En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU37

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag. Förslaget innebär att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet. Riksbanken får ansvaret för att leda krishanteringsfunktionen, som dock inte inordnas i en myndighet och inte tar över några formella befogenheter från deltagarna. Utöver Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen. Riksbanken ska även få bjuda in andra aktörer att medverka i funktionen. Myndigheter och företag som medverkar i funktionen ska lämna de uppgifter som behövs till andra som medverkar i funktionen. Sekretess till skydd för uppgifter om enskildas intressen ska gälla i en myndighets verksamhet som består i medverkan i krishanteringsfunktionen.

Riksbanken föreslås därutöver få en skyldighet att samverka med Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:116 En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:116 En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn. Regeringen föreslår i propositionen ändringar i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagförslaget innebär att det införs en ny funktion, ledd av Riksbanken, för operativ krishantering i den finansiella sektorn. Utöver Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgälds-kontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

 

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår en ny krishanteringsfunktion

Regeringen anför att det i dag saknas en samordnad och effektiv operativ krishantering inför och vid fredstida krissituationer i den finansiella sektorn. Med operativ krishantering avses hantering av kriser som uppstår till följd av allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet.

Tre myndigheter ansvarar för att motverka störningar i det finansiella systemet: Finansinspektionen som tillsynsmyndighet, Riksbanken som centralbank och Riksgäldskontoret som garanti-, resolutions- och stöd­myndighet. Myndigheternas roller skiljer sig åt men samtliga ska bidra till samma övergripande mål om ett stabilt och effektivt finansiellt system.

Privata företag tillhandahåller samtidigt över 95 procent av de finansiella tjänsterna i Sverige. För att upprätthålla ett stabilt och effektivt finansiellt system behövs det därför också ett väl etablerat strategiskt och operativt samarbete mellan staten och privata aktörer.

Erfarenheter från tidigare kriser visar enligt regeringen på att förmågan att skyndsamt dela information samt upprätta och dela samlade lägesbilder har stor betydelse för en effektiv krishantering. En effektiv krishantering förutsätter vidare en gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas och att dessa åtgärder, vid behov, kan samordnas.

Regeringen framhåller att avsaknaden av en funktion för effektiv krishantering i det finansiella systemet och av ett tydligt ledarskap i en krissituation riskerar att leda till att krishanterande åtgärder försenas och att krisen eskalerar. För att motverka att det sker behöver det finnas en etablerad funktion för samverkan och koordinering mellan berörda aktörer.

Regeringen föreslår därför att det införs en ny funktion för operativ krishantering i det finansiella systemet. Att en myndighet får ett utpekat ansvar för att leda krishanteringsfunktionen är enligt regeringen nödvändigt för att skapa tydlighet i ledarskapet, inte minst när en krissituation uppstår.

Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen

Regeringen föreslår att Riksbanken tilldelas ansvaret för att leda kris­hanteringsfunktionen, som ska hantera allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet. Funktionen ska regleras i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank, nedan riksbankslagen.

Riksbanken har sedan tidigare ett uttalat ansvar för genomförandet av betalningar i krissituationer och ställer genom föreskrifter krav på företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. Riksbanken är dessutom en central aktör i betalningssystemet genom att tillhandahålla system för avveckling av stora betalningar och avvecklingssystem för värdepapper. Regeringen anser därför att Riksbanken är särskilt lämpad att ansvara för att leda krishanteringsfunktionen. Att Riksbanken ska leda funktionen innebär att myndigheten har rollen som ordförande och har det huvudsakliga ansvaret för att det finns en fungerande struktur för funktionens verksamhet.

Krishanteringsfunktionen ska enligt förslaget inte överta någon beslutande­rätt från någon myndighet eller privat aktör. I enlighet med ansvarsprincipen ska varje myndighet och företag även i fortsättningen utgå från sin egen beslutskompetens och svara för sina egna beslut. Syftet med krishanterings­funktionen är enligt regeringen att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs vid hanteringen av en allvarlig driftsstörning i det finansiella systemet i Sverige.

Krishanteringsfunktionens uppdrag

Krishanteringsfunktionens uppdrag ska enligt förslaget vara att, under freds­tida krissituationer och vid höjd beredskap, stödja arbetet med att upprätthålla ett stabilt och effektivt finansiellt system, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Funktionen ska även planera och förbereda för sådana situationer.

Det innebär bl.a. att funktionen ska säkerställa samordning och koordinering av de åtgärder som myndigheterna och de involverade privata aktörerna vidtar. I det ingår exempelvis att funktionen sammanställer en bild av skadeläget och upprättar samlade lägesbilder, som kan delas med de aktörer som medverkar i funktionen. I det planerande och förberedande arbetet ingår exempelvis att utveckla rutiner och processer samt att skapa förutsättningar för att funktionen ska kunna agera effektivt vid en kris.

Medverkande i krishanteringsfunktionen

I krishanteringsfunktionen ska enligt förslaget, utöver Riksbanken, ingå

1. de företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar
2. de företag som bedriver verksamhet som omfattas av Riksbankens övervakning och som Riksbanken beslutar
3. Finansinspektionen
4. Riksgäldskontoret.

Förslaget innebär således att de tre myndigheter, dvs. Riksbanken, Finans­inspektionen och Riksgäldskontoret, som alla har ett ansvar för att motverka störningar i det finansiella systemet ska ingå i krishanteringsfunktionen.

Riksbanken ska även få bjuda in andra aktörer att medverka i krishanteringsfunktionens verksamhet om de har kunskaper eller resurser som är av betydelse för funktionen. Sådana företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar ska vara skyldiga att delta i krishanteringsfunktionens verksamhet. Operativ krishantering kan dock bli aktuell även för andra finansiella tjänster än betalningar. För att krishanteringsfunktionen ska vara ändamålsenlig behöver därför enligt regeringen även företag som tillhandahåller andra samhällsviktiga finansiella tjänster kunna ingå. Riksbanken föreslås kunna besluta om vilka av dessa företag som ska ingå i funktionen. Riksbankens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Regeringen föreslår också att det införs en skyldighet för Riksbanken att hålla regeringen informerad om viktigare frågor om verksamheten i kris­hanteringsfunktionen.

Bättre samordning av det civila försvaret och krisberedskapen i det finansiella systemet

I beredskapssektorn för finansiella tjänster är Finansinspektionen ansvarig myndighet, och i sektorn ingår även Riksgäldskontoret. Som myndighet under riksdagen omfattas inte Riksbanken av det regelverk som gäller för myndigheterna under regeringen. Riksbanken deltar dock på frivillig basis i arbetet inom beredskapssektorn. Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap reglerar de uppgifter som de statliga myndigheterna under regeringen har inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Riksbankslagen reglerar Riksbankens ansvar i motsvarande situationer. Regeringen framhåller att syftet med det här aktuella lagförslaget inte är att ändra den befintliga ansvars- och rollfördelningen.

Regeringen bedömer dock att det finns ett behov av mer precisa bestämmelser om samverkan och information för att säkerställa en effektiv hantering av frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap för den finansiella sektorn. Riksbanken har i dag en skyldighet att hålla regeringen och Riksgäldskontoret underrättade om viktigare frågor under sådana situationer. Denna informationsskyldighet bör enligt regeringen även gälla i förhållande till Finansinspektionen. Regeringen föreslår därför att det införs en bestämmelse i riksbankslagen om att Riksbanken, under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, ska hålla Finansinspektionen underrättad om viktigare frågor.

Regeringen föreslår också att det i riksbankslagen tas in en bestämmelse om att Riksbanken ska samverka med Finansinspektionen och Riksgälds­kontoret i sådana frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Vid samverkan ska Riksbanken lämna de uppgifter som Finansinspektionen och Riksgäldskontoret behöver.

Dessutom föreslår regeringen en bestämmelse i riksbankslagen om att Riksbanken även ska samverka med Myndigheten för civilt försvar och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Riksgäldskontoret bör enligt regeringen också samverka med Riksbanken i sådana frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Vidare bör Finansinspektionen och Riksgäldskontoret vid samverkan lämna de uppgifter som Riksbanken behöver. Regeringen bedömer dock att detta bör regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Uppgiftsskyldighet

De myndigheter och företag som medverkar i krishanteringsfunktionen ska enligt regeringens förslag lämna de uppgifter som behövs för funktionens verksamhet till andra som medverkar i funktionen. Bestämmelsen ska ha en sekretessbrytande verkan. Uppgiftsskyldigheten ska dock inte tillämpas om det skulle stå i strid med vissa avtal som träffats med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ eller vissa andra förpliktelser som följer av Sveriges internationella åtaganden. En uppgift ska inte heller lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Den nya sekretess­brytande bestämmelsen ska enligt förslaget placeras i 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen. De närmare förutsättningarna för informationsutbytet ska regleras i riksbankslagen.

Också de företag som omfattas av Riksbankens övervakning och som Riksbanken beslutar ska ingå i krishanteringsfunktionen ska enligt förslaget på begäran av Riksbanken lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens ledning av krishanteringsfunktionen. Vidare ska Riksbanken få meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten för dessa företag. Riksbanken ska få besluta om de förelägganden som behövs för att ett sådant företag ska följa uppgiftsskyldigheten och föreskrifter som har meddelats med stöd av riksbankslagen. Ett beslut om föreläggande ska få förenas med vite.

Sekretess och tystnadsplikt

Den uppgiftsskyldighet som föreslås i propositionen bör enligt regeringen kompletteras med ett motsvarande skydd för de skyddsvärda uppgifter som företagen, till följd av sin medverkan i krishanteringsfunktionen, kan bli skyldiga att lämna till myndigheter som medverkar i funktionen. Därför föreslår regeringen en ny sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om enskildas intressen som ska gälla i en myndighets verksamhet som består i medverkan i krishanteringsfunktionen. Det innebär exempelvis att sekretess ska gälla för uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden hos ett företag som medverkar i funktionen, om det kan antas att företaget lider skada om uppgiften röjs.

Regeringen föreslår också en tystnadsplikt hos privata aktörer som ska motsvara den sekretess som gäller hos offentliga aktörer som medverkar i funktionen.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag