Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU28

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i alkoholskatte­lagen och skatteförfarandelagen.

Lagändringarna innebär att det införs ett system för nedsatt alkoholskatt på alkoholhaltiga drycker från småproducenter. Nedsättningen ska omfatta alkoholvaror producerade av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 100 000 liter vin, 1,5 miljoner liter andra jästa drycker, 25 000 liter mellanklassprodukter eller, i fråga om etylalkohol, 1 000 liter ren alkohol.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter

Särskilt yttrande

Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:183 Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

 

Utskottets överväganden

Bakgrund och gällande rätt

Beskattningen av alkohol är delvis harmoniserad inom EU. Reglerna på EU-nivå är uppdelade på flera olika direktiv, bl.a. rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, nedan kallat alkoholskattedirektivet. I direktivet finns regler om att medlemsstaterna får välja att tillämpa nedsatta skattesatser på drycker producerade av små, oberoende producenter. De nedsatta skatte­satserna får inte understiga 50 procent av standardskatten och får inte tillämpas på företag vars årsproduktion överstiger vissa nivåer – 20 miljoner liter för öl, 100 000 liter för vin, 1,5 miljoner liter för andra jästa drycker (exempelvis cider) och 25 000 liter för mellanklassprodukter (exempelvis portvin). För etylalkohol (sprit) är nivån 1 000 liter ren alkohol per år. När det gäller andra jästa drycker får de nedsatta skattesatserna enbart tillämpas på drycker som uppfyller vissa krav på ingredienser och produktionssätt.

Den 1 juli 2025 infördes svenska regler om nedsatt skatt för öl från oberoende småbryggerier. Nedsättningen omfattar öl producerad av produ­center vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Produ­centerna som omfattas av nedsättning delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Öl från producenter i kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori.

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att det bör införas ett system med nedsatt alkoholskatt för drycker från oberoende små­producenter, motsvarande den som finns för öl från oberoende småbryggerier (prop. 2025/26:1). Utskottet delade regeringens bedömning (yttr. 2025/26:SkU1y).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att det ska införas ett system för nedsatt skatt på alkoholhaltiga drycker från småproducenter. Regeringen konstaterar att när skattenedsättningen för öl från oberoende småproducenter infördes var syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för dessa producenter. Enligt regeringens bedömning finns det sammantaget skäl att införa en mot­svarande nedsättning även för små producenter av andra alkoholdrycker än öl för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna även för dessa producenter.

Skattenedsättningen föreslås omfatta alkoholvaror producerade av producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 

–      100 000 liter vin,

–      1,5 miljoner liter andra jästa drycker,

–      25 000 liter mellanklassprodukter, eller

–      1 000 liter ren alkohol för etylalkohol.

De föreslagna produktionsgränserna motsvarar de maximala nivåerna för årsproduktion som de nedsatta skattesatserna får tilläm­pas på enligt alkohol­skattedirektivet. Regeringen konstaterar att dessa nivåer enbart omfattar småskalig produktion och att det därför inte finns behov av att nationellt ha lägre gränser.

Vidare föreslår regeringen att producenterna som ges nedsättning ska delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. Alkoholvaror från producenter i kategorin med lägst produktion ska ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen ska sedan minska stegvis med 10 procentenheter per kategori. Regeringen konstaterar att liksom för öl utgör en uppdelning i fem olika kategorier en avvägning mellan ett enkelt men inexakt system med bara en nedsatt nivå och ett komplext men mer exakt system med många nivåer. En uppdelning i fem nivåer ger enligt regeringen en balanserad avvägning mellan enkelhet och precision.

I enlighet med begränsningarna i alkoholskattedirektivet föreslår reger­ingen att nedsättningen enbart ska gälla alkoholvaror från produ­center som är juridiskt och ekonomiskt oberoende från andra produ­center av samma kategori alkohol­varor och dessutom inte tillverkar på licens. För andra alkoholvaror än etylalkohol föreslås det även krävas att producenten använder lokaler som är fysiskt skilda från andra producenter av samma kategori alkoholvaror. Om två eller fler småproducenter av någon annan alkoholvara än etylalkohol samarbetar ska de räknas som en oberoende småproducent, så länge deras totala produktion inte överstiger maxnivåerna.

Vidare föreslår regeringen att nedsättningen inte ska gälla om beskattnings­myndigheten visar att tillverk­ningen har skett i strid med lagstiftningen i det land där tillverkningen skedde.

I alkoholskattedirektivet finns vissa ytterligare krav för att nedsatt skatt ska få tillämpas på andra jästa drycker. Regeringen föreslår därför att för alkohol­varor inom kategorin andra jästa drycker ska nedsättningen endast gälla drycker som har framställts genom jäsning av frukter, bär, grönsaker, honung löst i vatten, eller genom jäsning av färsk eller koncentrerad juice som framställts av de nämnda varorna. Vid produktionen av dryckerna ska alkohol endast få ha tillsatts i sådan dos som är absolut nödvändig för att späda ut eller upplösa aromer. Tillsättningen av alkohol ska inte få medföra att alkoholhalten ökar med mer än 1,2 volym­procent eller att produktens karaktär avsevärt förändras.

Slutligen föreslår regeringen att Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga även den som är eller kan antas vara en oberoende småproducent av andra alkoholhaltiga drycker än öl att inkomma med uppgifter om huruvida den är en oberoende småproducent och i så fall vilken årsproduktion den har. Skatte­verket ska få göra revision även hos den som är eller kan antas vara en oberoende småproducent av andra alkoholhaltiga drycker än öl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

 

 

 

 

Särskilt yttrande

Jag står bakom lagförslagen i ärendet och vill utöver det som utskottet anför för egen del tillägga följande. Alkoholskatten fyller två huvudsakliga syften: att främja folkhälsan och att generera intäkter till statskassan. För att dessa mål ska kunna uppnås på ett effektivt sätt, och för att branschens aktörer ska kunna verka under stabila förhållanden, krävs en långsiktig och förutsägbar skatte­politik. Tidigare inflationssäkrades alkoholskatten genom indexering, vilket skapade en mer förutsägbar kostnadsutveckling. Det finns därför skäl att överväga att återinföra en liknande mekanism för att säkerställa en stabil och förutsägbar utveckling av skatteuttaget.

Vidare vill jag särskilt framhålla den obalans som uppstått i beskattningen av öl respektive sprit. Under 2023 och 2024 höjdes skatten på öl med 5 respektive 7,6 procent, medan skatten på sprit under samma period endast höjdes med 1 procent per år. Detta innebär en betydande relativ skatte­skärpning för ölproducenter jämfört med spritproducenter. En sådan utveckling riskerar att snedvrida konkurrensförutsättningarna på marknaden och missgynnar en bransch som ofta består av många små och lokala bryggerier. Denna begynnande snedvridning är djupt olycklig. Jag och mitt parti kommer därför noga att bevaka denna utveckling för att säkerställa att framtida skatte­justeringar präglas av neutralitet och rättvisa konkurrensvillkor mellan olika dryckesslag och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag