innovation, transpa­rens och effektivitet.

Med AI och ny teknik ska den offentliga förvaltningen enligt strategin minska handläggningstider, förbättra kvaliteten och transparensen i besluts­underlag samt leverera rättssäkra och långsiktigt hållbara tjänster som är inkluderande, lätta att använda och tillgängliga för medborgare och företag. Sveriges digitala infrastruktur (Ena), ska byggas med gemensamma standarder och hög säkerhet för att möjliggöra AI- och datadriven utveckling, säkerställa effektiv datadelning, skapa en gemensam väg in till den offentliga förvalt­ningen samt främja samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Tidigare riksdagsbehandling

Motsvarande yrkanden har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då bl.a. med hänvisning till att regeringen utvecklar sitt strategiska arbete med digitalisering av den statliga förvaltningen genom en kontinuerlig dialog med olika aktörer om vilka åtgärder som krävs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar liksom tidigare att digitaliseringen av den statliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i kontakten med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2025 pekar ut riktningen för digitaliseringspolitiken. Utskottet noterar att ett av de strategiskt viktiga områdena är digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Målet är att Sverige ska ha en offentlig förvaltning som förenklar och bidrar till minskad administration genom användarvänliga, säkra och trygga digitala tjänster som effektiviseras med hjälp av AI- och datadriven utveckling. Utskottet har inte för avsikt att föregripa det arbete som redan pågår. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2372 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 15 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att staten i sin arbets­givarpolicy uttryckligen ska ange att statliga myndigheter inte ska anlita bemanningsföretag.

I kommittémotion 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 9 före­slås ett tillkännagivande om att regeringens tidigare uppdrag till statliga myn­digheter att ta emot personer med funktionsnedsättning bör återupptas med ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

I motion 2025/26:97 av Josef Fransson (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska införa en reglering om att statsministerns arvode ska utgöra ett lönetak inom statens verksamheter.

I motion 2025/26:2030 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över att det finns tillräcklig kompetens i ledningarna för myndig­heterna.

Pågående arbete

Riksrevisionen har granskat arbetsmarknadspolitiken för personer med funk­tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (RiR 2025:20). I reger­ingens skrivelse med anledning av granskningsrapporten (skr. 2025/26:72) anger regeringen att man anser att ett effektivt och individanpassat stöd från Arbetsförmedlingen är avgörande för att fler personer med funktions­nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har identifierat att det behövs en rad insatser för att förbättra stödet på arbetsmarknaden för personer med funktions­nedsättning. Arbetsmarknadsutskottet bereder regeringens skrivelse i betänk­ande 2025/26:AU6 under våren 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om staten som arbetsgivare har behandlats av utskottet tidi­gare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då bl.a. med hänvisning till den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolititiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen. När det gällde ett motionsyrkande om att återuppta ett uppdrag till myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning konstaterade utskottet dels att Arbets­förmedlingen förfogar över insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning, dels att diskriminering i arbetslivet är förbjuden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolititiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsför­valtningen. Utskottet står i övrigt fast vid sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer. I kommittémotion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att återförstatliga alla rättsväsendets fastigheter, som polishus, häkten, dom­stolar och anstalter, i syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet.

I kommittémotion 2025/26:2785 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning av hyres­sättningsmodellen för lärosätena. Enligt motionärerna är det inte rimligt att Akademiska Hus AB tillämpar en hyressättningsmodell som driver upp kost­naderna och underminerar den högre utbildningens funktion och tillgäng­lig­het. I kommittémotion 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att utreda lärosätenas ökade kostnader för lokaler. I motion 2025/26:2 av Robert Stenkvist (SD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda en ny modell för att bedriva verksamheten i statens byggnader, där staten tar ett direkt ansvar för skötseln av statens fastigheter där det bedrivs statlig verksamhet. I motion 2025/26:1603 av Lina Nordquist (L) föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur Akademiska Hus AB kan vara stöttande och behjälpligt då lärosätena direkt eller indirekt vill överta fastigheter och själva förvalta dem.

I kommittémotion 2025/26:174 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning om styrningen av Fortifikationsverket och vad som krävs för att verket ska kunna agera som en modern och effektiv myndighet med ett strategiskt uppdrag att utveckla och förvalta byggnader och mark. I kommittémotion 2025/26:197 av Hanna Gun­narsson m.fl. (V) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att Forti­fikationsverket bör få i uppdrag att se över strategiska markköp på orter med svensk försvars­industri.

I motion 2025/26:228 av Björn Tidland (SD) föreslås ett tillkännagivande om att förtydliga Statens fastighetsverks uppdrag för vård och uppförande av statyer av tidigare regenter.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.5) konstateras att de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighets­förvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt samt att de fastigheter som det av historiska eller andra skäl är olämpligt att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform. De fastighetsförvaltande myndig­heterna ska enligt regeringen förvalta fastigheterna så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

I budgetpropositionen för 2026 hänvisar regeringen vidare till att enligt den nationella säkerhetsstrategin (skr. 2023/24:163, bet. 2024/25:UU6, rskr. 2024/25:64) ska totalförsvaret tillmätas stor betydelse när avvägningar och prioriteringar mellan olika samhällsintressen görs. Tillväxten av det militära försvaret ställer höga krav på att Fortifikationsverkets fastighetsbestånd utvecklas för att tillmötesgå Försvarsmaktens och övriga totalförsvars­myndigheters ökande behov. Den höga investeringstakten behöver enligt rege­ringen fortsätta för att målet om att stärka totalförsvaret ska kunna uppnås. Att ändamålsenliga och effektiva arbetssätt, regler och processer utvecklas inom infrastrukturförsörjningen är mycket viktigt för att Sveriges försvarsförmåga ska kunna öka snabbt. Det är därför enligt regeringen angeläget att Forti­fikationsverket arbetar för att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbets­sätt, regler och processer inom myndigheten och mellan myndigheten, För­svarsmakten och Förvarets materielverk i syfte att förkorta ledtider, säkerställa helhetssyn och koordinera förmågetillväxten. Krigs- och grund­organi­sa­tionens behov ska vara styrande för infrastrukturförsörjningen.

Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av fastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv (RiR 2025:30). Den över­gripande slutsatsen i granskningen är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Regeringen lämnar sin svarsskrivelse med anledning av granskningsrapporten senast den 11 mars 2026 och finansutskottet kommer att behandla den i ett betänkande senare under våren.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om statens fastighetsförvaltning har behandlats av utskottet tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då bl.a. med hänvisning till att de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalför­sörjnings- och fastig­hetsområdet låg fast, och att utskottet inte såg någon anledning att förändra dessa grundläggande principer. Utskottet delade rege­ringens utgångspunkt att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet och konstaterade att ett stort ansvar låg på myndigheterna själva. Utskottet välkomnade även regeringens arbete för att stärka den offentliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan.

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen anger i budgetpropositionen för 2026 ligger de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet fast, och utskottet ser inte någon anledning att förändra dessa grundläggande prin­ciper. Utskottet konstaterar vidare, liksom regeringen i den nationella säker­hets­strategin, att totalförsvaret ska tillmätas stor betydelse när avvägningar och prioriteringar mellan olika samhällsintressen görs. Det är mycket viktigt att ändamålsenliga och effektiva arbetssätt, regler och processer utvecklas inom infrastrukturförsörjningen för att Sveriges försvarsförmåga ska kunna öka snabbt. Avslutningsvis står utskottet fast vid sina tidigare ställnings­taganden att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet och att det ligger ett stort ansvar på myndig­heterna själva. Utskottet välkomnar regeringens arbete för att stärka den statliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan. Mot bakgrund av detta avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I motion 2025/26:2441 av Oliver Rosengren och Gustaf Göthberg (båda M) yrkandena 1 och 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att se över möjligheten att sälja Vasallen AB och att sälja sitt innehav i Sweden House.

I motion 2025/26:2722 av Markus Wiechel (SD) föreslås ett till­känna­givande om att regeringen bör se över möjligheten att sälja Akademiska Hus AB.

Pågående arbete

Regeringen beslutade den 20 februari 2025 om en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Av ägarpolicyn framgår att staten som aktiv ägare ska pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom bolagens olika uppdrag och inriktning.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att överföra statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Riksdagen har även beslutat att Vasallen AB på sikt bör avvecklas (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36 och prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). I propositionen från hösten 2020 konstaterar regeringen att Vasallen AB i huvudsak har avyttrat samtliga fastigheter som bolaget ägt. Eftersom bolaget inte längre bedriver någon verksamhet men ansvarar för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från en godkänd slutbesiktning behöver bolaget enligt regeringen avvecklas på ett effektivt sätt. Genom att aktierna överförs till ett annat statligt helägt bolag anger regeringen att kostnaderna kan minskas under avvecklings­fasen. Under 2021 övertog Statens Bostadsomvandling AB statens aktier i Vasallen AB för att slutföra avvecklingen av bolaget (skr. 2024/25:140). Enligt Vasallen AB:s årsredovisning för 2024 pågår avvecklingen av bolaget, och den uppskattas ta några år till.

Tidigare riksdagsbehandling

Likalydande motionsyrkanden behandlades i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandena avstyrktes då bl.a. med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik, så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik.

Pågående arbete

I syfte att undvika dubbelbeskattning utbyter de nordiska skattemyndigheterna inkomst- och skatteuppgifter med varandra på årlig basis. Statistiska central­byrån (SCB) har via detta utbyte fått tillgång till inkomst- och skatteuppgifter från de nordiska länderna för personer folkbokförda i Sverige som numera ingår i inkomst- och taxeringsregistret. Uppgifterna publicerades första gången i januari 2022 i samband med ordinarie publicering av inkomst­statistik för 2020 och ingår därmed framöver i registret.

Tidigare riksdagsbehandling

Ett motionsyrkande om gränsöverskridande statistik behandlades i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandet avstyrktes då bl.a. med hänvisning till det arbete som SCB och Skatteverket genomfört i den aktuella frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att det pågår ett arbete där de nordiska skattemyndigheterna utbyter inkomst- och skatteuppgifter med varandra på årlig basis och att SCB via detta utbyte får tillgång till dessa uppgifter.

Reservationer

Ställningstagande

Precis som det är viktigt att offentliga resurser används effektivt, är det viktigt att våra gemensamma skattepengar används till det de är tänkta att användas till. Därför måste vi gå hårt åt den ekonomiska brottslighet som undergräver förtroendet för samhällsinstitutionerna och som urholkar välfärden. De krimi­nella gängen drar in stora belopp genom ekonomisk brottslighet som riktas mot det offentliga, bl.a. genom skattebrott, nyttjande av de privatiserade delarna av välfärden och bidragsfusk. Därför behöver verktygen för och styrning­en av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet förstärkas. Bland annat behöver Utbetalningsmyndigheten få möjlighet att samla in uppgifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet.

 

Ställningstagande

För att skapa mer långsiktiga förutsättningar för lärosätena och minska antalet administrativa uppgifter som behöver göras årligen anser jag att regle­ringsbrev och verksamhetsavtal ska gälla längre än ett år, vilket de inte gör i dag.

 

 

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Samtidigt ska medborgaren inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Därför är det dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Vidare bör enskilda medborgare ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Undantag ska kunna göras för särskild specificerad användning i samband med exempelvis brottsutredningar eller nationella säkerhetsintressen. Medborgare ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga. Sedan ska det offentliga säkra att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt en  överenskommen anledning, en s.k. once only-princip.

 

Ställningstagande

Undersökningar visar att de statliga myndigheterna i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag, både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, dvs. myndighetsutövning. Vid sidan av det uppenbara problemet att privaträttsliga organ blir en del av myndig­heternas kärnverksamhet finns det ytterligare problem med detta, t.ex. att det skapar en uppdelning av personalen där de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. Regeringen bör därför verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att myndigheter slutar att använda bemanningsföretag.

Arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning än för befolkningen totalt. Personer med funktionsnedsättning som söker jobb ska bemötas utifrån sina resurser och tillgångar och inte utifrån vilka hinder som finns. Mot den bakgrunden bör regeringen återuppta satsningen på praktik­platser inom staten. Den här gången bör den omfatta färre myndigheter och ha ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

 

Ställningstagande

Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande över fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, t.ex. genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopp­lingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste därför skyndsamt ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte under­lättar för kriminella aktörer.

 

Ställningstagande

Den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa har gjort att många länder nu snabbt rustar sina försvarsmakter och gör stora beställningar och inköp. Det gäller även Sverige. Den försvarspolitiska överenskommelse som presenterades i juni 2025 handlar om hur de stora kommande försvarssatsning­arna ska lånefinansieras. Där ingår även stora satsningar på infrastruktur och beredskap. Fortifikationsverket spelar en betydande roll för utbyggnaden av det svenska militära försvaret. Det är därför viktigt att myndigheten är an­passad till rådande förutsättningar och att frågor som rör styrning, organisation och uppdrag reds ut så att myndigheten kan bidra till utbyggnaden av det militära försvaret på bästa möjliga sätt.

Fortifikationsverket sorterar i dag under Finansdepartementet, vilket gör att myndigheten i viss mån hamnar vid sidan om det sammanhang där de övriga försvars­myndigheterna är. Detta är olyckligt och försvårande. Det är svårt att i dag se Fortifikationsverket som en utpräglad finansmyndighet, vars syfte mest skulle vara att ta in hyror och renovera byggnader. Fortifikationsverket är i stället en självklar del av försvarsfamiljen och en helt avgörande part för att den tillväxt som är beslutad ska kunna ske. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om styrningen av Fortifikationsverket och om vad som krävs för att verket ska kunna agera som en modern och effektiv myndighet med ett strategiskt uppdrag att utveckla och förvalta byggnader och mark. Det finns även starka skäl att ge Fortifikationsverket i uppdrag att se över strategiska markköp på orter med svensk försvarsindustri.

Även om många av rättsväsendets fastigheter ägs av Specialfastigheter finns det också privata fastighetsägare som rättsväsendet hyr lokaler av. När samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet är det mycket allvarligt. Att samhällsnyttiga fastigheter säljs ut eller byggs och förvaltas av privata fastighetsbolag är även ett generellt problem. Det är inte rimligt att privata ägare kan göra stora vinster på fastigheter som används för skattefinansierade verksamheter, som t.ex. polishus, domstolar eller anstalter. För att vi ska kunna styra samhällsutvecklingen bättre behöver det gemensamma ägandet öka i stället för att minska. Därför bör regeringen ta initiativ till att återförstatliga alla fastigheter som rymmer polishus, häkten, domstolar och anstalter i syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet.

Avslutningsvis bör regeringen tillsätta en utredning av hyres­sätt­ningsmodellen för lärosätena. Det är inte rimligt att Akademiska Hus AB till­ämpar en hyressättningsmodell som driver upp kostnaderna och undermine­rar den högre utbildningens funktion och tillgänglighet.

 

 

Ställningstagande

Den största delen av lärosätenas lokaler hyrs av Akademiska Hus AB och de höga lokalhyrorna tar i dag en allt större del av lärosätenas anslag. Flera lärosäten uttrycker en förtvivlan över det rådande systemet där statens önskemål om avkast­ning från Akademiska Hus AB och utbildningspolitiken inte är förenliga med varandra. Regeringen behöver utreda en förändring för att lärosätenas kostna­der för lokaler genom Akademiska Hus AB ska vara rimliga utifrån de anslag som lärosätena tilldelas.

 

Ställningstagande

Det finns en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över lands­gränserna. I dag saknas t.ex. information om de personer som rör sig över en nordisk gräns för arbete, vilket gör att det är svårt att veta hur stor betydelse det gränsöverskridande samarbetet har. Därför bör regeringen arbeta för bila­terala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik, så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag